Nya regler för datacenter och hållbara bränslen samt en ny reduktionsplikt

Debatt i text

• Herr talman! Vi debatterar i dag återigen reduktionsplikten. Vi har haft några debatter här i kammaren som har berört klimatpolitik, och reduktionsplikten hamnar ofta i de debatterna. Men i dag ska vi alltså ta ställning till regeringens proposition om en förändrad reduktionsplikt.

  Det ska sägas direkt att detta inte är någon återgång till den gamla radikala reduktionsplikten. Vi ska ha en rättvis och balanserad reduktionsplikt även fortsättningsvis.

  Herr talman! När vi nu ska ha den här diskussionen tycker jag att det kan vara relevant att zooma ut lite och reflektera över den resa det har varit med reduktionsplikten. Det började med en miljömålsberedning i början av 10-talet som hittade på ett mål för transportsektorn. Man konstaterade, fullt korrekt, att det inte skulle räcka med elbilar och laddhybrider för att nå det orealistiskt högt satta målet.

  Man förde då på tal ett kvotpliktssystem, något som vi redan hade i mindre skala och som finns i andra länder. När man läser remissvaren på Miljömålsberedningens delbetänkande ser man tydliga varningssignaler. Bland annat varnade Konjunkturinstitutet för att detta skulle leda till ökade drivmedelspriser med upp till 6 kronor litern.

  Regeringen tog Miljömålsberedningens betänkande vidare till en ny utredning. Under 2017 levererades propositionen Ett nytt styrmedel för minskade klimatutsläpp från drivmedel. Den lade grunden för reduktionspliktens utformning, som sedan implementerades den 1 juli 2018 efter beslut i samband med budgetpropositionen.

  Jag gick tillbaka och tittade på debatten här i kammaren från 2017. Redan då varnade Sverigedemokraterna för konsekvenserna av reduktionspliktslagen och dess effekter på priset. Den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen menade dock att prisökningarna fram till 2030 endast skulle bli 1–2 kronor.

  Vi vet nu att Socialdemokraterna återigen hade fel. Prisökningen blev betydligt högre än så. Sverige blev det dyraste landet i världen att transportera varor, tjänster och människor i. Detta fick inte bara konsekvenser för inflationen och hushållens privatekonomi, utan det blev också väldigt mycket dyrare att exempelvis transportera matvaror till våra matbutiker.

  Det tog lite tid, eftersom S-MP-regeringen då valde att också genomföra en historiskt stor skattesänkning den 1 juli 2018 så att man inte skulle märka reduktionspliktens införande. Det ska dock sägas att vi sedan dess har haft betydligt större skattesänkningar på drivmedel. Det var en historisk skattesänkning då, men i dag har det gjorts betydligt större skattesänkningar. Men på grund av den här skattesänkningen märktes ingen effekt, vilket också gjorde att det blev svårare för oss sverigedemokrater att opinionsbilda i valrörelsen 2018 om problemet med reduktionsplikten. Folk lyckades då knappt lära sig namnet, just eftersom det inte märktes någon skillnad vid pump. I den utsträckning priset blev högre trycktes det ned av skattesänkningen. Den stora effekten syntes först under åren som följde.

  Resultatet av den här radikala reduktionsplikten var att vi fick världens dyraste diesel. De här pengarna transfererades i regel från hushåll och verksamheter till några få drivmedelsaktörer. Politiken tvingade fram en efterfrågan på HVO, förnybar diesel, till den omfattning att det blev svårt för många mindre aktörer att få tag på bränsle. Jag träffade flera företagare som hade tvingats betala plikten just för att de inte lyckades hitta bränsle på marknaden. De stora drivmedelsaktörerna lade beslag på det mesta.

  Vad fick det då för andra konsekvenser? Jo, i kalkylerna registreras minskade utsläpp. Men vad innebar detta i realiteten? Politiken styrde råvaror från alla möjliga håll i världen till den svenska transportsektorn. Någon betydande effekt på global konsumtion över hela planeten är svår att fastslå. Vi kan inte säga att utsläppen har minskat på vår planet på grund av reduktionsplikten.

  Däremot har man styrt om råvaror. Exempelvis konsumerade vi väldigt mycket palmolja och palmoljebaserade bränslen under de första åren. Vi tog hit palmoljebaserade bränslen från Indonesien och körde bilar och lastbilar på dem. Sannolikt ökade det utsläppen.

  Men i kalkylerna registrerades som sagt minskade utsläpp. Samma sak kan sägas nu när reduktionsplikten minskats, det vill säga att utsläppen då ökat i kalkylerna.

  Samtidigt kan vi konstatera att det aldrig tidigare har framställts så mycket biodrivmedel i Sverige som i dag. I Sverige bidrar vi till att tränga undan mer fossila bränslen än vad vi någonsin gjort tidigare. Detta kan man dock inte tillgodoräkna sig i kalkylerna när man beräknar de territoriella utsläppen, på samma sätt som exportens klimatnytta i stort inte inkluderas.

  Herr talman! När vi nu genom en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna justerar reduktionsplikten höjs nivån något. Eftersom marknadsläget för HVO i dag har en bättre balans, bland annat tack vare lägre reduktionsnivå, förväntas detta inte få någon stor effekt på priset. Dock kommer det att få en effekt, men tack vare de skattesänkningar på både bensin och diesel som Sverigedemokraterna och regeringen kommit överens om i budgetpropositionen förväntar vi oss inte att se någon betydande prisökning vid pump. Det är svårt att säga på öret vad det blir, men sannolikt kommer man inte att märka någon betydande skillnad när man tankar bilen.

  Herr talman! Vad Sverigedemokraterna sa om reduktionsplikten här i kammaren redan 2017 har nu nått fram till i princip samtliga partier. Alla vill se en annorlunda modell än den vi hade tidigare. Men låt oss ändå tydliggöra vad dessa partier vill. Det krävs en radikal politik för att nå det transportmål som Miljömålsberedningen hittade på i början av 10-talet, och dessa partier är alltså beredda att satsa på att nå detta mål oavsett vilka konsekvenser det får.

  Ska man öka inblandningen av förnybart bränsle kommer det att kosta pengar, oavsett vilken modell man gör det på. Det går inte att trolla fram bränsle som är betydligt dyrare att tillverka. Det kommer att bli dyrare för svenska hushåll, oavsett hur man betalar för bränslet. Låt oss vara tydliga med det. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är överens om att kraftigt höja priset på att transportera sig i vårt land.

  (Applåder)

  2025-05-21 18:22:40

  

  Martin Kinnunen

• Herr talman! Tack, ledamoten, för din historiebeskrivning!

  Jag tror att ledamoten glömde att nämna att Miljömålsberedningens förslag kom för att vi skulle uppnå Parisavtalet. Det här var naturligtvis en stor del av det. Miljömålsberedningens förslag var också för att klara den svenska skogen och att vi skulle kunna fortsätta avverka. Så tänkte den miljömålsberedning som satt då. Men nu står ju Tidöpartierna inklusive Sverigedemokraterna, som har förhandlat fram en gemensam klimatpolitik, bakom Sveriges mål om nettonollutsläpp 2045. Det tycker jag förstås är positivt. Välkomna, Sverigedemokraterna!

  I april i år redovisade dock Naturvårdsverket att Sverige inte ser ut att nå klimatmålen för vare sig 2030, 2040 eller 2045 med Tidöpartiernas politik och att reduktionsplikten därför borde vara högre. Att inte nå målen – speciellt de av Tidöregeringen förhandlade EU-målen – riskerar att bli väldigt dyrt för svenska skattebetalare, i form av böter och köp av utsläppsrätter.

  Min fråga till ledamoten är: När reduktionsplikten i det här fallet inte är tillräcklig, vilka ytterligare åtgärder planerar Tidögänget att presentera här och nu för att sänka utsläppen?

  2025-05-21 18:30:14

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Herr talman! Oaktat klimatfrågan importerar Europa fossila bränslen från Ryssland för större summor än vi har skänkt i form av stöd till Ukraina. Om vi nu inte ska använda de förnybara drivmedlen utan fortsätta fossilt och om elektrifieringen inte går så snabbt att vi kan nå våra mål, hur ska vi då minska importen av fossila bränslen till Europa från Ryssland?

  2025-05-21 18:37:59

  

  Rickard Nordin

• Herr talman! Vi går mot elektrifiering, säger Martin Kinnunen. Jag skulle snarare säga att vi möjligtvis haltar betänkligt mot elektrifiering. Elektrifieringstakten går långsammare nu än när regeringen tillträdde. Tidöpartierna har effektivt saboterat elektrifieringen. Man har tagit bort de stöd som fanns. Man har stoppat de möjligheter att få ersättning som fanns. Man har sett till att elbilsexporten ökat nu.

  Martin Kinnunen har förstås rätt i att vi inte känner till ursprunget för mycket stora delar av våra råvaror. Ungefär 54 procent av drivmedlen i Sverige känner vi inte till ursprunget för. Det handlar knappast om norsk Nordjöolja. I stället kommer det från stater som Ryssland, som vi verkligen inte vill beblanda oss med. I det läget väljer Martin Kinnunen och regeringen att öka andelen av det fossila, och det är inga småsummor det handlar om. Vi talar om 4 miljoner liter diesel om dagen. Stora delar av det kommer från skurkstater, som inte vill redovisa ursprunget.

  Det här kommer vi inte lösa på några år, säger Martin Kinnunen. Nej, men till att börja med går vi åt fel håll nu. Vi använder mer fossilt nu än när Martin Kinnunen och hans kompisar i regeringen tillträdde.

  Säg till dem som kämpar i Ukraina att vi ska fortsätta använda ryska fossila råvaror och att vi behöver använda lite mer nu. Sedan får vi se om något år om vi kan lösa saker och ting sedan. Säg till dem som kämpar vid fronten att Sverige inte är beredd att ta sin del av ansvaret. Vi är inte beredda att minska vår import från Ryssland. Säg till dem som kämpar för sina liv och sin frihet att våra priser här är viktigare än deras liv där.

