Energipolitik

Debatt i text

• Fru talman! Då tycker jag att Linus Lakso ska titta på vad som hände i både Spanien, Tyskland, Nederländerna och Danmark. Deras motsvarigheter till Svenska kraftnät har konstaterat att det berodde på för mycket, ibland bara, väderberoende energi i kraftsystemet.

  Sedan står Linus Lakso här och påstår att vi hade Europas lägsta energi- och elpriser. Ja, det har vi väl fortfarande. Men har priserna ökat eller minskat sedan Miljöpartiet satt vid rodret? De har minskat i alla elområden, men inte tillräckligt. Skåne är nu helt utlämnat till en miljöpartistisk energipolitik, med allt vad det innebär. De har bara väderberoende kraft som bara levererar el när den känner för det.

  Miljöpartiet har motarbetat kärnkraften. Man har motarbetat kraftvärmen. Man har gått in för att Skåne aldrig någonsin mer ska få planerbar baskraft. Jag kan tycka att det är ganska magstarkt att säga att Sverige skulle ha noll problem med bara väderberoende kraft i systemet – vilket vi gudskelov inte har, men Miljöpartiet gör ju allt för att vi ska komma dit.

  Och så idealiserar de ett kraftsystem som Tysklands, där man egentligen har genomfört den miljöpartistiska visionen. Vad fick det för konsekvenser för miljön och klimatet? Jo, man har blivit mer beroende av kol, olja och gas. Det är den bistra, krassa verkligheten.

  Ska Sverige klara klimatmålen är kärnkraften ett väldigt stort svar. Den är definitivt inte det enda svaret men en väldigt stor del av svaret. Om man vill ha Tysklands kraftsystem får man också Tysklands priser och Tysklands utsläpp, och dem vill vi inte ha.

  Återigen: Miljöpartiet har utlämnat Skåne till bara väderberoende kraft. Därmed har Skåne extremt volatila och höga elpriser. De behöver få mer planerbar baskraft.

  2025-05-08 12:16:32

  

  Mats Green

• Fru talman! Jag sa även i mitt anförande att det inte bara är Socialdemokraternas fel. Vänsterpartiet har också sin del i detta, och Centerpartiet har definitivt sin del i detta.

  Centerpartiets tre bidrag till svensk energipolitik under 50 år har varit åtalsexercis, tankeförbud och dogmatism. Både socialdemokrater, vänsterpartister, miljöpartister och centerpartister har naturligtvis sin del i detta. Att nu höra Birger Lahti förneka detta blir ironiskt med tanke på förstamajtalen i förra veckan. Vänsterpartiet, Birger Lahtis parti, brukar regelbundet i sina förstamajtal ta åt sig en del av äran för den svenska kärnkraftsavvecklingen.

  Ljuger jag så ljuger ni i era förstamajtal. Det finns de som skulle säga att ni gör det. Jag gör inte det, men jag kan säga att ljuger jag så ljuger ni.

  Nu står Birger Lahti och påstår att större delen av den kärnkraft som har stängts ned skedde på grund av den för honom så förhatliga marknaden. Hur ska Vänsterpartiet ha det? Har ni varit delaktiga i att avveckla svensk kärnkraft eller var det marknaden? Det säger ni i era egna förstamajtåg.

  Birger Lahti står här och förnekar det uppenbara faktumet. Låt mig få reflektera: Kärnkraft i Sverige har alltså bara lagts ned under socialdemokratiska regeringar, och inte en enda reaktor har lagts ned under en moderatledd regering. Står Birger Lahti på fullt allvar och säger att detta bara är en tillfällighet?

  2025-05-08 12:25:02

  

  Mats Green

• Fru talman! Det är en ren lögn att vi idealiserar Tysklands energisystem. Vi är väldigt nöjda med grunden i det energisystem vi har i Sverige. Däremot behövs det mycket mer. Vi behöver mer effekt, som Mats Green pratade om. Problemet är bara att det är ett rent falsarium att regeringen eller Mats Greens parti över huvud taget har en politik för det. Det finns i princip inga pengar avsatta för att öka incitamenten för reglerbar kraft. Det är struntsummor.

  Hela den satsningen är också en direkt kopia av Miljöpartiets politik, i motsats till vad Mats Green påstår. Vi hade en satsning som hette Kraftsteget, med samma innehåll. Sedan kommer Mats Green och kallar det Kraftlyftet och låtsas att det är moderat politik.

  Däremot finns över huvud taget inget mål om hur mycket reglerbar kraft vi ska ha, och det inkluderar också Skåne. Därför kommer vi inte att få mer reglerbar kraft med den här regeringen. Vi kommer inte heller att få lägre elpriser i Skåne. För det behövs många billiga kilowattimmar, och det kan vi få genom solkraft och vindkraft.

  Mats Green och hans parti sätter stopp i ungefär 80 procent av fallen när man vill bygga ut vindkraften, och det är säkert en högre siffra i Skåne. Det är precis tvärtom, det vill säga att det är moderat politik som hindrar lägre elpriser i elprisområde 4.

  Låt mig nämna något om Spanien. Det man misstänker där är att det är fråga om ett så kallat N minus 2-fel – när två stora fel inträffar samtidigt. Det har faktiskt också hänt i Sverige. På senare år har vi varit nära en absolut systemkollaps i Sverige i samband med att två kärnkraftverk snabbstoppades samtidigt på grund av ett elfel i ett ställverk. Det visar snarare att stora produktionskällor som snabbt kan falla bort är ett problem som kan orsaka blackouter.

  2025-05-08 12:18:38

  

  Linus Lakso

• Fru talman! I dag debatterar vi en av vår tids största och viktigaste frågor: energipolitiken. Tidöpartierna har ett välfungerande samarbete på området, men det finns ändock ett par reservationer från Sverigedemokraterna i detta betänkande. Jag vill därför yrka bifall till vår reservation nummer 6 om Övrigt om energipolitikens inriktning.

  Fru talman! Energifrågorna utgjorde en stor del av valrörelsen 2022. Fokus låg primärt på en kamp mellan kraftslag. På den ena sidan i valrörelsen fanns kärnkraften, där Tidöpartierna tydligt lyfte fram vår syn på saken, och på den andra sidan fanns vindkraften. Jag hävdar att det var en något förenklad medial beskrivning av den dynamik som finns på det energipolitiska området.

  I en valrörelse är det naturligtvis betydligt enklare för både den som följer politik och den som rapporterar om politik att koka ned det till en kamp inom politiken mellan kärnkraft och vindkraft. I stället skulle man kunna försöka återge skillnaderna, förmågorna och vilka systemlösningar eller systemutmaningar som dessa båda kraftslag, eller för den delen alla kraftslag, kan generera. Därmed skulle det bli en mer nyanserad rapportering.

  Dessutom präglades en stor del av den valrörelsen av debatten om nedläggning av kärnkraft, vilket vi också hörde i debatten här tidigare mellan Moderaternas Mats Green och såväl Miljöpartiet som Vänsterpartiet. Den ena sidan tycker att kärnkraften lades ned eftersom den inte kunde bära sig själv och inte stod på egna ben och att marknaden stängde kärnkraften. Den andra sidan hävdar, enligt mig väldigt korrekt, att det var politiska beslut som föranledde att sex reaktorer lades ned i Sverige.

  Fru talman! Jag skulle vilja ställa en något retorisk fråga. En av de första sakerna vi gjorde när vi kom till makten var att ta bort de juridiska begränsningar som fanns för kärnkraft, alltså att det inte fick finnas på fler än tre platser och inte vara fler än tio reaktorer. Den retoriska frågan blir huruvida det var politiken eller marknaden som införde dessa lagar. Jag vill hävda att det var denna kammare, men inte just mitt parti. Vi fattar den typen av beslut, inte marknaden. Det är nämligen så vi stiftar lag i Sverige.

  Jag tycker att den debatten borde vara död. Men det är den uppenbarligen inte. Den kanske fortgår här i dag, trots Riksrevisionens rapport på området.

  Sedan valet har mycket skett, även om debatten här i dag låter som den gjorde i valrörelsen. Tidöpartierna har åstadkommit mycket på det energipolitiska området, även om det finns mycket kvar att göra och vissa politiska skyttegravar ännu återfinns.

  Av naturliga skäl har frågorna varit prioriterade under vår tid vid makten. I det nu berömda Tidöavtalet, som lade grunden för maktskiftet i svensk politik, finns ett kapitel om just klimat och energi. Jag tänker därför beröra något av det som där går att läsa på temat.

  Vi börjar med att beskriva att vi inom samarbetsprojektet Klimat och energi ska genomföra reformer för att lösa samhällsproblem med en trygg och säker energiförsörjning på kort och lång sikt. Sedan finns en uppsjö av konkreta förslag som berör bland annat

  förutsättningar för investeringar i ny kärnkraft

  en utredning av återstart av planerbar elproduktion i södra Sverige

  nytt energipolitiskt mål

  nya regler för elmarknaden

  hur vi ska styra myndigheter, statliga verk och forskningsinriktningen på temat

  vilka lagändringar som behövs för ny kärnkraft

  vilka förutsättningar som behövs för kraftvärmen

  vilka förutsättningar som behövs för vattenkraften med mera.

  På alla dessa punkter har vi antingen redan levererat eller är i stånd att leverera.

  Fru talman! Föga förvånande har Tidöpartierna därför arbetat vidare med exakt det som står i Tidöavtalet. När vi nu gör precis det vi sa att vi skulle göra genererar det kritik från såväl opposition som diverse tyckare och tänkare. Stundvis försöker medierna måla upp vissa energipolitiska beslut som dåliga eller oönskade, vilket de kanske är på den berörda redaktionen.

  Låt mig därför vara tydlig. Tidöpartiernas energipolitik utgår inte från våra politiska motståndares åsikter, idéer eller ideologier. Tidöpartiernas energipolitik utgår inte från Aftonbladets eller Dagens Nyheters åsikter, idéer eller ideologier. Tidöpartiernas energipolitik utgår inte från särintressens eller politiskt drivna akademikers åsikter, idéer eller ideologier.

  Tidöpartiernas energipolitik utgår från det mandat som väljarna gav oss på valdagen. Det besked som svenska folket gav oss på valdagen var att de tröttnat på en energipolitik som till och med Riksrevisionen befäster som bristande i sin konsekvensanalys och utan förståelse för systemets helhet. Det besked svenska folket gav oss på valdagen var att de ville se en omläggning av energipolitiken, en förståelse för systemperspektivet och en möjlighet att ha kärnkraft även i framtiden.

  Det är utifrån detta besked och detta mandat som vi har format vår energipolitik och fortsätter att leverera på området. Vissa tycks förvånade över detta. Vissa tycks vilja ompröva eller överpröva väljarnas besked. Vissa tycks anse att de vet bättre än väljarna och därmed svenska folket. Detta fenomen blir som tydligast när det kommer till kärnkraften.

  Fru talman! Jag kommer att få möjlighet att utveckla min syn på kärnkraft i den kommande debatten om kärnkraftsfinansiering och säkerligen i replikskiftena efter detta anförande. Jag behöver därför inte fördjupa mig mer i detta.

  Jag kan i stället lyfta blicken och konstatera att vi för första gången sedan elsystemet i Sverige byggdes ut med den vattenkraft och den kärnkraft som har utgjort stommen, inte bara i vår elförsörjning utan också för svensk industri, svenskt välstånd och svensk välfärd, nu än en gång tittar på systemet i dess helhet. Det är ett perspektiv och ett fokus som har saknats i svensk energipolitik under decennier, oavsett partitillhörighet eller block.

  Det har befästs genom den så kallade energipolitiska inriktningspropositionen, som vi klubbade i kammaren för ungefär ett år sedan. Där har vi ett planeringsmål om 300 terawattimmar år 2045, för att möta det uppskattade behov som myndigheter och industri belyser samt ett leveranssäkerhetsmål. Detta lyder: Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.

  När det gäller det sistnämnda är det som sagt första gången på decennier som politiken tar den typen av helhetsgrepp på området. Man kan absolut tycka att det hade varit rimligt att alla partier i denna kammare hade instämt i att det vore bra om politiken skulle verka för att säkerställa att det finns el på den plats det behövs, vid den tidpunkt det behövs och i den utsträckning det behövs. Men inte ens det kunde alla oppositionspartier ställa sig bakom här i kammaren. Det är ett så grundläggande fundament för vilken syn man har på behoven när det gäller el och energi. Man tycker inte att ett så grundläggande fysikaliskt faktum eller en sådan politisk ambition ska vara rådande. Man motsätter sig i stället detta, trots att vi i alla åtta partier har suttit ned med industriföreträdare och förklarat – eller i alla fall försökt förklara – för oppositionen om värdet i leveranssäkerhetsmålet.

  Jag kan passa på att knyta detta tema till den reservation jag yrkade bifall till, nämligen reservation 6. Vi önskar säkerställa leveranssäkerhet även i väntan på ny kärnkraft. Vi ser på kort sikt ett ökat behov av olika balans- och flexibilitetstjänster. I detta sammanhang vill vi framhålla gasturbiner som en ytterst realistisk och rimlig lösning. Om man bygger och använder gasturbiner på rätt sätt i det svenska elsystemet kan de nuvarande problemen med såväl el och effektbrist som låg överföringskapacitet vara åtgärdade inom några år. Gasturbiner är snabbstartade och flexibla, och de kan växla mellan gas och flytande bränsle om de förbereds tekniskt för det.

  Mot denna bakgrund och med det arbete som är påbörjat kan vi konstatera att Öresundsverket snudd på symboliskt återstartades denna vecka. Utöver gaskraften på kort sikt ser vi även en välbehövlig effekthöjning på olika sätt. Inte minst kan en uppdatering och ett generationsskifte inom vattenkraften och ett säkerställande av stödtjänster för kraftvärmen generera detta.

  Fru talman! Jag vill hävda att vi i politiken behöver fokusera både på det långa och det korta. Det borde vara där fokus ligger, och inte mellan kraftslagen. Vad gör vi på lång sikt, där kärnkraften är stöttepelaren? Vad gör vi på kort sikt, där inte minst gaskraft, kraftvärme och vattenkraft kan fylla en större funktion. Då måste politiken också säkerställa dessa möjligheter. Detta är påbörjat, inte minst genom lagändringar, genom skatter som försvunnit och genom Kraftlyftet som nu finns och sannolikt förstärks.

  I detta anförande instämde Josef Fransson (SD), Mats Green (M) och Camilla Brodin (KD).

  2025-05-08 12:30:54

  

  Tobias Andersson

• Fru talman! Att diskutera miljöpolitik eller energipolitik med Miljöpartiet kan ibland vara lite svårt. Miljöpartiet lever i ett eget parallellt universum.

  Jag återkommer till baskraften i Skåne. Om Miljöpartiets resonemang hade stämt, det vill säga att väderberoende kraft levererar in de lägsta elpriserna, hade Skåne haft lägst elpriser i Sverige, inte högst. Bevisligen är det fullständigt fel.

  Jag applåderar att Miljöpartiet har ändrat sig vad gäller baskraft. Nu kallar man det grön baskraft. Vi har redan grön baskraft i Sverige, nämligen kraftvärme, vattenkraft och kärnkraft. Tidigare har man förnekat den tekniska betydelsen av baskraft och har bara velat tala om väderberoende kraft. Nu har Miljöpartiet ändå gett lite vika för naturlagar och tekniska faktum.

  Så var det frågan om Spanien. Det blev två fel. Än så länge har Spaniens motsvarighet till Svenska kraftnät sagt att avbrottet berodde på den väderberoende kraften; de klarar inte att hantera den. Då kan Linus Lakso titta på myndighetens uttalanden.

