EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen

Debatt i text

Herr talman! Vi debatterar i dag regeringens proposition om EU:s nya utsläppshandelssystem. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
Bakgrunden till propositionen är i huvudsak de beslut som fattats på EU-nivå om införande av ett nytt utsläppshandelssystem som ska omfatta de sektorer som, kortfattat, inte omfattas av det befintliga europeiska utsläppshandelssystemet. Det handlar mestadels om utsläpp från förbränning av bränslen som används i byggnader och för transporter. Det nya utsläppshandelssystemet har kommit att kallas för ETS 2, och det gamla kallar vi ETS 1.
Herr talman! När ETS 2 behandlades i riksdagen under förhandlingarna i Europeiska rådet, som ägde rum under den föregående mandatperioden, var Sverigedemokraterna kritiska, dock inte mot idén att införa ett utsläppshandelssystem. Att utsläpp prissätts är en utomordentligt god modell för att samhällsekonomiskt effektivt minska utsläppen. Det problem som vi såg från SD:s sida var hur EU-kommissionen valde att utforma systemet.
Det principiellt problematiska med ETS 2 är att intäkterna från utsläppshandelssystemet inte stannar i Sverige utan till viss del tillfaller EU-systemet i form av en social klimatfond - en fond som Sverige kommer att bli nettobidragsgivare till. På så vis kommer svenska konsumenter, genom ETS 2, delvis att bidra till att finansiera medborgare i exempelvis Ungern, Polen och Bulgarien.
Detta var bakgrunden till att Sverigedemokraterna i riksdagen under förhandlingarna motsatte sig den socialdemokratiska regeringens linje att säga ja till förslaget. Detta, herr talman, är numera historia. ETS 2 är i dag bindande EU-lagstiftning, och Sverige saknar således rådighet i frågan. ETS 2 ska införas oavsett vad man tycker om detta i sak.
Regeringen och Sverigedemokraterna enades i klimathandlingsplanen om att Sverige ska genomföra ETS 2 brett från start samt att hushåll och verksamheter ska kompenseras fullt ut. Fördelarna med att inte utnyttja olika möjligheter att undanta vissa verksamheter är flera. En bredare implementering redan initialt borgar för att systemet får starkare klimatpolitisk effekt, men av utformningen av systemet följer också att Sverige får behålla en större del av intäkterna, som kan användas för kompensation.
För att bereda förslag om hur en sådan kompensation ska se ut kommer en utredning att tillsättas, vilket vi redogjorde för redan i klimathandlingsplanen. Jag vet att frågan bereds på Regeringskansliet just nu, och jag förväntar mig att utredningen kommer att presenteras nu under hösten.
Herr talman! Klimathandlingsplanen slår fast att en grund för klimatpolitiken är folklig acceptans. Handlingsplanen klargör också att Styrmedelsutredningen ska beakta att inte orimligt höga kostnader ska uppstå för hushåll och näringsliv med risk för allvarlig påverkan på svenska företags konkurrenskraft.
Herr talman! Jag konstaterar att det tycks råda enighet här i riksdagen om förslagen i propositionen. Inget oppositionsparti motsätter sig den föreslagna implementeringen, men några partier vädrar en del egna synpunkter på hur kompensationen sedan ska se ut och hur konsekvenserna ska analyseras. Detta är att slå in öppna dörrar, för det här är precis vad den aviserade utredningen ska ägna sig åt. Det är en diskussion som vi kommer att få anledning att återkomma till när utredningsdirektiven inom kort presenteras men framför allt när utredningen är färdig och ett konkret system för kompensation ska tas fram.
Herr talman! För att vinna tid avslutar jag mitt anförande nu.
2024-09-25 09:45:52
Martin Kinnunen
Herr talman! Riksdagskollegor och svenska folket! I dag ska vi debattera och diskutera den viktiga propositionen om ETS 2, EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen. Med detta något fikonartade namn som rubrik är det ändå en viktig debatt som vi ska hålla. Jag yrkar bifall till reservation 1 från S, V och C, Konsekvensanalyser på vissa områden. Propositionen har inget debattvänligt namn, men den är väldigt viktig. Den handlar om att få ned utsläppen från transporter och byggnader.
Klimatkrisen innebär att vi upplever fler naturkatastrofer i denna tid, med svåra stormar, torka, översvämningar och hetta. Extremvädret ökar. Många människor på vår kontinent, inte minst svenskar, har fått uppleva hur källaren blir översvämmad eller hur torkan ger sig på skörden, som är så viktig för familjen och för svenska folket. Klimatrekorden haglar numera, men det är inga roliga rekord. Det handlar om rekordvärme, rekordöversvämningar, rekordbränder och rekordtorka. Vi måste ta tag i klimatkrisen, och vi måste vara tydliga med vad som ska göras.
Sverige har historiskt fört en aktiv klimatpolitik och tagit på sig en ledartröja. Så är det inte längre. Det här riksdagsåret har EU:s klimatråd meddelat att medlemsländerna gör för lite för att nå de överenskomna klimatmålen. Här hemma har flera myndigheter kritiserat regeringen för att den svenska klimatplanen inte når klimatmålen. Vad gäller klimathandlingsplanen visade den sig inte riktigt vara en klimathandlingsplan; det var mer fråga om fromma förhoppningar och framtida utredningar.
Dessutom lyckas inte regeringen få till utredningarna i fråga. Till exempel skulle en styrmedelsutredning ha startat i våras, men den har inte ens kommit igång. Vi har inte sett direktiv eller utredare.
Idén hos regeringen verkar vara att alla ska kompenseras för allt. Samtidigt bränner man halva reformutrymmet på fyra år och sänker skatterna för de allra rikaste. Det är där prioriteringarna ligger för den svenska regeringen.
Insikten om att vi måste komma till rätta med inte minst transportutsläppen finns i hela EU. Vi delar den här utmaningen över landsgränserna. Förra mandatperioden beslutade Europaparlamentet - jag var själv Europaparlamentariker och var där och förhandlade - att vi ska införa ett utsläppshandelssystem för transporter och byggnader, ett så kallat ETS 2. Det här handlar om bränslen till transporter men också om uppvärmning och nedkylning av byggnader. 25 procent av intäkterna ska gå till en så kallad social klimatfond.
Det som ligger på bordet nu kommer därför från EU-nivå och inte från den svenska regeringen, som jag skulle kalla en transportsträcka. Det handlar om utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter samt drivmedel för ytterligare sektorer. Syftet är att komma till rätta med de sektorer där det har varit svårt att få ned utsläppen i EU.
En del av intäkterna ska användas till stöd för utsatta hushåll och mikroföretag genom en så kallad social klimatfond. Det här är en viktig del i att få till en rättvis omställning och en solidarisk klimatpolitik. Utsläppshandelssystemet ska ha ett eget utsläppstak och egna utsläppsrätter och ska inte förknippas med ETS 1, som gäller för industrier och energisektorn.
Det viktiga här är att också producenter, importörer och distributörer måste se till att övervaka utsläppen och överlämna utsläppsrätter. Vi sätter pressen uppströms och inte framför allt på bilisterna eller konsumenterna, i det här fallet svenska folket.
Medlagstiftarna var överens. Det här systemet ska starta 2027. Om energipriserna blir exceptionellt höga kan det bli en fördröjning, så att systemet kommer igång ett år senare. När systemet startat kommer utsläppsrätter att frigöras för det. Sedan minskar utsläppsrätterna successivt år för år. Det blir helt enkelt en press på producenterna att ställa om.
Vi socialdemokrater tycker att det här systemet är extremt viktigt för att få till stånd en jämn fördelning i hela EU. Det vi är kritiska mot är att regeringen inte har klarat sin uppgift; i många avseenden saknar propositionen de delar där regeringen hade behövt vara tydlig med hur detta ska göras just i Sverige. Vi saknar de konsekvensanalyser som behöver ligga till grund för en bra politik syftande till kompensatoriska åtgärder.
Frågan är också vad styrmedelsutredningen ska komma fram till och hur den ska hjälpa det här systemet. Styrmedelsutredningens uppgift är ju att se till att de lagar vi har på EU-nivå hanteras på effektivaste sätt. Det hade varit rimligt att vi hade fått veta vad regeringen har för idéer om en av de mest potenta lagstiftningarna. Men som sagt har vi inte regeringens idéer om detta på plats ens till utredningen.
Vi välkomnar att utsläpp från jordbruk, skogsbruk och fiskenäring inkluderas från start. Vi i Sverige bör, i den mån vi kan, gå i förväg för att ta hand om inrikesutsläppen. Men vi måste också här ha ordentliga konsekvensanalyser. Vilken är konsekvensen för konkurrenskraften? Många andra länder kommer att agera annorlunda. Vi har inte alls fått den tydligheten från regeringen. Regeringen har inte valt att analysera detta i förväg, men vi tycker att det är rimligt att en regering gör det när så stora förändringar är på gång.
