Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Debatt i text

• Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

  Jag tänkte ta upp någonting som ledamoten inte nämnde. Jag bor i en glesbygdskommun i Jämtlands län, och jag är väl medveten om att inget av statsråden bor norr om Borlänge samt att Sverigedemokraternas riksdagsledamot som representerar Jämtlands län bor i Skövde. Därmed träffar man nog inte byborna i livsmedelsbutiken i Jämtland. Man åker inte de långa avstånden för att leverera varor och tjänster, och man träffar inte heller dem som jobbar på ett kommunkontor och har få kollegor, som alla har svåra prioriteringar att göra när resurser ska fördelas.

  Man vet nog inte heller hur det ska vara möjligt att i en glesbygdskommun, som oftast har en hög skattenivå samtidigt som servicegraden är låg, klara av att ha fokus på den viktiga näringslivsutvecklingen. Den socialdemokratiskt ledda regeringen införde 2018 ett riktat stöd för att utveckla näringslivet till 39 glesbygdskommuner, och för dessa 39 kommuner har statsbidraget varit viktigt för möjligheten att arbeta med ett bättre företagsklimat. I regeringens och Sverigedemokraternas budget för 2025 finns det särskilda statsbidraget till glesbygdskommunernas näringslivsutveckling dock inte med.

  Det är 70 miljoner vi pratar om, samtidigt som vi vet att regeringen i år satsar 60 miljarder på nya åtgärder samt att merparten prioriteras till höginkomsttagare i storstäder. Min fråga blir därför, fru talman: Vad är anledningen till att Sverigedemokraterna vill ta bort det riktade stödet för att stärka det lokala näringslivet i 39 av de kommuner i Sverige som har tuffast förutsättningar? Är det Sverigedemokraternas åsikt att behovet av att stötta näringslivsutveckling har minskat i glesbygdskommunerna i norr?

  (Applåder)

  2024-12-12 12:26:57

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för en uppriktig fråga.

  Vi har ju många som kommer från glesbygden i vårt parti. Det är flera norrlänningar, dock ej från den övre halvan av Norrland, och jag kommer själv från Norrland. Vi har också många ledamöter från det jag kallar Lilla Norrland, nämligen Småland. Där är förutsättningarna likartade, och glesbygden har stora problem.

  Vårt parti har stort fokus på att det ska fungera i glesbygden. Det stöd som Anna-Caren Sätherberg talar om kan nog fylla en funktion, men det träffar endast 39 kommuner i landet, och det är många kommuner som har problem.

  Jag räknade upp ett tjugotal satsningar vi gör på detta område. Många av dem kan alla glesbygdskommuner dra nytta av. Låt mig fokusera på en av dem, nämligen det sänkta bränslepriset, och säga att det har varit avgörande för många glesbygdskommuner och för människorna som bor där.

  Detta är lite grann en ideologisk diskussion. Det främsta man kan göra för glesbygden och landsbygden är att ge dem förutsättningar att ta sig fram med egen kraft. Bränsleprissänkningen är ett av många exempel på hur man kan göra detta. Sänkningen av arbetsgivaravgiften är också ett sådant exempel. Detta ger förutsättningar för alla, oavsett vilken kommun de bor i, och på de premisser som man själv sätter upp som landsbygdsbo och som kommun.

  2024-12-12 12:28:58

  

  Staffan Eklöf

• Fru talman! Jag förstod inte riktigt ledamotens resonemang: Småland har det också svårt, och därför ska vi inte ge bättre förutsättningar till de 39 glesbygdskommunerna i stödområde A. Stödområde A har ju specifika förutsättningar. Ska vi rikta bränsleprisnedsättningarna till områden där folk bor glest och definitivt behöver bilen, även om glesbygdsborna är få, eller ska bränsleprisnedsättningarna gå till hela landet och mest utnyttjas i storstäderna?

  Hemma hos mig i Jämtlands län har samtliga kommuner fått del av pengarna, och de har betytt mycket. Bergs kommun har satsat på förutsättningar för fler bostäder och ökad attraktivitet. I Ragunda har pengarna bland annat använts till rekryteringsfrämjande insatser för näringslivet. Åre och Bräcke har kunnat stärka sin näringslivsenhet. Härjedalen har fokuserat på lokalt livsmedelsföretagande, hållbart fiske och medfinansiering av olika projekt inom företags- och föreningsliv.

  Det har alltså skett utveckling. Detta handlar bara om 1,8 miljoner för dessa 39 kommuner. Denna utveckling hade inte skett utan dessa resurser.

  Glesbygdskommunerna har en hög skattenivå och en låg servicegrad. De har inte resurser att vända utvecklingen och jobba med den nödvändiga näringslivsutvecklingen. Vad jag kan konstatera är att med Sverigedemokraternas och regeringens politik blir glesbygdskommunerna bara glesare.

  Detta handlar om 70 miljoner kronor när regeringen satsar 60 miljarder. Vi socialdemokrater har i vår budgetmotion kvar dessa pengar.

  Motivet för Sverigedemokraternas nedskärning är fortfarande helt oklart. Har Sverigedemokraterna då några andra förslag som riktar sig mot stödområde A, det vill säga dessa 39 glesbygdskommuner i norr?

  (Applåder)

  2024-12-12 12:30:52

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

  När vår regering tog över rådde kraftig inflation. Inflationen är nu besegrad. Det hade inte varit om regeringen hade spenderat för mycket. Då hade inflationen fortsatt att urholka värden på alla områden i samhället än i dag. Fjolårets statsbudget präglades således av inflationsbetingad återhållsamhet. Nu har det lossnat en del, även om årets budgetarbete började i skuggan av inflationen. Mycket av budgetutrymmet har vikts för brottsbekämpningens alla delar och vårt eftersatta försvar.

  Det har pratats mycket om stora satsningar på infrastruktur och forskning, brottsförebyggande åtgärder samt skattesänkningar på inkomst i anslutning till årets budget. I den här debatten vill jag summera de steg som tagits framåt för de areella näringarna i årets budget. Jag kan konstatera att de stora kliven uteblev i år, men i gengäld är stegen många.

  Jag ska räkna upp det vi har gjort.

  Investeringsstöden för jordbrukets konkurrenskraft ökas med 100 miljoner kronor, och en ny kategori kallad robust primärproduktion införs. Det specifika arbetet med livsmedelsstrategin 2.0 ökas med 80 miljoner kronor.

  Restaurering av ängs- och betesmark får 30 miljoner kronor mer 2025 och stegras kommande år, vilket är viktigt inte bara för ökad livsmedelsproduktion utan även för biologisk mångfald, eftersom igenväxning av slåtter- och betesmarker är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.

  Valutakursen för jordbruksstöden justeras upp, vilket gör att den gemensamma jordbrukspolitiken får 646 miljoner kronor mer över budgetperioden. Alla förändringar sker dock som vanligt mot bakgrund av andra tidigare beslutade förändringar som beror på många faktorer, vilket gör att poster kan gå upp och ned utan att aktiva beslut har tagits i årets budget. Samtidigt har Sverige fått ökade kostnader för nya EU-krav, och jag vill passa på att säga att det är ytterligare ett skäl att lite oftare säga nej i Bryssel. För första gången går dock 76 procent av valutajusteringen till lantbrukarna, och det är viktigt.

  SLU Universitetsdjursjukhuset ges medel som gör det möjligt att ha jouröppet 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan, vilket gör att man kan behålla EU-ackrediteringen för veterinärutbildning. Den veterinära fältverksamheten och dess viktiga jour stärks också.

  Ett kvävekliv om 100 miljoner kronor införs för att stödja gårdars insatser för minskade ammoniakutsläpp.

  Fru talman! Ett paradigmskifte genomförs för skogsträdsförädling. År 2017 fanns förslaget endast på Sverigedemokraternas landsdagar, men nästa år - 2025 - går startskottet för arbetet med att almen inte ska dö ut på grund av almsjukan och att asken inte ska marginaliseras på grund av askskottsjukan. Det kommer troligen även att rädda ett femtiotal andra arter från utdöende och rädda Europas troligen största almpopulation på Gotland.

  Dessutom upprättas ett skogsskadescreeningcenter, huvudsakligen för de stora produktionsarterna i skogen, det vill säga gran, tall och björk. Det kommer att möjliggöra friskare plantmaterial i framtiden och därmed färre skogsskador, högre tillväxt och bättre ekonomi. Det kommer att bidra stort till att skogen klarar av att uppfylla alla de önskemål vi har, från kolinlagring och substitution av fossila produkter till ökad export och levande landsbygder. Även vid eventuella framtida hot från svampar, bakterier eller insekter som återigen hotar en svensk trädarts existens kommer skogsskadescreeningcentret att utgöra en central resurs.

  Skogsstyrelsen får även ett tillskott för rättstillämpning, vilket är viktigt för regelefterlevnad och konkurrenskraft, och för hantering av avskogningsförordnigen. Medlen ska även möjliggöra för Sverige att vara mer aktivt i EU och internationellt.

  Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Jordbruksverket får stora tillskott för att förbättra Sveriges beredskap. Även annan stärkt beredskap inom livsmedels- och vattenförsörjning får stora tillskott.

  Bekämpningen av växtskadegörare i jord, trädgård och skog förstärks. Sverige får äntligen ett referenslaboratorium för diagnos av växtskadegörare.

  Även vattenbruket får en valutauppjustering av stöden. Vidare förstärks gödselgasproduktionen, liksom arbetet med vattenhantering inom LOVA, något som ger större möjligheter till miljövänlighet och även i viss mån förbättrad vattenhushållning. Forskning och innovation på det här området får en tydlig höjning.

  Dieselskatten för jord, skogs- och vattenbruk fortsätter vi att hålla på så låg nivå som möjligt. Det är mycket viktigt för jordbrukets lönsamhet och likviditet.

  Även den låga reduktionsplikten är mycket viktig, inte bara för landsbygdens logistik utan också för jordbrukets lönsamhet och likviditet. På gårdar som jag har besökt den senaste tiden har man sparat 50 000-200 000 kronor per gård och år enbart till följd av reduktionspliktssänkningen - och det oavsett om man använder diesel eller HVO, vilket jag återkommer till. Reduktionsplikten ökas nu något, men för bilismen kompenserar vi fullt ut med en skattesänkning.

  Jag vill gärna uppehålla mig en liten stund vid reduktionsplikten. Några av er kanske minns att vi sverigedemokrater före valet tjatade om att det var en dålig idé med reduktionsplikt, särskilt kraven på en stor och stegrande inblandning av biodrivmedel. Vi varnade för att det kunde innebära att utbudet av biodrivmedel inte skulle kunna möta en så stor och ökande efterfrågan. Vi menade att det i sin tur kunde driva upp priset på biodrivmedel.

  När vi vann valet sänkte vi reduktionsplikten som vi hade lovat. Då sjönk dieselpriset med 4 kronor och 50 öre litern direkt - och priset på HVO sjönk med 6 kronor litern. Det är kvittot på att vi hade rätt: Reduktionsplikten gjorde det dyrare att köra på HVO. SD fick alltså rätt även här.

  En annan skattesänkning är nedsättningen av arbetsgivaravgiften för små företag genom en utökning av det så kallade växa-stödet. Det blir förvisso en liten sänkning, men eftersom antalet jordbruksföretag som i dag nyttjar möjligheten är lågt finns det en stor potential för fler att få en nedsättning. För den som har två anställda kan det handla om upp till 110 000 kronor per år om man möter kriterierna för stödet.

  Detta kanske var en lite tråkig uppräkning - det är ju så mycket vi har gjort - men ledstjärnan i vårt arbete har varit att förstärka många av de delar som begränsar de areella näringarna från att få en skjuts framåt. Att göra på det viset innebär att alla gårdar kan dra nytta av någonting.

  Förhoppningsvis kan vi ta nästa steg i budgeten för 2026. I kombination med redan införda respektive kommande åtgärder - såsom regelförenklingar, fortsatt låg reduktionsplikt, lägre slakteriavgifter, förstärkt sort- och teknikutveckling, ursprungsmärkning på restaurang, exportsatsning, en minskad vargstam samt en lägre ränta med mera - hoppas vi att detta ska kunna vända den negativa spiralen i lantbruket till en positiv spiral.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Mattias Eriksson Falk (SD).

  2024-12-12 12:18:12

  

  Staffan Eklöf

• Fru talman! Det handlar om att sammanhanget spelar roll. Dessa förbehåll är väldigt viktiga, för de förhindrar att det blir symbolpolitik och att det skadar på annat sätt.

  Jag tror att det allra viktigaste i klimatpolitiken, förutom att göra de beting som man kommer överens om, är att det inte skadar Sveriges konkurrenskraft, att det inte är symbolpolitik utan ger effekt på riktigt och att det är mycket utsläppsminskningar per krona, det vill säga att det är effektivt.

  Vad händer annars? Det engagemang som finns i klimatfrågan kommer att eroderas om vi inte sköter korten rätt. Rätt gör vi genom att inte skada svensk konkurrenskraft, inte hålla på med symbolpolitik och inte ha ineffektiv politik. Det är extremt viktigt.