  Om Miljöpartiets kardinalargument om att väderberoende kraft är snabbt och billigt hade stämt skulle Skåne och elprisområde 4 ha haft lägst elpriser i Sverige, inte högst. Jag kan också erinra om att tack vare alla åtgärder på kort och lång sikt som regeringen har vidtagit är det lägre elpriser i alla elområden än vid maktskiftet 2022. Det kan Linus Lakso förneka, men fakta är fakta.

  Vi ska inte riskera att släppa loss Miljöpartiet i Sveriges kraftsystem igen. Vi såg hur det gick förra gången, och vi vet hur det kommer att gå i framtiden.

  2025-05-08 12:20:45

  

  Mats Green

• Fru talman! Det här är ju en energipolitisk debatt, och inte bara en kraftslagsdebatt. Jag tänkte därför fråga Tobias Andersson lite om de svenska elnäten.

  I detta nu påbörjas arbetet med att sätta ramarna för nästa reglerperiod, alltså de regler som kommer att gälla. Detta låter ganska tekniskt, men i praktiken handlar det om de räkningar svenska folket får hem för elnät. Det görs bedömningar om att vi kommer att behöva investera närmare 1 000 miljarder i elnät fram till år 2045.

  I dag går 97 procent till nyinvesteringar i nät, och ungefär 3 procent går till effektiviseringar. Det är helt enkelt för att regleringen ser ut så. Man får mest pengar om man gör det absolut dyraste, det vill säga nyinvesteringar. Centerpartiet har föreslagit att vi i stället ska ha samma princip som för annan infrastruktur: en fyrstegsprincip där man jobbar utifrån att först kanske undvika vissa behov, sedan effektivisera det vi har och i slutändan göra det som faktiskt är dyrast, det vill säga att bygga nytt. Då ska detta självklart ske med marksnål teknik, och vi ska utnyttja de möjligheter vi har så att vi inte gör så stora intrång som vi gör i dag.

  Min fråga till Tobias Andersson blir egentligen ganska enkel. Vad är Sverigedemokraternas lösning för att vi inte ska få dessa 1 000 miljarder kronor i nyinvesteringar när vi inte behöver göra det och det finns effektiva sätt att göra det på? Vilka förslag har SD och regeringen för att se till att vi håller nere kostnaderna för hushållen när det gäller elnät?

  2025-05-08 12:42:22

  

  Rickard Nordin

• Fru talman! Jag tackar för Mats Greens anförande.

  Jag tänkte inte begära replik, men lögnerna blir så många. Det är synd att skolklassen försvann ut.

  Jag börjar med reaktorerna. Jag kan sträcka mig så långt att den första reaktorn löstes in. Det var helt klart politiska beslut, men mycket berodde också på påtryckningar från danskarna. Det fanns ytterligare en reaktor där jag kan sträcka mig så långt som att säga att politiska påtryckningar innebar att även den försvann.

  Jag tar sossarna till försvar den här gången när man säger att allt är deras fel. Jag har tidigare sagt att det skulle vara kul att se när näsan växer varje gång man ljuger. Det är synd att det inte fungerar så.

  Sedan har jag något ytterligare att säga. Mats Green påstår att Skåne skulle ha de lägsta priserna om de överensstämde med väderberoende el. Titta på var kablarna ut i världen ligger, Mats Green, när vi exporterar som mest. De går från prisområde 4. Vi importerar de höga priserna eftersom de vill ha vår el och de är beredda att betala betydligt mer än vi skulle behöva, om vi separerar exportpriserna. Någonstans går gränsen för hur man kan uttrycka sig. Alla som lyssnar förstår att det är fråga om politik, men det finns en gräns för hur mycket man kan ljuga och försöka klistra på något. Det finns saker där vi är överens med Moderaterna, och jag kan komma till dem om jag får chansen.

  2025-05-08 12:22:55

  

  Birger Lahti

• Fru talman! Det låter som att SD och Centerpartiet har ganska likartad syn på detta. Det blir såklart lite upp till bevis att genomföra dessa åtgärder och se till att det här kommer med i nästa reglerperiod, för den tiden är knapp. Det är något som måste sättas den här mandatperioden. Det går därför inte att skjuta saker och ting på framtiden och tänka att vi ska se sedan vad utfallet blev.

  Jag förväntar mig också att man styr mycket hårdare mot effektivisering jämfört med vad man gör i dag. I dag blir det ju bara nyinvesteringar, eftersom det helt enkelt är det man tjänar pengar på. Jag förstår att bolagen gör så, för det är kostnadsoptimalt för dem även om det är ineffektivt för samhället som helhet.

  Det finns en sak jag inte riktigt fick svar på. Om jag får vara ärligt kanske jag inte ställde en tillräckligt tydlig fråga heller. Det gäller det här med marksnål teknik. Vi vet att intrånget är ganska stort när vi bygger de stora elledningarna. Det går uppenbarligen jättebra att gräva ned i Stockholmsområdet. Ellevio har till exempel gjort det på regionnätsnivå, och de gör stor sak av att de gör det och att det är framgångsrikt och lyckat.

  När vi kommer ut på landsbygden är man inte alls intresserad av att gräva ned trots att det uppenbarligen borde vara ännu enklare att göra det där. Det är mindre komplicerat. Är det något att titta på? Jag menar inte bara nedgrävning utan andra typer av teknik som är marksnålare som man också skulle kunna tänka sig att få in i den nya regleringen.

  2025-05-08 12:46:03

  

  Rickard Nordin

• Fru talman! Jag tackar Mats Green för replikskiftet.

  Det gläder mig om Mats Green har lyssnat mer på våra förstamajtal än vad jag själv har gjort. Jag vet inte var man har varit stolt över att vi skulle ha stängt reaktorer.

  Jag kan sträcka mig så långt som att säga att marknaden har stängt fyra reaktorer och politiken kanske två. Men man ska inte klistra på att det alltid har varit socialdemokratiska regeringar.

  Varför blir det så? Jag är jätteglad att Moderaterna inte har suttit i regering medan detta har gjorts. Det kanske finns någon statistik där.

  Sedan var det frågan om tillförlitlighet. Moderaterna var med i en energiöverenskommelse 2016. Det var inte förbjudet att tänka kärnkraft i den överenskommelsen. Vad hände? Jo, man ville byta ut ett ord, men investerarna vallfärdade inte till att bygga kärnkraft genom att byta ut ordet. Jag ger inte mycket för den regeringens och Moderaternas tillförlitlighet vad gäller energipolitiken.

  Sedan var det frågan om priset på el. Vi kommer att fortsätta att debattera energipolitiken, och jag hoppas att alla lyssnar på vart vi är på väg om regeringen får igenom allt man vill. Jag kan förstå att kärnkraften har sin plats, men hur stort och hur mycket återstår att se. Men för den här regeringen har det blivit religion att kärnkraften kommer att lösa allt. Tvärtemot kärnkraften går den förnybara tekniken framåt, och det vet alla.

  2025-05-08 12:26:50

  

  Birger Lahti

• Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin för frågan.

  Vi kan se hur Tidöpartierna har påbörjat detta. I Göteborg, som Rickard Nordin själv är ifrån, om jag inte missminner mig, sker nu ett samarbete mellan Svenska Kraftnät och Göteborgs Energi och närliggande industri för att se hur Kraftlyftet kan nyttjas. Detta sker inte minst för att öka förmågan att ansluta mer väderberoende kraft – vilket jag vet att Rickard Nordin är en stor anhängare av. Det sker också för att man inte ska behöva bygga mer nät genom att i stället se om man kan tillföra mer effekt genom exempelvis ytterligare gasturbiner.

  Fru talman! Jag belyste också i mitt anförande att vi med välplacerade effekthöjningar genom gaskraft, inom vattenkraft eller annat kan höja effekten och därmed minska behovet av nya nät, eftersom vi kan få en höjd överföringskapacitet om dessa lokaliseras på ett rimligt sätt. Det blir väl det något tekniska svaret på den något tekniska frågan. Om jag tillåts utveckla det hela ytterligare har vi också som ledamoten känner till en SOU som bereds mot bakgrund av den så kallade Tysklandsdomen. Den kommer att se över detta mer på regleringsnivå när det gäller vilka intäktsramar som ska finnas och hur man ska kunna bli ersatt och inte.

  Jag tror absolut att det finns förutsättningar att efterlikna andra länder mer i termer av att skapa incitament för elbolagen att effektivisera sin egen infrastruktur. Vi har grannländer som ger en typ av stödincitament för dem som har en effektiv och liten overhead – eller vad vi ska välja att kalla det – i relation till dem som bygger snabbare.

  Det handlar också mycket om tillståndsprocesser som behöver förenklas, eftersom en stor del av kostnaden fastnar där. De partier som nu styr Sverige har redan påbörjat arbetet på detta område.

  Jag upplever att jag nu på flera sätt har svarat på frågan, men jag låter Rickard Nordin fortsätta debatten.

  2025-05-08 12:44:04

  

  Tobias Andersson

• Fru talman! Mitt parti har i 50 år varit konsekvent vad gäller energipolitiken. Det har egentligen Birger Lahtis parti också varit, även om Birger Lahti står här och försöker övertyga församlingen och åhörarna om att man inte har varit konsekvent, att man absolut inte har haft någon del i kärnkraftsavvecklingen – trots att man hörde till linje 3 och att ett antal vänsterpartistiska partiledare berömmer sig för att ha medverkat till att avveckla svensk kärnkraft. Det säger ganska mycket om hur långt debatten har kommit i Sverige. Det man har applåderat vill man nu ta avstånd från och springa så långt ifrån som det är möjligt.

  Vänstern har alltid varit kärnkraftsmotståndare, och kommer alltid att vara kärnkraftsmotståndare. Det är ett faktum som Birger Lahti ska omfamna och vara ärlig och tydlig med.

  Jag har också ganska mycket frågor när det gäller Vänsterns energipolitik. Vänsterns största enskilda satsning är att man ska öka överföringskapaciteten från Norrland till södra Sverige. Birger Lahti är själv norrlänning men säger i princip att den elen inte kommer att behövas i Norrland, för industrisatsningar där, utan att det är bättre att i stället skeppa den till södra Sverige.

  Vi säger tvärtom: att södra Sverige får fixa en stor del av sina egna energiutmaningar genom att återuppbygga kärnkraften. Det var ändå så min föräldrageneration genialt nog planerade Sveriges kraftsystem – kärnkraft i söder och storskalig vattenkraft i norr.

  Vad är då Vänsterpartiets förslag vad gäller allt detta? Jo, Birger Lahti, ni vill lägga ned kärnkraften. Ni vill skatta bort kraftvärmen, och ni vill riva ut vattenkraften.

  Om man vill gå in för att förstöra världens bästa elsystem ska man göra exakt just det. Låt oss inte gå den vägen igen. Det klarar inte Sveriges industri, och det klarar framför allt inte Sveriges välfärd.

  2025-05-08 12:28:47

  

  Mats Green

• Fru talman och kollegor! Förra måndagen, den 28 april, klockan 12.33 inträffade en händelse som borde få flera av mina oppositionskollegor att ganska rejält ompröva sin energipolitik.

  En störning inträffade inom det spanska elnätet, vilket ledde till en total elnätskollaps. Det var en unik händelse, som ledde till enorma samhällsstörningar och kostnader. Den spanska motsvarigheten till Svenska kraftnät har så här långt slagit fast att detta hade sin grund i den väderberoende kraften.

  Fru talman! Störningar inträffar givetvis. Det är oundvikligt. Det kan vara blixtnedslag, kortslutningar i ställverk eller kraftanläggningar som slår ifrån. Det viktiga är att ha ett robust system med tillräckligt stor mängd svängmassa för att kunna hantera störningar. Det hade inte Spanien, för Spanien har under flera år tryckt in mängder med väderberoende produktion som saknar svängmassa. samtidigt som man har minskat den planerbara produktionen. När störningen inträffade saknades marginaler för att begränsa omfattningen, och kollapsen blev ett faktum inom några enstaka sekunder.

  Fru talman! Denna händelse var inte oförutsedd; den var tvärtom ganska förväntad. Ingenjörer och myndigheter i både Sverige och andra EU-länder har varnat för detta. De senaste åren har det inträffat flera händelser i Tyskland, Nederländerna och Danmark som närapå har lett till kollaps av elnätet. Alla gånger har det varit på grund av stor mängd väderberoende kraft i förhållande till planerbar baskraft.

  Denna händelse borde få vartenda oppositionsparti att gå tillbaka till ritbordet och vända upp och ned på sin energipolitik. I dagens debatt hanterar vi motioner där Centerpartiet vill forcera in 88 000 megawatt väderberoende kraft, Miljöpartiet 74 000 megawatt och Vänsterpartiet 30 000 megawatt. Socialdemokraterna är i förhållande till detta återhållsamma och vill ”bara” fördubbla mängden vindkraft.

  Mina kollegor i partierna till vänster har nu fått svart på vitt vad konsekvenserna av deras egen politik innebär. Kommer de nu att ta ansvar, fru talman, och forma en politik som i stället är baserad på den kunskap vi har om kraftsystemet och försöka bygga ett kraftsystem som gynnar företag, medborgare och Sverige?

  Den moderatledda regeringen och våra kollegor Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna lägger nu om energipolitiken för att återuppbygga ett fungerande, stabilt och rent elsystem. Vi har sedan länge valt att lyssna på ingenjörerna och experterna för att vi ska undvika elkatastrofer liknande Spaniens.

  Fru talman! Jag nödgas kort beröra ett antal historiska faktum. Jag nämner detta bara för att det spelar en enorm roll för både nuläget och framtiden och för hanteringen här och nu att allt detta har gjorts. Under 20 års tid monterade Socialdemokraterna med hjälp av Miljöpartiet och Centerpartiet och med benäget bistånd av Vänsterpartiet ned svensk kärnkraft. Därmed slogs världens bästa elsystem i spillror.

  Tolv klimatsmarta högproducerande kärnkraftsreaktorer har blivit sex stycken. Varannan försvann. Samtidigt stoppade de rödgröna Vattenfalls planer på att 2014 bygga två nya reaktorer vid Ringhals, som annars hade varit färdiga att tas i drift ungefär just i dag.

  Utöver att man monterade ned kärnkraften med uppenbara konsekvenser för både klimatet och elpriserna försvårade man både för kraftvärmen och för vattenkraften genom en räcka nya och höjda skatter – som vi avskaffade bara några veckor efter att vi tillträdde 2022 – och genom tillståndsprocesser ägnade att riva ut mängder av elproducerande vattenkraft.

  Magdalena Andersson ägnade åtta år i regeringsställning åt att montera ned grunden för svensk elproduktion och vill nu att en ny regering helt och hållet rensar upp efter henne på tre år.

  Jag tänker inte ägna hela min tid i anförandet åt att beskriva konsekvenserna av den tidigare rödgröna regeringens energipolitik, för fakta och verklighet talar för sig själva. Jag kommer framför allt att tala om allt det som vi nu rivstartat med på både kort och lång sikt. Men hade jag varit socialdemokrat, miljöpartist eller centerpartist här i dag hade jag varit betydligt mer ödmjuk.

  Den bistra och väldigt frustrerande sanningen är att det under den tidigare regeringen gick snabbt att riva ned världens bästa energisystem, men att det tyvärr tar lång tid att återuppbygga det. Jag förstår den frustration många människor ger uttryck för, framför allt i elområde 4 och 3, där jag själv bor.

  Fru talman! Har det skett någon förändring under dessa år av Tidösamarbetets politik? Jag kan ge ett svar på det. Ja, faktum är att det hänt otroligt mycket. Det här har varit en rivstart i alla delar. Och nej, fru talman, det är inte en överdrift.