  Hur ska vi bli av med den ryska oljan när vi ökar den fossila användningen i Sverige? Svara på det till både mig och försvararna i Ukraina, Martin Kinnunen!

  2025-05-21 18:40:16

  

  Rickard Nordin

• Herr talman! Tack, Sätherberg, för frågorna! Genom den justerade reduktionsplikten är vår bedömning att Sverige ska kunna nå sitt ESR-åtagande till 2030. Det är den bedömning som finns. Sedan är det alltid svårt att sia om framtiden.

  Vi fick världens högsta bränslepriser. Socialdemokraterna trodde att det skulle bli någon enstaka krona dyrare. Vi vet att det inte blev så. Vi vet också fler saker. Parisavtalet undertecknades ungefär samtidigt som Miljömålsberedningen antog sitt slutbetänkande omkring 2013. Men inget annat land som har undertecknat Parisavtalet har infört reduktionsplikt. Kopplingen mellan Sveriges reduktionsplikt och Parisavtalet är alltså rimligtvis extremt svag.

  Kopplingen mellan skogen och reduktionsplikten är också svag, eftersom Fit for 55 och de andra klimatakterna inte existerade när planerna på reduktionsplikt kom till eller när vi klubbade reduktionspliktslagen. De fanns inte; de kom senare. Vi fick de här sakerna mycket beroende på att Sverige hade en socialdemokratisk regering som förhandlade fantastiskt dåligt. De trodde att den svenska reduktionspliktslagen skulle hålla till 2030 och fokuserade därför på att få till en koppling mellan ESR och LULUCF. Nu vet vi att det ändå inte hade funkat.

  I dag har vi kalkylerna. Vi vet att reduktionsplikten på den gamla nivån inte hade räckt till för att uppnå LULUCF-åtagandet. Problemet är LULUCF-akten i sig, och det är därför Sverige tillsammans med likasinnade länder måste jobba stenhårt för att förändra den rättsakten.

  2025-05-21 18:31:53

  

  Martin Kinnunen

• Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret men håller inte med. Naturvårdsverket presenterade i april sin rapport, som kommer att gå till regeringens klimatredovisning om hur det går. Där konstaterade man med all tydlighet att vi inte når målen för vare sig 2030, 2040 eller 2045 med den klimatpolitik som just nu förs.

  I dag har Tidögänget lagt fram ett förslag som gör att vi inte klarar klimatmålen. Sverigedemokraterna ville egentligen ha noll reduktionsplikt och hotade faktiskt även med regeringskris om man inte fick sin vilja igenom. Det blev 6 procent 2024, och nu 2025 står Sverigedemokraterna bakom 10 procent. Samtidigt har man sänkt skatten för fossila drivmedel till i stort sett lägsta möjliga enligt EU:s regler, vilket gör att när ETS 2 införs 2027 finns inte instrumentet att sänka skatten kvar för att parera prishöjningar.

  Tidögänget har inte heller levererat några förslag för att kompensera där till exempel bilbehovet är som störst i glesbygden och på landsbygden, som vi har gjort med vår tankrabatt. Skattebetalarna riskerar att få betala dyrt för att Sverige inte når klimatmålen. Vad är Sverigedemokraternas svar på vad priset på diesel och bensin vid pump blir 2027 när det framförhandlade ETS 2 införs?

  2025-05-21 18:33:59

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Herr talman! Priset vid pump är svårt att uttala sig om. Det man kan uttala sig om är i vilken riktning politiken påverkar priset. Vi ska försöka bibehålla låga priser på drivmedel i Sverige. Det ska vara en svensk prioritering, enligt Sverigedemokraterna. Jag utgår från att det kommer att fortsätta vara så även nästa mandatperiod.

  Vi har presenterat en styrmedelsutredning som tittar på hur man ska kunna kompensera hushåll. Ibland ska det kunna genomföras genom skatt. Mycket riktigt har Sverigedemokraterna, som Sätherberg säger, varit framgångsrika i att sänka drivmedelsskatterna i Sverige i dag. Den 1 juli får vi den absolut lägsta nivå på dieselskatt som man tillåts ha i Europa, och det är väldigt positivt. Men vi har fortfarande möjlighet att ha den absolut lägsta nivån även på bensin. Vi har inte nått golvet ännu för lägsta möjliga skatt. Då är det viktigt att inte justera upp skatterna.

  Vad kommer Socialdemokraterna att göra efter valet? Kommer ni också, precis som Sverigedemokraterna, att kämpa för att någon automatisk uppräkning av skatt inte genomförs? Jag tror inte det. Miljöpartiet har i alla fall varit så modiga att de kunnat säga sanningen om oppositionspartiernas politik i tv. De har tydliggjort att vi får dyrare drivmedel med vänsterpartierna vid makten. Sverigedemokraterna kommer att vara en motvikt till detta.

  Jag måste också konstatera att ETS 2-akten är djupt problematisk. Sverigedemokraterna markerade tydligt mot ETS 2 under förhandlingarna i EU-nämnden när Socialdemokraterna hade regeringsmakten. Vi tycker inte att det är ett rättvist sätt att utforma ett handelssystem där svenskar ska betala in pengar som bland annat går till ungerska och bulgariska hushåll. Det blir transfereringar från svenskar till bulgarer och ungrare. Vi tycker inte att det är rimligt alls, utan pengarna bör stanna i Sverige.

  2025-05-21 18:35:43

  

  Martin Kinnunen

• Herr talman! Socialdemokraterna försöker ofta låta som att de förstår människors vardag. Men när det kommer till kritan i klimatpolitiken är det ofta Miljöpartiet som får hålla i taktpinnen. Nu får vi svart på vitt om vad som väntar om Socialdemokraterna återigen skulle få chansen att bilda regering tillsammans med Miljöpartiet. Det blir dyrare att leva, att köra bil och att bo utanför storstaden.

  Miljöpartiets språkrör Amanda Lind har varit väldigt tydlig. Det kommer att bli dyrare, säger hon i SVT:s 30 minuter. Med det menar hon såklart bränslepriserna. Miljöpartiet vill höja reduktionsplikten rejält igen. Det är exakt denna typ av politik som en gång fick priserna att skena och som slog absolut hårdast mot barnfamiljer, mot landsbygden och mot företagare.

  När Socialdemokraterna står här och pratar om ansvar och rättvisa vill jag fråga vad det är som har förändrats. Kommer de den här gången att säga nej till Miljöpartiet om de skulle hamna i ett sådant läge att de får ta över regeringsmakten? Eller kommer de som vanligt att låta de gröna bestämma?

  Detta är någonstans skillnaden mellan oss och Socialdemokraterna, herr talman. Vi sänker priserna – de gör det dyrare. Vi har förstått läxan – det har inte Socialdemokraterna.

  2025-05-21 18:51:49

  

  Helena Storckenfeldt

• Herr talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan!

  Vi ska naturligtvis fortsätta jobba för en omställning av transportsektorn. Sverigedemokraterna är helt med på att vi går mot en elektrifiering. Men låt oss vara tydliga med att även för att tillverka HVO använder man exempelvis naturgas i dag. Ryssland är en stor producent av naturgas, vilket gör att man på marginalen ändå är med på samma marknad.

  Vi vet i dag inte det exakta ursprunget bakom våra råvaror. Den olja som raffineras till drivmedel i Sverige vet vi var den kommer ifrån. Däremot kan vi inte vara helt säkra på var färdigraffinerad råvara kommer ifrån. Det vi vet är att det allra mesta av råvaran kommer ifrån Norge i dag. Det tycker jag är positivt.

  Så länge man använder fossila råvaror kommer det givetvis på något sätt att påverka hela marknaden för fossila råvaror. Så här gör vi dock när det gäller väldigt många olika saker. Vi behöver fortfarande plast och många andra saker.

  Att ställa om är ett långsiktigt arbete. Det kommer man inte att kunna göra på något år. Alldeles oavsett om vi blandar in 40 eller 50 procent kommer vi fortfarande att vara beroende av fossila råvaror i vissa sammanhang, vilket på marginalen kommer att påverka alla länder som producerar dessa råvaror.

  2025-05-21 18:38:39

  

  Martin Kinnunen

• Herr talman! Vårt land pressas just nu av flera parallella kriser. Vi har en sjukvårdskris. Vi har en gängkriminalitetskris, som kryper allt längre ned i åldrarna. Det pågår fortfarande ett krig i vårt närområde. Vi har en kostnadskris, som visar sig inte minst när vi handlar mat. Vi har också en klimatkris, herr talman. Klimatförändringarna är redan påtagliga, och de hotar framtida generationer och svenskt välstånd. På det ökar nu Sveriges utsläpp. Vi har superlåg tillväxt, och våra arbetslöshetssiffror hör till Europas högsta. Det här är riktig tvärtompolitik.

  Herr talman! Det är tydligt att det behövs en ny kapten som inte blundar för alla parallella kriser utan ser helhetsbilden när det gäller att styra Sverigeskutan framåt.

  I dag debatterar vi alltså regeringens förslag om ännu en förändring av reduktionsplikten. Jag vill yrka bifall till vår reservation 2.

  Vi står i en av vår tids mest avgörande utmaningar, nämligen att ställa om så att vårt samhälle blir hållbart, klimatsmart och rättvist. Klimatförändringarna väntar inte, och det borde inte heller vi göra i Sveriges riksdag. Men omställningen får aldrig bli ett individuellt ansvar där vanligt folk pressas av ökade kostnader. Det är här politiken ska visa vägen med handlingskraft och med rättvisa.

  Herr talman! Sverige har en stor fördel, och det är den svenska skogen. Till skillnad från många andra länder beslutade vi tidigt att vid avverkning skulle nyplantering ske. Sverige ville ha en skoglig tillväxt. Det gör att vi också har en bioekonomi att utveckla i omställningen för att byta ut det fossila mot förnybart. Därför tillsatte vi socialdemokrater i regeringsställning Bioekonomiutredningen. Det gjorde vi för att få förslag till en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi.