Det är också svårt att förstå skrivningarna i propositionen om att alla ska kompenseras ekonomiskt. Som jag nämnde tidigare bränner ju regeringen just nu pengarna på skattesänkningar. Hur ska man då klara av att kompensera allt och alla i framtiden? Det här känns mest som populism, inte som en tydlig proposition.
Jag har ett antal frågor som jag hoppas att regeringspartierna kan svara på. När kommer exempelvis planen för att använda de 25 miljarder systemet kommer att leverera till Sverige 2027-2030? De här pengarna, som är vällovliga och en viktig del i att vi ska ha en rättvis omställning, borde egentligen spenderas innan systemet startar. Det handlar ju om att hjälpa svenska folket att ställa om, få till elektrifiering och få till bättre system som kan hjälpa människor i plånböckerna. Då är frågan om man har tänkt på att de här pengarna borde spenderas innan utbetalningarna kommer. Hur ska man göra det?
Slutligen undrar jag vad det är med den här styrmedelsutredningen som gör att regeringspartierna inte kommer till skott. Vad är det vi inte förstår? Det här är egentligen grunden för att kunna debattera EU-lagstiftningen över huvud taget.
(Applåder)
I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Sofia Skönnbrink och Anna-Caren Sätherberg (alla S).
2024-09-25 09:50:08
Jytte Guteland
Herr talman! Målet med klimatpolitiken måste vara att både minska Sveriges utsläpp och uppmuntra andra länder att höja sina ambitioner. Den som har hört mig i tidigare debatter vet att jag brukar framhålla vikten av att se klimatfrågan utifrån ett globalt perspektiv i stället för att stirra sig blind på vad som sker enbart på svensk mark. Klimatfrågan är global. Därför måste även lösningarna vara det. Sverige är och ska fortsatt vara ett grönt föregångsland - inte för att det känns bra för stunden utan för att vi genom praktisk handling ska visa för världen vad som är möjligt och få fler att vilja följa efter.
Herr talman! Eftersom klimatomställningen är vår tids stora utmaning måste effekt och resultat få stå i fokus. Ska vi klara omställningen förutsätter det ett konkurrenskraftigt näringsliv, mycket mer ren el och en acceptans för klimatpolitiken.
Den här frågan är inte enkel. Det räcker inte med de mest bekväma åtgärderna som kanske låter slagkraftiga och känns bra i magen. Tyvärr finns det ingen quickfix, och det räcker heller inte att Sverige ensamt ställer om. Däremot är det värt att belysa den resa som Sverige har gjort.
Sveriges bnp har ungefär fördubblats sedan 1990-talet, samtidigt som våra utsläpp av växthusgaser har minskat med över en tredjedel. För varje krona av vår bnp genereras alltså bara en sjättedel så mycket växthusgaser som för tre decennier sedan. Vi har anledning att med stolthet peka på hur Sverige har kunnat förena minskade utsläpp med ett gott ekonomiskt välstånd.
Herr talman! Det är tydligt: Lösningen har aldrig varit att minska tillväxt eller mänsklig aktivitet. Lösningen har aldrig varit att stänga ned. Det har varit att ställa om, att skapa förutsättningar för näringsliv och individ att på ett kostnadseffektivt sätt ändra metoder som skadar vår levnadsmiljö.
EU Emission Trading System, eller ETS, är ett system för utsläppsrätter inom just EU-området. Systemet går ut på att begränsa rättigheten att släppa ut till ett antal utsläppsrätter som aktörerna inom systemet sedan kan handla eller byta med varandra.
I praktiken innebär det att det finns en konkret plan för att minska utsläpp som baseras på marknadens kraft att styra. Priset går successivt upp, och incitamenten att ställa om blir för varje år större och större. Det är klimatpolitik när den är som bäst. Politiken sätter ramarna, och företagen beslutar om åtgärderna.
Herr talman! EU ETS anses vara det mest kostnadseffektiva systemet i världen för att minska utsläpp och trycka omställningen i rätt riktning. Utsläpp av växthusgaser har tidigare varit gratis trots de stora konsekvenserna. Klimatförändringarna är påtagliga, och det är viktigt att vi nu ställer om. Moderaterna har länge varit för en prissättning av utsläpp, och sedan en tid tillbaka har vi det på plats inom EU-området. Det här betänkandet handlar om ett nytt ETS-system som även inkluderar utsläpp från bland annat byggnader och vägtransporter.
EU är Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform. Det är inom Europeiska unionen som Sveriges bindande klimatmål och regelverk för den gröna omställningen fastställs. Det är inom EU som vi enas om styrmedel som effektivt fördelar klimatansvar mellan medlemsstater. Det är inom EU som Sverige gör sina klimatåtaganden gentemot Parisavtalet. Den mest effektiva svenska klimatpolitiken är den gemensamma och övergripande som vi tillsammans utformar med övriga medlemsstater inom EU.
Men kraften i EU handlar inte bara om vilka utsläppsminskningar som vi åstadkommer här utan också om den normativa makt som EU besitter och om hur vi lyckas sätta standarder i världen. När 450 miljoner européer ställer om gör det global skillnad.
Herr talman! Moderaternas syn på klimat-, energi- och miljöfrågorna präglas av teknikoptimism och hoppfullhet. Vi är övertygade om att människan genom tekniska framsteg, vetenskap och fakta kan lösa de problem vi står inför och nå klimatmålen.
Tekniken finns. Det är möjligt. När andra länder bygger nya kolkraftverk och ökar sina utsläpp måste vi visa på alternativet. Den gröna omställningen måste vara en konkurrensfördel, som gynnar tillväxten i landet och skapar jobb och välstånd. Att ställa om till fossilfritt ska vara eftersträvansvärt.
Herr talman! Gemensamt för många av de miljöproblem som människan hittills har stött på är att hon också har visat sig förmögen att lösa dem. Låt oss göra det igen!
(Applåder)
2024-09-25 09:58:30
Helena Storckenfeldt
Herr talman! Ledamoten Storckenfeldt talade i slutet av sitt anförande vackert om vikten av att tro på tekniska möjligheter och innovation. Där kan jag från Socialdemokraternas sida säga att vi verkligen delar ambitionen att stå upp för en transition inom industri och övriga sektorer för att man ska lyckas med detta.
Men det som efterfrågas från miljörörelsen, svenska folket och myndigheter just nu, och också från EU-nivå och EU:s klimatpolitiska råd, är en tydlighet om hur regeringen avser att leda klimatomställningen. Det handlar inte om fromma förhoppningar eller en tilltro. Det handlar om lagstiftning, budget och pengar. Det är den delen där det är regeringens uppgift att agera.
Nu tillhör inte ledamoten Storckenfeldt regeringen, men ändå det viktigaste och största partiet i regeringen. Det är viktigt att höra: Hur avser Moderaterna att agera för att vi äntligen ska få till styrmedelsutredningen som klimatministern och övriga regeringen ständigt hänvisar till?
Vi upplever en frustration i att under mandatperioden har all kritik bemötts med: Det kommer snart! Snart kommer det en budget som levererar, snart kommer det en klimathandlingsplan som levererar, eller snart kommer det en styrmedelsutredning som levererar.
Vi kan inte hela tiden skjuta politiken framför oss. Jag undrar om ledamoten Storckenfeldt håller med om detta.
2024-09-25 10:04:47
Jytte Guteland
Herr talman! Jytte Guteland lyfter fram många bra poänger. Mitt svar tillbaka till Jytte Guteland blir väl: Det kommer snart!
Jag tillhör, precis som ledamoten sa, inte regeringen. Jag kan inte säga vad som pågår i korridorerna i Rosenbad eller på departementet. Jag vet bara att bollen är i rullning. Det kommer att finnas en styrmedelsutredning på plats snart.
Det är viktigt att vi också tittar på budgeten och klimathandlingsplanen. Där har vi en plan för att nå de långsiktiga målen med en klimathandlingsplan som ser till att vi tar oss hela vägen till nettonoll år 2045. Nu har vi dessutom en budget som ser till att vi når våra kortsiktiga mål till år 2030.
Vi har systemen på plats. Allting är inte perfekt. Det är väldigt sällan som allting är perfekt inom politiken. Vi är människor som sitter här och tycker och tänker saker och som ska representera våra olika partier och våra väljare.
Grunden är ändå att vi har en budget som når målen till 2030. Vi har en klimathandlingsplan som når målen till 2045. Vi har otroligt många satsningar. Det är många som Socialdemokraterna var med och startade under sin tid vid makten. Klimatklivet, Industriklivet och de sakerna är bra. De fortsätter vi att satsa på.
Det vi gör är att vi riktar om till att väga upp där Socialdemokraterna verkligen inte har presterat under sin tid vid makten. Det handlar om att se till så att elektrifieringen blir möjlig och att vi har tillräckligt mycket baskraft i systemet.
De sakerna försöker vi nu bygga upp under vår tid vid makten. Jag hoppas att Jytte Guteland har möjlighet att sätta sig in i det arbete som pågår på Regeringskansliet.
2024-09-25 10:06:41
Helena Storckenfeldt
Herr talman! Jag vill till ledamoten Storckenfeldt säga att all vilja finns från Socialdemokraterna att vara behjälpliga med energipolitiken och också klimatpolitiken.