  Moderaterna och våra Tidökollegor ger inte upp bara för att vi har givits en dålig hand. Vi har målet tydligt inställt: att återskapa det robusta och långsiktigt hållbara kraftsystem som varje svensk förtjänar och förväntar sig.

  Tidösamarbetet började med det mest grundläggande. Vi införde ett leveranssäkerhetsmål – ett mål som säger att vi ska säkerställa att energi ska finnas tillgänglig för människor och företag där de behöver den, när de behöver den. Det ska alltså inte bara vara när vinden blåser och solen skiner. Till detta har vi fattat beslut om att börja planera för energi- och effektbehov både nationellt och regionalt. Att det här inte har skett tidigare är smått otroligt.

  Något som är än mer otroligt, fru talman, är att oppositionen röstade nej till allt detta. Utan denna grund finns det inget för framtiden att stå på. Vad oppositionen säger är i klartext att vissa kraftslag bara ska leverera el när de känner för det. Oppositionen har motsatt sig ett krav på att alla kraftslag ska leverera el dygnet runt, årets alla timmar – givetvis med undantag för reparationer och revisioner. Allt detta har man motsatt sig.

  Då har jag bara en sak att säga: De olika kraftslagen finns alltså till för kraftsystemet, för industrin och för hushållen – inte tvärtom. Det är alltså inte kraftsystemet, hushållen och industrin som ska behöva anpassa sig efter kraftslagen, utan kraftslagen som ska finnas till för samhällets behov av el. Kraftsystemet är inte heller en välgörenhetsorganisation för kraftslagen.

  Vi har tidigare tagit bort de socialdemokratiska och centerpartiska straffskatterna på kraftvärme, som slog specifikt mot elproduktionen. Regeringen har även räddat Öresundsverket i Malmö från att säljas och skeppas till Asien. Verket återinvigdes officiellt i måndags och står nu redo att leverera 450 megawatt el till Skåne, där det behövs som bäst.

  Även Öresundsverket var ett offer för den socialdemokratiska regeringens önskan att avveckla all planerbar elproduktion i Sverige i allmänhet och i Skåne i synnerhet. Vi har tagit ett mycket stort steg mot ett mer driftssäkert system.

  Vi har kapat tillståndsprocesserna för att bygga elnät. Ledtiden har minskat från 14 till 8 år, och vi vill naturligtvis minska den ytterligare.

  Investeringarna i elnätet slår även rekord. Förra året slog vi det tidigare rekordet från allianstiden. Äldre ledningar renoveras och nya byggs för att förbättra överföringskapaciteten.

  Den största förändringen har skett för kärnkraften – pelaren i södra Sveriges energiförsörjning. I dag, efter flera decennier, är det återigen tillåtet att bygga kärnkraftverk i Skåne. En region som är utsvulten på planerbar kraft efter rödgrönt styre har nu möjlighet att på sikt börja producera sin egen pålitliga, planerbara el igen.

  Utöver detta pågår arbete på våra myndigheter för att förbättra förutsättningar och regelverk för ny kärnkraft. En annan galenskap från tidigare rödgrön regering var att kärnkraftsforskning var helt struken ur budgeten. Man var dessutom förbjuden att ens tänka ny kärnkraft. All forskning finansierades av den motarbetade och strypta svenska kärnkraftsindustrin – men inte längre. Nu finns det 100 miljoner kronor per år öronmärkt till kärnkraftsforskningen och ytterligare 100 miljoner till pilot- och demonstrationsprojekt.

  Men regeringen fokuserar inte enbart på kärnkraft, även om oppositionen vill få det att framstå så. Vi stärker också de ekonomiska incitamenten för kommuner att bygga vindkraft, ett beslut som har brett stöd i riksdagen. Det verkar dock finnas en skillnad: Medan flera partier i oppositionen verkar fokusera på miljoner till den kommunala verksamheten fokuserar vi på den enskilda människan.

  Det viktigaste med den lokala ersättningen är att de svenskar som drabbas negativt av vindkraftsetableringar får någonting för det. Att regeringen arbetar vidare med ersättning till närboende och för förlorade fastighetsvärden är mycket välkommet.

  Sist men inte minst förbättrar vi den lokala kraftproduktionen genom det så kallade Kraftlyftet. I denna budget tar vi ett stort steg på vägen och inför ett investeringsstöd till allt som kan stärka effektbalansen där läget är som sämst, i elområde 4 och 3 i allmänhet och i Skåne och Västra Götaland i synnerhet. Investering i elproduktion, värmelager eller effektivisering spelar ingen roll – allt som förbättrar läget är välkommet. Detta stöd sträcker sig fram till 2035.

  Kraftvärme och gasturbiner är ett av få sätt att på kort sikt öka den planerbara effekten och pressa priserna – i synnerhet, som sagt, i Skåne och Västra Götaland.

  Fru talman! Denna regering bygger grunden för ett välfungerande kraftsystem. Med fokus på stabilitet, tillgänglighet och elproduktion som finns där och när du behöver den bygger vi grunden för framtidens Sverige.

  Mot detta står en spretig opposition som pendlar mellan tysk energipolitik och ingen politik alls. Centerpartiet vill stoppa utrivningen av småskalig vattenkraft. Miljöpartiet satsar 50 miljoner på att riva ut allt mycket snabbare. Miljöpartiet vill däremot minska skatten på kraftvärme. Samtidigt vill Vänsterpartiet öka den. Vänstern vill avskaffa det kommunala vetot – oklart om det är förhandlat med Centerpartiet. Centern å sin sida vill bygga nya exportkablar till kontinenten för att öka exporten. Samtidigt ställer sig Socialdemokraterna bakom Moderaternas linje att stoppa den nya exportkabeln till Tyskland.

  Alternativet till Tidösamarbetets stabila och framtidsbyggande energipolitik är ett kaotiskt hopkok där man precis som tidigare – om uttrycket ursäktas mig, fru talman – går loss i vårt svenska kraftsystem som mer eller mindre galna slaktare.

  Avslutningsvis, fru talman: Oppositionen är handfallen. Den är splittrad och har inget helhetsgrepp över huvud taget. Den finansierar inte sina egna förslag, och bevisen för att dess ensidiga fokus på väderkraft skadar samhället är övertydliga.

  Som tur är finns det ett enat, verklighetsförankrat samarbete med majoritet i Sveriges riksdag. Tidösamarbetet har en genomarbetad energipolitik som skapar ett långsiktigt, välfungerande kraftsystem och en bättre framtid för Sverige och alla oss som bor, lever och verkar här.

  Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

  I detta anförande instämde Tobias Andersson och Josef Fransson (båda SD) samt Camilla Brodin (KD).

  2025-05-08 12:00:44

  

  Mats Green

• Fru talman! Det är nästan imponerande – ledamoten lyckas stå och orera i över 13 minuter, och i princip inte ett ord som kommer ur ledamotens mun är sant.

  När den rödgröna regeringen lämnade över makten hade vi Europas lägsta elpriser, Europas största elöverskott och den miljövänligast producerade elen, för att nämna några exempel. Vi blev utsedda av en internationell organisation till att ha världens bästa energisystem.

  Däremot har vi ett energisystem i omställning. Det behöver förändras, utvecklas och byggas ut. Hur går det för Mats Green och hans regering i den frågan? Det är ett fullständigt haveri.

  När vi lämnade över makten 2022 hade vi kommit upp i en utbyggnadstakt på tre gigawatt per år. Nu kollapsar utbyggnaden. Den har minskat med 50 procent till i år och förutspås minska kraftigt till nästa år.

  Det som händer i verkligheten, Mats Green, är alltså precis det motsatta till det du står här och säger. Utbyggnaden av fossilfri energi bromsar in kraftigt.

  Det Sverige har gemensamt med Spanien är att vi har mycket förnybar energi och därmed också låga elpriser. Det som inte är sant är att det är fastställt vad felet i Spanien berodde på.

  Vi hade en liknande situation i England 2019. Då var självutnämnda experter och förståsigpåare som Mats Green snabbt ute och svingade. Man skyllde såklart på den förnybara energin. I slutändan visade det sig dock vara ett konventionellt kraftverk som orsakat felet.

  2025-05-08 12:14:14

  

  Linus Lakso

• Fru talman! Jag vet att Rickard Nordin är intresserad av dessa frågor, men jag kommer inte att orera här om var eller hur man ska göra teknikval. Däremot har vi ändrat förordningen redan för att underlätta teknikvalen och korta tillståndsprocesserna vid utbyggnad av elnät. Jag låter det vara upp till andra aktörer och myndigheter att välja exakt vilken kilometer som ska vara ovan jord och vilka som ska vara under jord.

  Jag har däremot svårt att förstå det intresse ledamoten nu uppvisar för frågan. Ledamoten företräder ju ett parti som vill subventionera anslutningen till havsbaserad vind. När vårt departement räknat på detta pratar vi om hundratals miljarder som skulle vältras från den som tjänar pengar på kraften till oss elnätskunder.

  Rickard Nordin inledde debatten med att oroa sig över vilka kostnader vår politik skulle få för elnätskollektivet – när hans politik och hans regeringsunderlag vill att svenska elnätskunder ska subventionera när utländska bolag ska komma och bygga havsbaserad vindkraft i Sverige. Det tycker jag är helt obegripligt.

  Det är dessutom så att Rickard Nordin tillhör ett regeringsunderlag som vill dubblera vindkraften – eller öka den ännu mer, vem vet? Miljöpartiet vill ha 30 terawattimmar sol fram till år 2030. Det skulle tära på vårt elnät. Det skulle förstöra vårt elsystem. Behovet av utbyggnad av elnät och av reglerkraft för att klara av att möta den typen av väderberoende mängd i vårt elsystem skulle innebära en enorm kostnad för alla oss som betalar elnätsfakturor. Det är hotet mot elnätskollektivet – inte att vi med vår politik gör vad vi kan för att korta tillståndsprocesser, underlätta effekthöjningar och hitta flexibla lösningar på hur vi på billigast möjliga sätt kan investera i det elnät som behöver byggas ut.

  I detta anförande instämde Josef Fransson (SD).

  2025-05-08 12:47:28

  

  Tobias Andersson

• Fru talman! I dag debatterar vi ett av de mest avgörande politikområdena för Sveriges framtid – vår energiförsörjning. Den är grunden för ett levande samhälle, vår välfärd, vår säkerhet och vår klimatomställning.

  Energiförsörjningen är mer än bara infrastruktur. Den handlar om riktning, om rörelse. Hur energisystemet ser ut i dag berättar något om var vi har varit. De beslut som vi fattar här inne berättar vart vi är på väg. Energipolitiken handlar därför framför allt om ledarskap, om ansvar och om vår vision.

  Fru talman! Vi kristdemokrater har sett med oro på hur energifrågan alltför länge har präglats av ideologi snarare än realism. Vi har sett hur kärnkraftsreaktorer, byggda med svensk ingenjörskonst, politisk handlingskraft och framtidstro, har monterats ned. Det gjorde man inte för att vår teknik och kunskap inte räckte till utan för att opinionen svängde. Socialdemokraterna vände kappan efter vinden, och planerbart byttes ut mot förnybart. De följde tyckarna framför tänkarna.

  2000-talet har verkligen varit en märklig tid för energipolitiken. Det har varit en tid när klimatalarmism, politisk korrekthet och ideologisk ängslighet har fått mer utrymme än teknisk kompetens och sunt förnuft. Symbolpolitik tog över där saklighet borde ha rått, och trots att vi hade en fast kurs började vi tvivla på oss själva, på vår historia och på vår egen förmåga.

  Men det är ju inte den svenska identiteten. Sverige är och har alltid varit ett land av uppfinnare, byggare, ingenjörer och problemlösare. Våra förfäder tog oss från fattigdom till välstånd, från utvandring till inflyttning, från kyla till värme genom arbete, handlingskraft och samarbete. Det är den berättelse vi behöver återknyta till och påminna varandra om.

  Fru talman! När jag läser betänkandet slås jag av hur mycket samsyn det trots allt finns i energifrågorna. Oftast belyser vi frågor där vi är oense, men på punkt efter punkt finns det en stabil majoritet som håller med varandra.

  Vi är överens om att Sverige behöver mycket mer fossilfri elproduktion, inte minst för vår konkurrenskraft, tillväxt och klimatomställning och att företagen i Sverige behöver långsiktighet, trygghet och tydliga spelregler för att kunna investera. Vi är också överens om att vi behöver hela paletten: vindkraft, vattenkraft, solkraft, kraftvärme, gasturbiner och batterier. Till och med kärnkraften har i dag en bred majoritet här i kammaren som ser dess värde i energimixen.

  Ändå faller många i samma fälla. Vår energiförsörjning reduceras till politisk positionering. Energipolitiken leder till stagnation i stället för till en rörelse framåt.

  Exempelvis möts regeringen ofta av kritik om ”tunnelseende”, att endast se kärnkraften. En falsk anklagelse eftersom det i själva verket handlar om att återställa spelplanen. Kärnkraften har i decennier verkat under snedvridna villkor. Den har motarbetats politiskt, juridiskt och ekonomiskt.

  Regeringen rättar nu till de historiska misstag som begåtts, inte för att favorisera kärnkraften utan för att ge den samma möjlighet som andra kraftslag att bidra till framtidens elsystem.

  Ingen motsätter sig att fler alternativ ska utredas, oavsett hur oppositionen vill få det att framstå. Vi behöver bara börja någonstans. Vi behöver sätta fart. Investering i kärnkraft utesluter inte investering i andra kraftslag.

  Fru talman! För att bredda perspektivet från kärnkraften kan jag påminna om att regeringen arbetar brett med åtgärder för hela energisystemet. Hittills har närmare 70 konkreta åtgärder genomförts. Vi har avskaffat avfallsförbränningsskatten för kraftvärmen, något som direkt stärker möjligheten att få ut mer el och värme där det behövs. Vi har infört stöd till kommuner för att öka den lokala acceptansen för vindkraft, ett konkret sätt att öka både produktionen och den demokratiska förankringen. Fler åtgärder är på väg som förbättrar villkoren för vattenkraften.

  Så länge Kristdemokraterna sitter i regering kommer det att komma fler initiativ för kraftsystemets bästa – inte politikernas.

  Fru talman! Vikten av att elsystemet levererar el där det behövs när det behövs har blivit smärtsamt tydlig de senaste åren. Vi kan inte längre unna oss politiska låsningar eller symboliska positioneringar. Vi har inte tid att bråka om detaljer när vi i stort sett är överens om målen.

  Näringslivet skriker efter långsiktighet, samling och stabilitet, och sanningen är att vi i denna kammare är överens om väldigt mycket. Vi delar en gemensam målbild: en fossilfri framtid, ett tryggt elsystem och ett konkurrenskraftigt Sverige. Då borde vi också kunna dela ansvaret.

  Fru talman! Sverige och den svenska identiteten är en urkraft. Vår historia visar att vi klarar svåra omställningar, inte genom att avveckla fungerande lösningar utan genom att utveckla bättre sådana.

  Låt oss därför inte fastna i ideologiska skyttegravar och fördröja framåtrörelsen. Det är dags att bygga – bygga mer kraftverk, bygga mer stabilitet, bygga mer framtid. Trycka mer grönt!

  Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.

  2025-05-08 12:49:48

  

  Camilla Brodin

• Fru talman! När Ebba Busch var i Kalmartrakten senast sa hon att man kommer att rädda den småskaliga vattenkraften. Det var till och med så, enligt Barometern, att hon lovade att ställa sin egen plats till förfogande om man inte lyckades med det.