  Den 1 december 2023 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande En hållbar bioekonomistrategi, men redan den 29 mars 2023 lämnades ett delbetänkande, Förnybart i tanken. Där föreslog man åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige. Det här ger oss en möjlighet att förutom elektrifieringen använda svenska råvaror för att minska utsläppen från transportsektorn genom att blanda in mer förnybart bränsle, helt enkelt mer svenskt i tanken.

  Kristerssons regering har haft flera år på sig nu och alla möjligheter att utveckla bioekonomin i Sverige. Vi har riktigt bra förutsättningar, men den politiska viljan ser ut att fattas.

  I dag diskuterar vi regeringens velande om reduktionsplikten. År 2024 skulle det vara 6 procents inblandning. År 2025 kom det en ny proposition om 10 procent i stället. Vad som kommer nästa gång, herr talman, får du och jag gissa.

  Vi socialdemokrater föreslår i stället Sverigebränslet, och det gör vi av många orsaker. Vi måste göra det möjligt för vanligt folk att kunna använda bilen, speciellt där tillgången till kollektivtrafik är obefintlig. Samtidigt måste vi pressa ned utsläppen. I Sverige rullar det cirka 5 miljoner bilar i dag. Av dem går 47 procent på bensin och 31,3 procent på diesel.

  För fler jobb, för svensk industri, för klimatet och för vår beredskap presenterade vi redan år 2023 en helt ny modell för inblandning av biodrivmedel i Sverige, något vi kallar Sverigebränslet. Vårt förslag i dag är att nivån på inblandning ska vara 19,3 procent för diesel och 10 procent för bensin. Det här är en väg framåt för att vi ska kunna nå både Sveriges och EU:s klimatmål. Detta var sju av åtta partier överens om, för att vi ska kunna nå de av EU förhandlade flexibiliteterna som gör att vi kan klara svenskt jord- och skogsbruk.

  Sammantaget, herr talman, kan vi också spara miljarder i skattekronor som annars kommer att gå till kostsamma utsläppsrätter eller böter till EU. Det finns många andra prioriteringar man kan välja att göra för dessa många miljarder i stället för att betala för Sveriges utsläpp till andra länder.

  Herr talman! I och med både pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har det blivit uppenbart att våra befintliga system inte var tillräckligt flexibla. Vi tycker därför att rätt väg framåt är att ha en del av Sverigebränslet som en så kallad tilläggsinblandning. När priset på fossilt bränsle från diktaturstater sticker upp på världsmarknaden kan man minska inblandningen. När produktionen av biodrivmedel i Sverige kommer i gång i större skala och priset blir billigare kan man öka tilläggsinblandningen.

  Vi anser också att Sverige måste jobba hårt för en differentiering av skatten på hållbara biodrivmedel och fossila drivmedel på EU-nivå. Det är en principiellt viktig fråga att klimatsmarta bränslen inte beskattas på samma sätt som fossila.

  En annan viktig åtgärd vi socialdemokrater vill se är att staten tar ett större ansvar på biodrivmedelsmarknaden. Vi har föreslagit en reform på energimarknaden som vi kallar folkhemsel. Den bygger på att staten går in och tecknar långa kontrakt och sedan auktionerar ut elen till rimliga priser. Vi vill överväga att göra samma sak, teckna långa kontrakt, när det gäller Sverigebränslet. Vi vill också överväga det förslag som Bioekonomiutredningen lade fram våren 2023 så att vi kan stimulera den inhemska produktionen, som ger fler svenska jobb och gör svenska restprodukter till svenska förnybara drivmedel.

  I vårt förslag om Sverigebränslet föreslår vi socialdemokrater också en rad andra åtgärder vad gäller reduktionspliktsavgiften och att gå från MK1 till MK3 för att skapa en mer stabil situation när det gäller bränslepriserna.

  Sammanfattningsvis, herr talman: Sverige behöver en ny väg framåt för att hantera alla parallella kriser. Vår modell för drivmedelsinblandning i Sverige, som vi kallar Sverigebränslet, är viktig för att minska utsläppen och för innovationer, den gröna industrin och fler jobb i Sverige. Tillsammans med våra andra budgetförslag, som handlar till exempel om tankrabatt, om barnbidrag, om att det förhöjda bostadsbidraget för barnfamiljer görs permanent och om att vi säger nej till regeringens försämring av högkostnadsskyddet, gör den det lättare för vanligt folks vardagsekonomi.

  Samtidigt satsar vi socialdemokrater redan nu på läkemedelsberedskap, sjukvårdsberedskap och livsmedelsberedskap, för Sveriges beredskap och försörjningsförmåga behöver byggas upp nu.

  Klimatförändringarna är här och kräver åtgärder. Och, herr talman, det går inte att trolla bort utsläppen från drygt 4 miljoner bilar som går på diesel och bensin. Det som nu sker, med ökade utsläpp som stannar länge i atmosfären, gör det desto tuffare och desto dyrare och kommer att kräva än mer ingripande åtgärder. Detta är Kristerssons regering förstås fullständigt medveten om, men man lämnar en springnota till nästa regering att hantera.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Malin Larsson (båda S).

  2025-05-21 18:43:25

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Herr talman! Jag tror inte att de tappra ukrainarna vid fronten kunde bry sig mindre om Sveriges reduktionspliktslag, om jag ska vara ärlig. Jag tror inte att de bryr sig ett dugg. Jag tror också att de inser att beredskap och säkerhetspolitik är viktigt även för Sverige och att det inte är ett vägvinnande koncept att lägga en enorm kostnadspålaga på svenskt lantbruk och försämra svensk livsmedelsproduktion, vilket den radikala reduktionspliktslagen ledde fram till.

  Att fasa ut fossila drivmedel är ett långsiktigt arbete. För varje år som går förändras mixen inom fordonssektorn. Det blir fler och fler laddbara bilar. Förbrukningen av fossila drivmedel minskar. Zoomar vi ut lite ser vi att allting har gått åt ungefär samma håll, även om kurvorna kan variera lite beroende på ränteläge, inflation och tillväxt.

  2025-05-21 18:42:14

  

  Martin Kinnunen

• Herr talman! För det första har vi det lägsta skattetrycket sedan 70-talet, och det märks. Det gör väldigt stor skillnad.

  Sedan tycker jag att det är rätt anmärkningsvärt att oppositionen har ett så uppskruvat tonläge i en prisdebatt, särskilt vad gäller reduktionsplikten. Sedan den här regeringen tillträdde har de totala utsläppen minskat både 2022 och 2023. De ökade tillfälligt 2024, men nu är planen stabil – utsläppen ska fortsätta minska år för år fram till 2030, och sedan ska vi också nå det långsiktiga målet 2045.

  Jag tackar så mycket för svaret. Tyvärr förstärker det bara min bild. Från Socialdemokraternas sida kan man eventuellt protestera lite i början, men när det gäller är det sannolikt Miljöpartiet som kommer att få sista ordet i klimatpolitiken. För vi vet hur det brukar bli, herr talman. När makten står på spel väger andra principer lätt. Och om höjda bränslepriser krävs för att hålla ihop ett rödgrönt regeringsunderlag är det ett pris som Socialdemokraterna verkar vara beredda att låta svenska bilpendlare, företagare och landsbygdsbor betala.

  2025-05-21 18:55:27

  

  Helena Storckenfeldt

• Herr talman! Jag tänker verkligen tillstå att bensin- och dieselpriset var alldeles för högt. Men jag kan, herr talman, upplysa ledamoten om hur det såg ut under samma år, med samma reduktionsplikt och när inga förändringar var gjorda. Den 1 maj 2023 kostade en liter diesel 21,02. Den 11 september 2023 kostade den 25,81. Det var samma reduktionsplikt och samma skatter, ingen förändring.

  Vi måste, herr talman, göra oss oberoende av dem som håller i plånboken, diktaturstaterna på världsmarknaden, som höjer priset. Det är orimligt att en vanlig svensk får betala 5 kronor mer per liter på grund av att vi inte styr det här.

  Det är därför vi föreslår ett Sverigebränsle. Det är därför vi föreslår att vi ska använda det vi har i Sverige och som andra länder inte har, en bioekonomi. Vi föreslår att vi ska göra drivmedel, handla upp det och auktionera ut det så att vi får ned priserna. Det här är vår styrka, inte vår svaghet.

  Vi har gjort vår läxa. När vi märkte att det började kosta stoppade vi i den socialdemokratiska regeringen indexeringen 2022, för att det blev för dyrt.

  Men det handlar inte bara om en reduktionsplikt. Det handlar också om att vi helt styrs av världsmarknadspriset på råolja som produceras av diktaturstater. Det vill inte vi. Vi vill höja Sveriges beredskap. Vi vill se fler jobb i Sverige. Vi vill ha en grön industri med nya innovationer. Detta kanske är skillnaden mellan socialdemokrater och Tidögänget – att vi vill ha något att leva av i det här landet.

  (Applåder)

  2025-05-21 18:56:48

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Reduktionsplikten har varit ett av våra viktigaste verktyg för att minska utsläppen från transportsektorn. Att blanda in biodrivmedel i bensin och diesel kan vara ett effektivt sätt att minska utsläppen, men bara om det görs på rätt sätt.

  Den tidigare reduktionsplikten var för högt satt. Den ledde till att Sverige i praktiken dammsög den globala marknaden på biodrivmedel, resurser som annars hade kunnat göra större nytta i andra sektorer än personbilstrafiken.

  Riksrevisionen konstaterade att reduktionsplikten hade hamnat på en ohållbar bana. Man slog fast att den inte var vare sig kostnadseffektiv eller genomförbar i sin dåvarande form. Det är allvarlig kritik, och det vore ansvarslöst att inte ta den på allvar.

  Låt mig därför vara tydlig: Vi moderater tror på att klimatpolitiken ska vara effektiv, evidensbaserad och förankrad i verkligheten – inte driven av symbolik eller kortsiktig populism.

  Att människor känner att politiken är rimlig, rättvis och begriplig är en förutsättning för att omställningen ska kunna ske i praktiken. Därför har regeringen lagt om kursen. Reduktionsplikten sänks till en nivå som är förenlig både med våra klimatmål och med en rimlig prisbild vid pumpen. Vi fokuserar i stället på att använda biodrivmedel där de verkligen gör skillnad – i flyget, i sjöfarten och i den tunga trafiken.