  Sedan ska jag återkomma till varför det är viktigt att inte bara titta på utsläppsnivåerna när man pratar klimat. Det handlar också om att man gör åtgärder som förhindrar de negativa problem som följer av klimatförändringar. Det vi gör hemma i vår natur kan vi göra utan att involvera någon annan. Vi har båda två tagit upp svårigheter med klimatarbetet - och att få ned utsläppen - internationellt. Men det vi kan göra för att hjälpa våra arter här kan vi göra utan att vara beroende av någon annan aktör, som inte riktigt gör som man säger eller som på annat sätt försvårar situationen.

  2024-12-12 12:40:49

  

  Staffan Eklöf

• Fru talman! Tack, Staffan Eklöf, för ditt anförande! Vi tycker ju väldigt olika i många frågor. Det ledamoten sa var därför inte förvånande. Jag kommer själv att berätta vad jag tycker.

  Men det var en sak i ledamotens anförande som jag inte fick att gå ihop, och det var därför jag begärde replik. Ledamoten uppehöll sig ganska länge vid olika insatser för olika trädslag och annat. Det handlade om skadegörare, invasiva arter, svampangrepp och annat. Det är ju bra att ledamoten tar upp dessa trädslag, alm och ask, som han ofta återkommer till, men det finns många fler. De är ju också nyckelarter för andra.

  Problemet är dock att många typer av skador ökar på grund av den klimatkris vi har. I ett nytt klimat, vilket vi är på väg till - vi har precis haft en rekordvarm november - frodas dessa skadegörare. De kommer högre upp i landet. De överlever längre. De överlever i vårt klimat.

  Nästa del av ledamotens anförande handlade om att han var stolt över att man hade sänkt reduktionsplikten och dieselskatten, vilket ju driver på utvecklingen med ökade klimatgaser. SD stöder en regering som ökar utsläppen av klimatgaser. För första gången på många år ökar de svenska utsläppen i stället för att minska. Det är lite som att sätta plåster på ett av hålen i ett stort såll samtidigt som man häller i bensin och andra klimatgaser ovanifrån. Det rinner bara igenom.

  Min fråga är. Hur får Sverigedemokraterna ihop politiken? Kommer den lilla satsningen gällande skadegörare, svampangrepp och annat att spela någon roll när ni fortsätter att förstöra klimatet?

  2024-12-12 12:34:59

  

  Emma Nohrén

• Fru talman! De exempel på åtgärder som Anna-Caren Sätherberg räknade upp har ju en gemensam nämnare, nämligen att de går via politiken - visserligen lokalt, vilket kanske är bättre än centralt; det beror på vilket perspektiv man intar.

  Det handlar om klassisk socialdemokrati. Man samlar in pengar för att sedan pytsa ut dem. Så kan man vilja ha det, men man kan också ha en annan åsikt, nämligen att detta åtminstone måste kompletteras med att man skapar förutsättningar för förändring underifrån, på bygdens villkor.

  När det gäller detta med bränslepriserna säger Anna-Caren Sätherberg att storstadsborna drar nytta av det och att prissänkningarna inte är riktade till glesbygdskommunerna. Men ju mer man åker, desto mer nytta har man av ett lägre bränslepris och desto mer plågas man av ett högt bränslepris. Det blir alltså med automatik en målinriktning mot dem som har det värst.

  När man frågar folk vad som är det bästa vi kan göra för landsbygden får man ibland höra - jag har hört det mer än en gång: Låt landsbygden vara i fred! Låt den vara i fred från bestämmelser, regler, detaljregleringar och höga skatter. Man vill ha en möjlighet att själv skapa sina livsförutsättningar.

  2024-12-12 12:33:03

  

  Staffan Eklöf

• Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan! Jag vill först bemöta det som ledamoten sa sist, att vi förstör klimatet. Så är det inte. Det är andra aktörer som förstör klimatet. I statistiken är Sverige en av de allra minsta utsläpparna, även per capita och till och med historiskt. Varken vi som land eller vi som parti är några klimatförstörare.

  Klimatet är en viktig fråga. Det håller jag med om. I alla viktiga frågor gäller det att hålla en hög effektivitet. Vi hade föredragning av klimat- och miljöministern i dag, med en lång rad förslag och ingångspunkter i klimatfrågan. I mycket speglar de också Sverigedemokraternas ingång i frågan.

  Vi måste hitta lösningar som inte bara ensidigt uppfyller avtal. Det räcker inte, utan vi måste ha förslag till förändringar av andra länders utsläpp. I nuläget släpper Kina ut en tredjedel av koldioxiden. De bygger kolkraftverk hemma och i andra länder. Malawi fick sitt för några år sedan. Kina utvecklas på det viset och väljer en kolväg, vilket vi måste försöka förhindra. Därför är det så viktigt att man använder artikel 6, så att vi kan göra investeringar i u-länderna som gör att det blir grönare där. Det är sex gånger mer effektivt per krona.

  Nu hinner jag inte med att säga allt jag hade tänkt, men det får bli i nästa replik. Det som vi kan göra här när det gäller ask, alm och andra arter spelar stor roll. Det återkommer jag till.

  2024-12-12 12:37:07

  

  Staffan Eklöf

• Fru talman! Jag vet inte riktigt vilken lång föredragning av miljöministern som ledamoten syftar på. Jag kan ana att det handlar om den informationspunkt vi hade i utskottet i morse inför att man i miljörådet ska diskutera klimatmålen för EU.

  Det var en lång ståndpunkt och en rad saker som klimat- och miljöministern sa där. Framför allt var det sex punkter med förbehåll, hängslen och livrem. Man ville inte gå med på dessa saker så länge inte de egna svenska intressena var tillgodosedda.

  Jag tycker inte riktigt att vi kan göra så med klimatpolitiken och delar inte den bilden.

  Vi måste göra allt vi kan. Vi i Sverige handlar med Kina. Det har varit en utomordentlig artikelserie i DN om hur allt vi köper påverkar i utsläppslandet. Vi släpper ut en hel del på hemmaplan också, men en stor anledning till att vi har minskat våra utsläpp är att vi köper från och handlar med andra länder där det vi handlar tillverkas.

  Följdfrågan här blir: Är det Sverigedemokraternas enda klimatpolitik att hoppas att någon annan ska göra någonting? Eller vill ni sätta in handelstullar eller något sådant när det gäller koldioxid? Jag har inte uppfattat att ni har varit så positiva till det tidigare.

  2024-12-12 12:39:14

  

  Emma Nohrén

• Fru talman! Jag tackar ledamoten Staffan Eklöf för hans inspel till Miljöpartiets miljöpolitik, men den tror jag att vi utvecklar själva.

  Vi har aldrig varit emot nya tekniker, men vi vill att de ska vara säkra innan de kommer ut. Vi gör helt enkelt en annan riskbedömning när det gäller mycket av de genomiska teknikerna. Men inom läkemedelsindustrin och inom slutna system har det aldrig varit något problem för Miljöpartiet.

  Sedan måste jag säga att jag uppskattar ledamotens engagemang i biologisk mångfald. Det har inte alltid skinit igenom på andra områden, så jag hoppas att vi kan ta med oss detta även in i andra betänkanden och när vi diskuterar varg och andra delar.

  2024-12-12 12:55:54

  

  Emma Nohrén

• Fru talman! När vi föredrog veckans ärenden på gruppmötet i tisdags skulle jag berätta om den här debatten i dag. Då undrade någon vad det skulle handla om, och jag sa på mitt östgötska vis att debatten skulle handla om grisar, kossor och traktorer. Det är ungefär det vi ska prata om också.

  När vi stod här tillsammans för ett år sedan och debatterade utgiftsområde 23 hade svenskt jordbruk haft ett väldigt tufft år. Det var ett svårt skördeläge, låga skördar, låg likviditet, höga priser på insatsvaror och så vidare. Räntorna hade dessutom stuckit iväg otroligt mycket.

  Nu när vi landar 2024 ser det lite ljusare ut. Skörden har varit lite mer normal, räntorna är på väg nedåt och utgifterna för insatsvaror har balanserats - om än på en högre nivå än vi haft förut. Framtidstron i svenskt jordbruk är helt enkelt lite starkare. Detta beror såklart på omvärldsfaktorer, och det beror också på en regering som lyssnar och gör saker för de gröna näringarna.

  Vi såg i höstens spannmålsskörd många som blev lidande av att skörden såg bra ut men levererade lite sämre. Det berodde på någonting nytt i våra vetefält som vi inte riktigt kunde förklara. Därför tycker jag ett sådant här år att det känns extra viktigt när vi i budgeten lyfter in nytt arbete mot växtskadegörare. Just arbete mot växtskadegörare är nämligen någonting som hittills skett utanför Sveriges gränser, och det är synd eftersom Sverige har en historia av att vara väldigt bra när det gäller växtförädling. Nu måste vi dock också bli väldigt bra när det gäller att hantera växtskadegörare, för det är ett framtida hot mot svenskt jordbruk.

  Jag är inte blyg för att säga att detta beror på de klimatförändringar vi ser. Vi kommer att få ett högre tryck av svårare skördearbete och mer tryck från svampsjukdomar och insekter i våra odlingar. Vi behöver utveckla oss i de här delarna.

  Jag blir därför glad när vi gör extra satsningar i budgeten på forskning inom jordbruket. Den forskning som vi har haft under en tid i Sverige har fokuserat mycket på att jordbruket ska bli hållbarare, och miljötänket har fått en framskjuten placering i forskningen. Det är inte tu tal om att detta är bra - det är jättebra - men vi ska också komma ihåg att det svenska jordbruket fortfarande är, och hela tiden har varit, mer miljövänligt än jordbruket i alla jämförbara länder. Vi är också mer klimatsmarta och alltså mer hållbara i det svenska jordbruket.

  Vi behöver också titta på de andra hållbarhetsaspekterna, och framför allt behöver vi titta på forskning som blir produktionshöjande för svenskt jordbruk. Vi har tappat mark när det kommer till produktionen, och vi vet alla här inne att vi kommer att ha mindre odlingsbar areal i framtiden av olika anledningar. Då är det otroligt viktigt att vi klarar av att höja nivåerna på våra skördar. Därför är den satsning som görs på forskning i budgeten otroligt viktig. Låt det bli mot produktionshöjande metoder som vi styr vår forskning!

  Vi vet också, fru talman, att vi kommer att behöva öka den svenska animalieproduktionen. Detta har vi sagt länge; jag har sagt det många gånger i denna talarstol. Det är genom en stärkt och höjd animalieproduktion som Sverige har möjlighet att öka livsmedelsproduktionen på allvar. Därför är de satsningar som görs på veterinärer i budgeten jätteviktiga.

  Det är viktigt att vi gör satsningar på att hålla Universitetssjukhuset öppet mer, men det är också viktigt att få till fältverksamheten på ett helt annat sätt så att alla djurägare kan känna sig trygga med att det finns en veterinär när de behöver det.

  Jag hör många jordbrukare i dag som uppgivet säger att det inte är någon idé att ringa en veterinär därför att det inte kommer någon. Så får vi inte ha det i Sverige när vi ska öka vår animalieproduktion. Rättssäkerheten och tryggheten för våra livsmedelsproducerande lantbrukare måste stärkas. Därför är det oerhört viktigt med de satsningar som görs på veterinärverksamhet i budgeten.

  Fru talman! Vi har krig i Europa. Vi har en livsmedelsproduktion i Sverige som är alldeles för låg. Vi behöver öka vår livsmedelsproduktion. På det sättet stärker vi vår beredskap. Det är därför bra med de satsningar som finns i budgeten för att stärka beredskapen. Det är nya uppdrag som är kopplade till att öka beredskapen. Vi behöver åter och på ett annat sätt börja se över våra lager; vi kanske inte ska ha den gamla tidens lager. Vi behöver omsättningsbara lager.

  Jag är ledsen över att det just nu ser ut som att vi inte får en inhemsk produktion av mineralgödsel. Åtminstone har den satsningen stannat av. Detta är olyckligt, för det är en jätteviktig del i den svenska beredskapen.

  Sverige är ett av få länder som inte har en egen produktion av mineralgödsel, och alla som är lite pålästa vet hur stor betydelse just mineralgödsel har i det svenska lantbruket. Därför är jag orolig. Jag hoppas att det kan bli en omvändning i frågan framöver och att det görs en satsning på svensk mineralgödsel.

  Fru talman! Vi har många gånger i denna talarstol talat om livsmedelsstrategin - i grunden den livsmedelsstrategi som kom till 2017. En del har sagt att det har varit dåligt med leverans på den, men jag vill säga att vi måste se positivt på det. Sedan vi införde livsmedelsstrategin under Sven-Erik Buchts ledning har vi börjat prata om dessa frågor på ett helt annat sätt. Det är jätteviktigt att fler människor förstår vikten av att Sverige har en livsmedelsstrategi.

  Strategin gav inte riktigt de verktyg som krävdes för att det svenska jordbruket skulle kunna leverera på målsättningarna. Nu görs en revidering, och jag hoppas att den uppdaterade livsmedelsstrategin kommer på plats vilken dag som helst så att vi kan börja jobba efter den.

  Jag vet att jag stod i denna talarstol i den här debatten eller i jordbruksdebatten och talade om en livsmedelsstrategi 2.0. Det är den vi kommer att få se snart. Då hoppas vi att svenska bönder känner att de får de verktyg som krävs för att höja produktionen i Sverige.