  Den 31 juli löper pausen för vattenkraftens miljöprövningar ut. Centerpartiet tycker att det är bra att vi fick en paus; det var till och med vi som tog initiativet i riksdagen till ett utskottsinitiativ som sedan blev ett tillkännagivande. Det har regeringen följt upp, och det är bra. Men det remitterade förslaget som regeringen har skickat ut gör saker och ting värre enligt SVAF, som företräder de småskaliga. Det löser inte problemen med utrivning av dammar i södra Sverige, och det löser inte heller problemen med sinande öringbestånd i norr – ett dubbelfel således.

  Ebba Busch är inte här, men vi har ju Camilla Brodin som är både gruppledare och energipolitisk talesperson. Jag blir nyfiken: Kan Camilla Brodin garantera att det här löftet blir uppfyllt? Kommer den småskaliga vattenkraften att räddas? Hur har man i så fall tänkt göra det? Det remitterade förslaget löser uppenbarligen inte problemet.

  2025-05-08 12:56:10

  

  Rickard Nordin

• Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan – en fråga som både jag och ledamoten har stått här i kammaren och debatterat många gånger – på samma sida, eftersom vi värnar den småskaliga vattenkraften något oerhört, speciellt i södra Sverige där den behövs som mest.

  Nu står jag inte här som statsråd, för det är jag inte, utan jag står här som kristdemokrat. Den småskaliga vattenkraften är otroligt betydelsefull. Jag ska inte sända några andra signaler än att Ebba Busch när hon var i Kalmar sa det för att även hon tycker så, och hon jobbar absolut aktivt för att villkoren inte ska riskera att innebära utrivning. Det är absolut ett ansvar som ligger på energiministern, men det hanteras även inom andra delar av området, vilket vi båda känner till.

  Jag hoppas naturligtvis att vi ska få så bra möjligheter som möjligt, och jag samtalar bland annat med SVAF men också med olika aktörer inom vattenkraften. Det här är självklarheter för oss och våra partier, men även andra partier behöver ta sitt ansvar och driva på i den här frågan. Varför vi inte har kunnat komma längre och varför detta inte redan är på plats är en fråga som vi borde ställa till andra partier.

  Nu finns pausen, och det är ett tydligt uppdrag från våra partiledare som sitter i regeringen och som har jobbat för vattenkraften att även den småskaliga vattenkraften ska få förutsättningar att kunna finnas kvar. Annars tror jag att ganska många som bor runt om i Sverige och ser dammarna rivas ut kommer att fundera över varför politikerna inte gjorde något.

  Det är ingen tvekan om att vi kristdemokrater jobbar aktivt för att rädda den småskaliga vattenkraften.

  2025-05-08 12:57:32

  

  Camilla Brodin

• Fru talman! Det är ingen tvekan om var vi står i den här frågan. Det vill jag verkligen upplysa alla som lyssnar på den här energidebatten om. Jag kan också upplysa om att vi kommer att leverera.

  Men det är inte mitt uppdrag att stå i den här kammaren att säga exakt när eller exakt hur det kommer att se ut. Men det remitterade förslaget och alla de remissinstanser som har skickat in sina remissvar är otroligt betydelsefulla för den här regeringens fortsatta arbete. Man lyssnar självklart på remissinstanser, framför allt i den här frågan.

  Jag vill bara säga till alla vattenkraftens vänner: Vi står på er sida.

  2025-05-08 13:00:57

  

  Camilla Brodin

• Fru talman! Tyvärr hjälper det inte att Kristdemokraterna bara gör det. Det är en och en halv månad kvar innan pausen löper ut. De som ska lämna in sina ansökningar den 1 juli måste veta nu – helst i går eller för ett par månader sedan – för att kunna anpassa sina ansökningar. De vet ingenting. De kommer antagligen att behöva skicka in en ansökan baserad på den gamla lagstiftningen, för det är den man har tillgång till. Man kan inte över en natt ändra en så stor ansökan.

  Det är ett jätteproblem att regeringen inte kan leverera besked. Ebba Busch är ansvarig för hela det departement som ska leverera de här sakerna. Min fråga kvarstår. Jag tvivlar inte på att Camilla Brodin tycker att det här är viktigt. Men när får vi besked, och vad kommer att gälla?

  Det förslag som regeringen har lagt fram, som man har skickat ut offentligt, har ju kritiserats av egentligen alla. Men framför allt gör det saker värre för de småskaliga. Det är faktiskt Camilla Brodins regering som i så fall bär ansvaret för att det blir värre. Då borde Ebba Busch definitivt hålla sitt löfte om att avgå om man inte löser problemen, för det var det hon sa.

  Jag skulle jättegärna, återigen, vilja veta: När får vi besked, och vilka kommer beskeden att bli?

  2025-05-08 12:59:38

  

  Rickard Nordin

• Fru talman! Energisystemet lägger på många sätt grunden för hur samhället kan växa fram. Därmed är det också helt centralt för landets utveckling, för jobben, för välfärden och för välståndet.

  Elektriciteten har sedan dess intåg i våra samhällen också gett oss fantastiska möjligheter till utveckling. Få – kanske inte ens någon – här i dag kan nog tänka sig en värld utan el och allt det vi kan använda den till.

  Utbyggnaden av vattenkraften, kärnkraften och vindkraften har successivt gjort mer användning möjlig och fått vårt samhälle att växa – både ekonomiskt och socialt. Dessutom blev vårt elsystem för ganska länge sedan mer eller mindre fossilfritt.

  Även om det går lite långsamt har Sverige nu påbörjat ett skifte – ytterligare ett steg i elektrifieringen – där transporter, industriella processer och andra verksamheter ska byta fossil energi, ofta importerad, mot inhemskt producerad och fossilfri el. Det är effektivare, och det är tryggare. Det skapar också nya möjligheter för både jobb och tillväxt i Sverige.

  Svensk energi eller framför allt elförsörjning kan ju under rätt förutsättningar förbli en unik konkurrensfördel – genom hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till låga och konkurrenskraftiga priser. Det framstår dessutom som en allt viktigare konkurrensfördel i en omvärld präglad av handelshinder, tullkrig och geopolitiska spänningar, inte sällan kring fossil energi.

  För vår del handlar det inte bara om en omställning. Det handlar också väldigt mycket om en utveckling och en möjlighet att attrahera nya investeringar, nya företag och nya verksamheter till Sverige.

  Att det blir en framgångsrik elektrifiering kommer att vara avgörande för våra möjligheter att öka den tillväxt som är så låg i dag, att skapa välstånd och att samtidigt nå de klimatmål som vi för vår del har att nå. Men det krävs då också politiska initiativ.

  Det första handlar egentligen inte om energipolitik utan om att vi vill ha den här omställningen och att vi verkligen står upp för de klimatambitioner som världen har skrivit under på och som krävs. Det är nämligen det som ska leda till det ökade behovet av el.

  Här har regeringens och Sverigedemokraternas politik skapat tvivel. De är inte ensamma om detta. Högerpopulister och högerpolitiker runt om i världen gör precis samma sak. Det medför problem, för om de som ska investera i elproduktion inte är säkra på att efterfrågan kommer minskar förstås investeringsviljan. Och omvänt: Om inte de som ska investera i verksamheter som ska gå över till el, eller använda mer el, ser att produktionen ökar kommer det inte heller där att bli mycket av investeringar.

  Sedan är förstås kostnader helt centralt. Hushållens elpriser måste säkras i hela landet, och den svenska industrins konkurrenskraft behöver tryggas genom en stabil tillgång till el och effekt till konkurrenskraftiga priser på både kort och lång sikt. Men i dag är priserna fortfarande för höga i södra Sverige. Med fler systemstärkande insatser och mer produktion på rätt plats kan vi uppnå stora vinster genom sänkta priser.

  Här gör regeringen, trots det som har sagts tidigare, för lite. Man talar gärna om storstilade planer och mål fram till 2040 och 2045 och åren därefter. Men vi behöver – det säger både vi och näringslivet – också tydliga mål och fler insatser redan till 2030 och 2035.

  Det är uppenbart att mer måste göras snabbare. Vi vill se incitament som möjliggör investeringar i de havsvindparker som faktiskt har fått tillstånd – de flesta har inte fått det. De är belägna i södra Sverige, och detta skulle bidra till att sänka elpriserna.

  Vid sidan av att lösa anslutningen för dem som fått tillstånd måste regeringen komma igång med jobbet att ta fram nya havsvindparker i Östersjön. Ett auktionsbaserat tilldelningssystem kan inte dröja i åratal. Det är någonting som behöver komma på plats snabbt.

  De förslag till förbättringar i villkoren för den landbaserade vindkraften som redan är utredda och som Mats Green tog upp i sitt anförande måste komma ut ur Regeringskansliet. De har legat i skrivbordslådan väldigt länge. Dessutom tycker vi att det är dags att genomföra vårt förslag om en snabbhetsbonus för kommuner som väljer att ändra sitt veto, så att projekt som redan är på gång skulle kunna bli av snabbare.

  Den inriktning för vindkraft som Tidöpartierna drev i opposition och som de tog med sig in i regeringsställning har påverkat investeringstakten rejält – dessvärre negativt. Sämre villkor avspeglar sig också i fallande investeringar. I år har exempelvis inga turbiner beställts under det första kvartalet. Förra året var det ett par kvartal som också gick helt tomma.

  På sikt är det förstås inte bara vindkraft som behövs. Det behövs investeringar i biogasturbiner i södra och i västra Sverige. Vi vill se det. Näringslivet kräver det. Mats Green och flera andra har tagit upp det som någonting väldigt viktigt. Det finns alltså uppenbarligen en majoritet här i kammaren för det. Det är väl dags att se till att det också blir gjort.

  Vi behöver på kort sikt också ta vara på den potential som finns i energieffektivisering. Energimyndigheten pekar på att var sjunde kilowattimme kan effektiviseras bort på ett ekonomiskt lönsamt sätt. Det är ett snabbt sätt att sänka kostnader men också att skapa utrymme för ny användning – exempelvis för nya industrier – där det är lite tajt, som i Västsverige.

  Vi vill också se – det diskuterades tidigare – insatser för vattenkraften. Här finns potential att effekthöja och kapacitetsförstärka vattenkraften ytterligare. Vi har krävt en utredning som handlar om att undanröja hinder och problem. Det är inte minst viktigt att man från regeringens sida ser till att tillståndsprocesserna och de nya miljötillstånden kommer på plats så fort som möjligt och att det inte innebär någon större förlust av kraftproduktion.

  Det går också att göra mer med den mer storskaliga vattenkraften. Det säger inte bara vi. Det säger också Sveriges Ingenjörer, som i en rapport pekar på en möjlig potential att genom uppgraderingar av dagens anläggningar öka effekten med 1 300 megawatt till 2035 – ett avsevärt tillskott, helt enkelt.

  Effekthöjning och livstidsförlängning av kärnkraften är sannolikt också det något av det mest kostnadseffektiva man kan göra för det svenska elsystemet framåt. Det är förstås otroligt viktigt att politiken utformas så att det kan hända i verkligheten.

  Fru talman! Energipolitik är inte bara elektricitet. Energipolitik innehåller också en hel del annat. En sak som är särskilt viktig är att säkra fjärrvärmen.

  Fjärrvärmen har en avgörande betydelse i det svenska energisystemet. Genom den effektiva värmedistributionen minskar också behovet av el. Dessutom kan kraftvärmen bidra med extra produktion när det behövs.

  De prisökningar som nu har rullat ut över landet i ett par år riskerar verkligen en övergång till andra lösningar än fjärrvärme, vilket i sin tur ökar behovet av elanvändning i en situation där el borde användas till annat. Vi vill stärka fjärrvärmens ställning och se till att kunderna får ökad tydlighet och transparens i hur kostnader fördelas.

  Vi vill också se till att de storskaliga elpumpar som finns i fjärrvärmen kan få sänkt skatt så att man därigenom både kan sänka priset direkt för fjärrvärmens kunder och också kan använda el inte minst när det är negativa elpriser för att spara biobränsle och så att vi kan sänka kostnaderna samlat. Också biobränsle har blivit dyrare efter invasionen i Ukraina när importen från Ryssland har fallit bort.

  Man kan också lägga till att fjärrvärmebranschen är ett område där utförsäljningarna av inte minst kommunala nät har inneburit högre kostnader. Det är ytterligare ett område där privatiseringar har inneburit att kunder får betala mer och att både hushåll och företag helt enkelt får betala för mycket. Det visades senast i en ESO-rapport för bara några dagar sedan.

  Vi behöver också fortsätta att bygga ut och modernisera våra elnät. Ett stort fokus i det jobbet behöver vara att se till att pressa kostnaderna för detta och att öka kapaciteten så fort som möjligt där behoven är som allra störst. Då ska vi förstås göra det vi alltid har gjort i Sverige, nämligen att ligga långt fram i ny teknik.

  Vid sidan om att bygga nätkapacitet – vilket kommer att vara nödvändigt, men som är väldigt dyrt – behöver också andra verktyg användas. Något som kan bidra är digitalisering, AI, kraftelektronik och olika tekniker för lagring liksom aggregering och flexibilitet. Det talades här tidigare om intäktsregleringen. Den behöver vara utformad på ett sådant sätt att vi får så låga priser som möjligt. Även den typen av insatser kan ges betalt i ett system.

  Fru talman! Detta var ett axplock av de många åtgärder som tas upp i ett betänkande som innehåller det mesta på energiområdet. Jag har tagit upp några saker som vi tycker att viktigast för att utveckla vårt energisystem, att öka tillväxten, tryggheten och robustheten i Sverige och att skapa de nya jobben. Vi lägger inte alla ägg i samma korg. Vi vill bygga ett brett och stabilt system som med låga kostnader garanterar att vårt land kan ta nya steg framåt.

  Vi står förstås bakom alla våra reservationer. Men jag väljer att yrka bifall endast till reservation nummer 13.

  2025-05-08 13:02:01

  

  Fredrik Olovsson

• Fru talman! Jag skulle kunna tycka att Tobias Andersson själv borde ha svarat på frågan. Hur mycket mer elproduktion borde vi ha mer till 2030 eller 2035, och på vilket sätt är ni överens med något annat parti om den siffran? Vi har efterfrågat den typen av gemensamma målsättningar som inte bara skulle vara mellan fyra partier utan som borde vara bredare än så. Frågan kan verkligen ställas tillbaka.

  Det är intressant att se skillnaden i hur man läser betänkandet. Å ena sidan hittar Tobias Andersson skillnaderna, splittringen och det unika för varje parti som försöker beskriva hur man vill göra framöver. Å andra sidan hittar Camilla Brodin det som vi är överens om och allt det som är möjligt att bygga vidare på för att få Sverige att ta steg framåt. Det är ändå en ganska stor skillnad i hur ni i det gemensamma underlaget ser på frågorna framåt.

  För mig är det lätt att säga att vi inte ser att vi med fyra partier som ska vara en regering ska skapa en energiöverenskommelse som ska ersätta en överenskommelse för de fyra partier som bildar regering i dag. Det är precis det som har varit problemet. Vi försöker att skapa överenskommelser som är bredare än så för att de ska leva längre.

  Sedan har det inte varit så lätt. Den överenskommelse som vi hade som var bred 2016 med kristdemokrater, moderater, centerpartister, miljöpartister och socialdemokrater höll alldeles för kort tid. Det var väldigt dåligt för Sverige. Att den bröts påverkar säkert också i dag hur marknaden och olika aktörer som ska investera i Sverige känner oro över att det inte finns en tillräcklig långsiktighet och uthållighet i politiken.

  Det bidrar nog Tobias Andersson till med sitt inlägg. Jag tycker att det är bra att Camilla Brodin, och förhoppningsvis jag själv, kan bidra till motsatsen.