Moderaterna har valt att sätta sig i knät på bland annat Sverigedemokraterna. Jag tror att opinionssiffrorna för Moderaterna talar om att svenska folket inte ser tydligheten i bland annat klimatpolitiken med det politiska upplägg och det regeringsupplägg som Moderaterna har valt.
I stället för att samarbeta med partier som Socialdemokraterna i klimatfrågorna väljer man en mer skeptisk hållning. Det är också det som vi ser nu. Det är inte så att underbetygen gäller den förra regeringen, utan det är lite grann som: Den som sa det, var det. Det är faktiskt den här regeringen som har bekymmer med att leverera. Vi ser att nyindustrialiseringen stannar av. Vi upplever att många företag ser en politisk otydlighet just nu. Klimatpolitiska rådet hänvisar till att klimathandlingsplanen inte levererar.
Regeringen hänvisar hela tiden till mantrat "snart kommer", och det verkar vara en strategi för att skjuta upp klimatpolitiken så att den hamnar i vårt knä när vi tar över regeringsmakten. Det tycker vi är oansvarigt.
Vi ser också att det finns kritik på EU-nivå när det gäller att Sverige inte längre tar den ledande rollen. Alla medlemsländer får kritik. Det fanns en stor skepsis inför det svenska ordförandeskapet. Min fråga är därför: När kommer styrmedelsutredningen så att vi får svar när det gäller någon av dessa uppskjutna politiska pamfletter?
2024-09-25 10:08:41
Jytte Guteland
Herr talman! Jag blir lite bekymrad när Jytte Guteland försöker få det att verka som att den här regeringen inte gör någonting när det kommer till just klimatpolitiken.
För det första gäller det Sveriges ordförandeskap i EU. Det var ju vi, den borgerliga regeringen, som såg till att Fit for 55 blev verklighet. Där har vi varit drivande i att se till att det faktiskt kom på plats. Vi har också varit drivande i att se till att fler områden inkluderas i de olika ETS-systemen. Där är det moderater som har stått längst fram för att se till så att sjöfarten inkluderas, och i just detta har min kollega Jörgen Warborn från Halland varit otroligt drivande.
Det är extremt verklighetsfrånvänt att säga att moderater inte skulle bry sig om klimatpolitiken vare sig på EU-nivå eller nationellt. Här har vi en budget som vi nyligen har lagt fram där vi höjer reduktionsplikten och ser till att nå klimatmålen.
När det kommer till olika överenskommelser kan jag inte vara tydlig nog när jag säger att ingen vet vad Socialdemokraterna tycker i energipolitiken. Jag hade mycket gärna samarbetat med Socialdemokraterna när det kommer till energipolitiken. Problemet är bara att det inte går, för ingen vet vad Socialdemokraterna tycker i kärnkraftsfrågan. Där är vi överens; det är en stor del av det vi bygger vår energipolitik på. Vi är överens om just kärnkraftsfrågan. Jag, som kommer från ett kärnkraftslän, är mycket medveten om hur det såg ut innan vi gick över från en alliansregering till en S-ledd regering. Där fanns planer på nya reaktorer på Ringhalsområdet, men så fort vi bytte till en S-ledd regering rev man upp dessa planer.
Det hela är alltför oklart för att man ska kunna sätta sig ned vid ett bord med Socialdemokraterna och komma överens om någonting. Energipolitiken är alldeles för viktig för klimatpolitiken för att man ska göra något sådant.
(Applåder)
2024-09-25 10:10:27
Helena Storckenfeldt
Herr talman! Det var några saker i Helena Storckenfeldts anförande som jag vill stanna upp vid.
Det första är den historiska tillbakablicken. Sverige har ökat, fördubblat, vår bnp samtidigt som utsläppen har minskat. Den här historiska tillbakablicken handlar i stor utsträckning om en period då Miljöpartiet satt i regeringen med Socialdemokraterna. Det har aldrig handlat om att stänga ned; det handlar om att ställa om. Det är precis vad Miljöpartiet har arbetat för att åstadkomma.
Det handlar om en samhällsomställning där vi får en stark ekonomisk utveckling, stärker svensk konkurrenskraft och samtidigt kraftfullt minskar utsläppen av växthusgaser så att vi kan skydda befolkningen från de allvarligaste riskerna med klimatförändringarna.
Men det är inte den här historiska positiva utvecklingen som vi har haft i Sverige som den moderatledda regeringen har tagit vid och fortsatt med. I stället har den nuvarande regeringen genomdrivit reform efter reform som kraftfullt har ökat utsläppen av växthusgaser. Man har effektivt jobbat med att göra det fossila billigare medan det förnybara har blivit dyrare.
De ekonomiska stimulanserna behöver givetvis bidra till att tvärtom se till att det blir lätt att göra rätt och svårare att göra sådant som släpper ut och skadar samhället.
Min fråga till Helena Storckenfeldt är därför: Är Helena Storckenfeldt beredd att i stället jobba med att dra lärdom av den historiska utveckling som Miljöpartiet har bidragit till och börja utveckla en egen klimatpolitik som kan få ned utsläppen av växthusgaser?
2024-09-25 10:12:41
Elin Söderberg
Herr talman! Jag nämnde i det tidigare replikskiftet att bland annat Klimatklivet och Industriklivet är saker som den tidigare S-ledda regeringen förde fram och som vi har fortsatt med. Där har vi bra saker, och därför fortsätter vi med dem.
Däremot leder vi en regering som har en annan syn på hur vi ska behandla hushållen och företagen. Vi anser att klimatomställningen inte går att åstadkomma om vi inte också visar på sambandet mellan just minskade utsläpp och ökad tillväxt.
Det här är någonting som vi lyckades med under alliansregeringen. Vi har Miljöpartiet att tacka för mycket av klimatpolitiken som har sänkt utsläppen de senaste tio åren, men just sambandet mellan tillväxt och minskade utsläpp var det alliansregeringen som var först med att visa. Det är det som vi måste komma tillbaka till.
När vi blickar ut i världen och ser vilka som är de absolut största utsläpparna ser vi att det inte är Sverige, utan det är länder som är mycket mer beroende av att öka sin tillväxt. Det finns otroligt många exempel på länder som inte kommer att vara villiga att offra sin tillväxt till förmån för att ställa om. Där har vi ett faktum som vi från Sverige måste utgå ifrån.
Jag blir frustrerad när jag pratar med Miljöpartiet om klimatpolitiken, för här har vi ett parti som dessutom förespråkar klimatdiktatur. Miljöpartiet har företrädare som har förespråkat detta; det stämmer. Det oroar mig ordentligt, för inte heller demokrati är någonting som den här regeringen är villig att bli av med.
2024-09-25 10:14:44
Helena Storckenfeldt
Herr talman! Jag tackar Elin Söderberg för frågan. På det stora hela är det nog så att våra ideologier skiljer sig åt vad gäller synen på detta. Vi pekar på att omställningen till stor del ska ske på systemnivå. Miljöpartiet går mer in på individnivå. Där skiljer vi oss ganska rejält åt. Vad gäller till exempel svensk skog och svenskt skogsbruk skiljer sig vår syn diametralt åt.
Tyvärr har även många av medlemsländerna i EU en syn som liknar Miljöpartiets vad gäller skogen och hur skogen ska brukas. Man räknar skogen bara som kolsänka, herr talman. Man bortser helt från substitutionseffekten. Man vill inte räkna in den, det vill säga när vi byter ut CO2-intensivt material, som stål och betong, mot material i trä. Det gör nästan lika stor skillnad som skogen som kolsänka.
Om vi låter skogen stå som kolsänka, herr talman, blir det lite grann som att kissa på sig: Det är varmt och skönt för stunden, men ganska snart blir det obehagligt. Precis på samma sätt är det här. På mycket kort sikt kan det göra skillnad, men sedan kommer vi att få en skuld i stället om vi bara låter skogen stå. Därtill får vi en massa andra problem.
Javisst, vi ska göra en omställning. Det är nog Elin Söderberg och undertecknad helt eniga om. Men vad ska vi använda oss av för att klara att göra en omställning om vi inte använder oss av material från skogen?
2024-09-25 10:41:30
Kjell-Arne Ottosson
Herr talman! Jag vill å det starkaste göra en markering här. Helena Storckenfeldt påstår att Miljöpartiet skulle förespråka diktatur. Det är under all kritik. Jag hoppas verkligen att vi kan hålla debatten på en högre nivå än att klistra på varandra fullständigt falska påståenden. Miljöpartiet är en stark förespråkare för demokrati i Sverige och i världen och har så alltid varit - punkt.
För att återgå till debattens kärna: Helena Storckenfeldt lyfte i sitt anförande fram att politiken sätter ramarna och att företagen tar fram lösningarna. Jag skulle säga att det är en del av förklaringen. Miljöpartiet har tillsammans med många andra partier drivit fram väldigt bra politik i EU och nationellt för att sätta ramar. Vi ser också att svenska företag jobbar aktivt för att komma på och ta fram lösningar och att detta har varit framgångsrikt.