  Fru talman! Den svenska skogen, som vi alla här värnar om - vi värnar även om det svenska självbestämmandet - ska leverera mycket. Enligt många ska den leverera det mesta i framtidens samhälle. Detta kommer vi inte att klara, men det är otroligt viktigt att vi även i denna fråga vågar tänka nytt och att vi vågar tänka framåt.

  Som moderater är vi inte emot produktionsmetoder och så vidare. Jag vet att till exempel Emma brukar lyfta fram diverse nya, eller nygamla, produktionsmetoder. Vi är inte emot det, men låt skogsägaren bestämma själv! Det är det som är hela grunden. Ge också skogsägaren möjlighet att bruka! Ge skogsägaren mer frihet att bruka! Då kommer skogsägaren också att leverera miljö- och klimatnytta, råvara och allt som vi ber om.

  Fru talman! Jag ska gå in för landning, men jag vill också nämna några av alla de utredningar som just nu pågår eller redan är avslutade.

  Vi har en jätteviktig utredning som leds av min kollega Magnus Oscarsson och som ska titta på krånglet kopplat till myndigheter och företagare. Vi har haft utredningar kopplade till miljötillstånden, för att det ska bli en mer rättssäker och enklare väg framåt när det kommer till sådana tillstånd. Vi har inom de gröna näringarna sett stora problem med miljötillstånd de senaste åren.

  Vi har också en utredning som har letts av Östergötlands före detta landshövding Elisabeth Nilsson och som handlar om konkurrenskraft och djurvälfärd.

  Det finns jättemånga viktiga och bra förslag som vi behöver få på plats under den tid som är kvar fram till nästa val. Vi behöver vara beredda att släppa lite heliga kor och prova nya vägar framåt, till exempel beteslagstiftningen.

  Fru talman! Jag vill passa på att önska en god jul till talmanspresidiet, all personal här i kammaren och all personal i riksdagen men såklart mest av allt till mina kollegor i miljö- och jordbruksutskottet. Tack för det här året! Vi tar nya tag nästa år.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Helena Storckenfeldt (M).

  2024-12-12 12:56:51

  

  John Widegren

• Fru talman! Tack, ledamoten, för ett inspirerande anförande!

  Kossor och grisar behöver veterinärvård, men det är tyvärr alldeles för få som vill jobba med lantbruksdjuren.

  Fru talman! Det finns något som oroar djurägare, och det är att de tvingas betala astronomiska summor för veterinärvård. Tusentals svenskar har under de senaste åren hamnat hos Kronofogden på grund av veterinärräkningar.

  En av förklaringarna är att riskkapitalet tågade in på marknaden för cirka tio år sedan. Man köpte snabbt upp kliniker över hela landet, och i dag domineras marknaden av två stora kedjor. Den begränsade konkurrensen gör att kostnaderna för djursjukvård, och som en följd av detta också försäkringspremierna, har ökat lavinartat. De har ökat med 50 procent de senaste fyra åren och bara under förra året med 25 procent. Djursjukvård har haft den största höjningen av alla tjänstesektorer.

  Vi har sett exempel på hundägare som betalar 100 000 kronor för veterinärkostnader. Till exempel har priset på behandling av diarré hos hundar ökat med i genomsnitt 81 procent mellan 2020 och 2023 hos de två koncernerna, från i genomsnitt 5 150 kronor till nästan 9 450 kronor. Detta är inte rimligt, fru talman. Det är inte en fungerande marknad. Det är definitivt ett marknadsmisslyckande.

  Vi socialdemokrater har kommit med förslag. Vi vill att samhället kliver fram och ökar konkurrensen på denna icke-fungerande marknad, men från regeringens sida har det varit knäpptyst.

  Min fråga, fru talman, är därför: Ser Moderaterna detta som ett problem? Vad är i så fall Moderaternas förslag? Och ifall Moderaterna har förslag, varför agerar inte regeringen?

  (Applåder)

  2024-12-12 13:06:32

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Vi är återigen här för att debattera utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det handlar framför allt om jordbruk, om skogsbruk, om vattenbruk och om hur vi helt enkelt producerar livsmedel och nyttjar våra naturresurser.

  Detta är otroligt viktiga näringar för att vi ska kunna ställa om till en fossilfri ekonomi. De gröna näringarna är en central del av samhällsekonomin, och de är en avgörande del för en levande landsbygd.

  Omställningen brådskar otroligt mycket. När vi gör den måste vi se till att det är en ekologisk och långsiktig hållbarhet och att samhällsekonomin ryms inom samma sfär. Men det är faktiskt de planetära gränserna som sätter ramarna. Ekosystemens livskraft måste sätta ramarna.

  Fru talman! Just nu är det många debatter som pågår, men en av de största och återkommande för vårt utskott handlar om skogen. Mycket av skogspolitiken ligger i detta område. Till veckan kommer skogsutredningen att komma med sina förslag. Vi har också Miljömålsberedningen, som kommer att gå i mål framöver. Utifrån de läckta delar som kommer därifrån ser det ganska mörkt ut när det gäller att hålla sig inom ekosystemens livskraft och bärkraft.

  Det känns som att regeringspartiernas och deras stödparti Sverigedemokraternas största drivkraft är: hugg, hugg, hugg.

  Detta delar inte vi från Miljöpartiet. Vi ser att vi behöver bruka skogen, men vi måste göra det just inom ekosystemens bärkraft. Vi har därför i vår budgetmotion flera olika förslag för att vi ska få ett hållbart skogsbruk, där man tar ut biomassa ur skogen, där man ser till att ekosystemen bibehålls, där markägaren får pengar och där de som vill skydda skog får skydda skog.

  I vårt paket för skogen ingår ett omställningsstöd för dem som vill gå över till naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder. Det kan vara lite krångligt i början. Man har kanske en skog som är märkt av trakthyggesbruk. Det måste då förstås lösas. Därför ser vi på ett omställningsstöd i början. Det är också vad statliga utredningar tidigare har visat på.

  Vi ser också att det finns utrymme för ett skogslån. För många är det inte annat än en slutavverkning som man behöver göra för att man till exempel ska kunna göra ett ägarskifte eller skifta mellan syskon. Egentligen hade man kanske velat att skogen skulle stå, men det är för stora värden, och man har inte råd. Tänk om man skulle ha möjlighet att ta ett skogslån för att kunna bruka denna skog på ett hållbart sätt framöver! Vi tycker att det borde finnas utrymme för detta. Vi har med det som ett förslag, som har mottagits mycket väl.

  Vi ser att det är brist på skogsentreprenörer som kan de nygamla skonsamma metoderna. Vi föreslår därför att man ska ha en kompetensutvecklingscheck för skogsentreprenörer. Då har de som jag, som skogsägare, anlitar för att göra insatser i min skog möjlighet att få de kunskaper som behövs för att de ska kunna göra dessa delar. I dag är det kunskapsbrist och en väldigt låg tillgång på utförare av alternativa metoder.

  Vi behöver också ha rådgivning för skogsägare. Här har vi en stor satsning på oberoende rådgivning. Det gäller klimatanpassning, vilket också rör skogen, och naturnära och hyggesfria delar.

  När det gäller skogen har vi ett stort paket som handlar om att bruka, att hålla sig inom ekosystemet och att se till att det också blir bra för skogsägarna.

  Det finns en del här som jag vill lyfta. Det är att vi måste se till att det finns ersättningar för dem som vill avsätta eller skydda sin skog. Det kan inte vara så att man har kommit igenom processen och inte får ut pengar för att pengarna är slut. Där har regeringen en hemläxa att göra.

  Fru talman! Jag var inne på klimatanpassning i replikskiftet tidigare. Jag skulle vilja ta upp ett anslag, som kanske är lite mindre, som vi har med. Det handlar om klimatanpassning inom rennäringen. Det är Sametinget som har begärt dessa pengar. Rennäringen har stora problem i ett förändrat klimat. Det blir andra typer av snö och is, som gör att renen inte kommer åt lav. Man får stödfodra och sådant. Vi behöver klimatanpassa rennäringen. Sametinget har äskat dessa pengar, men får dem inte av regeringen. Hade vår budget gått igenom hade de fått dem.

  Fru talman! Jag skulle vilja prata lite grann om jordbruket. Det är också en näring som vi alla värnar om. Vi är beroende av den. Vi äter mat varje dag - förhoppningsvis. Men det är inte rakt igenom hållbart hur vi brukar jorden.

  Vi måste få en ökad satsning på ekologiska jordbruksmetoder. Vi måste även inom jordbruket öka klimatanpassningarna. Och vi måste se till att unga känner framtidstro, så att de vill ta över och bli lantbrukare och jordbrukare.

  Vi har en stor satsning på att få med unga. Det gäller rådgivning. Det gäller kunskapscheckar. Det gäller hur man ska kunna ta över vid ägarskiften och så vidare. Vi har specificerat flera av dessa förslag i en bondemotion som vi kommer att ta upp senare, under den allmänna motionstiden.

  Men vi vet att just dessa delar behövs. Det handlar om hur man ska få tag på mark, var man kan bo och att man får tillgång till de fakta man behöver för att ställa om sitt jordbruk eller ta över jordbruk.

  Även här ser vi att det finns ett behov av en rådgivningscheck, lite grann som den konsultcheck som fanns inom skogsbruket. Det är ett system som finns i andra europeiska länder. Där har man som lantbrukare och jordbrukare tillgång till en pengasumma som man kan använda för att ta in en rådgivare inom det man själv är intresserad av. Det kan vara att man skulle vilja ställa om till ett ekologiskt lantbruk. Man kanske vill köpa in en ny maskin eller gå över till ett annat system eller nya grödor. Det kan vara dyrt och svårt att göra, men andra europeiska länder har sett stora vinster med att ha möjlighet att få tillgång till kunskap inom den här ramen och att testa och få kunskap.

  Vi vet också att en lantbrukare i sitt arbete ofta har koppling till upp till 15 olika myndigheter. Man ska kunna det ena med det tredje, samtidigt som man också ska göra sitt jobb. Vi i Miljöpartiet vill att bonden ska kunna ägna sig åt att vara bonde och inte administratör.

  Vi har därför ett förslag om att införa en one-stop shop, som det ofta kallas. Det ska alltså vara en väg in, så att man samlar kunskap och oavsett vad problemet är kommer till en person som faktiskt kan hjälpa en vidare och vet vad man ska göra. Vi tror att det skulle underlätta och göra att fler kan komma åt andra bidrag och få det lättare i sin vardag.

  Fru talman! Vår budget har en större ram än regeringens budget. Vi satsar över 3,7 miljarder mer i betänkandet. Jag har därför ingen reservation utan i stället ett särskilt yttrande. Jag vill också säga att vi förutom den större ramen också har förslag på tre nya anslag. Ett är just kompensationsutvecklingschecken för hyggesfritt. Vi ser också stora behov av vattenåtgärder och att kommunsektorn i offentliga kök behöver hjälp för att kunna upprätthålla sina ekologiska mål.

  (Applåder)

  2024-12-12 12:43:05

  

  Emma Nohrén

• Fru talman! Det lät nästan som att ledamoten talade av egen erfarenhet när hon sa att det mest pratas i Regeringskansliet och sedan inte händer något.

  (ANNA-CAREN SÄTHERBERG (S): Så är det inte alls - det beror på vem som sitter där.)

  Jag tycker att detta är jättebekymmersamt - det är inget att hymla med. Prisökningarna har inte på något sätt speglat den inflation som har varit, utan det har handlat om något helt annat. Jag tror fortfarande på att vi kan få till stånd en marknad som fungerar genom att förstärka förutsättningarna för fler veterinärer och företagsförutsättningarna för veterinärerna. Jag tror att detta är ett första steg.

  Sedan ska vi såklart titta på vad andra länder har gjort för att hitta en mer rimlig nivå för kostnaderna för att ha husdjur. Den är inte rimlig i dag.

  2024-12-12 13:12:08

  

  John Widegren

• Fru talman! I dag debatterar vi budgeten för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Jag vill börja med att säga att vi socialdemokrater har lagt fram ett eget budgetalternativ som ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande och har i stället ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

  Fru talman! Vi behöver mer svenskt på tallriken, i glaset och i tanken. De gröna näringarna och Sveriges hårt arbetande lantbrukare är nödvändiga för att både klara klimatomställningen och stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap. Sverige och EU behöver verkligen öka takten för att säkra sin egen produktion av livsmedel och insatsvaror som till exempel drivmedel och gödsel. Därför vill vi socialdemokrater också höja Norrlandsstödet med 60 miljoner, för att vi ska ha livsmedelsproduktion och beredskap i hela landet.

  Vi behöver ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk av många anledningar: för den goda och hälsosamma maten, för gröna jobb på landsbygden och för öppna landskap runt om i Sverige.

  Utmaningar finns, som klimatförändringarna, som redan drabbar det svenska jordbruket med både torka och översvämningar. Men, fru talman, att se kor på bete ute i det fria är sinnebilden för ett Landsbygdssverige som går före, ser fler värden och gör att så många av oss väljer svenskt.

  Eftersom vi socialdemokrater vill se mer svenskt på tallriken har vi aktivt drivit frågan om ursprungsmärkning av kött på restaurang. Syftet är att göra det lätt att som gäst välja det du tycker är rätt. Under vår regeringstid agerade vi och skickade en anmälan till EU-kommissionen om att Sverige skulle införa ursprungsmärkning, som regeringen sedan valde att dra tillbaka - för att två år senare skicka in en ny anmälan. Låter detta rimligt? Nej, det är klart att det inte är. Svenska restaurangbesökare fick vänta i två år på att få veta var köttet kommer ifrån innan regeringen tog sitt förnuft till fånga.