  2025-05-08 13:14:51

  

  Fredrik Olovsson

• Fru talman! Tack för svaret, Fredrik Olovsson!

  Jag vill ändå konstatera att jag inledde mitt anförande med att säga att jag tror att de fyra partier som styr Sverige i dag sannolikt hade kunnat enats om väldigt mycket på det energipolitiska området tillsammans med Socialdemokraterna. Utmaningen är de tre partierna som Socialdemokraterna vill få att ingå i en socialdemokratiskt ledd regering efter nästa val. Där är man inte överens om så mycket.

  Gällande vad våra fyra partier, Tidöpartierna, vill i termer av planering är det avhängigt det mål som Socialdemokraterna sa nej till, det vill säga leveranssäkerhet. Om vi inte kan garantera leveranssäkerhet i vårt elsystem är det inte värt så mycket vilket planeringsmål vi har i exakta terawattimmar om ett, fem, tio eller tjugo år.

  Det är där problemet finns. Man kan läsa reservationerna från de tre partier som Fredrik Olovsson ska försöka ena i en socialdemokratisk regering. Den politiken skulle innebära att vi skulle ha en kraftig majoritet sett till andel väderberoende i vårt system 2030. Vi vet att det inte går.

  Det finns inga flexibilitetstjänster, lagringstjänster eller någonting annat som om fem år skulle stå redo för ett elsystem i Sverige som har ökats med 30 terawattimmar solkraft eller ökats med 60 terawattimmar vindkraft. Det går inte. Då faller leveranssäkerheten, och då spelar det ingen roll hur mycket el som finns.

  Vi kommer att ha bristande effekt och ingen reglerförmåga. Vi kommer för det första inte ha någon möjlighet att garantera att vare sig hushåll eller industri får el och för det andra att elpriset är förhållandevis lågt och konstant. Det är vad man avser att regera på.

  Man vill ha en spansk energimix. I deras fall när det kortslöts var det kanske uppemot 75 procent väderberoende kraft. Det fungerar inte. Men det är vad Fredrik Olovsson vill bilda regering utifrån.

  2025-05-08 13:16:51

  

  Tobias Andersson

• Fru talman! Nu får Tobias Andersson inte svara, så det blir väl en retorisk fråga.

  Man ska alltså ta det faktum att det inte finns några mål till 2030 eller 2035 som intäkt för att det inte går att få till någon mer energi- eller elproduktion till de årtalen, för då klarar vi inte leveranssäkerheten. Det är i så fall ett fruktansvärt besked till alla de företag som vill investera i Sverige. Men det är naturligtvis inte sant att det är på det sättet. Det går också att öka kapaciteten ytterligare med hjälp av andra åtgärder.

  Jag skulle vilja säga att alla inlägg jag hört hittills har handlat om just den typen av insatser. Jag tog själv upp effekthöjningen av både kärnkraft och vattenkraft. Jag tog även upp frågan om gasturbiner som exempel på sådant som kan bidra till att öka kapaciteten ytterligare och ge mer förnybar produktion.

  Frågan om Spanien har också varit uppe här. Det är förstås intressant. Den kan man verkligen diskutera. Det slog mig även hur säkra en del ledamöter i den här kammaren är på vad det där berodde på. Chefen för REE sa ju själv till Reuters att hon inte vet orsaken men att man ska utreda frågan. Det tror jag är en ganska bra ordning.

  Det har sagts tidigare att man har haft den här typen av blackout förut och att det har berott på alla möjliga olika saker. Det är naturligtvis jätteviktigt för oss att lära av hur man klarar en sådan situation och hur man undviker att den uppstår. Vi ska förstås vara helt öppna för att det kan finnas många problem och saker vi behöver lösa.

  Om jag ska ge regeringen något beröm under den här perioden tycker jag att det som har gjorts kring elsäkerhet och elberedskapsfrågor har varit bra. Då kan jag, precis som Camilla Brodin, avsluta i en positiv ton.

  2025-05-08 13:18:58

  

  Fredrik Olovsson

• Fru talman! Tack, ledamoten, för att jag blev omnämnd så många gånger i talarstolen! Det finns ändå någonting vi kan vara överens om, och det är också bra i politiken. Men Socialdemokraterna har ett förslag som jag funderar lite grann på. Det handlar om att säkra lägre och mer stabila elpriser med någonting de kallar folkhemsel. Förslaget innebär, om jag inte har förstått det helt fel, att svenska hushåll får ett fast elpris på minst 60 procent av sin elförbrukning, enligt Socialdemokraterna. Men jag tror att botemedlet för vår stundvis oförutsägbara energiförsörjning är mer planerbar kraft. Det kommer att säkerställa leveranssäkerhet och jämna elpriser.

  Regeringen har lagt fram ett finansieringsförslag till mer planerbar kärnkraft, som vi snart kommer att rösta om i den här kammaren. Socialdemokraterna säger i sin följdmotion att förslaget är för dyrt. Jag vill fråga Fredrik Olovsson om det inte skulle bli dyrt med en prisgaranti på 60 procent av hushållens elförbrukning. Bygger det några fler kraftverk?

  2025-05-08 13:21:05

  

  Camilla Brodin

• Fru talman! Det fina med den typen av system skulle vara att även de som ska investera i produktionen kan veta vilket pris de får. Det är någonting som Camilla Brodin försöker lösa för ett kraftslag, nämligen kärnkraften. Där ska det läggas väldigt mycket pengar, sannolikt också från hushåll och företag som ska betala någon form av extra skatt eller avgift för att garantera ett pris framåt. Poängen med förslaget om folkhemsel, som vi kallar det, är att skapa långsiktig trygghet och att staten är med och upphandlar el på långa kontrakt som skulle kunna göra detta möjligt.

  Jag skulle nog säga att frågan om prissäkring i dag är lite annorlunda. Under lång tid var det svårt för hushållen att prissäkra sig så som många företag kunnat göra under lång tid. Men även på företagssidan ser det svårare ut i dag när det gäller att prissäkra sig på lite längre sikt. Det är alltså ett problem som rör fler än bara hushållen i dag.

  Vi har tappat en del av den kraft som har funnits för företag och som vi gärna hade sett kunde finnas tillgänglig för hushållen i större utsträckning. Men det är också så att detta system behöver utredas innan det kan genomföras. Det ska man ha stor respekt för när man ska göra om.

  Camilla Brodins regering har haft en elmarknadsutredning som har tittat på designen. En del av de tankar som finns där stämmer överens med våra. Men det behövs en del ytterligare anpassningar för att de ska kunna genomföras.

  2025-05-08 13:22:21

  

  Fredrik Olovsson

• Fru talman! Tack till Fredrik Olovsson för att han ändå försökte bena ut lite grann! Det känns betryggande att man ska utreda frågan innan man landar i den. Men jag funderar fortfarande på hur mycket ert förslag kommer att kosta när staten ska garantera ett elpris. Vad blir effekten för installatörsföretag, energieffektivisering och så vidare? Det är två frågor jag har till ledamoten.

  Jag har lite talartid kvar. Jag befann mig i Spanien den där måndagen. Det kändes så där. Det uppstår oro, panik och många tankar i ett samhälle som drabbas. Elsystemets betydelse gör sig verkligen påmind. Vi tog flyget dit och landade klockan sex på kvällen. Elen kom tillbaka halv nio, alltså två och en halv timme senare. Det är inte särskilt lång tid. Men det blir problem i en planeringssituation när man ska befinna sig på en plats i flera dagar och gå på en stor konferens. Man kan inte spola på toaletten, äta varm mat, ladda mobilen eller ens hitta i den nya staden genom att googla sig fram. Det handlar om det där basala som ändå tas som självklart.

  Det är viktigt med ett stabilt och leveranssäkert elsystem. Det är viktigt på riktigt. Vi får se vad utredningen kommer fram till, men att det fanns ganska mycket väderberoende kraft i det systemet den dagen råder det ingen tvekan om. Om flera fel inträffar samtidigt och man inte har mer än fem sekunder på sig att rätta till dem blir det blackout. Och det är farligt på riktigt.

  2025-05-08 13:24:04

  

  Camilla Brodin

• Fru talman! Jag sa inledningsvis att det var få här som kunde tänka sig att vara utan el. Det är uppenbarligen så att Camilla Brodin har varit med om det och vet att det får stora konsekvenser. Det kan vi nog alla förstå.

  Jag skulle ändå vilja säga, kopplat till vad som kan gå fel, att det är klart att det blir problem om stora anläggningar faller bort. Man förstår ju att om den största producenten i det svenska systemet hastigt går ned får det effekter. Det har varit ett problem. Om det inträffar ytterligare ett stort fel samtidigt kan man hamna i ett svårt läge. Om väldigt många kan producera väldigt mycket och systemet inte har designats för det kan det också innebära problem. Det är på något vis självklart.

  Det ska bli intressant att följa vad utredningen säger om vad som var problemet i det här fallet och vad som ska göras åt det framöver. Vi får alla lära oss av de haverier och utredningar som sker på området. Det gäller även för kärnkraften, exempelvis. Haveriet i Fukushima har fått stor betydelse för säkerhetskraven i de svenska kärnkraftverken.

  När det handlar om förslaget om folkhemsel och låga priser har vi inte sagt att staten ska garantera dem. Vi har sagt att staten ska upphandla till lägsta pris för att även ge förutsättningar för investeringar. Man ska kunna vara trygg, när man investerar eller har en produktion, med att man får betalt över tid och att ett visst pris ska gälla.

  Förslaget om folkhemsel är inte riktigt samma sak som det som nu ligger på bordet, där man inte konkurrensutsätter något särskilt. Tvärtom ska alla pengar gå till ett kraftslag. Det kunde ha varit en omvänd modell att låta CFD:erna som föreslås i propositionen som vi ska diskutera om någon vecka vara konkurrensutsatta och att fler kraftslag fick vara med och buda på hur man bäst bygger ut det svenska elsystemet.

  2025-05-08 13:26:03

  

  Fredrik Olovsson

• Fru talman! Jag funderade kort på om jag egentligen skulle ta replik på Fredrik Olovsson, för jag vill ändå säga att han är en seriös och mycket kompetent företrädare för sitt parti. Hade alla socialdemokrater varit som han hade jag sovit lugnt om natten. Det är mer det vidhängande partiet jag ibland kan vara lite orolig för.

  Jag tänker inte ge mig in i någon kraftslagsdiskussion, för där vet vi alla var vi har varandra. Men jag skulle vilja återknyta till förmågediskussionen som kanske inte fick något riktigt svar.

  Jag har en uppriktig fråga. Jag förstår fortfarande inte varför Socialdemokraterna är så hårda motståndare till att man ställer krav på att alla kraftslag måste kunna leverera el dygnet runt, årets alla timmar. Då är givetvis reparationer och revisioner undantagna. Men det borde vara en självklarhet. Vi kan inte bara ha kraftslag som levererar el när de känner för det. Kraftslagen finns till för samhället, för oss människor, hushåll och företag.

  Därför borde det ändå vara ett rimligt och grundläggande villkor att ställa på förmågor. Vi måste faktiskt kunna se till att Sverige har el inte bara på sommaren utan också på vintern när det uppstår situationer med stor brist. Jag förstår inte varför Socialdemokraterna är emot att ställa ett förmågekrav.

  Återigen: Jag går inte in i någon kraftslagsdebatt. Där vet vi var vi har varandra. Men varför vill ni inte ställa ett basalt och egentligen ganska självklart förmågekrav på alla kraftslag?

  2025-05-08 13:28:14

  

  Mats Green

• Fru talman! Vi ställer det kravet på elsystemet i dess helhet, där alla kraftslag, alla leverantörer och i praktiken också en del av de stora användarna ska ingå. Det är på det sättet vi får ett så effektivt system som möjligt med totalt sett låga kostnader.

  Jag förstår att Mats Green implicit har en frågeställning angående att vissa kan åka snålskjuts på andra. Så kan det naturligtvis vara, och det är i så fall dåligt. Man bör utforma ett system och en marknad som gör att man i så stor utsträckning som möjligt får betalt för det man bidrar med, både energi och effekt eller andra förmågor. Man bör i så stor utsträckning också få betala om man inte gör det eller om man behöver andras hjälp för det.

  Det här tycker jag i grunden inte är ett problem. Men energimarknaden har inte sett ut så från 90-talet och framåt. Det har bara varit energy only. Det har uppenbarligen skapat en del problem. Jag tycker att det som har hänt på stödtjänstmarknaden och det som finns i elmarknadsutredningen är intressant.

  Jag tycker också att de uppdrag som har getts från regeringen för att göra det fossilfria, eller det förnybara, mer leveranssäkert är intressanta så att vi hittar system som gör att vi i så stor utsträckning som möjligt kan internalisera vinster och förluster där de ska vara. Jag tycker inte att man ska socialisera förluster och privatisera vinster, men jag tycker heller inte att det mellan olika former av kraftslag ska finnas den typen av fördelningseffekter i grunden. Det är inte lätt att fullt ut åstadkomma detta med olika former av marknader, även om en hel del har gjorts under senare tid.

  Jag konstaterar att det ändå blev en kraftslagsdebatt när Mats Green kom hit. Det handlade trots allt bara om det. Det är lite tråkigt, för jag tror att vi skulle behöva ha större fokus på hur vi bygger elsystemet som helhet så effektivt, billigt och robust som möjligt.

  2025-05-08 13:30:03

  

  Fredrik Olovsson

• Fru talman! Det är tråkigt att ledamoten upplevde det så. Det var inte min uppfattning och inte min upplevelse heller. Men min poäng med grundläggande krav på förmågor är att man därigenom kommer bort från kraftslaget, vilket vi behöver komma bort från. Alla behöver leverera allting. Om alla kraftslag gör det kan man vara kraftslagsneutral.

  Man kan inte vidhålla att vissa kraftslag egentligen bara behöver leverera el när de känner för det när man samtidigt har hängt upp hela kraftsystemet på dessa kraftslag, exempelvis kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme som levererar in dessa systemnyttorna. Sedan verkar man göra nästan allt man kan för att motverka dem.

  Jag förstår fortfarande inte varför man säger nej till detta grundläggande självklara krav. Om någon ska leverera till vårt kraftsystem måste man kunna leverera året runt, även på vintern. Man kan ju inte välja och vraka när det handlar om ett samhälle. Ska man vara med måste man också ta ansvar. Man behöver tjäna helheten. Här har jag inte fått något riktigt svar på varför Socialdemokraterna är emot just detta.

  Socialdemokraterna har våndats över kärnkraften i 50 år. Jag hoppas att de ska kunna komma förbi den våndan, men låt oss lämna detta kraftslag därhän.

  Kanske kan vi ändå vara överens om att fokusera på kraftslagens förmågor och ha lika villkor och lika krav på alla. I så fall slipper vi talet om kraftslag. Jag påstår att Socialdemokraterna fortfarande är kvar där.

  Låt oss diskutera tekniska fakta och grundläggande krav på alla kraftslag. Det är där jag önskar att vi vore med Socialdemokraterna, men vi är inte riktigt där. Fredrik Olovsson är som sagt en sund, stabil och förtroendeingivande person, så jag hoppas att vi kan landa där. Men då måste det vidhängande partiet också vara med på det.

  2025-05-08 13:32:06

  

  Mats Green

• Fru talman! Jag tänkte börja med att reflektera över att Fredrik Olovsson och Socialdemokraterna ofta efterfrågar breda överenskommelser. Det gäller inte minst när de sitter i opposition själva och inte minst när det rör energipolitiken.