Vi har också från Miljöpartiets sida jobbat aktivt med att skapa samhällsförutsättningar för omställningen. Genom till exempel Industriklivet och Klimatklivet, som Helena Storckenfeldt nämner, har vi bidragit till att skapa förutsättningar i samhället för att näringslivet ska kunna använda innovationer, göra investeringar och få omställningen att rulla igång - utöver att politiken har satt ramarna.
Det gäller industriområdet, där ETS 1 har funnits under lång tid. Men ETS 2, som vi diskuterar i dag, rör transportsektorn. Där har Miljöpartiet jobbat med att sätta ramar och se till att näringslivet kan ta fram lösningar. Det har gällt biodrivmedel, elektrifiering och så vidare. Men vi har också jobbat med att skapa förutsättningar - att se till att det finns kollektivtrafik, se till att det finns en bättre järnväg och se till att planera stadsmiljöer så att man kan resa hållbart.
Moderaterna har genomfört reform efter reform som försämrar dessa förutsättningar för omställning. Det är jag kritisk till.
2024-09-25 10:16:53
Elin Söderberg
Herr talman! Till att börja med vill jag ta upp det här med system- och individnivå. Jag vänder mig mot att det där skulle finnas ideologiska skillnader mellan Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Miljöpartiet arbetar väldigt mycket med reformer på systemnivå för att vi ska klara klimatomställningen, och Kristdemokraterna kan i många fall föra fram förslag kopplade till vad som sker inom familjer. Jag tror alltså inte att det finns någon ideologisk skillnad när det gäller dessa parametrar.
Jag tycker att det är relevant att ta sig an det som nämns om skogen och om att räkna in substitutionseffekten. Det kokar egentligen ned till att man måste ha klart för sig att det centrala för att vi ska klara klimatomställningen är hur mycket växthusgaser som släpps ut till atmosfären. Med mer växthusgaser i atmosfären blir det som att vi för varje år lägger ytterligare en filt runt jorden, vilket gör det varmare. Det leder i sin tur till förvärrade extremväder med till exempel förlorade skördar.
I nyhetsrapporteringen i morse redovisade man att extrema oväder som det senaste ovädret, Boris, är mycket mer sannolika och har blivit värre på grund av klimatförändringarna. Klimatriskerna innebär reella konsekvenser för människoliv, infrastruktur, samhället och den ekonomiska utvecklingen.
Vad gäller substitutionseffekten kan vi använda skogsråvara till jättemånga saker som i dag görs av fossila råvaror. Det är en fördel; vi ska använda skogsråvara. Men vi måste beakta att utsläppen till atmosfären inte ökar. Beräknar man substitutionseffekten så som Kjell-Arne Ottosson verkar vilja göra i sitt inlägg blir det en dubbelräkning, och då blir det inte tydligt för oss vilken samhällseffekt det får för atmosfären och därmed klimatförändringarna. Det vänder jag mig emot.
2024-09-25 10:43:19
Elin Söderberg
Herr talman! Jag måste såklart komma tillbaka till frågan om diktatur. Det räcker med att googla för att se att Miljöpartiet har haft företrädare som har förespråkat att klimatet ska vara överställt allt annat. Klimatet är otroligt viktigt. Det är otroligt viktigt att vi ser till att få till den ordentliga gröna omställningen och att den genomsyrar alla delar av samhället. Men att ställa det över alla andra områden ser inte jag som ett alternativ.
En statsbudget har begränsat med pengar. Ett politikområde måste också ses i perspektivet av de andra. Här i Sveriges riksdag har vi ett ansvar att se till våra väljare - Sveriges befolkning - och se till att vi fattar kloka beslut som också går hand i hand med andra beslut. Miljöpartiet har dock företrädare som har förespråkat saker som klimatdiktatur, och det är problematiskt.
Herr talman! Jag vill att vi ska se klimatfrågan i ett större perspektiv - dels globalt, dels hur den påverkar andra områden. Elin nämnde infrastruktursatsningar. Titta bara på den här budgeten, budgetpropositionen för 2025, och vilka infrastruktursatsningar som vi gör där! Detta är enormt. Det är också någonting som vi äntligen tar tag i. Vi har haft enorma infrastrukturunderskott och underhållsunderskott. Nu lägger vi tillräckligt mycket pengar, men samtidigt bara så mycket som myndigheterna faktiskt klarar av att hantera. Det är någonting som inte har gjorts på väldigt lång tid.
Vi satsar på infrastrukturen. Vi ser också till att vi når klimatmålen genom flera andra satsningar.
(Applåder)
2024-09-25 10:19:06
Helena Storckenfeldt
Herr talman! Vänsterpartiet ställer sig bakom propositionen om EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen, ETS 2. Vi vill dock framhålla att det finns vissa risker med de bedömningar som regeringen gör i sin proposition. Dessa risker uppmärksammas även i de reservationer som vi har valt att ställa oss bakom. Jag väljer här att yrka bifall till reservation 1, som efterlyser konsekvensanalyser på vissa områden.
Herr talman! I våras antog EU direktivet för det nya utsläppshandelsystemet ETS 2. Det ska komplettera det befintliga utsläppshandelssystemet ETS 1, som är grundbulten i EU:s klimatarbete. ETS 1 täcker cirka 50 procent av unionens koldioxidutsläpp, främst från tunga industrier och energiproducenter. I ETS 2 ska övriga utsläpp ingå, framför allt från vägtransporter och uppvärmning av byggnader men också från lättare industrier.
Regeringens ambition är att även inkludera ytterligare sektorer, som jordbruk, skogsbruk och fiske. Det är bland annat där vi ser stora risker samt bristande konsekvensanalyser i regeringens proposition.
Vi i Vänsterpartiet har i vår följdmotion till regeringens klimathandlingsplan redogjort för vår ståndpunkt när det gäller ETS 2. Vi har i den motionen även redogjort för vilka klimatåtgärder som bör vidtas för att Sverige ska nå sina nationella klimatmål och sina klimatåtaganden inom EU.
Ett nationellt handelssystem enligt regeringens planer, så som det ser ut i propositionen, riskerar att leda till höga drivmedelspriser i slutet av decenniet. Regeringens inriktning är därmed enligt vår åsikt oförenlig med en klimatpolitik med folklig förankring och acceptans.
Herr talman! Finanspolitiska rådet har konstaterat att det försvårar för individer att ta välinformerade beslut om sin omställning när utsläppsminskningar skjuts på framtiden. När utsläppen senare kommer att behöva minska snabbare finns det en stor risk att just de hushåll som påverkas mest ekonomiskt kommer att drabbas hårdast.
Regeringens förslag är enligt mig och mitt parti en konsekvens av de senaste årens uteblivna klimatpolitik som leder till ökade utsläpp och som försvårar Sveriges möjlighet att leva upp till sina klimatåtaganden inom EU till 2030 och bidra till en rättvis klimatomställning.
Herr talman! Jag ser även stora risker med förslaget för vår svenska livsmedelsproduktion. Det är viktigt att stärka Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel. Styrmedel och ett förstärkt statligt stöd för lantbrukare bör därför införas för att kunna uppnå ett fossilfritt och hållbart jordbruk. Regeringen har dock inte redogjort för hur ett nödvändigt grönt omställningsstöd till lantbruket ska genomföras med anledning av det här förslaget, så den frågan kvarstår.
Vänsterpartiet ställer sig även kritiskt till att regeringen avser att kompensera verksamheter och konsumenter fullt ut med förslaget om ett nytt utsläppshandelssystem. Jag undrar: Vad menar man med det?
Till att börja med ser vi inget skäl till att samtliga verksamheter och hushåll bör kompenseras fullt ut. Eftersom hushåll med låg inkomst och de som bor i glesbygd oftast får störst ekonomisk påverkan i omställningen bör stödet riktas till just de grupperna och därmed begränsas. Klimatomställningen måste med nödvändighet vara rättvis för att lyckas.
Slutligen anser vi att jordbruket som verksamhet är av central betydelse för att kunna bygga ett hållbart och mindre sårbart samhälle. Det bör därför omfattas av betydande statligt stöd i omställningen, men det finns inte skäl att fullt ut kompensera alla verksamheter.
2024-09-25 10:21:31
Kajsa Fredholm
Herr talman! Det är intressant att se att replik begärs innan anförandet ens hunnit börja.
Klimatutmaningen är global. Därför måste den också mötas med globala eller i alla fall större och gränsöverskridande lösningar. Därför hör också många av dessa frågor för vår del hemma på EU-nivå.
Vi står inför avgörande ögonblick i vår strävan att bekämpa klimatförändringarna. EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen, ETS 2, är ett kraftfullt verktyg som kommer att ta oss ytterligare steg mot nödvändiga utsläppsminskningar. Det utbyggda systemet med utsläppsrätter är viktigt och riktigt, och därför bör Sverige anta det förslag som ligger framför oss - vilket det också glädjande nog finns en helt enig riksdag bakom.