  Samtidigt storsatsar vi på elektrifieringen. Vi bygger ut laddinfrastrukturen, säkrar energiförsörjningen och möjliggör investeringar i ny kärnkraft. Det är så vi driver klimatarbetet framåt – med teknik, innovation och en långsiktig trovärdighet.

  Vi vet att transportsektorn står för en betydande del av Sveriges utsläpp. Men vi vet också att Sverige är ett föregångsland, där vi kombinerat ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp. Sedan 1990-talet har Sveriges bnp fördubblats. Samtidigt har våra utsläpp minskat med över en tredjedel. Det är ett kvitto på att teknik, tillväxt och hållbarhet går hand i hand.

  Fru talman! Reduktionsplikten, som syftar till att öka andelen biobränsle i diesel och bensin, är ett av våra verktyg för att sänka utsläppen. Men det är ett verktyg som måste hanteras med försiktighet. En alltför snabb och orealistisk höjning riskerar att kraftigt höja drivmedelspriserna, vilket särskilt påverkar dem som bor och verkar på landsbygden. Det drabbar hushåll, jordbruk och företag som inte har några andra alternativ. Det undergräver också acceptansen för klimatarbetet, och utan folklig förankring faller även de mest ambitiösa klimatmålen.

  Att ignorera väljarnas vilja är inte bara oklokt. Det är också farligt för tilltron till hela klimatarbetet. Därför är det också värt att lyfta vad alternativet hade varit. Om Socialdemokraterna får bilda regering tillsammans med Miljöpartiet igen, vilket historien har visat att de gärna gör, vet vi vad som väntar. Miljöpartiets språkrör Amanda Lind har själv sagt att drivmedelspriserna ska öka med flera kronor per liter. Man vill höja reduktionsplikten – igen. Det är en politik som slår hårt mot hushåll, företag och landsbygden.

  När Socialdemokraterna nu försöker framstå som folkliga och pragmatiska i klimatpolitiken bör vi minnas vilka det var som styrde när priserna rusade. Och vi bör fråga: Tänker de stå emot Miljöpartiet nästa gång, eller blir det som förra gången när Miljöpartiet fick diktera villkoren?

  Vi moderater tror på en annan väg – en som håller ihop klimatambitioner och ekonomisk verklighet, en som människor faktiskt kan ställa sig bakom.

  Sverige ska vara ett föregångsland, men inget land i världen kommer att vilja ta efter exempel där klimatpolitiken upplevs som ett straff. Därför väljer vi en väg som både är effektiv och är möjlig att genomföra i verkligheten.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Joanna Lewerentz, Oskar Svärd och John Widegren (alla M).

  2025-05-21 19:07:52

  

  Helena Storckenfeldt

• Fru talman! Tack, ledamoten, för ditt anförande!

  Min första fråga på grund av anförandet blir: Hur mycket dyrare blir priset vid pump när ETS 2 införs 2027? Enligt alla beräkningar blir det några kronor dyrare – eller mer. Men ledamoten får gärna svara på det.

  Fru talman! År 2024 ökade utsläppen från transportsektorn med 18 procent. Tidöpartierna har deklarerat att man med regeringens förslag till uppdaterad reduktionsplikten ändå ska nå det beslutade ESR-målet för 2030. Det ansvariga statsrådet har till och med kallat det för en gyllene lösning. Experterna är dock väldigt tveksamma. Det handlar om att elektrifieringstakten inte håller. Det handlar om LULUCF och om hur vi klarar vårt åtagande när det gäller kolsänka. Det handlar om att Naturvårdsverket kom med en rapport i april som visar att vi inte klarar målen för 2030, 2040 eller 2045.

  Men eftersom ledamoten hävdar att vi klarar 2030-målet blir min fråga till ledamoten, fru talman: Hur ser de beräkningar ut som ligger till grund för att Sverige ska klara ESR-målet till 2030, och vilka flexibiliteter tänker Tidöpartierna använda?

  2025-05-21 19:13:09

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Vi kan börja med att prata om prisläget. Vi kan konstatera att priset i mars 2022 låg på ungefär 28 kronor per liter. I maj 2025 låg det på 15 ½ kronor per liter. Det är alltså mer än 10 kronor billigare att tanka, per liter.

  Det här är uppenbarligen en regering som lyssnar på vad folket vill ha, det vill säga rimliga bensin- och dieselpriser. Vi vill att omställningen ska vara möjlig i hela landet. Då gäller det att vi har med oss hushållen och företagen och att klimatpolitiken inte blir någonting som vi bara sysslar med här borta i Stockholm utan någonting som hela landet kan ställa sig bakom. Det kunde man absolut inte med den förra reduktionsplikten.

  Dessutom fick den grov kritik från Riksrevisionen. Man sa väldigt tydligt att den inte gick att genomföra. Ändå väljer man att stå här och kritisera att vi inte når klimatmålen med vår reduktionsplikt. Faktum är att man med den gamla reduktionsplikten inte heller var på väg att nå vare sig de kortsiktiga eller de långsiktiga målen. Man hade inte nått hela vägen fram.

  Nu har vi en ny politik där vi har lagt om kursen. Vi har minskat utsläppen både 2022 och 2023. År 2024 var det ett hack i kurvan, på ungefär samma sätt som det var 2021, när den rödgröna regeringen satt vid makten. Då ökade utsläppen tillfälligt för att sedan komma tillbaka till en nedåtgående bana.

  Ledamoten lyfte elektrifieringen. Vi vet att tillväxten för elbilar stannade av under 2024, men det gjorde den för hela personbilsflottan. Därefter har vi kunnat konstatera att det har tagit fart i år igen. Vi har sett en tydlig ökning under de första månaderna av det här året.

  2025-05-21 19:15:00

  

  Helena Storckenfeldt

• Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Det var inte något svar på min fråga, så jag kommer att ställa den igen på slutet. Då kanske ledamoten kan redogöra för det.

  Det är som ledamoten säger. Jag kunde ha använt det exemplet. I februari 2022 var det alltså 28 kronor. Med samma reduktionsplikt den 1 maj 2023 var det 21 kronor. Det handlar alltså inte bara om reduktionsplikten. Det var 7 kronors skillnad. Vi måste se till att vi styr över det här på ett eget sätt. Vi måste bygga upp en biodrivmedelsindustri så att vi inte är beroende av världsmarknadspriser på råolja, som kan göra att priset blir 7 kronor dyrare.

  Reduktionsplikten, fru talman, var exakt likadan. Den hade inte höjts, utan den hade stoppat indexeringen. Det är det som gör det så orimligt att man inte i stället vill stärka svenska plånböcker, svenska jobb och svenskt näringsliv.

  Men det var inte detta jag frågade om, utan jag frågade om vilka flexibiliteter man tänker använda och om hur de beräkningar ser ut som ligger till grund för det som ledamoten säger – att vi ska klara ESR-målet till 2030.

  Jag kan säga någonting – om ledamoten försöker hitta något svar eller inte kan göra det. Det handlar till exempel om den överprestation som den förra regeringen hade byggt upp. Det är cirka 8,5 miljoner ton som inte har behövt användas förrän nu när utsläppen ökar i Sverige. Då börjar de användas.

  Men det finns flera flexibiliteter. Jag är intresserad av att höra hur man har kommit fram till att man klarar ESR-målet till 2030 när Naturvårdsverket och andra expertmyndigheter är tydliga med att det inte går.

  2025-05-21 19:17:07

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Vi kan konstatera att Sverige är på rätt kurs att klara ESR-kravet, men framför allt är vi definitivt på rätt kurs att klara det långsiktiga målet, vilket jag tycker är mycket mer prioriterat. Vi ska faktiskt nå nettonoll 2045 och därefter lyckas med negativa utsläpp. Det kortsiktiga tänket om att man ska nå dit men inte längre har vi insett fungerar inte, utan vi måste börja tänka mer långsiktigt. Hur kan Sverige på ett bättre sätt bidra i världen?

  Vi tenderar att här i Sverige stirra oss blinda på vad som sker enbart inom Sveriges gränser, och vi stirrar oss blinda på olika kortsiktiga mål. Det är otroligt skadligt för klimatpolitiken som helhet, inte minst för acceptansen för klimatpolitiken. Vi vet att priset vid pump gör skillnad. Det gör skillnad vad det är man behöver betala för omställningen, och det gör skillnad när resten av landet känner att klimatpolitik är något som de sysslar med i Stockholm men de fattar inte hur det ser ut i verkligheten. Det skadar förtroendet för klimatpolitiken i grunden, och där begår vi ett djupt misstag. Därför har vi valt en annan väg.

  2025-05-21 19:19:07

  

  Helena Storckenfeldt

• Fru talman! Den 2 maj kom Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning. Deras budskap var tydligt. Det var samma budskap som Klimatpolitiska rådet, Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och en samlad forskarkår har sagt tidigare: Inte ett enda av Sveriges klimatmål nås.

  Ändå står Helena Storckenfeldt i riksdagens talarstol och säger att vi når målen. Om det är något som gör att folket i Sverige saknar förtroende för Sveriges klimatpolitik är det politiker som säger att vi når mål som vi uppenbarligen inte når.

  Hade det inte varit bättre att regeringen hade erkänt att vi inte når målen, att de inte är regeringens prioritet. Det hade varit rakryggat, ärligt och öppnat för en debatt om vi ska nå målen eller inte. Men att säga att vi når målen, när vi uppenbarligen inte gör det, när en samlad forskarkår och samlad myndighetsskvader säger att vi inte gör det, blir konstigt.

  På vilket underlag baserar Helena Storckenfeldt påståendet om att vi når de svenska klimatmålen på, när alla myndigheter och alla forskare säger något helt annat?

  2025-05-21 19:20:50

  

  Rickard Nordin

• Fru talman! När vi ändå debatterar reduktionsplikten går det inte att undgå att konstatera att det inte var särskilt hållbart för Sverige att ensamt gå fram i EU med de högsta kraven. Det var dåligt för Sveriges klimatpolitik och för svenskarnas plånböcker. I valet 2022 gick sju av åtta partier till val på att just sänka bränslekostnaderna för hushållen och företagen.