  Då är det kanske relevant för den som tycker att det låter klokt och också vill se den typen av långsiktighet som Socialdemokraterna nu relativt nyligen börjat efterfråga för de viktigaste samhällsutmaningarna i vår tid att titta på de olika reservationer som finns från det regeringsunderlag som Fredrik Olovsson och Socialdemokraterna har för avsikt att samla under sig om vi skulle, Gud förbjude, få ett maktskifte efter nästa val. Fredrik Olovsson får gärna reflektera lite över var de partierna avser att mötas.

  Jag tror nämligen inte att den stora utmaningen i att nå en politisk överenskommelse ligger mellan Tidöpartierna och Socialdemokraterna. Jag tror att den ligger mellan Socialdemokraterna och de tre partier som Socialdemokraterna avser att inkludera i sitt regeringsunderlag.

  Tittar vi på detta ser vi att både Vänsterpartiet och Miljöpartiet i sin ena reservation säger att de vill ha 150 terawattimmar vindkraft till 2040. Det är ungefär lika mycket som all el som konsumeras i Sverige på årsbasis i dag.

  Tittar man sedan på Miljöpartiet vill det redan 2030 ha 30 terawattimmar solenergi. Tittar man på vad Centerpartiet säger mer kortsiktigt är det 100 terawattimmar ny förnybar kraft till 2030. Tittar man på vad S självt säger är det däremot 60 terawattimmar.

  Det kan vara svårt för den som vill se långsiktighet att förstå vad det långsiktiga är när man om fem år inte ens över huvud taget är enig om hur mycket el som ska produceras i Sverige med det regeringsunderlag som Socialdemokraterna och Fredrik Olovsson avser att samla. Hur ska det gå till, fru talman?

  2025-05-08 13:12:48

  

  Tobias Andersson

• Fru talman! Jag får kanske problem med det vidhängande partiet om Mats Green fortsätter att säga så där, men det är en annan fråga.

  Däremot tror jag att också Mats Green får problem om han tänker sig att alla aktörer i systemet som får vara med måste leverera varje sekund året om. Det blir ett fruktansvärt dyrt, ineffektivt, dåligt och ganska känsligt system. Det är mycket bättre att kombinera alla de olika kraftslag som vi har och alla de tekniska möjligheter som finns så att systemet blir så effektivt som möjligt.

  Vi ska förstås fortfarande ha extremt höga krav på leverans och stabilitet. Men vi måste också ha låga priser så att vår konkurrenskraft kan stärkas. Det är inte minst viktigt så som världen nu ser ut. Det är naturligtvis extremt viktigt att vi får möjlighet att utveckla svensk industri, industriell förmåga och industriell kapacitet. Energipolitiken och elpriset kommer att spela en väldigt stor roll i detta.

  Jag är rädd för att det system som Mats Green målar upp här i talarstolen skulle bli motsatsen till det vi behöver, det vill säga låga priser i hela landet.

  2025-05-08 13:34:08

  

  Fredrik Olovsson

• Fru talman! Jag kommer att uppehålla mig vid de stora skillnader i elpris som vi fortfarande ser i Sverige.

  Vi är nog många som upplever att någonting är genuint fel när vi inom samma land får betala väldigt olika pris för samma vara, det vill säga för vår el. Jag kan inte förstå varför en barnfamilj i Ystad ska behöva betala mycket mer för sin el än vad samma barnfamilj gör i exempelvis Umeå. Det här är inte sunt för sammanhållningen i ett land. Det är definitivt skadligt för svensk produktion och för svenskt företagande när det fortsatt finns stora prisskillnader, detta utifrån en helt artificiell grund.

  Från Liberalernas håll har vi hela tiden varit tydliga, och det fortsätter vi vara. Vi tycker att Sverige bör fungera som ett elprisområde. Det är inte rimligt att ett pris ska variera så mycket beroende på var i landet man bor.

  Att det ser ut som det gör beror på att Sverige 2011 införde fyra elprisområden efter att Dansk Energi hade anmält Svenska kraftnät till EU-kommissionen. Anmälan hade sin grund i att Svenska kraftnät periodvis begränsade exporten av el till Danmark för att säkerställa el i Sveriges södra delar. Att man behövde begränsa exporten berodde på att Svenska kraftnät inte kunde hantera flaskhalsarna, vilket i sin tur var ett direkt resultat av att man hade stängt ned kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck.

  Allt hänger ihop. Men för att kunna hantera situationen och sluta begränsa exportvolymerna bestämde Svenska kraftnät på eget initiativ att införa elprisområden i Sverige. Konsekvensen av det kan vi nog alla se som problematisk. Det har inte lett till investeringar i södra delen av landet. I stället har det lett till en betydande prisökning för elkunder främst i elprisområde 4.

  Jag tyckte därför att det var väldigt positivt att Svenska kraftnät i förra veckan meddelade att man nu har skiftat position och tydligt ser att en ny indelning behövs och att indelningen ska utgå från svenska förhållanden. Det är bra. Jag misstänker att detta kommer att leda till ett stort arbete och en stor revision framöver. Från liberalt håll kommer vi att följa allt väldigt noga.

  Fru talman! Vad gäller produktionen av energi har regeringen lagt om inriktningen för energipolitiken sedan den tillträdde. Det kan vara värt att påminna om varför vi har gjort det. Det var för att kunna öka produktionen av fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Vi har påbörjat arbetet, men det tar tid. Det tar lite extra tid för att det fortfarande finns partier som inte riktigt vill bekänna färg i frågan. Det är beklagligt. Det är i huvudsak södra Sverige som betalar priset.

  I väntan på utbyggd produktion har regeringen fattat flera beslut som syftar till att lägga om energipolitiken och till att få stabilitet i systemet. Mina kollegor har redogjort för vad regeringen har gjort. Jag ska inte upprepa det.

  Däremot skulle även jag vilja lyfta fram det positiva besked som kom för någon dag sedan när man äntligen återinvigde Öresundsverket i Malmö. Det är strategiskt viktigt. Det möjliggör nu ödrift, det vill säga att Malmö kommer att få el även om stamnätet av någon anledning skulle slås ut. Jag tror att många Malmöbor med mig drog en suck av lättnad nu i veckan.

  Jag har inget ytterligare att tillägga mer än att jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet.

  I detta anförande instämde Camilla Brodin (KD).

  2025-05-08 13:35:43

  

  Louise Eklund

• Fru talman! Det finns två problem med rysk gas. Det ena är att den är rysk, och det andra är att det är gas. Det sa till och med Liberalernas partiledare. Jag kanske vill lägga till att den också är fossil, vilket är ett tredje problem.

  Det är faktiskt så att EU spenderar mer pengar på att importera rysk energi än på att stötta Ukraina. Den ryska energin finns även i Sverige. Vi importerar gas i ganska stor mängd. Dessutom vet vi inte var mer än hälften av vår bensin och diesel kommer ifrån. Den har okänt ursprung. Jag kan garantera att det inte är norsk Nordsjöolja.

  Vi har dock väldigt stor potential att öka vår biogasproduktion i Sverige. Industrins biogaskommission har visat att det finns upp till 60 terawattimmar att hämta hem fram till 2050. Man vill sätta ett mål på 10 terawattimmar till 2030, som Centerpartiet också har sagt ganska länge. Vi från Centerpartiet pratar också om konverteringsstöd för fordon, om mål för produktionen, om breddat stöd för exempelvis pyrolys, om att öppna upp Industriklivet och mycket mer.

  Men i betänkandet avslås alla förslag kring just biogasen. Då blir slutsatsen att om vi inte ska ha biogasen i Sverige är det den ryska gasen som kommer att fortsätta flöda, möjligtvis med ersättning av gas från Qatar, Saudiarabien eller något annat ställe, vilket inte heller är vettigt att satsa på.

  Vi behöver gas som en insatsråvara, inte minst i industrin på olika sätt – hemma hos mig på västkusten, bland annat. Men det viktigaste är kanske dricksvattenförsörjningen, som är helt beroende av gas. Då vore det bra om vi kunde producera den själva i stället.

  Min fråga till Liberalerna och Louise Eklund är: Om vi nu inte ska ha den ryska gasen, varför vidtar man inga åtgärder för den svenska biogasen?

  2025-05-08 13:39:46

  

  Rickard Nordin

• Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag är glad att Centerpartiet lyfter detta, som jag vet att mitt parti Liberalerna och övriga partier i regeringen jobbar intensivt för i samtal med våra europeiska kollegor – att EU måste upphöra med den import av rysk gas som har legat till grund för mycket av europeisk energianvändning de senaste decennierna. Det är, precis som ledamoten säger, inte rimligt att vi med ena handen fortsätter att ge stöd till Ukraina men med den andra indirekt finansierar den krigsinsats som pågår från ryskt håll. Jag delar helt den uppfattningen.

  Vad sedan gäller betänkandet och de förslag som lagts fram vill jag återigen understryka att det långsiktigt hållbara, om man vill fasa ut fossila källor, är att här och nu lägga den grund och ta de steg som behövs för att vi ska få kärnkraft på plats. Det står jag och mitt parti för, och det är det som fattas i svensk energiproduktion. Det är därför vi jobbar så intensivt med just den frågan. Så tycker vi.

  2025-05-08 13:41:45

  

  Louise Eklund

• Fru talman! Jag tycker att tonen är lite raljant. Jag kan väl kontra med att säga att jag tackar för föreläsningen om svensk industri.

  Vi delar inte bilden av vad som behöver göras här och nu och vad som ska prioriteras. Det rör sig inte om ett antingen-eller-förhållande. Jag tycker att jag och mina kollegor har varit extremt tydliga med att allting behövs. Kristdemokraternas ledamot sa det för några minuter sedan i talarstolen: Allting behövs just nu.

  Men det som har fattats i den svenska energiproduktionen under en längre tid är just kärnkraften. Vill vi fortsätta att ha en grön omställning och fortsätta med elektrifieringen behöver vi få kärnkraft på plats i Sverige.

  2025-05-08 13:44:59

  

  Louise Eklund

• Fru talman! Det är bra att man delar uppfattningen att vi ska bli av med den ryska gasen. Men kärnkraft löser inga problem för den svenska kemiindustrin. De behöver kolatomer in i sina processer, inte elektroner. Kärnkraft löser över huvud taget inte de problem man har.

  Man löser inte det som i dag är råvaruproduktion. Ta stålindustrin – stål är ju en legering mellan järn och kol. Där behöver man enorma mängder biogas eller någon annan typ av källa för biogent kol. Det löser ingen kärnkraft. Om Louise Eklunds besked till svensk industri är att vi ska satsa på kärnkraften och inte på biogasen är vi väldigt illa ute.

  Det är också detta vi ser i betänkandet. Det finns inga förslag från regeringen när det gäller biogas. Det enda den har gjort som är relevant är att den har dragit förslaget om skattebefrielse i långbänk, vilket gjorde att det pris man fick betala vid pumpen var 5 spänn högre under ganska många år. Det går inte heller att lösa med kärnkraft.

  Min fråga kvarstår alltså: Vad tänker regeringen göra för att öka den svenska biogasproduktionen? Biogas är helt avgörande för vår omställning. Den är en råvara som går in i industrin, och den ersätter fossila gaser. Biogas ser till att vi kan ha dricksvattenförsörjning. Vi löser inte dricksvatten heller med kärnkraft.

  Detta är ett otroligt snävt synsätt. Det har tidigare stått talare i talarstolen och sagt att man tittar på alla möjliga lösningar. Men det gör man uppenbarligen inte. Louise Eklund bekräftar det som oppositionen konstant säger: Man har tunnelseende.

  Min fråga kvarstår, som sagt: Vad tänker man göra för att öka svensk biogasproduktion? Centerpartiet har levererat ett gäng förslag, men vad gör regeringen egentligen?

  2025-05-08 13:43:07

  

  Rickard Nordin

• Fru talman! Om det är något som är högt upp på dagordningen i samhället är det givetvis energipolitiken. En fråga som medborgarna ställer sig är: Hur kan det komma sig att elkostnaden för oss medborgare i Sverige ökar fast vi har så mycket el att vi säljer mest av alla EU-länder till våra grannar? Då borde vi väl ha så gott om el att man inte behöver skinna sina egna kunder som köper svenskproducerad el?

  Det blir inte lätt att förklara för pensionären som vänder på varje krona varför han nu betalar 70 procent mer för samma vara än för tre år sedan. Och 70 procent är snittet – det finns de som betalar 120 procent mer för samma vara.

  En pensionär inom prisområde 1 med ett avtal på 34 öre får när avtalet går ut ett avtalsförslag på 120 öre. Pensionären vet inte hur han ska göra. Några skriver under på 120 öre, några på 90 öre. Sedan ringer pensionären och frågar hur detta kan komma sig. Man skinnar folk genom det här systemet – hur det ser ut.

  Sedan får grannen i prisområde 1, som inte har ingått något avtal, betala ett snittpris på kanske 28 öre. Pensionären blir förtvivlad: Nu har jag ingått ett dåligt avtal. Man har lagt mycket på pensionärerna själva – de måste kunna det här. Det är ungefär som med pensionssystemet. Personen ringer till elbolaget och säger: Jag vill säga upp avtalet. Jo, men det går utmärkt – betala 5 000 kronor.

  Ni förstår läget. Det här systemet är sjukt.

  Det är klart att om regeringen och övriga partier hade velat värna svenska konsumenter hade man utmanat EU-regelverket vad gäller marginalprissättningen och deklarerat att vi avser att införa ett femte prisområde som innefattar att vi först prissätter den el som efterfrågas på den svenska elmarknaden och därefter exportelen, på samma sätt som i dag. Det kan inte hävdas att detta skulle störa marknaden då de som köper el av oss skulle betala precis på samma sätt och precis samma pris som i dag.

  Det är helt obegripligt, fru talman, varför detta inte sjunker in hos mina kollegor, som skulle kunna göra skillnad nu och utmana EU och Bryssel med Sverigepriser eller Bekenmodellen, som den egentligen heter. Jag har kollat med Bryssel. De säger att det är mycket osäkert om detta skulle störa den inhemska marknaden, som man säger. Modellen skulle kunna implementeras på mindre än ett och ett halvt år.

  Sedan är det en utmaning att försöka berätta för pensionären hur sjukt systemet för elnät har blivit. Det handlar om hur nätbolagens möjlighet till att öka avgifter bestäms. Jag säger det till er andra här också: Försök förklara detta!

  Vi ser hur en insatsvara som är av samhällsviktig karaktär har blivit en lukrativ bransch både för utländska bolag och givetvis även för vårt eget statliga bolag. Det blir så när man avreglerar och tror att marknaden är en bra herre i allt. Det handlar om en samhällsviktig funktion som alla behöver – industrin behöver den.

  Socialdemokraterna skriver i en motion att politiska beslut som fattas med få mandats övervikt under en enskild mandatperiod inte är en tillräcklig grund för stora investeringar inom energisektorn med långa tidsperspektiv. Där håller jag fullständigt med. Därför bör regeringen arbeta för långsiktiga och breda överenskommelser om energipolitiken. Detta hörde vi om i replikskiftet.

  Här håller jag fullständigt med motionärerna. Det är inte bra för AB Sverige och vår konkurrenskraft att energipolitiken blir föremål för valfläsk vart fjärde år. Att sedan några vill få bort frågan av andra skäl är inte heller bra. Vi måste få till stånd en hållbar energiplattform som ger industri och näringsliv tilltro till att politiken kan komma överens om sådant som är bra för Sverige – inte bara för att man gav ett löfte i en valrörelse 2022.