EU:s utsläppshandelssystem, som introducerades 2003 som en del av Kyotoprotokollet, har varit en hörnsten i vår klimatpolitik. Det befintliga systemet, ETS 1, har framgångsrikt reglerat utsläpp från tung industri, elproduktion och andra storskaliga verksamheter.
Men vi vet att detta inte är tillräckligt. För att nå våra klimatmål - en minskning av nettoutsläppen med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 - måste vi gå längre. Det är här ETS 2 kommer in i bilden.
ETS 2 är ett separat system som utvidgar omfattningen av utsläppshandeln till att inkludera byggnader, vägtransporter och andra sektorer som tidigare stått utanför. Detta innebär att vi äntligen kan adressera utsläpp från några av de mest utmanande områdena i vår ekonomi.
Systemet fungerar genom att sätta ett tak på utsläppen och gradvis minska antalet tillgängliga utsläppsrätter. Detta skapar ett ekonomiskt incitament för företag och organisationer att minska sina utsläpp, då det blir mer kostsamt att köpa utsläppsrätter än att investera i renare teknologier. Tanken är alltså att utbud och efterfrågan ska reglera priset.
Herr talman! Sverige har valt att gå i bräschen genom att delta i ETS 2 från start. Detta visar på vårt ledarskap och vår beslutsamhet när det gäller att driva på klimatomställningen. Genom att delta från början säkerställer vi att Sverige får ta del av auktionsintäkter och kan påverka systemets utformning från start.
Dessutom har regeringen föreslagit att vi ska ta ytterligare steg och inkludera fler sektorer i ETS 2. Det är modigt och framsynt och kommer att leda till en mer enhetlig prissättning av koldioxid och en mer kostnadseffektiv omställning, vilket är helt avgörande.
Låt mig vara tydlig. Detta handlar inte bara om miljö och klimat. Genom att agera nu skapar vi förutsättningar för innovation, nya gröna jobb och en starkare, mer hållbar ekonomi. Och vi positionerar oss som en ledare inom grön teknologi och hållbara lösningar.
Genom att inkludera i princip all förbränning av fossila bränslen som inte redan omfattas av ETS 1 förenklar vi också administrationen för verksamhetsutövare, konsumenter och myndigheter. Det är ett exempel på hur smart klimatpolitik kan gå hand i hand med effektiv förvaltning.
Herr talman! Samtidigt är vi medvetna om de utmaningar detta kan innebära för vissa sektorer och hushåll. Regeringen tar dessa farhågor på allvar. Därför har man åtagit sig att kompensera fullt ut för effekterna. Det visar att vi kan kombinera ambitiös klimatpolitik med social rättvisa.
Vidare kommer Sverige att dra nytta av den sociala klimatfond som EU har inrättat för att motverka negativa sociala effekter av ETS 2. Regeringen har åtagit sig att arbeta vidare med hur denna fond bäst kan nyttjas i Sverige för att skapa acceptans för klimatpolitiska styrmedel och stödja dem som påverkas mest.
Herr talman! Detta är vår chans att visa ledarskap och att Sverige och EU kan kombinera ambitiös klimatpolitik med ekonomisk tillväxt och social rättvisa. Genom att anta denna proposition tar vi ytterligare ett avgörande steg mot en fossilfri framtid.
Vi står inför en global klimatkris. ETS 2 ger oss möjligheten att agera beslutsamt och effektivt. Genom att prissätta utsläpp på EU-nivå säkerställer vi att hela unionen ställer om på ett kostnadseffektivt sätt. Återigen: Dessa frågor är globala.
Med tanke på följdmotionernas utformning kan jag inte tolka det på något annat sätt än att detta är ett genomtänkt, balanserat och framåtblickande initiativ som placerar Sverige i framkant i kampen mot klimatförändringarna. Genom att anta denna proposition visar vi vårt engagemang för en hållbar framtid, inte bara för Sverige utan för hela Europa och världen.
Herr talman! Låt oss ta detta viktiga steg tillsammans. Låt oss visa att Sverige är redo att leda vägen mot en grönare, renare och mer hållbar framtid.
(Applåder)
2024-09-25 10:27:06
Kjell-Arne Ottosson
Herr talman! Tack för frågorna, Jytte Guteland!
Konsekvensanalyser är sannerligen viktiga. Det ser vi gång på gång i beslut som tas i den här kammaren. Och vad gäller konsekvensanalyser har det väl inte undgått någon att sådana verkligen fattades när det gällde reduktionsplikten. Vi såg vad som hände där. Det har visat sig att det togs beslut på underlag som inte höll. Där fattades verkligen konsekvensbeskrivningar för vad som sedan skulle komma att ske.
Vad gäller just konsekvensanalyser är jag alltså helt enig med Jytte Guteland. Vi behöver dem för att göra ett så bra jobb som möjligt och för att fatta så bra beslut som möjligt. Det är oerhört viktigt.
Just därför gör man nu ett gediget jobb med att ta fram underlagen, för att vi verkligen ska göra ett bra jobb och för att vi inte ska få en situation liknande den med till exempel reduktionsplikten. Där stack priserna iväg något enormt, vilket drabbade den vanliga medborgaren.
Det görs nu ett jobb på departementet, vilket Helena Storckenfeldt nämnde i sitt anförande. Och i närtid kommer vi att få se direktiven och vad den så kallade styrmedelsutredningen ska jobba utifrån. Det ligger i närtid, och jag ser precis som Jytte Guteland fram emot det.
Ja, konsekvensbeskrivningar är helt avgörande. Därför måste jobbet göras på ett så bra sätt som möjligt.
2024-09-25 10:34:44
Kjell-Arne Ottosson
Herr talman! Jag är helt enig med Elin Söderberg vad gäller utsläppen av växthusgaser. Där råder det ingen tvekan.
Elin Söderberg säger att vi ska använda skogsråvara. Samtidigt förfäktar hennes parti både här och på EU-nivå att vi ska ta undan alltmer skog från produktion. Det innebär att vi får än mindre material att använda i omställningen. Om vi inte kan använda oss av material från skogen slår vi undan omställningen totalt, eftersom vi inte har några andra material att använda oss av, vad vi vet i dag. Då är det fossilt material som återstår. Jag skulle kunna fultolka Elin Söderberg; tyvärr är fultolkning något som alltför ofta görs i denna kammare. Men jag tror inte att hon vill att vi ska använda oss av fossilt material i stället.
Om vi ska klara omställningen måste vi se till de realiteter vi har. I Sverige har vi den stora fördelen att kunna använda oss av skogen. Sverige och Finland har absolut mest skog i EU. Om vi slår ihop våra skogar och tittar på vad vi har undantagit för produktion ser vi att vi redan ligger över det som är målet. Vi är redan på grön kvist när det gäller undantag ur produktion.
Nu måste vi i stället börja sköta den skog som staten har tagit från vanliga svenska markägare. Det är skog de tänkt använda som pensionsförsäkring. I stället för att sätta pengarna på ett bankkonto har de köpt skog. Där har staten gått in och tagit skog till en blygsam ersättning. Det är otroligt tråkigt och något som vi skulle kunna ha en jättelång debatt om. Nu måste vi dock se till att sköta den skogen så att den biologiska mångfalden, eller vad det nu är som gjort att man tagit skogen, inte sätts ur spel.
(Applåder)
2024-09-25 10:45:30
Kjell-Arne Ottosson
Herr talman! Jag trodde att Jytte Guteland, som socialdemokrat, vurmade för personalens arbetssituation, hur personalen har det på sitt arbete. Där ingår bland annat semester. Även tjänstemännen som jobbar på Regeringskansliet har väl rätt till semester. Jag hoppas att Jytte Guteland unnar även dem det.
Det råder ingen tvekan om att jordbrukssektorn och skogsbruket ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Vi måste få fram ett förslag som blir så bra som möjligt så att vi inte konkurrerar ut oss själva och därmed slår undan benen för de näringarna i Sverige. Det är helt avgörande att dessa näringar kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft om vi ska ha dem kvar i Sverige. Därför måste jobbet göras så bra som möjligt.
Tidigare har vi tyvärr sett att det har tagits beslut som sedan slår undan benen för delar av svenska verksamheter. Det gynnar ingen, allra minst oss svenskar.
(Applåder)
2024-09-25 10:37:54
Kjell-Arne Ottosson
Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet i talarstolen!
Inledningsvis måste jag ändå ta upp frågan om hur pass handlingskraftig regeringen har varit här. Objektivt sett handlar det här om att regeringen lägger fram en proposition till följd av beslut som fattats på EU-nivå. Regeringen undviker dock att förklara på vilket sätt man avser att införa detta i Sverige. Det är egentligen det som är fallet här: brist på handlingskraft från regeringens sida.
Det är på EU-nivå som det har beslutats om detta. Jag var där, då jag under den tiden var europaparlamentariker och ledande för just ETS. Jag var rapportör i Europaparlamentet under förra mandatperioden.