  Det är viktigt att konstatera detta i den här debatten när vi ändå pratar om legitimitet för den svenska klimatpolitiken. Om det ska vara en acceptans för den måste man känna att man är en del av omställningen. Vi ser nu att elektrifieringen går bra, att laddinfrastrukturen är på uppgång och att fler köper laddhybrider. Elbilarna är också på uppgång efter ett hack i kurvan 2024. Samma gäller utsläppen som under den förra regeringen, som jag nämnde i det förra replikskiftet, också var ett hack i kurvan 2021.

  Av någon anledning stod inte Rickard Nordin och skrek om att vi inte nådde några klimatmål, utan då var man helt överens om att den extremt höga reduktionsplikten – som Riksrevisionen kritiserade som ej hållbar, som inte skulle kunna genomföras i praktiken – skulle göra att man skulle nå klimatmålen och att allt skulle vara fantastiskt.

  Tyvärr var det inte så. Vi har insett vårt misstag. Därför har vi gjort detta omtag. Reduktionsplikten har sänkts till en nivå som är mer rimlig, som både vinner acceptans och ser till att vi kan nå klimatmålen.

  Jag är fullt övertygad om att vi kommer att behöva många andra saker i klimatpolitiken för att nå målen, men det är min avsikt att vi ska göra det.

  2025-05-21 19:22:17

  

  Helena Storckenfeldt

• Fru talman! Att ledamoten avser att nå klimatmålen hjälper inte när man inför åtgärder som innebär att vi går tvärtemot.

  Jag frågade om vilka underlag som Helena Storckenfeldt baserar sitt antagande att vi kommer att nå målen på, som hon påstod i talarstolen. Jag fick inga som helst svar.

  Visa mig en rapport som tar i beaktande regeringens politik och som visar att vi når målen. Naturvårdsverket säger att vi inte gör det. Energimyndigheten visar vad som inte funkar. Finanspolitiska rådet gör så, och Klimatpolitiska gör så. En samlad forskarkår gör så. Vem säger att vi når målen? Inte ens regeringens klimathandlingsplan Hela vägen till nettonoll når hela vägen till nettonoll. Man gjorde en stor ”blupp” så att man inte skulle se att skalan inte gick hela vägen till noll.

  Regeringen själv tror inte på detta. Då är det väl bättre att erkänna faktum? Med den här politiken når vi inte klimatmålen. Erkänn det, i stället för att påstå något annat.

  Det går att sänka bränslekostnader utan att öka utsläppen. Vi har visat hur man kan göra. Det är en prioriteringsfråga. Att jämföra en pandemieffekt med ökade utsläpp, när de sjönk kraftigt därför att vi stannade hemma och inte åkte till jobbet, med en aktiv politik för ökade utsläpp, för 4 miljoner liter diesel om dagen, som man medvetet trycker ut i svenska bilar, är rent ohederligt.

  Om vi läser Riksrevisionsrapporten, som Helena Storckenfeldt hänvisar till, framgår det att det går alldeles utmärkt att blanda i förnybart upp till 50 procent. Det är också det mest effektiva man kan göra vid sidan om att höja koldioxidskatten. Det är betydligt mer effektivt än den politik som regeringen själv föreslår. Lyssnar vi på Konjunkturinstitutet kommer vi att ha priser som närmar sig 40 kronor per liter för att vi ska nå klimatmålen med regeringens politik. Men de hålls betydligt lägre med Centerpartiets politik.

  Visa mig vad som ligger till grund för påståendet om att vi når klimatmålen.

  2025-05-21 19:24:25

  

  Rickard Nordin

• Fru talman! Det är uppenbart att jag och Rickard Nordin har olika uppfattning om vilka olika styrmedel som behövs för att nå klimatmålen. Vi har olika bild av hur vi ska nå dit. Jag lovade Rickard Nordin tidigare att jag inte skulle nämna kärnkraft i denna debatt, men tyvärr kommer jag att göra det. Det är en otroligt viktig pusselbit för att få igång klimatomställningen på ett verkligt fungerande sätt.

  Det handlar inte om de små symbolerna som kanske känns bra i magen. En reduktionsplikt på en rekordhög nivå i EU, en plastpåseskatt och en elcykelsubvention är inte sådant som kommer att göra att vi når klimatmålen. Vi snackar om stora strukturomvandlingar. Om elektrifieringen ska fungera behöver vi mer ren el.

  Rickard Nordin säger att vi behöver mycket mer vind och att de fossilfria kraftslagen kan utgöra en mycket större del av vårt elsystem. Men vi ser tydligt vad som händer när vi inte har en stabil baskraft i grunden. Vattenkraften är otroligt viktig, men den andra delen är kärnkraften. Där har vi olika uppfattning om hur vi ska nå klimatmålen.

  Vi är båda överens om att skogen ska brukas, men för att nå transportsektorsmålen är elektrifieringen viktigast – och att se till att ha folket med oss. Om vi inte har folket med oss spelar det ingen roll vilka fina mål som jag och Rickard tycker att vi ska nå. Om vi inte har folket med oss kommer det inte att ske i praktiken.

  (Applåder)

  2025-05-21 19:26:35

  

  Helena Storckenfeldt

• Herr talman! Jag tror att jag måste börja med att upplysa ledamoten om att svenska folket nog aldrig har haft det dyrare än just nu. Det gick bra att vifta med falukorvar i valrörelsen och lova det ena efter det andra. Men just nu är priset för matkassen superhögt. Man höjer inte barnbidraget som i resten av Norden. Man ändrar till och med högkostnadsskyddet så att läkemedel blir mycket dyrare för de sjukaste. Det finns mycket där man kunde ha gjort tvärtom jämfört med vad man gör just nu.

  I dag diskuterar vi reduktionsplikten, som man har höjt till 10 procent den här gången, vilket inte räcker – det har Naturvårdsverket redan talat om. Ledamoten brukar slå sig för bröstet och säga att vi klarar målen. Det har ledamoten sagt i den här talarstolen väldigt många gånger. Men nu säger Naturvårdsverket att man inte alls gör det. Man klarar inga mål – vare sig till 2030, 2040 eller 2045.

  Min fråga tillbaka till ledamoten är därför: Vad tänker ledamoten göra? Tänker hon låta Sverigedemokraterna styra? Vi hörde ju precis Sverigedemokraterna i talarstolen. Det sades ingenting om att nå klimatmål fast Sverigedemokraterna har ställt sig bakom de klimatmål som finns nu. Har Moderaterna och ledamoten samma uppfattning, att klimatmål inte är något att ha och inte något vi ska uppnå?

  Nu talar regeringens myndighet i sin rapportering som kommer att gå till regeringens klimatredovisning om att man inte klarar några mål. Då blir frågan, för det är det vi diskuterar här i dag: Vad blir svaret? Vilka åtgärder får vi se här och nu?

  2025-05-21 18:53:27

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Den globala medeltemperaturen översteg en och en halv grad under 2024. Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade, och utsläppen från vägtrafiken i Sverige ökade med hela 18 procent jämfört med året innan.

  Rapporterna duggar tätt om att regeringens politik inte når upp till våra nationella klimatmål och EU-åtaganden. OECD och Klimatpolitiska rådet har i sina rapporter konstaterat att regeringens politik är otillräcklig för att nå nationella klimatmål och EU-åtaganden till 2030.

  Klimatpolitiska rådet konstaterar i sin rapport att vissa beslutade och aviserade insatser under 2024 – hit hör bland annat den nya reduktionsplikten – var steg i rätt riktning. Men de uppväger inte för andra beslut under mandatperioden som bidragit till ökade utsläpp, framför allt inom transportsektorn.

  Fru talman! För att Sverige ska nå dessa mål till 2030 är ytterligare åtgärder för att minska utsläppen inom transportsektorn nödvändiga. Det gäller inte minst målet för utsläppen från inrikes transporter, som enligt riksdagens antagna klimatpolitiska ramverk ska minska med 70 procent senast 2030.

  För att Sverige ska nå sitt EU-åtagande, det så kallade ESR-målet, till 2030 och slippa betala dyra böter krävs även här utsläppsminskande åtgärder inom trafiken.

  Fru talman! Vänsterpartiet välkomnar att regeringen genomför en höjning av den nuvarande nivån i reduktionsplikten. Men i likhet med majoriteten av remissinstanserna kan vi konstatera att en höjning av reduktionsplikten från 6 till 10 procent fram till 2030 är otillräcklig om vi ska nå EU:s ESR-krav och våra nationella klimatmål till samma år. Inte minst gäller detta då regeringen avser att kompensera nivåhöjningen i reduktionsplikten. Regeringen lägger inte heller fram några konkreta förslag på hur man ska stärka en nationell produktion av hållbara biodrivmedel.

  Fru talman! Vi i Vänsterpartiet har i flera motioner redogjort för vår syn på reduktionsplikten och vilka åtgärder vi anser krävs inom transportsektorn för att minska utsläppen på ett hållbart sätt enligt antagna nationella mål och EU-åtaganden för klimatet till 2030. Vi anser att reduktionsplikten är viktig för att utsläppen av växthusgaser ska minska i enlighet med dessa mål.

  En ökad nationell och hållbar produktion av förnybara drivmedel stärker Sveriges självförsörjningsförmåga på drivmedel under en övergångsperiod innan elektrifieringen av transportsektorn är genomförd.

  Reduktionsplikten behöver vara en av flera nödvändiga åtgärder för att detta ska vara möjligt. Den begränsade höjning av nivån i reduktionsplikten som regeringen föreslår i propositionen är enligt vår uppfattning otillräcklig, och klimateffekten är osäker. Det beror inte minst på att publikt laddad el ingår i den nya reduktionsplikten samt att sänkt skatt på bensin och diesel faktiskt motverkar elektrifieringen.