  Vi har av ministern blivit inbjudna till energisamtal. Det har varit uppskattat – det vill jag deklarera – men om syftet är att vi bara ska godkänna regeringens finansiering av ny kärnkraft blir det förstås inte mer än bara samtal. Det blir bara samtal som bekräftar våra olika synsätt när det gäller hur vi ska hantera energipolitiken. Inte heller fortsättningsvis får vi någon bred uppgörelse som kraftigt skulle gynna Sverige.

  En omfattande elektrifiering av det svenska samhället är viktig för att åstadkomma en snabb och omfattande klimatomställning. Därför behövs långsiktiga och välgrundade energipolitiska beslut som ger långsiktiga och stabila förutsättningar för en ökad elproduktion. De förslag om energipolitikens långsiktiga inriktning som regeringen lade på riksdagens bord våren 2024 är dessvärre inte vare sig välgrundade eller brett politiskt förankrade, tyvärr. Det gäller inte minst de utmaningar som redan nu står för dörren.

  Jag ser en absolut nödvändighet i att det ställs upp ambitiösa planeringsmål för elproduktionens utbyggnad. Men sådana mål måste styra mot en ökande produktion på kortare tidshorisont än vad regeringen föreslår. För att industrin ska våga satsa på en omställning behöver företagen veta att det finns tillgänglig fossilfri el redan 2030.

  Såväl industrin som hushållen, transportsektorn och därmed även klimatet behöver mer el nu snarare än i en avlägsen framtid, där kärnkraften sägs vara lösningen på alla problem.

  Fru talman! Att som regeringen enbart ha siktet inställt på 2045 riskerar att medföra att viktiga investeringar och elnätsinsatser skjuts på framtiden.

  Jag anser således att det behövs tydliga delmål vart femte år och svar på hur elproduktionen ska öka i närtid. Min uppfattning är att en rimlig målsättning är att omkring 70 terawattimmars elproduktion tillkommer till 2030.

  Fru talman! Jag och Vänsterpartiet ifrågasätter å det kraftigaste vad som är drivkraften när regeringen som en form av religion driver att ny kärnkraft och dess finansiering måste komma på plats och det fort som attan. Samtidigt är det bara vi i Vänsterpartiet som ifrågasätter om marginalprissättningen verkligen är det enda som fungerar när det gäller att prissätta vår egenproducerade el.

  Jag köper inte att vår produktionskostnad när det gäller el i Sverige skulle ha blivit 70 procent dyrare på tre år. En samhällsviktig funktion, som el är för både industri och privatpersoner, ska väl inte för sjutton vara något som några bolag ska tjäna multum på?

  Jag kommer aldrig att acceptera att vi riskerar vår omställning när det gäller industrins planer eller att personer får lämna hus och hem för att vi låtit privatisera samhällsviktiga funktioner som eldistribution och produktion.

  Jag står givetvis bakom alla våra reservationer men yrkar bifall endast till reservation 3.

  (Applåder)

  (forts. § 6)

  2025-05-08 13:46:28

  

  Birger Lahti

• Herr talman! Elpriserna har det senaste året sjunkit tillbaka till mer normala eller faktiskt ganska låga nivåer. Och även om elpriserna varierar är medelpriset, som är relevant för dem som inte har en räkning där de betalar timpris, ganska lågt. I södra Sverige är det på nedåt 58 öre, tror jag. Det är välkommet. Ingen vill ha tillbaka de tidigare priserna, vare sig de betalas direkt på elräkningen eller med subventioner på skattsedeln.

  I stället för att cementera elprisområdena, vilket regeringens affärsverk föreslår – till skillnad från vad vi hörde i talarstolen här tidigare och faktiskt vad regeringen gör genom sin egen politik – skulle vi i Centerpartiet vilja se en politik som gör att de kan slopas eftersom de inte längre behövs. Då behövs betydligt mer produktion i södra Sverige. Skånes effektkommission har gjort ett utmärkt jobb med att ta fram förslag för hur Skåne skulle kunna bli mer oberoende. Men de förslagen genomförs inte, vare sig av regeringen eller av Tidöpartierna i Skåne.

  Vi behöver ha konkurrenskraftiga priser på energi, oavsett om det gäller el, drivmedel eller uppvärmning. Föregående talare har i princip talat bara om el, trots att det här är en energidebatt. Och vi behöver se till att energin är grön, för klimatets skull men också för konkurrenskraftens skull.

  Regeringen har lagt alla ägg i samma energikorg, men Centerpartiet ser en bred helhet. Vi talar om energisystemet när regeringen talar om elsystemet. Det är skadligt att regeringen har satt ett energipolitiskt mål som inte är ett energipolitiskt mål utan ett elpolitiskt mål, som dessutom redan har uppnåtts i praktiken. Varför ska man då sätta ett sådant mål? Vi borde tala om energisystemet. Det är det som ska bli fossilfritt. Men det är ganska talande för regeringens ambitioner. Man vill göra så lite som möjligt.

  När det gäller energisystemet kan vi börja med drivmedlen. Där går det inte att undvika att tala om biogasen. Det tog flera år att få tillbaka den skattebefrielse som tidigare fanns för biogasen. Under tiden var den 5 spänn dyrare vid pumpen. Om det hade gällt bensin eller diesel hade det hörts ett ramaskri från regeringen. Engagemanget för pumppriser i valrörelsen gällde uppenbarligen bara det fossila.

  Tydligen är den ryska oljan viktigare att försvara än den svenska biogasen. Det är något som inte står rätt till här. Vi hörde tidigare att lösningen för att få mer biogas inte var mer biogas och att bli av med den ryska gasen, utan det var mer kärnkraft. Det är ett farligt besked till industrin på den svenska västkusten. Vi behöver ta vara på den potential som finns i mer rötning och – framför allt – i all pyrolys som finns.

  Biogasfordon behöver få samma stöd som elbilar. Mål för biogasproduktionen behöver sättas, och ett konverteringsstöd för att konvertera fordon till exempelvis biogas bör inkluderas i det gröna avdraget. Vi i Centerpartiet vill också ge hushåll mer frihet att välja mer själva och avgöra vad man tycker är bäst för den egna ekonomin. Det var därför vi genomförde förslaget om grönt avdrag. Den som sätter upp solceller, sätter upp en laddstolpe eller installerar batterilager ska kunna bestämma lite mer själv. Alla ska kunna vara med i omställningen tillsammans.

  Nu är det dags att ta detta vidare. Den gröna check vi har föreslagit hjälper människor med höga elräkningar att kunna sänka dessa genom att effektivisera och genom att kunna byta ut ett batterilager som finns i en källare eller på en vind mot ett batterilager som råkar ha fyra gummihjul och kallas elbil. Detta skulle stärka det svenska energisystemet och hjälpa de människor som har det lite tuffare med elräkningarna.

  Samtidigt minskar utsläppen och vi blir mindre sårbara, för det är långt mycket svårare att slå ut en miljon energiproducerande enheter än tio. Det är något den sittande regeringen borde fundera på i sin centraliseringsiver. Om vi dessutom kan frigöra den potential som finns i energieffektivisering, där det alltså i dag är lönsamt att göra saker mer effektivt – utan att offra komfort eller minska industrins behov – kan vi frigöra lika mycket el som det skulle behövas för att driva hela den svenska personbilsflottan. Det är en ganska bra grej. Vad gör då regeringen? Jo, man skrotar det mål som fanns gällande energieffektivisering.

  Om man inte har ett eget tak man kan sätta upp solceller på utan kanske vill gå ihop med grannarna och producera energi lite mer effektivt är det viktigt att få bra förutsättningar. Energigemenskaper är någonting som sker på undantag i Sverige. Skatteverkets regler sätter käppar i hjulet för att tillsammans kunna gå ihop och lösa problemen. Samtidigt gör solskatten att man inte kan bygga hur stort som helst.

  Här i Sverige är vi vana vid att gå samman och lösa problem. Vi har vägföreningar, fiberföreningar och fiskevårdsföreningar. Nu har vi möjligheten att få energiföreningar också. Låt alla som vill ta chansen att bidra.

  Det nya projektet Energy Net i Lund skapar mycket spännande nya möjligheter. Om vi dessutom hade kunnat dela elen virtuellt i näten så vi hade sluppit bygga upp parallella nät hade det varit ännu bättre.

  Det behövs mer frihet och skydd mot naturliga monopol. När elnätsbolag och fjärrvärmebolag kan höja priserna så kraftigt att de till och med blir utkastade ur sina egna branschorgan saknas uppenbarligen transparens och styrning. Då är det något allvarligt fel med systemet.

  Konsumenternas skydd måste stärkas. Energimarknadsinspektionen måste få ett slut på de processer som har varit, där man bara förlorar och priserna höjs. Det bör bli en borgfred som ser till att konsumenterna får det bättre. De stora bolagen – och politiken – behöver ta ett ansvar för transparens och prissättning. Vi kan inte ha en elnätsreglering som gör att det mest lönsamma är att genomföra de dyraste åtgärderna genom att bygga ut nätet snarare än att effektivisera.

  Vi ser också behov av storskalig lagring, vattenkraftsdammar, pumpkraft, solenergilager, vätgasinfrastruktur, batterier och mycket mer. Lösningarna för att ta hand om den energi som vi har i överflöd i Sverige finns. Det behövs dock ett mer strategiskt arbete.

  När Volvo har lanserat elbilar som kan stötta elsystemet gör det enorm skillnad, men regelverken finns inte på plats. Politiken har inte gjort sin del, trots att detta kan sänka kostnaderna radikalt för elsystemet som helhet.

  Den gröna omställningen är en möjlighet för Sverige. Regeringen verkar tro att det handlar om grön fernissa och att vi ska göra så lite som möjligt, men det är precis tvärtom. Det är tydligt att det är Centerpartiet som driver den borgerliga agendan i svensk politik, för när näringslivet pressar på i omställningen svarar vi upp. När deras kunder vill ha gröna produkter löser vi det.

  Näringslivet är inte Sverigesentimentala. Om vi inte stöttar dem och går före flyttar de. Detta har redan börjat ske. Vi ser hur gröna projekt lämnar Sverige eller lägger ned. Det senaste exemplet är utvecklingen av elflyg, som inte får rätt förutsättningar här. Då flyttar man till USA. Det är regeringens ansvar. Det här ökar dessutom utsläppen och arbetslösheten. Vi borde göra precis tvärtom.

  Det kom nyligen en rapport från Västra Götalandsregionen som visar att 25 000 jobb hotas om vi inte löser elförsörjningen till år 2030. Ändå har Ebba Busch mage att säga att havsbaserad vindkraft inte hjälper. Inte heller landbaserad dito, solenergi eller något annat hjälper – och framför allt inte flexibilitet och lagring.

  Men hur ska vi få igång ny kärnkraft till år 2030? Svenska kraftnät, Energimyndigheten, Svenskt Näringsliv, Volvo, SCA, Holmen, Vattenfall – kort sagt alla – säger att vi kan lösa det här med den teknik vi har till buds. Till och med politikerna i Skåne säger det. Men regeringen skyller på fysikens lagar.

  Uppenbarligen är det andra fysikaliska lagar på Regeringsdepartementet än i samhället i övrigt. Man verkar se saker som har gått att lösa alldeles utmärkt i väldigt många andra länder som omöjliga. Regeringens fokus är långt borta. Man bryr sig inte om att möta behoven i närtid. Det är årtalet 2045 vi ska fokusera på. Det är dock för avlägset för att industrin ska investera.

  Vi ser samma resonemang kring klimatmålen, och det är inte så konstigt. De behov vi har är på kort sikt, men regeringens lösningar är bara på lång sikt. Man väljer att strunta i här och nu, trots att det leder till ökade utsläpp och ökad arbetslöshet samt är djupt skadligt för Sverige.

  Man undrar ibland om regeringen vill fördröja, försena och fördyra. Hur ska vi annars tolka den förda politiken? Den enda lösningen stavas ju kärnkraft. Vi i Centerpartiet utesluter inte detta, men det är svårt att göra biogas av elektroner.

  Vi tänker inte låta skattebetalarna stå för notan. Detta var för övrigt också Moderaternas inställning före valet. Kristersson sa då att staten inte ska samfinansiera ny kärnkraft. Tidigare i kammaren hörde vi att Moderaterna haft samma energipolitik de senaste 50 åren. Jag undrar vad det var som hände. Helt plötsligt ska vi subventionera kärnkraften med hundratals – kanske tusentals – miljarder. Hur är det att inte samfinansiera ny kärnkraft?

  Regeringens räkneexempel i den proposition man lägger fram är dessutom glädjekalkyler. Man räknar på snabbare byggtider än någon annan gjort i modern europeisk historia. Man räknar på ett högre elpris än i några andra bedömningar i Sverige. Man ger generösare villkor än någon annan, och man räknar med mindre påverkan på andra investeringar än någon annan. Ändå blir det dyrt.

  Mer realistiska bedömningar handlar ju om att det är tusentals miljarder som skattebetalarna ska stå för, trots att det finns lösningar som kan komma på plats billigare och snabbare. Sedan när sysslar borgerliga partier med planekonomi?

  Det talas fint om att inte välja kraftslag utan att fokusera på förmågor. Varför gör då inte regeringen det? Det talades tidigare om att vi kan utreda fler alternativ. Varför gör vi då inte det? Regeringen säger en sak och gör något helt annat. Om man hade släppt den politiska prestigen och fokuserat på vilka lösningar vi har till buds hade det blivit billigare, snabbare och bättre. Vi hade dessutom löst problemen på ett helt annat sätt.

  Investerarna står i kö för att bygga dessa lösningar. Låt dem göra det! Högen som gäller havsbaserad vindkraft växer åter på regeringens bord. Det finns återigen projekt som har väntat ganska länge på att få besked. Ge dem besked! Antalet solparker som väntar på länsstyrelsens besked är enormt – 20 terawattimmar väntar på besked. Det är lika mycket som två hela kärnkraftsreaktorer.

  Senast i går visade en debattartikel i Ny Teknik på hur lång tid det tar att bygga. Man sa ett till ett och ett halvt år. Det skulle dessutom göra att man nyttjar nätet effektivare i befintliga ledningar – tvärtemot vad som sades tidigare här i debatten.

  Försvaret behöver såklart också vara en del av lösningen. Precis som i våra grannländer ska de vara en allierad i stället för en motståndare. När det gäller detta behöver regeringen vara tydlig i sin ordergivning.

  Det hjälper också till med den lokala viljan att faktiskt ersätta dem som påverkas och inte bara markägare. Detta gäller såväl elproduktion som nät, och det gäller inte bara vindkraften. Det gäller alla kraftslag.

  Debaclet med vattenkraftens paus är ett kapitel för sig. Snart löper pausen ut. Det remitterade förslaget löser varken problemen med sjunkande öringsbestånd i norr eller utrivna kvarndammar i söder. Det gör om möjligt problemen värre. Det är en bedrift att göra det värre än det redan är!

  Vattenkraftsägare som nu inte vet vad som gäller, miljöorganisationer som ser hur den biologiska mångfalden får lida och kommissionen som när som helst lär slå ned på Sverige med dryga böter, det är ingenting vi vill ha. Därför yrkar jag bifall till reservation 15 i betänkandet.

  Det fanns ett litet hopp, tycker jag, när jag lyssnade på regeringsföreträdare tidigare i debatten. Kristdemokraterna valde att prata om det som förenar snarare än det som skiljer. Då är det väl dags att vi sätter oss ned på riktigt och löser det. Vi kanske inte kan lösa 100 procent, men jag tror att vi alla vore väldigt nöjda om vi kom fram till 80 procent. Energibranschen hade fått långsiktiga förutsättningar, näringslivet hade vetat vad det är som gäller och utsläppen till atmosfären hade kunnat sjunka.