  Fru talman! I små och glest befolkade kommuner finns särskilda utmaningar. Det kan handla om befolkningsminskning och långa avstånd till kunder, leverantörer och service. Därför införde den socialdemokratiskt ledda regeringen ett särskilt statsbidrag för näringslivsutveckling till Sveriges 39 glesbygdskommuner. Pengarna har haft stor betydelse för att utveckla näringslivet och stötta företagen. Vi ser därför med oro på att regeringen nu har valt att dra tillbaka stödet, för glesbygdskommunernas utmaningar finns kvar, fru talman. Det skulle även regeringen veta, om något av statsråden bodde och verkade norr om Borlänge. Vi socialdemokrater vill därför fortsätta satsningen på 70 miljoner.

  Fru talman! Den svenska skogen är vårt gröna guld, som skapat och skapar jobb, välstånd och hållbar tillväxt i hela landet. Skogen spelar en enorm roll i klimatomställningen, både som kolsänka och genom att ersätta fossila produkter. Skogen ska förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk.

  Klimatförändringarna drabbar dock även den svenska skogen, och riskerna för skador ökar. Skogsbruket måste alltså anpassas för att klara ett förändrat klimat så att skogen kan stå emot exempelvis stormar och insekts- och svampangrepp.

  Fru talman! Sverige har alla förutsättningar för mer bioekonomi. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte Bioekonomiutredningen, som har levererat sina förslag. Delbetänkandet om mer svensk produktion av biodrivmedel fick regeringen i mars - förra året. Men frågan är om regeringen kommer att agera, eller leverera.

  Detta gäller även frågan om hur regeringen tänker nå EU:s och våra svenska klimatmål. Efter regeringens dryga två år vid makten är man fortfarande svenska folket svaren skyldig. När regeringen väljer att prioritera att öka utsläppen, är det skogsavverkningen som ska minska? Är det jordbruket som ska ta smällen?

  Fru talman! Det är faktiskt inte rimligt att Sveriges regering inte har svar till Sveriges lantbrukare.

  Vi har också en krissituation när det gäller Östersjön och tillgången till fisk. Regeringens ja till ökade sill- och strömmingskvoter i EU står vi socialdemokrater inte bakom, och inte heller att det storskaliga industritrålfisket fortsätter. Och det är allvarligt att för få fiskerikontroller utförs i Sverige.

  Sverige behöver en politik som ser till att fiskbestånden i Östersjön ökar och att vattenbruken blir fler - en politik som gör skillnad på både kort och lång sikt. Vi välkomnar inriktningspropositionen om havsmiljöpolitiken, men vi socialdemokrater kräver också handling här och nu, innan fiskbestånden kollapsar.

  Fru talman! Marknadsmisslyckandet inom djursjukvården gör att kostnaderna för vård är skyhöga om ditt djur blir sjukt. Två stora riskkapitalbolag har en stor del av marknaden. Vi socialdemokrater har lämnat flera förslag för att komma till rätta med detta.

  Vi har även förslag för att komma åt kriminaliteten i form av smuggling av hundar och den illegala aveln. Från regeringens sida är det dock sedan länge knäpptyst.

  Fru talman! Vi lever i en tid då kostnadsökningarna pressar vanligt folk. Stockholms Handelskammare har tagit fram en rapport som visar att den allmänna prisnivån i samhället på fem år har ökat med 23 procent. Livsmedelspriserna har dock ökat mycket mer. De senaste fem åren har priset för julmaten ökat med hela 38 procent. När Sverige har en regering som tillsammans med Sverigedemokraterna inte prioriterar vanligt folk utan prioriterar skattesänkningar för höginkomsttagare blir julbordet magert för många svenskar i år.

  Dessutom har svenska löntagare fått se tio års reallöneökningar gå upp i rök. Ny statistik från SCB visar att var femte person över 16 år inte klarar av en oförutsedd utgift i dag. Värst är det för ensamstående mammor - hälften av dem klarar inte av oförutsedda utgifter. Därför har vi socialdemokrater bland annat föreslagit en matpriskommission för att få ned priserna och att barnbidraget höjs. Stockholms Handelskammares rapport visar att ett hushåll bestående av sammanboende med barn fick 32 julbord för sin disponibla månadsinkomst år 2011. I dag är den siffran 18.

  Fru talman! Vad Sverige behöver är en ansvarsfull politik som sätter fart på Sveriges tillväxt, bekämpar den skyhöga arbetslösheten, säkrar välfärden och rustar Sverige och svenska folket i tuffa ekonomiska tider. Vi behöver en politik som tar till vara och hanterar hela landets möjligheter och utmaningar och skapar fler gröna jobb från Haparanda till Ystad. Sverige behöver en politik som helt enkelt gör att julbordet inte är för de få utan för de många.

  God jul, fru talman och alla andra!

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson och Sofia Skönnbrink (alla S).

  2024-12-12 13:13:15

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Vi hörde återigen Socialdemokraterna ta upp stödet till vissa utvalda kommuner i glesbygd. Stödet är i storleksordningen 70 miljoner, tror jag, eller som en större mjölkgård. Skulle det inte vara bättre att Socialdemokraterna, om de någon gång hamnar i regeringsställning igen, satsar lite mer på företagande och på mjölkgårdar och ger mjölkgårdarna möjlighet att bli lite större med en modernare lagstiftning? Skulle det inte vara bättre att Socialdemokraterna ibland kapar bojorna till sina gamla regeringsvänner i Miljöpartiet och ser till att dessa kommuner blir av med sitt strandskydd? Det skulle ge ökade möjligheter att leva och verka i de lägen som man vill bo, leva och verka i.

  Skulle det inte vara bättre att minska myndigheternas makt över företagen, avskaffa överdriven byråkrati och avgifter och kanske få myndigheter som jobbar med i stället för mot? Det är ju så företagare på landsbygden i dag upplever det. Det samhälle som Socialdemokraterna byggde upp under åtta år har skapat en företagsstruktur där företagarna tycker att de motarbetas. Det är ju därför det nu pågår ett antal utredningar som ska göra det lättare för företagarna att bedriva sin verksamhet.

  Det finns också delar av glesbygden där man inte längre kan bruka sin skog eftersom alltmer ska tas ur produktion. Även detta kopplas till Socialdemokraternas gamla regeringspartner.

  Hur ser Socialdemokraterna på att göra de här satsningarna i stället för att lova extra bidrag till dessa kommuner?

  2024-12-12 13:21:31

  

  John Widegren

• Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för anförandet!

  I budgetsammanhang brukar man ofta diskutera vad motparten har gjort. Man diskuterar lite mer sällan vad man inte har gjort och väldigt sällan vad motparten inte säger nej till - men det tänkte jag prata om i dag.

  Jag minns tydligt dåvarande miljöminister Isabella Lövins engagerade motstånd mot Sverigedemokraternas förslag om att med hjälp av växtförädling ge alm resistens mot almsjukan och ask resistens mot sjukdomen askskottssjukan. Det är sjukdomar som riskerar att slå ut dessa trädarter. Särskilt almen är väldigt hotad. Den kommer förmodligen att dö ut om man inte löser problemet genom resistens mot almsjukan.

  Ministern ville inte alls ha den lösningen, utan hon ville i stället fortsätta att såga ned sjuka träd. Detta har dock Naturvårdsverket dömt ut som ineffektivt, eftersom det leder till ett enda resultat: Det fördröjer utdöendet.

  Nu ser jag dock att Miljöpartiet i detta avseende har samma satsning som regeringen. Man har alltså inte tagit bort den satsningen.

  Min fråga till Emma Nohrén är alltså: Har Miljöpartiet ändrat sig och insett att Sverigedemokraterna hade rätt?

  2024-12-12 12:51:51

  

  Staffan Eklöf

• Fru talman! Huvuddelen av den här satsningen handlar om konventionell förädling. Genteknik är bara en plan B, om inget annat hjälper. Emma Nohrén behöver alltså inte oroa sig för det.

  Precis som Emma Nohrén sa, eller antydde i alla fall, i ett tidigare anförande har träd flera andra arter knutna till sig. Träden är nyckelarter, och andra arter är beroende av träden. Så är det också i det här fallet, att många arter är knutna till almen. Man kan uppskatta att man räddar ett femtiotal andra arter samtidigt, om man räddar almen.

  Detta är alltså ytterst angeläget, särskilt i perspektivet av Artdatabankens uppskattning om att endast - och jag menar alltså att det är sorgligt - 200 arter har dött ut sedan år 1800. Jämfört med det är 50 arter extremt mycket.

  Jag slutar med att fråga om det inte finns behov av att uppdatera Miljöpartiets miljöpolitik så att man får en mer effektiv miljöpolitik.

  Sedan kan jag bara konstatera att Miljöpartiet har accepterat detta genom att inte ändra i budgeten och att Sverigedemokraterna leder och andra följer, även inom miljöområdet.

  2024-12-12 12:54:21

  

  Staffan Eklöf

• Fru talman! Jag tackar John Widegren för de väldigt intressanta frågorna. Jag håller med om många av förslagen, men jag har inte sett en enda av dessa saker komma fram ur regeringens händer.

  Vi hade ett strandskyddsförslag, men det röstades ned. Vi tillsatte livsmedelsstrategin med tydliga uppdrag till myndigheterna om att göra regelförenklingar, se över hela massan och satsa på exporten, nya innovationscenter och nya växtförädlingscenter. Det handlade om enorma satsningar på allting. Jag har dock inte sett en enda grej komma ur regeringens händer i de frågor som ledamoten tog upp.

  Däremot har jag sett att man försämrar glesbygdskommunernas förutsättningar att bedriva näringslivsutveckling. Det handlar om de 70 miljoner som ledamoten tog upp. När man bor i en glesbygdskommun vet man att man har låg servicegrad redan som det är - mycket lägre än andra. Man har även en hög skattenivå redan som det är. Det finns inte resurser att satsa på det som skulle kunna få spinn på en hel kommun, det vill säga dess näringsliv. Just detta väljer regeringen att ta bort.

  Regeringen väljer också att ta bort det sektorsbidrag på 300 miljoner som har gått till de kommuner som har under 9 000 invånare, alltså till dem som har det ännu tuffare. Även detta väljer man att ta bort. Ledamoten kallar det bidrag till dessa kommuner. Jag kallar det en nödvändighet om hela Sverige ska leva.

  Jag ser fram emot att ledamoten och regeringen kommer framåt i de olika frågor som ledamoten tog upp, det vill säga ett förändrat strandskydd, enklare regler och allting annat. Än så länge är det dock tomt i inkorgen från regeringen.

  (Applåder)

  2024-12-12 13:23:54

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Jag fick egentligen inte så mycket till svar utan mer ett konstaterande av att regeringen just nu håller på att ta fram väldigt många nya förslag. Det gläder mig att Socialdemokraterna ser fram emot strandskyddsförändringarna. Ge er till tåls!

  Jag menar inte att dessa kommuner inte behöver få förstärkningar på olika sätt, men jag tycker inte att det behöver ske genom bidrag. Vi bör i stället ge dem bättre möjligheter att bedriva sin verksamhet genom enklare lagstiftning och mindre krav på myndigheter, administration och så vidare. Vi bör låta glädjen flöda hos dem i stället för att begränsa dem på olika sätt.

  I ledamotens anförande lyfte hon fram en intressant fråga som jag tycker att man bör tala om, fru talman, nämligen att livsmedlen har blivit så dyra. Har inte livsmedlen i Sverige varit lite för billiga? När livsmedlen nu blir dyrare ser vi högre avräkningspriser på mjölk, kött, ägg och så vidare för bönderna, som under väldigt lång tid har fått alldeles för lite betalt för sin mat. Det är klart att maten har blivit dyr för vissa; det är inget att sticka under stol med. Men vi har kanske levt i en tid då maten har varit alldeles för billig och då vi har anpassat oss efter att maten i princip ska vara gratis. Det tycker jag är olyckligt, för när matpriserna nu börjar hamna på kanske mer normala nivåer blir det ramaskri över att maten är för dyr.

  Därför är det bra med en regering som nu sänker skatterna och gör det lite enklare och billigare för gemene man att leva, så att man kan lägga mer pengar och öka den del av sin förvärvade inkomst som man lägger på svenska, välproducerade livsmedel. Är det inte bra att maten har fått bli lite dyrare, fru talman?

  2024-12-12 13:26:00

  

  John Widegren

• Fru talman! Att maten har blivit dyrare har ju inte haft någon korrelation med primärproduktionen. Det är ju inte bönderna som har tjänat pengar på att maten har blivit dyrare. Oftast i den här kammaren pratar vi om lönsamheten i primärproduktionen. Det här handlar om någon annan. Även här finns stora koncernbolag som inte bara äger en affär utan också äger hela grossistledet. Även här har vi en marknad som gör att livsmedelspriserna ökar, men konkurrensen är för dålig.

  Jag skulle vilja säga några fler saker. Om Socialdemokraterna hade fortsatt styra hade ursprungsmärkning på kött varit på plats för två år sedan. Det hade även hänt någonting med bioekonomiutredningen, som levererades väldigt mycket tidigare. Livsmedelsstrategins uppdatering har tagit över två år, och vi har inte sett den än.