  Vänsterpartiet har under lång tid föreslagit ett stort antal åtgärder och satsningar för att minska utsläppen genom att gynna hållbara trafikslag och öka takten i elektrifieringen av vägtrafiken. Dessa åtgärder för ett mer transporteffektivt samhälle minskar utsläppen på ett hållbart sätt och minskar behovet av bioråvaror för reduktionsplikten.

  Vi har föreslagit bland annat stora statliga satsningar på billigare och utbyggd kollektivtrafik, färdmedelsneutralt reseavdrag, elbilsbonus för dem med lägre inkomster och stadsmiljöavtal där man prioriterar minskat bilresande.

  Fru talman! Vi har för närvarande en infrastrukturplanering och politik som i betydande delar inte tar hänsyn till våra klimatmål utan i stället möjliggör satsningar som ökar biltrafiken och utsläppen av växthusgaser. Det är ett problem med ett för ensidigt fokus på reduktionsplikten som redskap för att nå uppsatta klimatmål. Det finns även andra nackdelar med för höga nivåer i reduktionsplikten.

  Vi ska inte glömma bort att även biodrivmedel ger utsläpp av växthusgaser. Därför är det viktigt att vi kan minska människors behov av bil för att klara vardagen. Ju mer vi kan göra det, desto större vinst blir det för klimatet och miljön. Det är politikens ansvar att ge människor denna möjlighet.

  Även om biodrivmedel ska uppfylla hållbarhetskriterier innebär användning av diverse bioråvaror för framställningen att markområden påverkas direkt eller indirekt.

  Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation 4 i betänkandet. Den handlar om att regeringen bör återkomma med förslag på en handlingsplan som innehåller förslag på reduktionsnivåer för bensin och diesel med krav på successivt höjd inblandning av biodrivmedel fram till 2030. Det ska vara kombinerat med andra åtgärder som effektiviserar och minskar vägtrafiken i en rättvis klimatomställning i linje med antagna nationella klimatmål och EU-åtaganden till 2030.

  2025-05-21 19:28:44

  

  Kajsa Fredholm

• Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen och avslag på samtliga reservationer.

  Propositionen innehåller flera förslag på lagändringar i syfte att anpassa svensk lagstiftning till förändrade EU-direktiv om förnybar energi, bränslekvalitet och energieffektivitet samt till EU-förordningen ReFuelEU Aviation. Den innehåller även förslag om en ny reduktionsplikt och nya regler för datacenter och hållbara bränslen.

  Det är i många delar ganska komplicerad materia som hanteras i betänkandet, och vi ser i följdmotionerna – och har även märkt det i debatten hittills – att det mesta ändå ännu en gång kretsar kring reduktionsplikten och biobränslen. Där finns det flera olika förslag.

  Delen om datacenter får dock ligga orörd, vad jag kunnat utläsa. Därför kommer inte heller jag att beröra den närmare i mitt anförande.

  Propositionen tar upp nya och ändrade hållbarhetskriterier för bränslen. Hållbarhetskriterierna utvidgas till att omfatta fler typer av bränslen, inklusive förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbränslen.

  Förslagen i propositionen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges EU-medlemskap. De flesta förslagen syftar till att genomföra de nya hållbarhetskriterierna i förnybartdirektivet.

  Medlemsstaterna har i vissa delar möjlighet att införa en mer långtgående lagstiftning än förnybartdirektivet föreskriver. Det skulle till exempel kunna vara att kräva hållbarhetsbesked från fler anläggningar som använder fasta och gasformiga biobränslen. Men en sådan lösning framstår som administrativt betungande. Därför har man valt bort det i propositionen.

  Förslagen bedöms därmed inte gå utöver vad förnybartdirektivet kräver. Det är glädjande, fru talman, då Sverige tidigare i många stycken gärna gått längre än vad som krävs och överimplementerat EU-lagstiftning. Det har sedan slagit tillbaka mot oss själva.

  Syftet med hållbarhetskriterierna är att säkerställa att de förnybara bränslen som används i Sverige är hållbara. Det ställs krav både på den råvara som används i produktionen och på att användning av förnybara bränslen ska leda till minskning av utsläpp av växthusgaser jämfört med användning av fossila bränslen.

  De flesta motionerna i betänkandet rör reduktionsplikten i någon form. Den nya reduktionsplikt för bensin och diesel som föreslås i propositionen blir mer teknikneutral och kan även uppfyllas genom leverans av fossilfri el från publika laddstationer.

  Som vi har hört tidigare höjs nivåerna för utsläppsminskning från 6 till 10 procent för både bensin och diesel för att Sverige ska styra mot sitt ESR-åtagande. Jag vill här lägga till att Styrmedelsutredningen har i uppdrag att analysera om styrmedel kan utformas för att fasa ut fossila bränslen ur de sektorer som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning, även kallad ESR-förordningen, i den takt som krävs för att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt nå det långsiktiga klimatmålet till 2045 och de övriga EU-rättsliga åtaganden som Sverige har på klimatområdet.

  Styrmedelsutredningen ska bland annat lämna förslag om hur reduktionsplikten bör utvecklas och analysera vilka andra styrmedel som kan användas för att säkerställa att Sveriges klimatåtaganden inom EU nås.

  Utredningen ska också titta på om ett gemensamt reduktionskrav ska ställas när det gäller bensin och diesel. Med tanke på hur det gick med den förra regeringens beräkningar och bristande underlag gällande reduktionsplikten är det nu oerhört viktigt att det blir ett underlag som det faktiskt går att bygga beslut på, och beslut som håller över tid.

  Detta med att få beslut som håller och få bort ryckigheten i politiken är också något som väldigt tydligt har efterlysts av remissinstanserna. Dessutom är delen som ska analysera vilka andra styrmedel som kan användas för att säkerställa att Sveriges klimatåtaganden inom EU nås oerhört viktig, så att vi inte än en gång lägger alla ägg i samma korg.

  Fru talman! Jag vill bemöta några av de reservationer som finns i betänkandet. Särskilt vill jag nämna hur Miljöpartiet och Vänsterpartiet – som vi delvis redan hört från talarstolen – å ena sidan kräver en ökad mängd biobränsle men å andra sidan kräver ett mer återhållsamt jordbruk och skogsbruk. Man anser att Sverige bör sträva efter att i allt större utsträckning stärka den nationella förmågan till självförsörjning av drivmedel, men vad ska det produceras av? Dessutom är ju kortlivade produkter av ondo i dessa två partiers narrativ, vilket tydligt kom fram i skogsbruksdebatten tidigare under våren men även i de två klimatdebatter som vi hade för två veckor sedan. Detta gör att deras ekvation inte går ihop. Vi ska ersätta fossilt material, men vi ska inte använda oss av skogen. Samtidigt ska vi öka självförsörjningen. Vad ska vi då använda oss av? Vill vi ha omställning eller inte?

  Propositionens inriktning innebär skärpta och breddade hållbarhetskrav för bränslen, nya rapporteringskrav för datacenter och en omarbetad och mer teknikneutral reduktionsplikt. Syftet är att nå EU:s klimatmål och främja elektrifiering, vilket i allra högsta grad är omställning för framtiden.

  (Applåder)

  2025-05-21 19:35:27

  

  Kjell-Arne Ottosson

• Fru talman! Till skillnad från andra ledamöter tänker jag hålla mig till reduktionsplikt och inte kärnkraft.

  I en tidigare debatt i kammaren i dag sa finansmarknadsminister Niklas Wykman att vi har ett aggressivt Ryssland som lever på att sälja energiprodukter och att vi behöver riktiga lösningar. Ja, det behöver vi. Men mitt i ett brinnande krig i Ukraina finansierat av ryska oljepengar väljer regeringen att medvetet öka användningen av fossila drivmedel. Mitt i en brinnande klimatkris, då en enad forskarkår kräver minskade utsläpp, väljer regeringen att aktivt öka dem. Detta är kvalificerat vansinne. Mitt i en ekonomisk lågkonjunktur med svag tillväxt och skyhög arbetslöshet väljer regeringen också att tacka nej till tiotusentals svenska arbetstillfällen. Vad håller den här regeringen på med?

  Dagens justering av reduktionsplikten gör inte att vi möter klimatmålen. Det finns ingen annan än möjligtvis Helena Storckenfeldt som tror på det. Det finns ingen uppbackning från någon forskning som säger detta. Det blev också tydligt i ett tidigare replikskifte. Vi talar alltså om en ökning på 4 miljoner liter diesel om dagen från de tidigare nivåerna. Den dieseln kommer inte från norsk Nordsjöolja utan från ospårbara källor, med stor sannolikhet från skurkstater.

  Det regeringen gör omkullkastar den långsiktighet för omställningen som funnits och som näringslivet så hett efterfrågar för att kunna göra sina investeringar. Vi har redan sett rapporter om att investeringar på uppemot 20 miljarder stoppats. Klimathandlingsplanen, som sköts upp gång på gång tills det inte gick längre, är ett luftslott. Styrmedel ska utredas för att i bästa fall komma på plats efter nästa val. Klimatministern verkar ha gett upp hoppet om att få den här regeringen att minska utsläppen. Brotten mot klimatlagen är uppenbara.

  Men regeringens talepunkt är att förnybara bränslen är ineffektiva. Man hänvisar till Riksrevisionens rapport. Men där talas det redan i sammanfattningen om att det är ett effektivt styrmedel. Det är betydligt effektivare än elektrifiering, speciellt på kort sikt. Det enda som nämns som skulle vara effektivare är att stoppa avverkningarna i skogen. Jag tror att jag och Kjell-Arne Ottosson är helt överens om att det vore vansinnig politik. Den här regeringen pratar ofta om effektiv klimatpolitik, men det man har varit effektiv i är att skrota den.

  Konjunkturinstitutet har för övrigt förordat ökad koldioxidskatt, samma skatt som regeringen har sänkt. När regeringen talar om att alla ägg läggs i samma korg är det ren lögn. Den här regeringen har krossat alla ägg. Man har tagit bort miljöbilsbonusen. Man har avskaffat reseavdraget med fokus på landsbygd och kollektivtrafik. Kraven på klimatsmart upphandling skrotade man också, och reduktionsplikten slaktades.