  Låt oss därför verkligen fokusera på förmågor och inte på tekniker och bevisa det genom att göra det stöd som regeringen snart föreslår för kärnkraft teknikneutralt i stället. Jag är övertygad om att vi kan lösa det här tillsammans – för hushållen, för företagen, för klimatet och för Sveriges bästa.

  2025-05-08 15:36:26

  

  Rickard Nordin

• Herr talman! Jag vill först berömma Liberalerna som är det enda partiet i Tidögänget som sitter kvar. Det är att visa respekt för en debatt!

  Jag skulle kunna skriva under på allt som ledamoten Rickard Nordin sa. Jag vill hävda att han är en av de bästa energipolitiska talespersonerna.

  Jag vill ändå fråga en sak. Ledamoten nämnde snittpriset i södra Sverige. Jag har ingen anledning att tvivla på det som ledamoten säger. I mitt anförande tog jag upp att det finns pensionärer i prisområde 1, där vi har mycket låga priser, som för drygt två år sedan hade ett pris på 34 öre per kilowattimme.

  Olika bolag har räknat. I bästa fall var det 94 öre per kilowattimme, i värsta fall 120 öre. Pensionären skriver under. Men hans granne, som inte har tecknat något avtal, får ett snittpris på 29 öre. Pensionären känner sig blåst och går till bolaget och säger att han vill säga upp avtalet. Ja, det går utmärkt – betala 5 000 kronor!

  Han blir blåst i det här systemet! Vi har ett system där några tjänar multum med pengar, och konsumenterna betalar. Vad säger Centerpartiet? Vad skulle vi kunna göra för att lösa det här?

  Som jag nämnde skulle jag kunna skriva under på allt, för jag tycker att vi i mycket har en gemensam syn på vad som funkar och inte. Men hur ska vi göra med ett system där man skinnar och lurar människor, förutom andra problem som vi har närt?

  2025-05-08 15:50:46

  

  Birger Lahti

• Herr talman! Tack, Rickard Nordin, för svaret!

  Jag håller med om att det är en väg, men det handlar om själva systemet. Det är en samhällsviktig funktion.

  Det handlar inte bara om el, som ledamoten nämner, men om vi håller oss till el och distribution vill jag hävda att man har försökt skapa en marknad av mycket tvivelaktiga system. Sedan gör marginalprissättningen att speciellt de i prisområde 4 ibland drabbas av oskäliga priser.

  Vi har försökt titta på det där, och Socialdemokraterna har en annan modell vad gäller folkhemsel. Jag tror säker att det kommer att lösa sig om några år. Det kommer att komma på plats, och övriga länder på kontinenten gör sitt hemarbete. Men ser inte Centerpartiet att någonting borde göras gällande de här oskäligheterna? Det är inte rimligt att det kan fluktuera så att priset i värsta fall kan vara 8 kronor i Skåne medan jag i Norrbotten, om jag har rörligt pris, kan få elen för 14 öre.

  2025-05-08 15:54:02

  

  Birger Lahti

• Herr talman! Även jag vill börja med att berömma Liberalerna som sitter kvar. Jag kan också berömma Birger Lahti från Vänsterpartiet som också sitter kvar, trots att han redan har hållit sitt anförande.

  Ledamoten lyfter upp en viktig fråga om konsumenter som luras in i oskäliga villkor. Även Konsumentverket har sagt att dessa avtalsvillkor som gör att man får betala dryga böter för att ta sig ur ett avtal är oskäliga. Den typen av avtal är därmed inte giltiga till att börja med, och det är ju som konsument skönt att veta att det inte får gå till så.

  Det andra är att den här typen av lurendrejerier ska man sätta dit hårt, och jag tycker inte att man ska utesluta betydligt tuffare straff för de kriminella element som det faktiskt handlar om. Man ska inte kunna tjäna på att lura och bedra människor på det här sättet. Jag har inget till övers för dem.

  När det gäller själva prissättningen är det svårt att hävda att alla ska tvingas ha ett rörligt elavtal när det råkar vara bättre för stunden. Ett fast avtal eller inte är ju ett val som man måste göra på samma sätt som man förhandlar sin ränta med banken. Men helt oskäliga avtalsvillkor som det har varit i det här fallet ska det inte kunna vara.

  Därför är det bra att Konsumentverket har tagit sitt ansvar och visat på oskäligheterna. Jag förutsätter att domstolar också tar sitt ansvar och sedan dömer efter det.

  2025-05-08 15:52:33

  

  Rickard Nordin

• Herr talman! Först är det nog värt att komma ihåg att priserna kommer att skilja sig åt beroende på var man producerar saker. En kexchoklad kommer att vara billigare strax utanför Cloettas fabrik i Linköping än vad den är på en fjälltopp i Åre, eftersom utbudet ser lite olika ut och därmed också prisbilden.

  Det är dock inte rimligt som det har varit i Sverige med de olika elprisområdena, och det finns två saker som är de absolut bästa man kan göra för att minska prisskillnaderna.

  Det första är att se till att Tyskland delas in i elprisområden. Här tycker jag att regeringen har varit alldeles för slapp. Danskarna stämde Sverige, vilket gjorde att vi fick elprisområden. Nu verkar tyskarna sätta sig på tvären gällande de förslag kring elprisområden som precis har kommit. Då får väl Sverige stämma Tyskland! Vi får vara lite mer rakryggade i Sverige och inte så mjäkiga.

  Det andra är såklart att bygga ut produktionen. Det har Birger Lahtis vänner i norr gjort. Det har man inte gjort i söder, och där säger framför allt regeringspartierna nej till all ny elproduktion. När man avslog de 13 havsvindparkerna sa man i praktiken till dem i Skåne: Skyll er själva! Ni får fortsätta ha höga priser.

  Det hoppas jag att skåningarna tar med sig och ser till att regeringen får betala för i slutändan.

  Det här är det viktigaste man kan göra. Sedan finns det olika byråkratiska delar och tekniska detaljer som vi säkert kan diskutera ifall de är möjliga eller inte. Men faktum kvarstår att det bästa sättet att sänka elpriserna i Skåne hade varit att öka elproduktionen i Skåne, och den möjligheten är stor om man säger ja till det. Det är Birger Lahtis parti betydligt bättre på att göra än vad regeringspartierna är.

  2025-05-08 15:55:18

  

  Rickard Nordin

• Herr talman! Jag ska ägna någon minut åt att bemöta de mest skamlösa och flagranta lögnerna som vi har hört här i kammaren. Jag vet nog inget annat politikområde där det som sägs här i kammaren är så långt från sanning, fakta och fysikens lagar som när vi har energidebatter.

  Det är lite som Birger Lahti konstaterade: Om näsan växte för varje lögn skulle vi få ducka här i kammaren när Mats Green vänder sig om i talarstolen.

  Jag kan börja med att säga att med Mats Greens politik skulle det vara totalsvart i Sverige – noll kilowatt, noll kilowattimmar. Mats Green vill nämligen bara ha energislag som levererar 100 procent av tiden, dygnet runt, årets alla timmar. Det var vad han sa i talarstolen. Det finns tyvärr inget sådant kraftslag, så redan där har vi ett fullständigt haveri. Jag kan nämna att vi de senaste tio åren har haft över hundra snabbstopp av kärnkraften, Mats Greens favoritenergislag.

  Sedan har vi historieskrivningen som är totalt skild från verkligheten. I och för sig faller den väl in i en högernationalistisk historieskrivning om att allt var bättre förr – Make America Great Again och så vidare. Det är nog ur den synvinkeln man ska se de skamlösa lögner som vi hör om historien.

  Det är nämligen så, vilket jag också nämnde i ett replikskifte, att när vi lämnade över regeringsmakten hade vi Sveriges största överskott av el. Vi hade Europas lägsta elpriser, och vårt energisystem hade utsetts till världens bästa av internationella organisationer.

  Däremot hade vi en energikris, och vad berodde då det på, herr talman?

  Vi såg att priserna började stiga när Ryssland började strypa gaskranarna till Europa hösten 2021, och det eskalerade i och med Rysslands fullskaliga invasion.

  Vad kan man dra för slutsatser av det? Att det kanske inte var jättesmart att vara beroende av rysk fossil energi. Men har någon i Tidöpartierna tagit till sig den lärdomen? Nej, tvärtom har man ökat beroendet av fossil energi och sannolikt också en väldigt stor andel rysk fossil energi – i och med att man har ökat fossilanvändningen kraftigt, framför allt i transportsektorn.

  Även på elområdet bevittnar vi ett fullständigt haveri av Tidöpartierna. När vi lämnade över regeringsmakten hade vi kommit upp i en historiskt hög utbyggnadstakt i fråga om elsystemet. Det handlade om över tre gigawatt per år. Vi behöver till och med hålla en högre takt än så för att möta den efterfrågan som kommer om vi ska klara den gröna omställningen, nå våra klimatmål och klara Sveriges konkurrenskraft.

  Men vad är det som händer i verkligheten? Utbyggnadstakten kollapsar. Sedan Tidöpartierna tog över har den fallit med ungefär 50 procent, och prognosen är att den minskar med ännu mer till nästa år. Med Tidöpartiernas politik kommer det alltså att sluta med energibrist och väldigt höga energipriser. Det gäller inte bara de närmaste 20 åren. Jag tror nämligen inte att det kommer att bli någon ny kärnkraft över huvud taget.

  Vad är då anledningen till det här? Det är naturligtvis att det är precis tvärtemot vad flertalet företrädare för Tidöpartierna står här och hävdar. Det bedrivs ett kraftslagskrig mot den förnybara energin. Sverige saknar ett mål till 2030 och 2035. Det skulle vi behöva för att få upp utbyggnadstakten. Man motarbetar kraftigt det som kan byggas här och nu och det som kan byggas billigt. När det gäller vindkraften säger Tidöpartierna nej i mellan 70 och 100 procent av fallen.

  Vi från Miljöpartiet har drivit på för en ersättning till kommunerna i över tio år. Det är faktiskt bra att flertalet partier i riksdagen har ändrat sig där, men det dras ändå i långbänk. Detta skulle ha varit inrättat redan i år, men än så länge har ingen kommun fått några som helst pengar. Faktum är att många kommunpolitiker, inte minst bland Tidöpartierna, redan har lovat sina väljare att säga nej till all vindkraft under den här mandatperioden.

  När det gäller solenergin har förutsättningarna kraftigt försämrats. Man sänker det gröna avdraget trots att vi har en arbetslöshetskris, så även inom solbranschen. Vi skulle kunna minska Sveriges arbetslöshet genom att gå in och öka stödet tillfälligt. I stället för renoverade kök med höjt rotavdrag kan vi bygga ut Sveriges elförsörjning. Miljöpartiet föreslår att vi ska öka det gröna avdraget till 25 procent, åtminstone tillfälligt.

  Energieffektivisering är det absolut snabbaste, billigaste och bästa sättet att få mer billig energi tillgänglig. Vi har en potential som motsvarar två till tre kärnkraftsreaktorer. Det är alltså lönsam potential. Men här har Tidöpartierna tagit bort all politik för energieffektivisering och målet för energieffektivisering. Det är fullständigt obegripligt.

  1 procents energieffektivisering kan dessutom sänka elpriset med ungefär 5 procent. Man får alltså också en systemeffekt att räkna med.

  När det gäller havsvinden har man lagt en död hand över hela Östersjön. Man stoppar även resten av utbyggnaden genom att ta bort stödet till att bygga ut elkablar. Varför ska inte staten kunna bygga ett stamnät ute i havet när man för samma pengar kan bygga en elledning 100 mil genom hela Sverige och bygga vindkraft i norra Sverige? Då fraktar man detta genom hela Sverige på land. Men man kan då inte bygga en betydligt kortare ledning ute i havet utanför Skånes kust och få mer billig el rakt in i SE4, något som faktiskt skulle sänka elpriserna i SE4 på betydligt kortare sikt.

  Som lök på laxen bromsar man in investeringsviljan ytterligare genom att gå fram med massiva subventioner till ett enskilt kraftslag, som man av ideologiska skäl har valt att favorisera. Det bromsar såklart investeringsviljan när det gäller allt annat. Det går inte att konkurrera med hundratals eller kanske tusentals miljarder i subventioner till ett utvalt favoritkraftslag.

  Fru talman! För övrigt saknar Tidöpartierna helt en politik för effekt. Det är mycket snack om effekt, om att stabilisera elsystemet och om att vi behöver komplement till det förnybara. Miljöpartiet har länge föreslagit en sådan politik, och vi har föreslagit ett siffersatt mål som är i linje med vad flera experter och bedömare har pekat ut. Men det säger Tidöpartierna nej till.

  Vi har alltså möjlighet att redan i dag få mer effekt bland annat från kraftvärmen, som kanske skulle kunna bidra med motsvarande en kärnkraftsreaktor. Där har vi föreslagit flera reformer. Ta bort elskatten på att göra el till fjärrvärme! Ge ett investeringsstöd för att man ska kunna höja effekten! Ge ett investeringsstöd till gasturbiner! De kan vara fristående eller i så kallade gaskombiverk, där man kombinerar traditionell fjärrvärme med gasturbiner.

  Det är i för sig ett flertal av Tidöpartierna som nu låtsas som att de alltid har varit för det här och som har börjat prata om mer effekt på kort sikt. Men problemet är att man gärna vill driva det här med rysk fossilgas. Man har i alla fall ingen lösning när det gäller att faktiskt producera mer biogas i Sverige. Det är alltså noll och inget förslag från Tidöpartierna för att få igång den produktionen. Det är väldigt märkligt.

  Vi kan få mer effekt från vattenkraften, helt utan ytterligare miljöpåverkan. Vi kan samtidigt vidta åtgärder som ökar den biologiska mångfalden. Vi kan sätta in fler turbiner i de kraftverk vi redan har för att öka reglerförmågan i kraftsystemet och därmed möjliggöra för betydligt mer sol och vind i systemet.

  Men här vill Tidöpartierna göra precis tvärtom: lägga alla ägg i samma korg och enbart subventionera kärnkraften – och den kommer inte att komma inom 20 år och sannolikt inte därefter heller.

  Då har vi inte ens pratat om till vilka kostnader det är. Det finns ett flertal oberoende institutioner av olika slag som har räknat på detta. Det handlar alltså om tusentals miljarder i merkostnad. Slår man ut det per hushåll i Sverige handlar det om ungefär 1 000 kronor i månaden i 40 år – i merkostnad för Tidöpartiernas havererade energipolitik. Det tycker jag att man ska ha med sig när man går till valurnan nästa gång, fru talman.

  Vi bör nog komma ihåg den grundläggande orsaken till att vi är överens om att vi behöver mer fossilfri el, nämligen att vi behöver en energi- och klimatomställning. Även här misslyckas Tidöpartierna fundamentalt.

  Vi ser ingen fungerande politik för den gröna omställningen. Vi ser att investeringar hamnar i andra länder, och det drar undan hela idén med att bygga ut elsystemet. Det är alltså ett haveri på alla fronter.

  Sist men inte minst kan vi prata om målsättningar för energisystemet. Sett till hela energisystemet är vi fortfarande tungt beroende av fossil energi. Därför borde det vara rimligt att sätta ett mål om att ha ett fossilfritt energisystem, men Tidöregeringen har satt ett mål om att ha ett fossilfritt elsystem. Det kan låta bra, men det målet var i princip uppnått redan när det sattes.

  Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 5 om en målsättning om ett fossilfritt energisystem till 2035. Det är något som krävs för att vi ska nå våra klimatmål.

  Vi står naturligtvis bakom alla våra övriga förslag i betänkandet.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 14 maj.)

  2025-05-08 15:57:10

  

  Linus Lakso