  Apropå livsmedelspriserna är ju detta en privat kedja. Det ser inte ut som att hela kedjan har lönsamhet, utan det är mer lönsamt i vissa delar än i andra. Då måste man som jag sa i mitt anförande satsa på andra saker än att sänka skatten för höginkomsttagare, för 50 procent av ensamstående mammor klarar inte en oförutsedd utgift. Det var precis det jag sa i mitt anförande, och om det är det Sverige vi ska ha är det inte ett socialdemokratiskt Sverige. Det är ett Sverige där regeringen prioriterar sina satsningar, och Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna får stå för hur det ser ut just nu.

  (Applåder)

  2024-12-12 13:28:04

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag.

  Fru talman! Jag har haft förmånen att vara ledamot i riksdagen sedan 2014. Under denna tid har det hänt en hel del inom svensk jordbrukspolitik. Faktum är att jag till och från har jobbat med tre eller till och med fyra olika ministrar.

  Jag kommer ihåg en stor samling på Mynttorget här utanför riksdagen. Det var 2015 eller 2016. Hundratals mjölkbönder hade samlats för att berätta om det mycket bekymmersamma läget inom mjölkbranschen. Priset för mjölken var då nere i bottennivån 2,30 kronor per kilo. Dåvarande landsbygdminister Sven-Erik Bucht fick ta emot 158 000 namnunderskrifter om åtgärder för att förbättra likviditeten för bönderna. En bonde sa så här i radio: Vi har länge sagt att det är kris, men nu är det katastrof.

  Fru talman! Det här var snart tio år sedan. Vi har sett kriser komma, och vi har sett kriser gå. Som min duktiga kollega John Widegren sa här inledningsvis ser vi också fram och tillbaka hur jordbrukspolitiken är. Det är bekymmersamt i olika lägen. Men faktum är att nu är det helt andra tongångar. När jag i dag är ute bland jordbrukare runt om i landet märker jag en helt annan framtidstro.

  För någon vecka sedan var jag på Sveriges Jordbruksarrendatorers stämma i Nässjö. När jag skulle gå därifrån sprang en jordbrukare i fatt mig och sa: Ni politiker måste förstå att den sänkning av drivmedelspriserna som ni gjort har betytt oerhört mycket för oss jordbrukare. I mitt jordbruksföretag, sa han, är skillnaden 400 000 kronor lägre utgifter. Glöm inte det!

  Han har rätt. Kristdemokraterna och regeringen har under mandatperioden genomfört dieselprisnedsättningar på totalt 2 miljarder kronor och infört möjlighet till kvartalsvis återbetalning av dieselskatt - detta för att förbättra böndernas likviditet och skapa bättre ekonomiska villkor, särskilt för de mindre företagen.

  Fru talman! Jag nämnde i min inledning lite historia och att jag varit med sedan 2014. Ett annat historiskt beslut som vi pratat lite om var när alla politiska partier här i kammaren var med på att införa livsmedelsstrategin 2017.

  Jag har gjort det förut, men jag vill återigen tacka dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht som tog initiativet till livsmedelsstrategin. Jag vet att vid klubbslaget här i kammaren var det många bönder som uttryckte sin glädje över att politiken nu var överens om att vilja satsa på svenskt jordbruk. Ledorden var ju att stärka konkurrenskraften, öka lönsamheten, öka livsmedelsproduktionen och stärka Sveriges livsmedelsförsörjning.

  Tyvärr byttes glädjen i frustration över att strategin aldrig märktes på gårdsnivå. Det är därför jag är så tacksam över att vi nu har en regering som förstår att det här måste visa sig i budgeten och att det måste ge resultat.

  Ett resultat är utredningen om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd. Här har vi fått flera viktiga förslag för att stärka svenskt jordbruk. Utredaren Elisabeth Nilsson har bland annat föreslagit åtgärder för att minska viltskadorna, förändra beteskravet och underlätta investeringar.

  Regeringen har även avsatt 746 miljoner kronor inom CAP för att stärka konkurrenskraften.

  Ett annat område är veterinärernas verksamhet, som stärks med 30 miljoner årligen.

  Forskningen inom jordbruket är viktig, som vi pratat om. Här satsar regeringen 50 miljoner på bland annat ökad beredskap för nya växtskadegörare till följd av klimatförändringar och på Formas.

  Dessutom avsätter regeringen 110 miljoner till Jordbruksverket för ersättningar och bekämpning i och med utbrott av smittsamma djursjukdomar såsom salmonella och Newcastlesjuka.

  Fru talman! Sverige måste ha en robust livsmedelsberedskap. När jag talade om det här i kammaren för några år sedan var det en del som sa: Men Magnus, du behöver inte ta det. Det är inte viktigt. Det ordnar sig. Vi har EU!

  Nu vet vi alla att det här inte är någon icke-fråga. I princip alla från höger till vänster pratar om att vi måste ha en robust livsmedelsberedskap.

  Här har vi Finland som en lysande ledstjärna. De har haft ett beredskapslager och försörjning i sex månader utan att behöva ta in ett enda vetekorn utifrån. Nu har de ökat det till nio månader, för de tycker att sex månader är för lite.

  Här kan man säga att Sverige har lite att lära. Som det ser ut i dag har vi för tio till tolv dygn; sedan är det tomt i lagret.

  Det här är något jätteallvarligt som det är jätteviktigt att vi rättar till. Vi har pratat mycket om det de gångna åren. Men nu satsar regeringen, och det tycker jag är kul och viktigt. Man satsar 1,3 miljarder för att stärka livsmedelskedjan och bygga upp en robust beredskap till gårdsnivå.

  Fru talman! Regeringen arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för dem som bor och verkar såväl i tätorter som på landsbygden. Det ska vara möjligt att bo, verka och leva i hela landet. Regeringen höjer därför maxbeloppet för driftstöd och utvidgar investeringsstödet för lanthandlare. Det är första gången sedan det särskilda driftstödet infördes 2016 som det blir en stöduppräkning, och det är en investering i en levande landsbygd som kommer hela Sverige till del. Vi vet att det är ett väldigt välkommet och glädjande besked för landets många och viktiga lanthandlare.

  Jag ska avsluta med att säga att för ett tag sedan hade Arla ett stort möte i Danmark. Dess vd började mötet med att visa en film från nuvarande landsbygdsminister Peter Kullgren, där han berättar om hur man vill jobba för att få mer svensk mjölk i vårt land. Vd:n sa att någonting har hänt i Sverige. Vi verkar nu faktiskt ha en politik i Sverige som vill ha mer mjölk och vill öka produktionen.

  Det är något väldigt positivt att vi nu äntligen har en regering som vill satsa, som tror på svenskt jordbruk och som vill vidta olika åtgärder för att stärka jordbruket i landet.

  (Applåder)

  2024-12-12 13:30:07

  

  Magnus Oscarsson

• Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

  Jag ska säga att vi i Miljöpartiet på alla sätt som går, och som också är kompatibla med ekologin, vill se till att bevara de här arterna. Det har hänt mycket inom dessa tekniker, men jag vet inte hur säkra metoderna är. Där räcker inte mitt förstånd till, höll jag på att säga, men självklart vill vi göra vad vi kan för att rädda dessa arter.

  Genteknik kanske kan vara en del - eller nya genomiska tekniker, men jag vet inte om det har prövats. Jag tror inte att vi är beredda att ta ut det i naturen, men däremot kan jag inte se att vi har några problem med att fortsätta forska på detta och se till att man hittar ett säkert sätt.

  2024-12-12 12:53:30

  

  Emma Nohrén

• Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga. Jag ser det också som otroligt bekymmersamt.

  Mitt anförande handlade mest om jordbruksdjuren och veterinärvården där, men vi ser också detta. Jag har själv jakthundar och så vidare som råkar ut för saker. Jag har sökt veterinärvård, och det är väldigt dyrt. Jag ser detta som ett jättestort problem. Jag tycker inte heller att det är en fungerande marknad. Jag är dock för en fri och fungerande marknad, men det är klart att insatser behöver göras här.

  Grunden är att det behöver finnas fler veterinärer på plats. Det skapar en mer sund konkurrenssituation, och delar i det som vi nu gör handlar ju om att försöka få på plats fler veterinärer.

  Att reglera marknaden eller något liknande tror jag inte på. Jag tror inte att det är en väg framåt. Att göra det mer attraktivt att utbilda sig till veterinär och att göra det enklare för enskilda att bedriva företagsverksamhet som veterinär är i stället saker som jag tror stärker konkurrensen i branschen och på sikt kan sänka priserna.

  Jag vet att det pågår diskussioner i Regeringskansliet om detta, men jag kan inte just nu ge ett bredare svar än så.

  2024-12-12 13:08:35

  

  John Widegren

• Fru talman! Det är väl glädjande att diskussioner förs, men det brukar stanna där och inte komma så mycket längre - vi får i alla fall inte se något i riksdagens kammare.

  Andra länder har gått före. De har precis samma situation som Sverige, det vill säga att stora riskkapitalbolag har tagit över veterinärmarknaden. I Frankrike har man infört en lag som säger att veterinärer måste vara majoritetsägare i klinikerna och att djursjukvård inte får drivas i vinstsyfte. I Tyskland bestäms veterinäravgifterna av ett tariffsystem som fastställs av den federala veterinärkammaren. Detta fungerar sedan som en riktlinje för veterinärer över hela landet när det gäller avgifterna för deras tjänster. Jag tycker att vi borde utreda de system som tillämpas i dessa båda länder. I Storbritannien har man sagt att riskkapitalbolag inte får köpa upp kliniker längre utan måste sälja ut dem.

  Andra länder går alltså in och reglerar marknaden, vilket ledamoten inte tycker att vi ska göra. Men när vi har ett sådant marknadsmisslyckande, med två stora riskkapitalbolag som äger marknaden och köper upp fler och fler kliniker, måste man faktiskt börja agera - det tycker i alla fall vi socialdemokrater.

  Ett av tre svenska hushåll har husdjur, fru talman. En katt kan vara en ensam människas bästa vän och någon man verkligen behöver. En hund är inte bara en källa till glädje och kärlek utan kan även få oss att gå ut och motionera lite emellanåt.

  Det är uppenbart att riskkapitalbolagens utnyttjande av djurägare, som vill rädda sina djur till varje pris, har lett till kostnader som är för höga för vanligt folk.

  Frågan kvarstår ändå. Jag tycker att det är bra att regeringen för diskussioner, men vad har Moderaterna för förslag om man alltså inte vill reglera marknaden? Hur kommer vi åt problemet?

  2024-12-12 13:09:59

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

  Jag vill bara påpeka att om man först brutalt skär ned anslaget för smittsamma djursjukdomar för att i år lägga tillbaka lite av den nedskärningen är det inte riktigt vad jag kallar en stor satsning.

  Förra mandatperioden hade ledamoten och jag flera debatter i denna kammare om livsmedelsstrategin, den första i Sverige någonsin, som den socialdemokratiskt ledda regeringen införde för hela livsmedelskedjan 2017. Det var, som Lantbrukarnas riksförbund skrev, ett historiskt beslut.

  Livsmedelsstrategins utgångspunkt var en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen skulle svara mot konsumenternas efterfrågan och bidra till ökad självförsörjningsgrad av livsmedel.

  Handlingsplaner beslutades, och många myndigheter fick uppdrag. Det handlade om regelgivningen över livsmedelskedjan och om att förenkla Verksamt.se, se över den strategiska kompetensförsörjningen, satsa på innovationsfrämjande arbete, utveckla kompetenscentrum för växtförädling och ett livsmedelsexportprogram riktat till små och medelstora företag, arbeta för likvärdig kontroll, stärka nyckelhålsmärkningen, göra insatser mot livsmedelsfusk och minska matsvinnet. Fyra myndigheter tog fram ett kraftfullt vildsvinspaket. Det här är bara lite av arbetet.

  Ledamoten ville i de debatterna att livsmedelsstrategin skulle uppdateras. Den åsikten delar jag. Strategin har funnits i sju år nu. Ledamoten ville när han satt i opposition att uppdateringen skulle göras tillsammans med alla partier. Den åsikten delar jag. Min fråga är varför det inte blir någon uppdatering som samtliga partier är med på. Det är ju ändå ledamoten Magnus Oscarssons partikamrat som är landsbygdsminister.

  Den 7 februari 2023 kommunicerade landsbygdsminister Peter Kullgren att en ny livsmedelsstrategi skulle tas fram. Väldigt många väntar på den. När kommer den?

  (Applåder)

  2024-12-12 13:38:02

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Tack, ledamoten Anna-Caren Sätherberg, för frågan! Det stämmer att vi är många som väntar på livsmedelsstrategin. Ledamoten Widegren sa precis att vi väntar och väntar. Men den kommer! Jag vet att den blir väldigt bra.

  Ledamoten lyfter fram mycket av det den förra regeringen gjorde, men problemet är att många säger att det då var väldigt mycket prat i riksdagen och från regeringsnivå men att det aldrig märktes något på gårdsnivå. Jag försökte säga i mitt anförande att det är skillnaden mellan oss, men oppositionen kommer säkert att ha andra åsikter, för det är er roll. Men vi tycker att nu när strategin funnits i snart 7 ½ år vill det till att det blir verkstad. Vi ska inte dra den ytterligare varv och gå igenom vad som ska läggas till, för förarbetet har gjorts.