  De förnybara drivmedlen är det mest effektiva vi har, enligt Riksrevisionen, om vi inte ska stoppa skogsavverkningar. Jag fattar att ni inte lyssnar på mig. Men lyssna då på er själva! Vi har en statssekreterare som har sagt: ”Reduktionsplikten är vårt verktyg för att nå klimatmålen i transportsektorn. Alternativet är förbud och ransonering eller att överge klimatmålen. Jag hör ingen argumentera för det, bara mot reduktionsplikten.” Det sa Daniel Westlén valåret 2022.

  Till skillnad från de fossila bränslena, där vi har 100 procent import och där vi vet att världsproduktionen kommer från skurkstater som Ryssland, vars hela krigsekonomi finansieras av fossila tillgångar, har vi möjlighet att producera förnybara drivmedel här i Sverige. Såväl Bioekonomiutredningen som Energimyndigheten har visat på en enorm potential, med flera miljarder liter från hållbar råvara, tiotusentals arbetstillfällen, mångmiljardinvesteringar och landsbygdssatsningar. Detta står också i vår reservation 10, som jag yrkar bifall till.

  För inte så länge sedan, innan populismens fula tryne visade sig i Moderaterna, lät det annorlunda. Då sa man så här: ”Bra att kraven på inblandning av biobränslen i våra bilar ökar. Viktigt för omställningen och något M krävt länge. Men oklart varför det tagit över ett år för regeringen att komma fram till samma nivåer som myndigheten föreslog och att man därför skjuter på höjningen ett halvår. Idag importerar Sverige 85 % av våra biodrivmedel. Nu behöver vi få igång en inhemsk produktion av hållbara biobränslen.”

  Det här sa Jessica Rosencrantz 2020. Men vi ser fortfarande inga förslag från regeringen för att få igång den svenska produktionen av hållbara biobränslen, bara en utredning som ligger i byrålådan och en ökning av fossila bränslen.

  När Ryssland invaderade Ukraina steg priserna. Ett naturligt svar på en sådan rysk handling är att minska beroendet av de varor som vi importerar från Ryssland, som olja och gas. Att vissa partier som har historia av infiltration av Ryssland i riksdagskansliet inte kan välja mellan Putin och Biden är kanske inte så överraskande. Men att mina borgerliga kollegor i Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna sällar sig till den här skaran förvånar mig desto mer, speciellt i rådande säkerhetsläge.

  Hade man velat tackla de ökade priserna hade det varit en bra idé att sänka skatten på det förnybara och kanske också sänka reduktionspliktsavgiften och annat för att sporra till ytterligare omställning, gärna i kombination med de satsningar på inhemsk produktion som Centerpartiet länge förespråkat och som Moderaterna också förespråkade före valet. Men inget av det har skett. I stället har skatten på det fossila sänkts så mycket att det är lägre skatt på fossil diesel än på ren el. Det är inte konstigt att elektrifieringen avstannat, att elbilsförsäljningen minskar och att andelarna sjunker.

  En så låg reduktionsplikt slår också rakt i hjärtat på landsbygden och mot de gröna näringarna. Sverige har nämligen tuffa klimatmål, fastslagna här i riksdagen med stöd av sju av åtta partier. Vi ska minska utsläppen i transportsektorn med 70 procent. Kombinerat med de EU-mål vi har om minskade utsläpp i sektorer där man inte handlar med utsläppsrätter skulle vi nå målen. Men – här kommer det stora men:et – EU-målen gäller fler sektorer än bara transporterna. De gäller även marksektorn. Ökar man utsläppen från transporterna – och de ökade med 18 procent förra året – måste man minska dem i marksektorn, det vill säga de gröna näringarna.

  När nu regeringen helt vänder de förnybara drivmedlen ryggen – de funkar dessutom faktiskt i dagens motorer – är det två vägar som återstår. Den ena är att vi minskar avverkningen i skogen och minskar livsmedelsproduktionen – precis det som Kristdemokraterna och Centerpartiet är helt överens om att vi inte ska göra. Den andra är att vi struntar i alltihop och betalar EU:s böter. Det blir dyrt och rent ut sagt onödigt – i stället för att satsa pengarna här på att nå våra mål genom att investera i förnybara drivmedel ska vi skicka dem till Bryssel i straffavgifter.

  Regeringen brukar säga att man ska satsa på elektrifiering i stället, och så satsar man på laddstolpar. Men det om något har dömts ut som ineffektivt, dels eftersom det mesta av laddningen sker i hemmet eller på arbetsplatsen, dels eftersom det inte hjälper med massor av laddplatser när vi inte får ut några nya bilar som kan använda dem.

  Privatmarknaden har dött för elbilar efter att miljöbilsbonusen slopades. Den andra åtgärd regeringen ofta hänvisar till är uppköp av utsläppsrätter från andra länder. Där bedöms osäkerheten så stor att det är oklart om det ens kommer att finnas ett överskott, och framför allt kommer priserna att bli mycket höga.

  Den tredje åtgärden är att göra saker utanför EU. Här har regeringen satsat på elmopeder i Ghana. Då är den stora frågan: Varför satsar man på elmoppar i Ghana i stället för elbilar i Sverige?

  För att sammanfatta: Det regeringen gör effektivt är att öka utsläppen och ta en springnota för kommande regeringar och skattebetalare att betala, med ränta.

  Klimatlagen är tydlig: Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Det här och många andra beslut från regeringen går i helt fel riktning. Det är flagranta lagbrott.

  Då är det väl bättre att erkänna att vi inte når målen, att man inte satsar på att uppnå dem och att man inte tycker att det är tillräckligt viktigt. Det hade varit hederligt. Vi behöver fler hederliga politiker i riksdagen som står upp för vad de faktiskt fattar beslut om.

  Vi i Centerpartiet står upp för en politik som gör skillnad på riktigt, som är förankrad i forskningen, som sänker både utsläpp och kostnaderna för medborgarna samtidigt som den stärker vårt säkerhetsläge och skapar arbetstillfällen.

  En sådan politik borde varje parti som kallar sig borgerligt driva. Vi håller gränsen mot ryska bränslen, mot klimatförsenare och klimatförnekare i riksdagen. Vi kommer sänka varje regering som sänker Sveriges klimatambitioner.

  (Applåder)

  2025-05-21 19:41:19

  

  Rickard Nordin

• Fru talman! Det är inte lätt att komma upp i debatten efter Rickard Nordin, men det var bra sagt.

  Förra året, år 2024, var första året som jordens medeltemperatur överskred 1,5 graders temperaturhöjning globalt. Förra året, 2024, var också det år när Sveriges klimatutsläpp skenade och Sverige blev det land i Europa som hade den snabbaste utsläppsökningen.

  I Sverige står inrikes transporter för ungefär en tredjedel av våra nationella utsläpp. Huvudanledningen till att utsläppen i Sverige ökade så kraftigt 2024 var den ökande användningen av fossila drivmedel på grund av en sänkt reduktionsplikt. Enligt debatten är det Tidöpartiernas idé om en bra klimatpolitik.

  Sverige har en klimatlag som säger att regeringen ska bedriva ett klimatarbete som är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och som syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet. Sverige ska klara både de nationella klimatmålen och de bindande klimatåtagandena gentemot EU, både på kort och på lång sikt.

  Detta är något som man hittills missat lite i debatten. Det är klimatmålen som vi ska nå. Det handlar inte om att vi älskar reduktionsplikten eller inte tycker om reduktionsplikten. Vi ska använda verktyg för att kunna nå klimatmålen.

  På lång sikt handlar omställningen av just transportsektorn främst om elektrifiering och transporteffektivitet. Men reduktionsplikten har hela tiden setts som en nödvändig övergångslösning.

  Bilar med förbränningsmotor säljs fortfarande, och man räknar med att en bil används i genomsnitt cirka 17 år. Det kommer att ta lång tid att ställa om fordonsflottan till eldrift. Reduktionsplikten kan i närtid ge oss en kraftig och förutsägbar utfasning av fossila bränslen från de fordon som i dag rullar på våra vägar.

  Reduktionsplikten för diesel sänktes av regeringen från 30 procent till 6 procent från och med år 2024, samma år som Sveriges utsläpp började rusa. I propositionen föreslår regeringen nu att reduktionsnivåerna för bensin och diesel ska höjas från 6 till 10 procent från den 1 juli 2025 fram till den 31 december 2026 och att reduktionsnivåerna ska vara 10 procent för perioden 2027–2030. Det kallar vår klimatminister för ”den gyllene lösningen” och lägger samtidigt för få ägg i samma korg.

  Flera tunga remissinstanser anser att reduktionsnivån på 10 procent som föreslås i propositionen inte är tillräcklig för att säkerställa att Sveriges ESR-åtagande, det vill säga vårt åtagande enligt EU:s lagstiftning, kan nås.

  Ytterligare en lång rad remissinstanser framhåller i sina svar att nivån på 10 procent inte heller är tillräcklig för att nå Sveriges nationella klimatmål. Även Klimatpolitiska rådet konstaterar i sin årliga granskning att regeringen, även med de nya förslagen, inte ens är nära att uppnå EU:s klimatmål till år 2030.

  Dessutom ingår i regeringens förslag att även inkludera el från publika laddstationer i reduktionsplikten. Det kommer att sänka reduktionsplikten redan i år och varje år framöver och successivt kravet på inblandning av förnybara drivmedel för att uppnå reduktionsplikten.

  Kravet på biodrivmedel kommer alltså minska varje år fram till år 2030. Flera remissinstanser pekar tydligt på att inkludering av el ökar behovet av att höja reduktionsplikten för att inte inblandningen av förnybart i fossila drivmedel ska urholkas. Med den låga reduktionsplikt som regeringen nu föreslår kommer kravet på förnybara drivmedel framöver att bli påtagligt lägre än själva nivåerna på reduktionsplikten.

  Jag och Miljöpartiet anser att reduktionsplikten behöver höjas gradvis för att säkerställa att inte andelen fossilt i svenska drivmedel ökar i takt med att en större andel av fordonsflottan elektrifieras. Vi anser att nivån för reduktionsplikten i förslaget är alldeles för låg.