Idén här handlade om att utveckla ETS 2, alltså ett utsläppshandelssystem för transporter och bostäder, inte minst eftersom vi ser att transporterna fortsätter att släppa ut i alla medlemsländer, även i Sverige och i synnerhet med den här regeringen. Men det gäller även bostäderna. Många bostäder i Europa är uppvärmda med gas, och vi har stora utsläpp. Detta behöver vi komma till rätta med.
Det viktiga som regeringen och Ottossons parti, som leder Klimat- och näringslivsdepartementet, ska göra är att tydliggöra hur det här ska implementeras i Sverige. Men vi får inga svar. Man lägger fram luddiga beskrivningar av att man ska inkludera den ena sektorn eller den andra sektorn. Men vi får inga konsekvensanalyser.
Ta jordbruket som exempel. Jag tror att Kjell-Arne Ottosson känner värme för den sektorn. Varför beskriver man inte vad det här kommer att innebära där? Sverige kommer kanske att göra något annorlunda på det området än övriga EU. Det finns ingen konsekvensanalys.
Min fråga handlar förstås om just det. Varför saknas konsekvensanalyser? Och varför gör regeringen ett så dåligt arbete när det är en så marginell del av arbetet som ligger hos regeringen?
(Applåder)
2024-09-25 10:32:24
Jytte Guteland
Herr talman! Tack, ledamoten Ottosson, för beskrivningen!
Vi kan inte hålla med om att det görs ett särskilt hårt arbete vid Klimat- och näringslivsdepartementet. Det verkar vara frekvent närvaro i olika aggressiva debatter om ditten och datten men väldigt lite verkstad när det gäller klimatpolitik. Det är den känsla som vi socialdemokrater har.
Det var den lugnaste politiska sommaren i mannaminne. Ändå har man inte fått till något direktiv eller någon utredare för styrmedelsutredningen, som ska förklara hur Sverige ska klara att nå målen på klimatområdet till 2030. Inte ens detta, att få fram ett par direktiv, har man gjort.
Vad gäller frågan om konsekvensanalys tänker jag att det skulle ligga ledamoten varmt om hjärtat, eftersom vi ofta får höra från talarstolen att ledamoten värnar om just jordbruk och skog. Det borde ligga nära till hands att vilja veta hur dessa sektorer påverkas av ETS 2. Där håller jag alltså inte med.
Jag ger givetvis gärna ledamoten en chans att utveckla det lite mer konkret. Men annars vill jag göra ett medskick. Ta upp detta med Klimat- och näringslivsdepartementet och de kristdemokratiska företrädarna där, i synnerhet den egna partiledaren, som skulle kunna få fart på klimatarbetet!
(Applåder)
2024-09-25 10:36:23
Jytte Guteland
Herr talman! Jag tackar Kjell-Arne Ottosson för anförandet. Ledamoten nämnde i sitt anförande att klimatförändringarna är en global fråga, och det är de. Klimatförändringarna påverkar vi alla tillsammans, och tillsammans drabbas vi alla av klimatförändringarnas konsekvenser. Klimatomställningen kräver därför insatser på global nivå, på EU-nivå, på nationell nivå, på regional nivå och på lokal nivå.
Det finns internationella överenskommelser för hur klimatpolitiken är strukturerad i dag. EU har ett visst mandat. Inom EU kan vi lyckas åstadkomma vissa saker, såsom utsläppshandelssystemen och ETS 2, som vi diskuterar i dag. Inom EU har varje medlemsstat fått åtaganden. Sverige har utsläppshandelssystemen, ESR, där transporter och även jordbruk och annat ingår, samt området för skog och mark, LULUCF. Varje medlemsland måste uppnå sina åtaganden inom EU för att EU ska uppnå sitt åtagande enligt Parisavtalet.
Som det ser ut med nuvarande regering når Sverige inte sina åtaganden inom EU. Därmed riskerar vi att bidra till att EU inte når sitt åtagande enligt Parisavtalet. IPCC:s rapporter tydliggör att i dagsläget räcker inte ens världens alla åtaganden enligt Parisavtalet för att vi ska klara Parisavtalet.
Min fråga till Kjell-Arne Ottosson är därför: Varför har regeringen genomfört reform efter reform som ökar utsläppen och inte presenterat åtgärder för att hantera kolinbindningen i skog och mark, vilket leder till att Sverige ser ut att missa sina åtaganden i EU? Dessa lyfter ju Kjell-Arne Ottosson fram som så viktiga.
2024-09-25 10:39:13
Elin Söderberg
Herr talman! Med kreativ bokföring och genom att tillgodoräkna sig tidigare regeringars ambitioner kan Tidögänget eventuellt nå EU:s klimatmål - i bästa fall - om elektrifieringen tar fart. Men det är samma elektrifiering som regeringen gör allt för att sumpa.
Det som man inte nämner ens i en bisats är att det tidigare överskottet fanns av en anledning. Vi i Centerpartiet var med och såg till att ta fram det för att man skulle kunna kompensera för ett fortsatt aktivt jord- och skogsbruk. När man nu äter upp det överskottet genom fossila subventioner är det de gröna näringarna som får ta smällen. Landsbygden offras på petropopulismens altare.
Bedömningen är att det krävs minskade avverkningar på minst 10 procent. Det finns nämligen EU-mål även när det kommer till markanvändning. LULUCF kallas det. Det kan man ha synpunkter på och tycka vad man vill om. Men de finns och måste följas. Det är därför inte konstigt att regeringen valt att inte ens göra konsekvensanalyser för dessa näringar när man nu inför ETS 2, som vi debatterar i dag och som är det nya utsläppshandelssystem som ska omfatta transporter, bostäder, jordbruk med mera.
Att systemet införs är bra. Där är vi i Centerpartiet helt eniga med regeringen. Vi är också eniga om att det ska bli så brett som möjligt så att så många utsläpp som möjligt prissätts. Men regeringen går sedan vilse i sin vurm för fossila bränslen. Landsbygden får betala för storstädernas dieselsuvar.
Svenskt jordbruk, som miljömässigt är i världsklass och som konkurrerar mot betydligt smutsigare produktion i andra länder, ska få ökade kostnader och minskade marginaler. Det enda svar regeringen har är att subventionera fossila drivmedel. Därför yrkar jag bifall till reservation 2 i betänkandet.
Som tur är finns det en annan väg - Centerpartiets väg - med grön tillväxt, teknikutveckling och utfasning av de fossila bränslen som göder skurkstater som Ryssland, Qatar och Saudiarabien.
När vi har fler el- och biogasfordon som rullar på våra vägar minskar partikelutsläppen. Barns lungor utvecklas bättre samtidigt som färre dör i hjärt- och kärlsjukdomar orsakade av dålig luft. När de gröna kolatomerna får flöda från jord- och skogsbruket kan de ersätta sina fossila motsvarigheter i plaster, färger, tyger, drivmedel - ja, nästan allting. Och pengarna stannar på den svenska landsbygden i stället för att hamna i Putins fickor.
När svenska innovativa företag får en stark hemmamarknad skapas förutsättningar för export när resten av världen ställer om, och hundratusentals nya jobb kan skapas.
Väljarna vill ha en tuff klimatpolitik, och väljarna är inte ensamma om detta. Ett enat näringsliv vill ha skarpa klimatmål, som också nås. Hitachi har tagit hem svensk historias största industriorder för leverans till grön teknik. Det är en enkel logik. När resten av världen ställer om - det kommer att ske - kan vi ha svenska företag som är i framkant tack vare en ambitiös hemmamarknad där man har kunnat testa sina produkter, och då får man sälja till resten av världen.
Men när regeringen i stället väljer att göra så lite som möjligt och lägger planer som inte är i närheten av målen riskeras konkurrenskraften för företagen. Då blir det vi som får köpa från resten av världen, och företagen flyttar dit där förutsättningarna är bättre.
Detta hot är inget påhitt. Det är ingen skrämselpropaganda. Det är reellt. En rapport från Västra Götalandsregionen visade nyligen att 25 000 jobb hotas om elbehovet till 2030 inte möts. Sydsvenska Handelskammaren pratar om hundratusentals arbetstillfällen.
Trots detta dras beslut i långbänk hos regeringen. Talet om kortare tillståndsprocesser verkar inte gälla regeringens eget klimatarbete. Viktiga delar skjuts på framtiden. Utredningar tillsätts inte. Nya klimatförslag ska inte komma förrän nästa mandatperiod.
Vi i Centerpartiet är beredda att sätta fart på klimatarbetet. Vi vet att tekniken finns. Vi vet att viljan hos befolkningen finns. Det nya handelssystemet är ett bra steg, men det är inte alls tillräckligt för att vi ska kunna nå dit vi ska. Vi vet att det går att hjälpa dem som har det tuffast ekonomiskt. Vi, till skillnad från regeringen, har en politik som faktiskt når målen. Vi håller gränsen mot såväl populister som rysk energi. Vi vet att det behövs en politik som klarar klimatet och som klarar konkurrenskraften. Då finns det bara ett val. Det är ett grönt, liberalt och borgerligt val - det är Centerpartiet.