  Jag berömde ledamotens företrädare Sven-Erik Bucht som tog initiativet. Faktum är att han gjorde det väldigt bra. Det var historiskt. Men glädjen förbyttes i frustration när man inte märkte något på gårdsnivå. Det tog vi till oss, och sedan körde vi igång. Vi hoppas att livsmedelsstrategin kommer vilken dag som helst nu. Pengarna till detta är i alla fall avsatta, och det är det viktiga.

  2024-12-12 13:40:19

  

  Magnus Oscarsson

• Fru talman! Den här debatten hade vi många gånger. Den senaste utvärderingsrapporten om livsmedelsstrategin gäller 2022 och visar att lönsamheten har ökat i primärproduktion, livsmedelsindustri och livsmedelshandel men minskat i restaurangledet. Den visar att utvecklingen av den miljömässiga hållbarheten i flera fall går åt rätt håll, men att det inte går tillräckligt fort, och att utvecklingen av den sociala hållbarheten går åt fel håll när det gäller folkhälsa och tillgång till kompetent arbetskraft. Det var den senaste utvärderingen.

  Fru talman! Vi socialdemokrater vill ha jordbruk i hela landet. Det skapar jobb på Sveriges landsbygder, ger god och hälsosam mat och stärker Sveriges försörjningsförmåga och beredskap.

  En tjänsteman på Livsmedelsverket sa i Sveriges Radio att vid långvarig kris eller krig skulle norrlänningarna behöva evakueras till södra Sverige för att få livsmedel. Det är ju helt orimligt och också en av anledningarna till att vi socialdemokrater vill höja stödet till bönderna i norr med 60 miljoner. Jag vet att ingen av statsråden bor norr om Borlänge, men att ingen av dem ens uttalar sig när det sprids att det finns en strategi för hela landet oroar oss som bor utspridda på 50 procent av Sveriges yta. Det var bara knäpptyst.

  Fru talman! Ser inte Kristdemokraterna något behov av att stärka det norrländska jordbruket? I regeringens budget finns ju inga tillskott. Regeringen prioriterar höginkomsttagare i storstad. Vad tänker Kristdemokraterna om att norrlänningarna ska evakueras söderut för att få tillgång till mat vid långvarig kris eller till och med krig? Vilka förslag har Kristdemokraterna för bönderna som har speciella utmaningar i norr?

  2024-12-12 13:42:22

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Tack än en gång till ledamoten för bra frågor, som jag ska försöka svara på!

  Vi är helt överens om att vi vill satsa på svenskt jordbruk. Vi vill satsa på att ha en levande landsbygd. Det är kanske inte konstigt att vi är överens om det, men det intressanta är att utredningen för 2022 som Anna-Caren Sätherberg nämnde visar att det kanske inte var så positivt då. Nu vill vi lyfta fram det och ta nya tag. Vi hoppas att nästa utredning av läget och investeringsviljan visar att det vänder.

  Vi talade om situationen för mjölkbönderna och jordbrukarna i norr. Det är en otroligt viktig fråga, därför att ur beredskapssynpunkt är det bekymmersamt att mjölkgård efter mjölkgård läggs ned. Vad jag förstår lades den sista mjölkgården i Lycksele ned nyligen. Vi märker att det blir tuffare och tuffare i kommun efter kommun.

  Vad finns det då för medicin? Jo, den medicin som jag och regeringen tror på är att se till att det finns lönsamhet oavsett om man bor i Ystad eller uppe i Norrbotten någonstans. Det är det viktigaste, och vi har faktiskt genomfört olika saker. Bonden som sprang i fatt mig sa att jag inte fick glömma att prata om att dieselpriset har gått ned mycket. För honom handlade det om 400 000 kronor. Så var det inte förut. Det fanns inte på kartan. Nu har priset sjunkit, och jag vet att även våra kära, duktiga bönder i norr tycker att det är en väldigt positiv satsning. Och det kommer mera; det tycker jag är bra.

  2024-12-12 13:44:27

  

  Magnus Oscarsson

• Fru talman! Ledamotens vurm för jordbruket och framför allt mjölken är omvittnad. Vi kom in samtidigt i riksdagen, och jag var med på Mjölkens dag som ledamoten anordnade ute på Mynttorget. Därför blir jag väldigt förvånad över att Kristdemokraterna och Magnus Oscarsson tycker att det är ett bra förslag att ta bort beteskravet. Förut slog vi ju på stora trumman när det gällde den svenska djurvälfärden och att man ska dricka svensk mjölk eftersom vi har glada kor som går ute och betar. Det finns ingen anledning att importera och att priserna ska gå ned på grund av det, utan de svenska mervärdena är en stor anledning att köpa svensk mjölk. Priset på mjölk har gått ned väldigt mycket under många år. Nu är det tillbaka på en hyfsad nivå.

  Förslaget som utredningen tagit fram - som inte skickats på remiss än - handlar om att ta bort beteskravet. Då skulle man kunna ha kor inomhus. Enligt utredaren skulle det bli lättare att ha kor i moderna stallar på mindre gårdar om man inte behöver ha mark utanför där de kan gå ut. Samtidigt är det ju en klassisk sak att gårdar som redan är stora och kan effektivisera får mindre marginalkostnader. Förslaget skulle alltså kunna innebära att man totalt slår ut de mindre gårdarna eftersom de aldrig kommer att kunna konkurrera med de stora som kan ha flera hundra djur i besättningen. Med nuvarande lagstiftning har man sällan möjlighet till det eftersom betet måste ligga nära ladugården, men med det här förslaget skulle man kunna ha stora hallar med många djur. Hur går det ihop?

  2024-12-12 13:46:42

  

  Emma Nohrén

• Fru talman! Tack, ledamoten Emma Nohrén, för frågan! Det är jättebra att få diskutera detta, för det har ju varit en ganska stor fråga sedan utredarens förslag kom. Som jag sa i mitt anförande kom det även andra förslag, bland mycket annat om att ta hand om viltskador och ge investeringsstöd, men det här blev den stora frågan.

  Vi lyssnade till utredaren Elisabeth Nilsson när hon besökte utskottet i onsdags. Hon var väldigt tydlig med att huvudproblemet handlar om att försöka se konkurrensen i världen. De svenska bönderna får inte ut samma ekonomi som sina kollegor runt om i Europa.

  I förra debatten hade vi exemplet Norrland, där mjölkgård efter mjölkgård tyvärr har lagts ned. Och det är inte bara där - det har under en väldigt lång tid varit så att man slutar med sina mjölkgårdar. Det handlar om lönsamhet och konkurrenskraft.

  Det här är ett förslag för att försöka komma till rätta med detta. Naturligtvis kan vi prata om historien, om hur Astrid Lindgren fick det här i present och om hur det såg ut på gårdarna då. Men vi måste ju se hur det ser ut i dag.

  Jag vet själv hur det var. Min pappa var mjölkbonde. Vi tog in korna på hösten, och så stod de uppbundna fram till våren. Då släppte vi ut dem, och det var ett väldigt spring. Så såg det ut på den tiden.

  Nu är det inte så. Vi som sitter i utskottet vet att det är en helt annan tid. Nu byggs det fria, fina stallar där korna själva väljer att gå fram och tillbaka. Det är viktigt att lyfta fram det, tycker jag. Det är en ny tid för svenska mjölkbönder, och vi måste kunna lita på att de vet vad som är bäst för korna.

  2024-12-12 13:48:52

  

  Magnus Oscarsson

• Fru talman! Jag får inte riktigt ihop resonemanget. För mig är det först och främst fel att korna ska gå inne, och därför vill jag ha reda på om ledamoten tycker att det är rätt att korna ska vara inne.

  Jag tycker att betande djur ska ha rätt att beta ute, och jag skulle vilja se att fler djur gjorde det. Jag skulle vilja att vi hade ett stutbidrag så att även tjurarna - som stutar förstås, annars blir det kanske lite för farligt - skulle kunna vara ute.

  Skillnaden i politikens riktning handlar alltså om ifall man tycker att djurvälfärden och kornas rätt att beta ska väga över.

  Bakom det här finns ett stort marknadsmisslyckande. Jag tror att många gårdar i Norrland har fått lägga ned även av den anledningen att det inte finns något mejeri eller för att det är för långt att åka. Tror ledamoten att ett sådant här förslag, om det nu skulle fungera som ledamoten och utredaren säger, skulle ge fler gårdar i Norrland? Som jag ser det är det enda som händer att vi får en stordriftsrationalisering. Vi får större gårdar i södra Sverige, och de mindre gårdarna i resten av landet kommer att slås ut. Då blir det ju helt fel.

  Jag kan inte få ihop kalkylerna på något annat sätt, så ledamoten får gärna berätta hur det här skulle kunna hjälpa de mindre bönderna att överleva. Det kommer ju att vara högre kostnader för de mindre när villkoren inte är lika.

  Jag vill också upprepa min fråga: Tycker inte ledamoten att kor ska ha rätt att beta?

  2024-12-12 13:51:00

  

  Emma Nohrén

• Fru talman! Tack, återigen, till Emma Nohrén! Jag ska försöka fortsätta där jag slutade.

  Jag har även tidigare försökt att tala om det här. Vi är alltså det enda land i världen som har ett sådant här beteskrav, och vi måste kunna ge våra bönder betalt för att vi har det så. Det intressanta är att jag hela tiden har fått svaret från tidigare ministrar att se, det kan vi inte, för vi är med i EU. Det är en bärande lag, så vi kan inte betala för det.

  Det är det här som är poängen, och det är därför vi är helt övertygade om att de mindre gårdarna kommer att kunna få betalt för att ta ut korna. 80-90 procent av korna kommer att fortsätta att gå ut. Det kommer inte att bli någon skillnad.

  Den enda skillnaden är att man nu kan få betalt, det vill säga att staten, likt Finland, ger betalt per ko som går ut. Äntligen kan man få ersättning. Det här är någonting väldigt positivt, och jag tänker att det är ett svar på ledamotens fråga om vad jag tänker om mindre gårdar. De kommer att kunna få betalt för att ta ut korna. Det är det som är poängen.

  Som sagt var är jag övertygad om att om det är någon som vet hur korna mår är det bonden! De vet själva vad som är bäst och om korna ska vara ute eller inne i dag. Vi måste lita på dem, och jag kan lova att de kommer att fortsätta att ta ut korna på bete oavsett.

  Det här är någonting som är positivt och som visar att vi faktiskt litar på våra svenska bönder.

  (forts. § 10)

  2024-12-12 13:52:35

  

  Magnus Oscarsson

• Herr talman! Efter två år vid makten är regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar tydliga: I stället för att underlätta för hushållen, vården, skolan och äldreomsorgen satsar de på skattesänkningar för de rika.

  Vänsterpartiet konstaterar att regeringen på punkt efter punkt misslyckas med att hantera de allvarliga samhällsproblem vi står mitt uppe i. Stora grupper tycks osynliga för regeringsunderlaget när man helt bortser från de problem som drabbar dem som har svårt att få vardagsekonomin att gå ihop. Med regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar ojämlikheten, den växande arbetslösheten lämnas utan åtgärd och klimatomställningen får vänta. Dessutom fortsätter nedskärningarna inom välfärden.

  Vänsterpartiets budgetförslag står i stället för en politik som på riktigt hanterar samhällsproblemen och skyddar dem som har det sämst ställt. För att skapa utrymme för bland annat en prioriterad resursökning till välfärdssektorn, en påskyndad klimatomställning, sänkta kostnader i kollektivtrafiken, ett högkostnadsskydd i tandvården samt högre ersättningar i arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringarna måste personer med högre inkomster bidra mer.

  Herr talman! På utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel satsar Vänsterpartiet totalt 3 miljarder kronor mer än regeringen. Jag tänker här berätta på vilka områden vi anser att regeringen inte ger tillräckligt.

  Det behövs mer fysisk tillsyn vid avverkningsanmälningar. Miljötillsynen i skogsbruket fortsätter att vara bristfällig, och utvecklingen är negativ. För att stärka den fysiska tillsynen ökar Vänsterpartiet anslaget till Skogsstyrelsen med 40 miljoner kronor mer än regeringen för år 2025.

  Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall bilda naturvårdsavtal och biotopskyddsområden, och särskilt viktigt är det att det finns resurser till skogsägare med mindre skogsinnehav där andelen naturvärden är stor.

  Vi måste även skydda våra fjällområden, som är helt unika i Europa. Behovet är stort av hantering av ersättning till de fjällnära skogarna och ersättning med anledning av artskydd i enlighet med miljöbalken och artskyddsförordningen. Här föreslår vi en ökning med 1,1 miljarder kronor mer än regeringen.

  Vi avsätter även 50 miljoner kronor mer än regeringen för att återuppta den nationella nyckelbiotopsinventeringen.

  Herr talman! Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruket, även kallat kalhyggesbruk. Den metoden har stor påverkan på bland annat den biologiska mångfalden.

  Klimatkrisen kräver skyndsamma åtgärder för att lagra in kol från atmosfären. Vänsterpartiet vill stärka kolinlagringen och öka den biologiska mångfalden genom att i ökad utsträckning skydda skog och öka arealer med hyggesfria skogsbruksmetoder, men då behövs det ekonomiska incitament för att privata skogsägare ska låta skogen bli äldre innan den avverkas och anpassa gallringar för ökad kolinlagring. Det skulle gynna såväl landsbygden som klimatnyttan och den biologiska mångfalden.

  För att stimulera möjligheten att bruka en ökad areal med kalhyggesfria skogsbruksmetoder vill vi införa ett omställningsstöd för markägaren eftersom omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången. Därför föreslår vi en ökning av anslaget för detta med 50 miljoner kronor mer än regeringen.

  Herr talman! Det förebyggande arbetet för att minska riskerna för angrepp på tamdjur från rovdjur är viktigt. För närvarande är det möjligt att få ersättning för materialkostnaden för rovdjursavvisande stängsel. Här föreslår vi att det ska införas ett statligt stöd även för arbetskostnaden liksom att ersättningen vid förlust av tamdjur på grund av rovdjursangrepp ska öka. Vi ökar anslaget med 40 miljoner kronor mer än regeringen.

  Herr talman! Vänsterpartiet föreslår en ökad satsning på 3R-center för att minska djurförsöken. Regeringen har inte längre öronmärkta medel för denna satsning, vilket har inneburit att verksamheten i betydande delar har monterats ned. Vi ser behov av att verksamheten i stället utvecklas ytterligare för att andelen djurfria försök ska kunna öka. Här föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget för 3R-center med 40 miljoner kronor mer än regeringen.

  Herr talman! Sverige har goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden både bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen och stärker vår nationella självförsörjning av livsmedel. För att uppnå ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk måste stöd och styrmedel utformas inom jordbrukssektorn så att de bidrar till att vi når våra miljö- och klimatmål och de globala hållbarhetsmålen.

  Vänsterpartiet vill se försök med regionala center för fossilfritt producerade beredskapslivsmedel. Vi föreslår också att en pilotstudie ska genomföras där naturbruksgymnasier testar att löpande producera beredskapslivsmedel på ett hållbart sätt baserat på de lokala kretsloppen.

  Herr talman! En ökad självförsörjningsgrad skulle göra oss bättre rustade vid kriser och extremväder samt minska vårt importberoende. Det skulle även ge oss förutsättningar att stärka både produktion och konsumtion av hållbar mat, det vill säga mat som i större utsträckning är växtbaserad, närproducerad, ekologisk och på sikt fossilfri. Vi anser att Sverige bör anta en nationell målsättning om en självförsörjningsgrad på livsmedel i nivå med Finlands, det vill säga cirka 80 procent.

  Herr talman! För den nationella medfinansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken satsar Vänsterpartiet 1 ½ miljard kronor mer än regeringen. Vi stärker stödet för miljöersättning för vallodling. Det krävs ytterligare åtgärder för att minska övergödningen, och vi vill stärka stödet till jordbruket för att använda stallgödsel mer effektivt i växtodlingen och därmed minska behovet av att importera konstgödsel.

  Det ekologiska jordbruket har stora miljöfördelar då kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av stödet till ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion. Det stärker vår nationella produktion av ekologisk mat och främjar ett hållbart jordbruk med bevarad biologisk mångfald, stärkt djurvälfärd och minskad spridning av kemikalier.

  Vi behöver även förbättra tillgången till lokala slakterier och föreslår en ökning av det anslaget. Vi tycker också det är viktigt att öka anslaget för blommande slättbygder.

  Biopremier bör införas för att stödja dem som ställer om arbetsmaskiner och fordon till fossilfria drivmedel, som i nuläget generellt är dyrare än fossila, eftersom man inte ska missgynnas ekonomiskt av en sådan omställning. Biopremien bör utformas som ett stöd per liter drivmedel.

  Ökade kostnader för jordbrukets vattenhantering är en konsekvens av ett förändrat klimat. Dagens vattenanläggningar inom jordbruket är ofta byggda efter tidigare rådande klimatförutsättningar. Vi vill därför införa ett statligt stöd till investeringar och åtgärder inom jordbruket som stärker jordbrukets vattenhantering i ett förändrat klimat och därmed kan stärka vår självförsörjningsgrad gällande livsmedel.

  Vi satsar även på produktion och förädling av växtbaserade livsmedel. Detta kan ske genom utveckling av nya livsmedel och nya odlingsmetoder samt stärkt produktionsstöd för växtbaserade livsmedel.

  Vi tillför även mer medel än regeringen för att anlägga och sköta våtmarker.

  Herr talman! I dag täcker betesmarksersättningen endast en del av de merkostnader som det innebär för lantbrukare att ha betesmark i hävd. Samtidigt fortsätter betesmarker att växa igen. Det är en stor förlust för den biologiska mångfalden och för en levande landsbygd, och det försämrar Sveriges livsmedelsproduktion.

  Vänsterpartiet anser att ersättningsnivån i Sveriges strategiska plan bör utökas, så att man kan ge full kostnadstäckning till lantbrukaren.

  För oss är budgeten en helhet. Det innebär också att vi avstår från ställningstagande och i stället har ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

  Med detta tackar jag för den här perioden och önskar god jul.

  2024-12-12 15:29:31

  

  Kajsa Fredholm

• Herr talman! Tack, Kajsa Fredholm, för anförandet!

  Först lät det inte som om det handlade om utgiftsområde 23. Det var ju ganska mycket kritik mot den nuvarande regeringen för den ekonomiska politik som förs. Låt mig bara helt kort säga att vi både sänker skatter och förstärker välfärden. Den skattesänkning som handlar om slopad avtrappning av jobbskatteavdraget är självfinansierande i och med att den ökar tillväxten. Jag vill bara ha detta sagt.

  Nu kommer jag till utgiftsområde 23. Ganska mycket av anförandet handlade om hyggesfritt skogsbruk. Det är ett intressant område, och vi är också försiktigt positiva till det. Men vår ståndpunkt är att det verkligen måste vara valfritt för skogsägarna. Det vill vi inte kompromissa med.

  Hyggesfritt skogsbruk har lite problem. Det är inte säkert att det gynnar kolinlagringen. De flesta undersökningar visar på lägre tillväxt. När det gäller biologisk mångfald är det också lite komplicerat. Först och främst är det svårt att få till stånd hyggesfrihet. Man ska helst ha en fullskiktad skog till att börja med, alltså att det finns representanter för alla årsklasser jämnt fördelade. Sedan är det inte säkert att det stöder biologisk mångfald på det sätt som man har tänkt sig eftersom man måste ha skuggtåliga träd. Då är det gran som gäller i större delen av Sverige, förutom i de allra sydligaste delarna. Kostnaden vid övergången ska kompenseras, men vi har sett att det blir mindre lönsamhet över tid.

  Min första fråga blir: Kan vi lita på att Vänsterpartiet inte kommer att tvinga skogsägare till hyggesfritt skogsbruk? Ska valfriheten gälla, så att det inte finns någon kompromiss med det?

  2024-12-12 15:41:05

  

  Staffan Eklöf

• Herr talman! Tack, Staffan Eklöf, för frågan! Som ledamoten kanske hörde hade vi en rad förslag om att på frivillig basis kunna implementera hyggesfria metoder mer. Att tvinga skogsägare har vi aldrig talat om, vad jag vet.

  Den frågan kan vi alltså stryka här och nu.

  (STAFFAN EKLÖF (SD): Bra.)

  Nu kommer jag till den ekonomiska politiken. Regeringen och Sverigedemokraterna hade utrymmet 60 miljarder, och de använder en väldigt stor del av det till att sänka skatterna för höginkomsttagare i vår inkomstgrupp, alltså personer som har 70 000 eller mer i månaden. Det anser vi vara slöseri med skattemedel. De pengarna hade behövts till exempelvis sjukvården, som man inte finansierar fullt ut, skolan eller omsorgen. Kommuner och framför allt regioner skriker efter hjälp för att de inte kan klara sina ekonomier.

  Jag tycker att det är lite magstarkt av ledamoten att påstå att man ger tillräckligt mycket pengar till välfärden, för det gör man inte. Man ger inte ens hälften av det som behövs.

  Jag lyssnade på ledamotens anförande tidigare. Ledamoten sa att vad gäller utgiftsområde 23 hade man inte fått med allting, men man var en liten bit på väg. Detta sa ledamoten, och jag skulle gärna vilja veta vad det är för satsningar där man inte fick med allt man ville. Ledamoten uttryckte det så i budgetdebatten.

  2024-12-12 15:43:13

  

  Kajsa Fredholm

• Herr talman! Det där känner jag inte igen riktigt. Vi fick igenom ganska mycket. 20 saker har vi beslutat om, och sedan kommer det mer. Inflationen har begränsat oss tidigare, liksom de stora satsningarna på försvar och rättsväsen. Men vi tar det steg för steg.

  Skattesänkning för höginkomsttagare, säger ledamoten. Det handlar ju om avskaffad avtrappning av jobbskatteavdraget. Det ger större tillväxt. Det blir alltså större kaka att fördela. Man kan notera att när avtrappningen infördes gav det just inget nettotillskott till statskassan.

  Men nu pratar vi om hyggesfritt skogsbruk. Det är jättebra med ett löfte från Vänsterpartiet att man inte kommer att göra avkall på skogsägarnas frihet att välja hyggesfritt eller inte. Det är ett jättebra besked. Det tar vi med oss.

  Men låt mig problematisera kring detta med hyggesfritt. Det kan visa sig att kolinlagringen är sämre i hyggesfritt än i trakthyggesbruk, och det kan visa sig att just den biologiska mångfald man vill bevara inte bevaras med hyggesfritt bruk - man måste ju använda gran, och vi har biologiskt sett egentligen för mycket gran i våra skogar eftersom det inte brinner längre. Det är också en mycket liten areal som det är möjligt att bedriva hyggesfritt bruk på. Jag tror att det är 3 procent i dag, och det kanske kan ökas en smula. Andra åtgärder i skogen vore nog mer betydelsefulla för biologisk mångfald, inte minst i södra Sverige.

  Om det nu visar sig att det inte är bättre för vare sig kolinlagring eller biologisk mångfald och det dessutom blir fortsatta ekonomiska problem inte bara i övergångsperioden, kommer då Vänsterpartiet fortfarande att vara positivt, eller är man beredd att ompröva sin syn på hyggesfritt?

  2024-12-12 15:45:24

  

  Staffan Eklöf

• Herr talman! Ursäkta att jag var otydlig med min fråga. Ledamoten sa att de hade velat få ut mer men att de i alla fall var nöjda med att ha fått igenom de här förslagen. Då undrade jag lite vad ledamoten hade velat få ut mer. Vilka förslag var hjärteförslagen i budgeten?

  Vad gäller det hyggesfria tänker jag inte komma med utifall-att-kommentarer. Det känns helt meningslöst.

  Något som är väldigt viktigt i sammanhanget är att det inte finns tillräckligt med pengar för att hantera alla ersättningar som skogsägare har. De står på kö för ersättningar, och regeringen anslår inte tillräckligt med pengar för att hantera detta. Det har väldigt stor betydelse för både klimatet och för den biologiska mångfalden.

  Ersättningarna till de fjällnära skogarna är inte tillräckliga. Här har vi budgeterat mer än 1 miljard kronor för att kunna hantera detta. De ska även kunna användas av länsstyrelserna för att öka och förbättra hanteringen.

  Jag vill nog hellre få reda på varför regeringen inte kan öka pengarna, så att skogsägarna inte behöver vänta utan kan få svar tidigt och också få ersättning tidigt.

  2024-12-12 15:47:25

  

  Kajsa Fredholm

• Herr talman! Jag ska börja med att säga att Centerpartiet avstår från ett ställningstagande här, eftersom vi har en egen skuggbudget. Vi hänvisar till våra överväganden i ett särskilt yttrande.

  Att satsa mer på Försvarsmakten är bra. Det tycker vi nog allihop. Vår beredskap står dock på bräcklig grund när livsmedelsbranschen till stor del tycks bygga på import och beredskapslager snarare än ett större och mer decentraliserat jordbruk.

  Herr talman! Under de senaste två åren har vi haft ett ökat fokus på Sveriges civila beredskap i händelse av krig eller kris. Det är bra, men debatten har primärt handlat om hushållens behov av vevradio, torrvaror och vattendunkar och i någon utsträckning också om beredskapslager, butikers lagerhållning och importens logistikkedjor. Allt detta är förstås relevant. Samtidigt duckas det för det viktiga samtalet om elefanten i rummet: Sveriges otillräckliga livsmedelsproduktion.

  Intresset för att röra vid den här frågan har historiskt sett varit lågt, eftersom det skulle innebära att rikspolitiken skulle tvingas röja runt i en sörja av naivitet och en världsfrånvänd förhoppning på den globala just-in-time-ekonomin.

  De senaste åren har det dock visat sig att pandemier, krig och störningar i viktiga leveransrutter har en högst påtaglig förmåga att skapa störningar. Detta utgör en påtaglig risk för ett land som Sverige, där varannan tugga mat är importerad. Vid till exempel en krigssituation kommer det inte att hålla måttet.

  Vi behöver helt enkelt fler jordbrukare och en mer decentraliserad produktion som effektivare kan försörja landet med livsmedel. Det är för övrigt någonting som skulle vara önskvärt även i fredstider, då det kan främja landsbygdsutveckling, lokal tillväxt och jobb.