(Applåder)
2024-09-25 10:47:46
Rickard Nordin
Herr talman! Det vi nu debatterar här i kammaren är ett ambitiöst genomförande av EU:s nya utsläppshandelssystem. EU:s utsläppshandelssystem är världens bästa styrmedel för att minska utsläppen, och vi väljer att ligga i framkant. Vi gör det genom att inkludera fler sektorer i det nya ETS-systemet. Vi går nu alltså längre än vad EU kräver.
När detta träder i kraft kommer det att innebära att över 90 procent av den fossila bränsleanvändningen i Sverige kommer att omfattas av något av de två handelssystemen. Vi implementerar så brett som det bara är möjligt. Detta skapar en större enhetlighet och ökad kostnadseffektivitet. Det är viktigt att alla sektorer är med och ställer om mot fossilfrihet.
Vi har varit tydliga med att detta ska genomföras på ett rättvist sätt och att det ska vara effektivt. Vi kommer också att kompensera för priseffekter så att enskilda sektorer och grupper i samhället inte drabbas på ett orättvist sätt.
Regeringen, med Liberalernas Romina Pourmokhtari i spetsen, har varit tydlig med att man vill se en rättvis omställning där villkoren för hushåll och företag värnas.
Vi för en politik som ökar människors frihet i stället för att begränsa deras vardag. Vi vill se ett brett spektrum av åtgärder för att de styrmedel vi går fram med inte ska drabba enskilda grupper eller sektorer i samhället på ett orättvist sätt.
Sedan är det inte möjligt att i förväg avgöra hur priset på en utsläppsrätt inom detta system kommer att utvecklas. Det tar vi höjd för. Priset kommer inledningsvis att begränsas, och företagare och konsumenter kommer att kompenseras fullt ut för ökade bränslepriser. Det är viktigt. Vi måste ha ett system som håller på sikt.
Herr talman! Avslutningsvis: EU är världens bästa klimat- och miljöorganisation. EU gör skillnad i Sverige och i resten av EU och är också, precis som har nämnts här tidigare i dag, ett viktigt draglok för att resten av världen ska följa efter. Det är bara tillsammans som vi effektivt kan hantera klimatförändringarna. Men det hindrar oss inte från att föra en ambitiös politik nationellt. Genomförandet av ETS 2 - och hur det görs - är en viktig del i just detta.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
2024-09-25 10:52:47
Elin Nilsson
Herr talman! Jag vill inledningsvis säga att vi socialdemokrater definitivt kan dela ledamoten Nilssons beskrivning av att EU betyder oerhört mycket för klimatpolitiken. Förmodligen känner liberaler en väldig lättnad över att de har EU-nivån, i den tid som Liberalerna nu befinner sig. De sitter ju själva väldigt mycket i knät på Sverigedemokraterna. Därför blir inläggen från liberaler i denna kammare mer fromma förhoppningar än reell politik. Väldigt mycket av det som klimatministern - som ju är liberal - levererar bygger snarare på förhoppningar om att omställningen ska ske någon annanstans.
Det är minst sagt otydligt - jag är snäll - vad klimatministern vill åstadkomma med utsläppshandeln EU ETS 2 eller med någon annan lagstiftning över huvud taget som rör klimatpolitiken.
Vi har fått höra att en styrmedelsutredning ska ge oss beskeden. Då vill jag fråga ledamoten: Vad är det för direktiv? Vad är det för utredare? Vad har regeringen för intentioner med denna styrmedelsutredning? Är det bara ett mantra som syftar till att underlätta debatterna? Det är så vi uppfattar det just nu.
Vi undrar också över ekonomin. Ledamoten säger att alla ska kompenseras, men samtidigt har vi fått noll besked om hur man ska använda de 25 miljarder kronor som systemet förväntas generera. Då vill jag fråga ledamoten: Hur ska man använda pengarna?
2024-09-25 10:56:01
Jytte Guteland
Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för frågorna! När det gäller repliker på ett anförande är det alltid lite som ett lotteri vad frågorna ska handla om. Men något som man kan veta är att valet av samarbetspartner lyfts i nästan alla sammanhang. Om det vill jag säga: Jag är stolt över att ingå i ett samarbete som tar ansvar för Sverige. Vi ser till exempel en omläggning av energipolitiken. Vi tar ansvar och går nu fram för att bygga ny kärnkraft. Det är jätteviktigt i den kontext vi diskuterar i dag som handlar om klimatpolitik. Där städar vi upp efter åtta års handlingsförlamning.
Men jag ska svara på ledamotens frågor. Ja, det är klart att det är bra att vi har EU-nivån att luta oss mot. Sverige skulle inte klara klimatutmaningarna utan EU-samarbetet. EU är ett draglok för oss och för andra länder.
När det gäller styrmedelsutredningen skulle jag säga att ledamoten redan har fått de svar som går att få.
Direktiven håller, som jag förstår det, på att utarbetas. Utredare kommer att utses, om det inte redan har gjorts. Jag är inte helt hundra på det. Det besked vi har fått är att man arbetar intensivt med frågan och att Styrmedelsutredningen kommer att presenteras snart. Jag kan inte säga när. Men arbetet pågår intensivt.
2024-09-25 10:58:02
Elin Nilsson
Herr talman! Jag betvivlar inte ett ögonblick att ledamoten Nilsson har en god intention i alla sammanhang och vill leverera politik. Det är jag övertygad om. Men det här gäller ju regeringens förlamning just nu, en förlamning som jag tror är uppenbar för alla, också för liberaler, när det handlar om klimatpolitiken.
Kritiken kommer ju från alla håll - från myndigheter i Sverige och på EU-nivå, från organisationer och från svenska folket. Journalister ställer frågor, eftersom man ser att den klimathandlingsplan som har levererats inte duger för att klara målen till 2030.
Då står vi inför en enorm svårighet i Sverige. Vi riskerar att behöva betala miljardböter för att vi inte lever upp till den lagstiftning som vi gemensamt har beslutat om också i den här kammaren, och dessa miljardböter landar så småningom i svenska folkets knä. Vi pratar om kanske 30 miljarder, kanske mer; det beror på hur höga priserna blir på utsläppsrätter. Var och en förstår att det är skolelever, pensionärer, ja, svenska folket, som kommer att behöva betala det här.
Den här frågan har inte alls fått den kraft som den de facto har, och då duger det inte att hänvisa till en styrmedelsutredning som man inte ens har gett direktiv eller en utredare och säga att klimatpolitiken ska lösas där. Det duger faktiskt inte, och då förstår jag att det finns en begränsning i vad riksdagsledamöter från det liberala partiet kan göra.
Det man ändå kan förvänta sig är att ni går till klimatministern och säger att ni vill se betydligt mer aktion och att det är mycket viktigare än att ha makten tillsammans med ett klimatförnekande parti och sitta i knät på dem.
(Applåder)
2024-09-25 10:59:56
Jytte Guteland
Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för ditt engagerade inlägg!
Det har snart gått två år sedan vi påbörjade omläggningen av klimatpolitiken, och det viktigaste i detta är, precis som jag sa tidigare, kärnkraften.
Om klimatpolitiken kan man tala länge, och nu är tiden begränsad. Men vi ska klara klimatmålen. Ledamoten nämner klimat- och miljöministern och tycker att jag ska ta upp frågan med henne. Klimatministern är djupt engagerad i de här frågorna. Hon behöver inte incitament att göra mer. Vi jobbar enträget dag och natt för att möta klimatutmaningarna, och vi styr faktiskt skutan mot en fossilfri framtid.
Vi gör det vi kan. Vi jobbar på och hanterar en mängd utmaningar, precis som ledamoten Storckenfeldt sa tidigare. Klimatpolitiken och klimatutmaningarna är en viktig del. Vi tar ansvar för Sverige i ett brett perspektiv, och vi kommer att ta ansvar för klimatet.
(Applåder)
2024-09-25 11:01:55
Elin Nilsson
Herr talman! Den liberala ledamoten lyfter fram att man gör en omläggning av klimatpolitiken, och det har man definitivt gjort. När Miljöpartiet lämnade regeringen var det med en riktning mot att nå klimatmålen till 2030. Vi hade också varje år, år efter år, skruvat på klimatpolitiken, utvecklat den och lagt ett gemensamt arbete i Miljömålsberedningen för att brett förankra klimatpolitiska reformer, och steg för steg minskade vi utsläppen av växthusgaser.
Den omläggning som Liberalerna har varit med om att genomföra när de valde att samarbeta med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har lett till att Sveriges utsläpp nu ökar och att vi är på väg att inte nå ett enda klimatmål, inte heller våra åtaganden gentemot EU.
När förslaget om ETS 2:s införande nu läggs fram skriver man att man vill kompensera fullt ut. Det Liberalerna och den nuvarande regeringen har gjort för att kompensera är att genom reformer göra det fossila billigare så att utsläppen har ökat.
Min fråga till Elin Nilsson är därför: Vad menar Liberalerna när man pratar om att kompensera människor och aktörer? Vad vill man göra? Är det sådant som bidrar till klimatomställning eller sådant som bara kommer att minska effekten av ETS 2 och riskera att öka utsläppen?