  Herr talman! Utvecklingen i Sverige har dessvärre över en lång tid varit den omvända. Antalet jordbrukare har minskat, inte minst i norra Sverige. De små jordbruken har slagits ut till förmån för enskilda större producenter, och vårt importberoende har ökat.

  Det här är inte en naturlag utan ett aktivt val som vi i Sverige har gjort. Genom att avgiftsbelagd byråkrati och skatter staplats i alla led i livsmedelskedjan - hela vägen från jord till bord - har lönsamheten hos bönderna tunnats ut. Man skulle faktiskt kunna säga att staten har behandlat jordbruket som en mjölkko. Man har genom den statliga ivern att pressa ut sista droppen skapat en alltmer utmärglad och undernärd sektor för varje år som går. Detta har varit ett misstag, herr talman, och det gör svenska folket sårbart på ett sätt som är oacceptabelt.

  Dessvärre förefaller det också som att vi har en lång väg att vandra mot bot och bättring. För inte alltför länge sedan - jag tror att det var drygt ett halvår sedan, då jag satt i skatteutskottet - lade vi i Centerpartiet fram ett förslag till utskottsinitiativ. Syftet var att utreda statens pålagor i livsmedelskedjans alla led och föreslå reformer som ökar lönsamheten i jordbruket och stärker våra svenska bönders konkurrenskraft.

  Jag har nämnt detta förut i den här talarstolen, men jag nämner det igen: I dag letar sig 10 öre av varje matkrona i butik tillbaka till bonden - 10 öre! Staten tar själv i genomsnitt 11 öre bara i moms på slutförsäljningen, detta vid sidan av alla andra skatter och avgifter man tar i alla led när maten produceras, transporteras och förädlas. Det är en inte oviktig förklaring till att jordbruket befinner sig i utförsbacke. Det är förhållanden som politiker har skapat, och vi har också möjligheten att backa bandet om vi vill.

  Dessvärre röstade sex av åtta partier i skatteutskottet nej till det här initiativförslaget. Det var väldigt tråkigt, men jag hoppas att det kan komma nya möjligheter och ett klokare miljö- och jordbruksutskott. Tyvärr innebär detta dock att det just nu inte finns någon ljusning på horisonten för svensk livsmedelsförsörjning och att svenska folket är exponerat för betydande risker vid krig eller kris. Det största problemet förblir olöst samtidigt som Svenssons uppmanas att köpa sig en vevradio.

  Herr talman! Jag skulle också vilja nämna ett anslag som skiljer ut Centerpartiets förslag från regeringens. I övrigt är de ganska lika åtminstone när det gäller ramen, men vi har fördelat lite olika. Anslaget handlar om nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken, och vi vill öka det med 250 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Orsaken är att vi vill göra den här satsningen för att stärka lantbrukares konkurrenskraft i hela landet genom att påtagligt höja kompensationsersättningen till stödområdena.

  Varför vill vi då göra detta? Jo, som många vet går det inte så bra för Norrmejerier. Det är ett väldigt fint och bondeägt kooperativ som jobbar med bönder i norra Sverige. Problemet är att man helt enkelt inte kan konkurrera med exempelvis Arla. Jag är jätteglad för alla Arlabönder som nu får bättre betalt för sin mjölk, men utmaningen för Norrmejerier är att man inte kan betala sina mjölkbönder samma pris. Jag tror att det handlar om mer än 1 kronas skillnad per kilo mjölk. Det blir jättemycket på ett år.

  Just nu lägger väldigt många mjölkbönder i norra Sverige ned verksamheten. De är själva ryggraden för allt annat jordbruk, eftersom de påverkar annan kringverksamhet som veterinärer, företag knutna till jordbrukssektorn och självklart bönder med andra inriktningar. Detta är ett jätteproblem, för i dag är norra Sverige självförsörjande till 25-30 procent samtidigt som fler och fler inte minst mjölkbönder lägger ned. Så här kan vi inte ha det.

  Vad ska vi då göra? Jo, våra bönder behöver tjäna mer pengar, och därför tycker inte Centerpartiet och jag att staten kan vara nere med sin stora hand i mjölkbönders och andra bönders skattefickor. Om vi ser det här som bara ett sätt för staten att tjäna pengar på är vi nog illa ute. Om man ska se svenska bönder som en del av totalförsvaret tror jag att det är viktigt att man inte ser bönder som vilken skattebas som helst, utan man kanske behöver sänka skatter och avgifter för att fler ska kunna överleva.

  Herr talman! Staten tillåter att du skjuter tjäder, men om du däremot vill bruka högst begränsade delar av din egen skog och du tidigare av egen fri vilja tagit hänsyn till fågeln kan staten sätta dig i ekonomiskt fördärv. Är det rimligt?

  Detta drabbade Kristofer Stigen i Bollebygd, som jag och min kollega Stina Larsson besökte för en tid sedan. Han äger ungefär 145 hektar välskött skog och har haft tjädrar på sin mark som han försökt ta hänsyn till genom ett mer lågintensivt skogsbruk med bland annat plockhuggning. För något år sedan ansökte han om att avverka ungefär 20 hektar. Det är strax under 14 procent av hans innehav. Detta stötte på patrull hos Skogsstyrelsen, som beslutade om ganska omfattande inskränkningar gällande hur ytan han ansökt om fick avverkas.

  Herr talman! Skogsägaren valde att anpassa sig efter myndighetens beslut men förlorade i ett slag 1 ½ miljon kronor i intäkter från brukandet. Det visade sig också att skogen i ett slag tappade 3 miljoner kronor i värde, eftersom förekomsten av tjäder och beslutet från Skogsstyrelsen minskade hans rådighet över fastigheten.

  Eftersom vi i Sverige i alla fall på papperet ska ha ägande- och brukanderätt till vår egendom finns det också förväntningar på ersättning när staten via sina myndigheter gör inskränkningar i denna. Därför stämde Kristofer Stigen staten och ville ha ersättning för intrånget i hans ägande- och brukanderätt. Svaret blev i praktiken: Det kan du glömma!

  Eftersom Kristofer av eget intresse tidigare hade tagit hänsyn till fågeln tilldelade mark- och miljödomstolen i Vänersborg honom exakt 0 kronor i ersättning. I stället pådyvlades han statens nota för juridiska ombud, vilket blir ytterligare närmare en kvarts miljon att lägga till tidigare förluster.

  Jag tycker ärligt talat att det är fullständigt bedrövligt, anskrämligt och skandalöst. Det är alldeles glasklart att det aldrig har varit lagstiftarens intention att vi ska ha det på detta sätt.

  När artskyddet får som konsekvens att människors liv slås i spillror av en närmast gränslös statlig hänsyn till en fågel som det periodvis tillåts jakt på krävs knappast fler bevis på att någonting är allvarligt fel och orsakar verklighetsfrånvända juridiska tolkningar.

  Herr talman! Det krävs en ökad tydlighet och betydande uppstramning kopplat till ägande- och brukanderättsliga ingrepp från statens håll. I dag tvingas många skogsägare vara inblandade i rättsliga processer bara för att de vill ha rådighet över den skog som de själva äger eller ersättning för att staten har förbjudit dem att avverka sin skog.

  Därför, avslutningsvis, är den artskyddsutredning som ligger på miljöministerns bord och som ska föreslå förändringar i artskyddet och se över ersättningsfrågan mer än välkommen. Men jag vill påpeka något. Jag hade en debatt med miljöministern i fredags. Jag blir lite orolig. Som jag uppfattar det verkar inte artskyddsutredningen omfatta regellättnader när det gäller vanligt förekommande fåglar utan enbart ersättning. Är det så kommer denna juridiska cirkus att fortsätta. Då kommer också vanliga fåglar att sätta stopp för avverkning för helt vanligt folk, och det kan inte vi acceptera.

  (Applåder)

  2024-12-12 15:49:25

  

  Helena Lindahl

• Herr talman! Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet satsar betydligt mer än regeringen på detta utgiftsområde - areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det är något som jag tycker är bra då regeringen och Sverigedemokraterna enligt min mening inte gör tillräckligt på området.

  Jag tycker även att det bådar gott för ett samarbete efter nästa riksdagsval. Men det har blivit väldigt otydligt var Centerpartiet står i regeringsfrågan. Alla uppfattade att ledamotens partiledare, Demirok, hade valt Magdalena Andersson som Centerns statsministerkandidat. Jag vill ställa en mycket rak fråga till ledamoten Lindahl på grund av den osäkerhet som har uppstått kring detta: Är Magdalena Andersson Centerpartiets statsministerkandidat, och finns det ett sådant beslut?

  2024-12-12 16:01:10

  

  Kajsa Fredholm

• Jag får påminna ledamoten Fredholm om att ämnet för debatten är miljö- och jordbruksutskottets betänkande nummer 2 om areella näringar, landsbygd och livsmedel.

  2024-12-12 16:02:37

  

  Kenneth G Forslund

• Herr talman! Jag var helt säker på att ledamoten Kajsa Fredholm skulle fråga någonting om ersättningen till de skogsägare som inte får avverka eller något liknande - eller kanske om fjällskogen, där vi också har väldigt olika åsikter.

  Men när ledamoten gjorde sig besväret att ställa sin fråga kan jag svara så här:

  Varje parti vill nog att den egna partiledaren ska bli statsminister. Det är det svar som jag kommer att ge, även om Centerpartiet ser att det finns en del hinder och att det är en ganska lång väg fram till en eventuell sådan dag. Självklart vill varje parti att den egna partiledaren ska vara statsminister.

  För övrigt pågår det diskussioner i hela vår rörelse om Centerpartiets framtid. Vad är det för centerparti man vill se?

  Jag förstår egentligen inte varför det just nu är en så stor nyfikenhet enbart på Centerpartiet. Det finns ju massor med andra partier som inte heller har sagt exakt vilka de ska samarbeta med efter nästa val. Det hinner också hända väldigt mycket. Det är två år till nästa val.

  Sedan har vi alla olika önskemål och så vidare. Centerpartiet har inte satt ned foten i frågan. En del ledamöter tycker på ett sätt. En del tycker kanske att det vore smakfullt att jobba med den ena sidan. Sådana som jag kanske tycker att det vore smakfullt att jobba mer med den borgerliga sidan. Men svaret på frågan är att vi inte har bestämt någonting.

  Utmaningen för oss i Centerpartiet nu handlar nog snarare om att bygga vår egen politik än om att bygga vår politik på en statsminister som inte kommer att kunna hjälpa Centerpartiet med bättre siffror, som vi behöver i dag. Det handlar till exempel om att få tillbaka de landsbygdsväljare som vi förlorade i förra valet. Allt annat är för mig ointressant just nu.

  (FÖRSTE VICE TALMANNEN: Då förutsätter jag att båda ledamöterna tar sig tillbaka till budgetdebatten.)

  2024-12-12 16:02:38

  

  Helena Lindahl

• Herr talman! Jag tackar ledamoten för det ärliga svaret.

  Jag ber om ursäkt i förväg till talmannen, för jag vill gärna fortsätta lite grann. Det tar inte lång stund.

  Jag tolkar svaret från ledamoten som att det inte finns ett sådant beslut. Centerpartiet har alltså inte valt statsministerkandidat. Då undrar jag: Ska man tolka det som att Centerpartiet efter valet mycket väl kan välja en annan statsministerkandidat än Magdalena Andersson?

  (FÖRSTE VICE TALMANNEN: Även i detta inlägg var det väldigt lite budget.)

  2024-12-12 16:04:52

  

  Kajsa Fredholm

• Herr talman! Jag kan egentligen bara svara ledamoten precis det som jag svarade tidigare. Centerpartiet vill bli ett större parti, och vi vill så småningom gärna ha statsministerposten själva. Detta tycker jag att varje parti som försöker jobba med sina frågor borde sträva efter. Det är alltså mitt svar på den frågan.

  Jag kan väl bara avslutningsvis vädja till Vänsterpartiet med flera om att de kanske ska fundera på hur vi ska öka livsmedelsförsörjningen i praktiken i detta land. Det är väldigt mycket svepande ordalag och väldigt fint prat om att vi ska öka självförsörjningen. Men bönder lägger ned, inte minst i den del av landet som jag kommer ifrån. De säger att de inte får plus och minus att gå ihop.

  Våra svenska bönder behöver tjäna mer pengar. Då måste vi fundera på vad vi ska göra för att de ska kunna tjäna dessa pengar. Ett förslag är faktiskt att staten ska se över skattebördan och andra avgifter som åläggs via det offentliga när det gäller våra svenska bönder. Det skulle vi mycket väl kunna göra om vi tycker att det är viktigt att öka självförsörjningsgraden i detta land och att slippa importera mycket mer mat.

  Detta skulle jag jättegärna vilja ha en särskild debatt om vid tillfälle. Nu vet jag att ledamoten inte får svara på det här. Jag vet också att Vänsterpartiets bästa gren kanske inte är att vilja sänka statliga skatter. Men jag kan ändå vädja till ledamoten och även en del andra i denna sal om att de faktiskt ska fundera på om det inte vore klokt att helt enkelt kraftfullt sänka skatterna för våra svenska bönder för att vi ska kunna få fler bönder och en ökad självförsörjning i landet.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 17 december.)

  2024-12-12 16:05:44

  

  Helena Lindahl