2024-09-25 11:03:30
Elin Söderberg
Herr talman! Vad vill Liberalerna göra? Vi vill bidra till en hållbar, grön omställning. Det är självklart så att de incitament vi beslutar om ska styra i en riktning där de fossila utsläppen minskar. Exakt hur de här stöden kommer att se ut kan jag inte svara på i dag. Det är inte beslutat och klart, så det ber vi att få återkomma till.
2024-09-25 11:05:27
Elin Nilsson
Herr talman! Sverige har ett antal åtaganden inom EU, och som jag har nämnt tidigare har EU globala åtaganden under Parisavtalet. Att Sverige når våra åtaganden är centralt för det globala arbetet att nå Parisavtalet. Men som läget ser ut nu är vi på väg att inte nå Parisavtalet, utan vi är på väg mot 3 graders global uppvärmning. Konsekvenserna blir horribla om vi inte genomför klimatpolitik på ett effektivt, ambitiöst sätt i Sverige, i Europa och i världen. Vi i Sverige måste ta ansvar för vår del.
Det som den nuvarande regeringen har gjort har lett till ökade utsläpp, och vi väntas inte nå vare sig ESR-målet, där transporter ingår nu men senare kommer att ingå i ETS 2, och inte heller våra åtaganden när det gäller ökad kolinbindning i skog och mark. De förslag eller viljeinriktningar som har framkommit från regeringen hittills är att man vill avverka mer och inte skydda mer. Man pratar om skogspolitik på ett sätt som inte alls visar att man kommer att göra vad som krävs för att öka kolinbindningen i skogen.
När det gäller området ESR, transportsektorns utsläpp som nu kommer också vara en del av ETS 2, har man genomfört flera reformer som i stället ökar utsläppen. Frågan om hur man vill kompensera aktörer under införande av ETS 2 och hur man jobbar med transportsektorns omställning är central, och det är därför jag ställer frågor om detta till Elin Nilsson.
Sverige är på väg att inte nå våra mål. Allt som har gjorts hittills har tagit oss längre från målen. Det krävs en rejäl uppryckning från den nuvarande regeringen om man på något sätt ska vara i närheten av att Sverige ska nå våra EU-åtaganden. Vad vill Elin Nilsson från Liberalerna göra för att så ska ske?
2024-09-25 11:06:06
Elin Söderberg
Herr talman! Jag har redan svarat på den frågan i mina tidigare inlägg. Vi kommer att driva en ambitiös klimatpolitik i samarbetet för att nå målen.
2024-09-25 11:08:13
Elin Nilsson
Herr talman! Tack till kollegorna för denna klimatdebatt och samtal om införandet av ETS 2! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 4 i betänkandet.
Den reform och införandet av ETS 2 som vi debatterar i dag handlar om att vi måste minska utsläppen för att skydda våra befolkningar från klimatförändringens allvarligaste risker.
I dag på morgonen kom nyheten att den fruktansvärda stormen Boris som har dragit in över Öst- och Centraleuropa har blivit kraftfullare, och sannolikheten att den skulle inträffa är större till följd av den globala uppvärmningen. Man talar om att regnmängderna har varit 20 procent större än om det inte hade varit en klimatförändring orsakad av mänsklig aktivitet.
I Sverige ser vi redan konsekvenser av klimatförändringarna. Det är i ett läge när vi det senaste året har befunnit oss på fel sida av 1,5-gradersmålet, det vill säga 1,5 graders global uppvärmning.
Vi är på intet sätt på väg att stanna här. Utvecklingen går tyvärr kraftfullt och snabbt åt fel håll. Uppvärmningen ökar, och IPCC bedömer att vi närmar oss en 3 grader varmare värld i slutet av det här seklet. Som det ser ut nu är vi på väg mot 2 grader redan till 2050-talet.
Konsekvenserna för människors liv, hälsa, egendom är ytterst allvarliga för våra samhällens ekonomi och hur våra samhällen har byggts upp. Hela vår civilisations utveckling har skett under de senaste 10 000 åren, där vi hade ett otroligt stabilt klimat - ett klimat som vi har lämnat bakom oss.
Jag kan inte nog betona allvaret i den fråga vi diskuterar i dag. Alla världens länder behöver ta ansvar för sin del av de globala utsläppen. I Sverige behöver vi ta ansvar för vår del av EU:s åtaganden, och EU behöver ta ansvar för sin del under Parisavtalet. För närvarande gör ingen tillräckligt.
Det som har skett sedan den här regeringen tillträdde är att man aktivt har ökat utsläppen av växthusgaser. Vi har rört oss längre ifrån de klimatmål som finns. Det är de klimatmål som vi har enats om i Sveriges riksdag och de klimatmål som vi har åtagit oss att följa inom ramen för EU-samarbetet.
Den första utsläppshandeln omfattar främst industrin, och den ser i dagsläget bra ut. De övriga territoriella utsläppen av växthusgaser, främst transport och jordbruk, ESR-målet, och som till viss del kommer att omfattas av ETS 2, ser inte alls bra ut.
När Miljöpartiet satt i regering arbetade vi upp ett överskott. Vi minskade utsläppen mer än vad vi behövde. Men sedan den nuvarande regeringen tillträdde har man ökat utsläppen så kraftigt att man ställde sig på en presskonferens och försökte siffertrixa för att dölja konsekvenserna. Man vill använda det överskott som den förra regeringen arbetade upp och använda utsläppsutrymme från industrin, som industrin har arbetat hårt för att bygga upp, för att täcka upp för sitt eget klimatmisslyckande inom ramen för ESR, främst inom transportsektorn.
Man valde att inte med ett ord nämna att målet också är kopplat till Sveriges åtagande inom skog och mark, LULUCF-åtagandet. LULUCF- målet ser än sämre ut. I regeringens budgetproposition kan man läsa i klimatbilagan att det finns ett underskott på åtminstone 11 miljoner ton perioden 2021-2025 i målet för skog och mark. Där framgår det också tydligt att när det finns ett underskott inom LULUCF-sektorn kommer det automatiskt att föras över till ESR-målet. Det vill säga att det överskott som Miljöpartiet arbetade upp när vi satt i regering i ESR-målet, som klimat- och miljöministern tillsammans med finansministern trixade med på en presskonferens och menade att klimatmålen nu nås, finns nu inte att använda. Överskottet äts upp av att man har avverkat för mycket samtidigt som det har vuxit för dåligt i skogen.
Det är dags att börja utveckla klimatpolitik som gör att man hanterar samtliga utsläpp i Sverige. Jag skulle verkligen vilja se från alla partier att ni tar krafttag, sätter er på kammaren hemma och utvecklar reformförslag för att öka kolinbindningen i skog och mark, för att klara transportsektorns utsläpp, för att begränsa utsläppen från jordbruket och för att skapa ännu bättre förutsättningar för industrins omställning. Vi behöver jobba snabbt på bred front. Det spelar roll huruvida vi kan minska utsläppen innan 2030 eller om det sker först 2040, när vi i dagsläget är på väg att blåsa igenom 2 grader till 2050-talet. Det vi har sett från den nuvarande regeringen är tyvärr att man har valt att öka utsläppen av växthusgaserna.
Herr talman! Miljöpartiet har fogat reservationer till betänkandet. De handlar bland annat om att kompensera aktörer fullt ut, men det finns ingen tydlig redogörelse av vilken kompensation. Det är viktigt att vara tydlig med hur kompensationen ska ske. Om den sker på ett sådant sätt att den omintetgör klimatnyttan av klimatstyrningen av ETS 2 blir propositionen en massadministration utan klimatnytta.
Om man genomför effektiv kompensation, som bidrar till förutsättningarna för omställning, som riktar sig specifikt till dem som verkligen behöver ställa om, kan kompensationen i stället bidra till att skynda på omställningen och minska utsläppen. Men det har inte regeringen redogjort för i propositionen.
Vi har också en reservation som gäller den samlade effekten av klimatpolitiken. ETS 2 är ett verktyg, men det är ett verktyg som behövs bland många fler för att vi faktiskt ska få ned utsläppen tillräckligt snabbt så att vi når de nationella klimatmålen till 2030, våra EU-åtaganden till 2030, och att vi undviker de allvarligaste riskerna av klimatförändringen till följd av att vi minskar utsläppen.
Men vi ska också tillvarata de möjligheter som kommer. Det här handlar om samhällsinvesteringar i bättre transportinfrastruktur, bättre mobilitet, trevligare städer, bättre förutsättningar för samhällsservice i landsbygd. Det här är ett tillfälle att investera i Sverige, bygga Sverige AB starkt och bygga bättre lokalsamhällen för befolkningen. Men detta är helt avhängigt av vad regeringen väljer att göra vid sidan av införandet av ETS 2.
ETS 2 är ett komplement till andra nationella styrmedel. Det kan inte ses som att det kan ersätta befintliga klimatpolitiska styrmedel, särskilt på transportområdet.
Jag tackar för debatten, och jag yrkar bifall till reservation 4.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 10.)
2024-09-25 11:08:49
Elin Söderberg