  Vi vill att nivån för reduktionsplikt för bensin ska höjas till 10 procent den 1 juli 2025 och till 12 procent den 1 januari 2026. För diesel vill vi att nivån ska höjas till 25 procent den 1 juli 2025 och till 30 procent den 1 januari 2026.

  Vi vill därutöver att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag på nya nivåer för reduktionsplikten för bensin och diesel fram till år 2030. Det ska vara nivåer som ska bidra till att Sveriges nationella klimatmål och klimatåtagande gentemot EU kan klaras.

  Vi tror såklart att fler åtgärder behövs för att minska utsläppen från transportsektorn. Vi vill därför att Sverige så fort som möjligt, förutom att utöka reduktionsplikten, ska införa ett nationellt utsläppshandelssystem som kan garantera att klimatmålen för 2030 ska kunna uppnås.

  Utsläppshandelssystemen ger samtidigt intäkter som kan användas för att stötta de hushåll som i dagsläget saknar rimliga alternativ till fossila transporter och för att göra alternativen till fossila drivmedel billigare.

  För att klara omställningen behöver fossila bränslen bli dyrare, elbilar billigare, och järnväg och kollektivtrafik billigare och bättre. Vi vill rulla ut en nationell elbilsoffensiv med olika stöd för köp och leasing av elbil, så att elbilen blir mer attraktiv och tillgänglig för fler.

  Vi vill höja reduktionsplikten och införa ett produktionsstöd för biobränsle, och vi vill satsa stort på järnväg och kollektivtrafik med bland annat Sverigekortet. Det är ett kort som kanske Sverigedemokraterna tycker låter trevligt, eftersom de gillar Sverige som prefix.

  År 2027 ska Sverige implementera EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2, som bland annat omfattar transportsektorn. Det är såklart välkommet. Men det ger inte tillräcklig styrning för att Sverige ska klara vare sig EU:s bindande åtaganden eller de svenska klimatmålen.

  Reduktionsplikten fyller även i fortsättningen en viktig funktion, framför allt på kort sikt. Regeringen har tillsatt den så kallade Styrmedelsutredningen, som ska titta på vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen.

  För att möjliggöra ett så tidigt införande av ett nationellt utsläppshandelssystem som möjligt tycker vi att utredaren ska få ett tilläggsdirektiv att särskilt utreda ett sådant system och lämna ett delbetänkande om det så snart som möjligt.

  Tillgången till hållbara biodrivmedel behöver öka så att försäljningen av fossila drivmedel kan upphöra. För detta behövs tydliga och långsiktiga politiska mål samtidigt som vi behöver säkerställa en hållbar produktion och ett hållbart uttag av biomassa.

  Vi ser därför positivt på de reviderade reglerna i EU:s förnybartdirektiv som syftar till att säkerställa ett hållbart uttag av skogsbiomassa för biodrivmedel och biobränslen.

  Men Sverige saknar såväl lagstiftning som ett system för övervakning och kontroll som stoppar att skogar med höga naturvärden kan bli biobränsle. Därför skulle vi vilja se att Sverige i samband med genomförandet av EU:s reviderade förnybartdirektiv behöver säkerställa ett hållbart skogsbruk och skydd av skogar med höga naturvärden.

  Avslutningsvis: Om vi ska nå våra klimatmål behöver det fossila tryckas bort från transportsektorn. Förslaget om den höjda reduktionsplikten som vi debatterar i dag är helt otillräckligt.

  Om tillgången till hållbart producerade rena biodrivmedel, som HVO100 och andra förnybara bränslen, stöds långsiktigt, bidrar det till företagens hållbarhetsarbete och konkurrenskraft och till utvecklingen av inhemska produktionskedjor som bland annat skapar nya jobb och stärker Sveriges krisberedskap.

  Sverige har allt att vinna på en snabb och rättvis omställning. Vi kan bli kvitt vårt skadliga fossilberoende, trycka bort rysk gas och rysk bensin och stärka vår motståndskraft. Svenska företag kan tjäna på att exportera klimatsmart teknik. Med förslaget vi har på bordet riskerar vi att gå miste om allt detta och samtidigt missa våra klimatmål.

  Fru talman! Jag vill därför yrka bifall till Miljöpartiets reservation 6, Utveckling av reduktionsplikten och ett nationellt utsläppshandelssystem.

  I detta anförande instämde Jan Riise (MP).

  2025-05-21 19:51:35

  

  Katarina Luhr

• Herr talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för anförandet jag fick lyssna på!

  I valrörelsen 2014 diskuterade man bensin- och dieselpriserna. Då fanns det en finansministerkandidat, Magdalena Andersson, som sa: Nej, skatterna ska inte höjas; det är ju redan så dyrt att tanka. Sedan höjde man skatten varje år och fortsatte att göra det ännu dyrare att tanka.

  Nu har Socialdemokraterna något annat som man har hittat på ett mysigt namn på. Man kallar det Sverigebränsle, och det ska vara ett lite mysigare bränsle. Bränsle är mysigt, och i Sverige blir det ännu mysigare.

  Men vad betyder då detta? Om jag förstår saken rätt vill Anna-Caren Sätherbergs parti kraftigt höja reduktionsplikten. Den ska ungefär dubbleras. Är det korrekt eller fel? Kan reduktionsplikten bli ännu högre?

  Som jag förstår det är fördubblingen av reduktionsplikten ett absolut golv, men taket är lite oklart. Nu kostar råoljan 65 dollar fatet, enligt de senaste noteringarna. Vilken nivå ska då reduktionsplikten ha för Sverigebränslet? Kan ledamoten kan svara på det, så att väljarna kan ta ställning till hur mycket dyrare bränslet kommer att bli om Socialdemokraterna får bestämma? Det hela är väldigt oklart.

  Den andra oklarheten gäller upphandlingen, som tycks bygga på Bioekonomiutredningen. Hur mycket kommer den att kosta skattebetalarna, och var ska de pengarna tas? Det är ju inte gratis att handla upp bränsle. Hur säkerställer man att råvarorna till bränslet kommer från Sverige – ska man göra ett sovjet av landet, eller ska vi vara kvar på den inre marknaden i Europa och handla med andra länder? Hur har man tänkt sig detta?

  2025-05-21 18:59:00

  

  Martin Kinnunen

• Fru talman! Tack, ledamoten, för försöken att svara på frågorna!

  Bioekonomiutredningen har levererats. Det finns många bra idéer och goda förhoppningar i utredningen. Jag har läst remissvaren från till exempel Konjunkturinstitutet, Energimyndigheten, Konkurrensverket, Tillväxtverket och så vidare.

  Alla konstaterar att förslaget inte går att genomföra. Det är inte kostnadsberäknat ordentligt. Det går inte att säkerställa att det blir svensk råvara. Vi vet helt enkelt inte om det kommer att bli svensk råvara eftersom bränslena kan importeras från vilket land som helst, från nästan vilken diktatur som helst, såvida vi inte har sanktioner mot landet i fråga, för då kan det vara krångligare. Men det finns inga sådana begränsningar.

  Vi vet heller inte om bränslet kommer att säljas i Sverige. Det är ju fortfarande inte sovjet: man kan sälja bränslet i olika länder. Man lär förmodligen försöka sälja det till marknadspris, och vi kommer inte att ha ett väldigt mycket annorlunda marknadspris i Sverige.

  Ledamoten tar upp att priset på råvaror skiftar. Så är det ju. Vi kan titta på tabellen i någon affärstidning och se att råvarupriserna förändras från sekund till sekund, i princip. Det är irriterande att kaffepaketet kostar väldigt mycket mer nu än det gjorde för två år sedan. Men att hitta på något slags Sverigekaffelösning kommer inte att lösa grundproblemet. Någon kommer fortfarande att få betala för att kaffet ibland blir dyrare.

  Ska vi då göra något slags inblandning i bränslet som vi ska justera upp? Det undrade jag. Kommer inblandningen att justeras upp om oljepriset är 65 dollar fatet eller om det är 60, 70, 85 eller 100? Vilka nivåer handlar det om, och vad säger vi till dem som ska tillhandahålla bränslet? De vill ju veta ett år i förväg vilken nivå det ska vara, för det är ganska långa ledtider på marknaden. Det kommer inte att funka att bara skifta fram och tillbaka. Det behövs lite mer långsiktighet.

  Detta är någonting som Sverigedemokraterna och regeringen har stått upp för under den här mandatperioden. Vi står upp för långsiktighet vad gäller spelreglerna.

  2025-05-21 19:03:20

  

  Martin Kinnunen

• Fru talman! Det är en spännande diskussion, tycker jag, som ledamoten för. Där talar vi om den fria marknaden och att man i Sverigedemokraterna hellre vill handla av diktaturstater än skapa en egen svensk industri med svenska industriarbetare och med svenska skogsrester. Jag är faktiskt förvånad.

  Det heter Sverigebränslet, för själva utredningen handlar just om hur man tar till vara mer av det som Sverige har. Vi har också fördelar i och med att vi ser till att få en ökad bioekonomi.

  Tyvärr har regeringen ännu inte gjort någonting åt detta, fastän utredningen lämnade sitt betänkande i mars eller april 2023.

  Jag brukar komma ihåg alla frågor, men i dag är det kanske inte så. Men jag tänker i alla fall tala om att tilläggsblandningen – om det nu är detta som ledamoten syftar på – är enormt smart, för man har en flexibilitet. Jag berättade i förra replikskiftet att reduktionsplikten den 1 maj 2023 gjorde att dieseln kostade 21,02 per liter, men den 11 september samma år var priset 25,81 med samma reduktionsplikt. Det är inte rimligt. Just därför behöver man flexibilitet i systemet.

  Får vi på riktigt igång en industri med egna råvaror och med svenska industriarbetare och kan handla upp det till lägre pris vore det ju väldigt dumt att inte använda det bränslet i stället för diesel och bensin.

  2025-05-21 19:01:11

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Den långsiktigheten bestod i att man brutalt sänkte reduktionsplikten till 6 procent, och alla drivmedelsleverantörer undrade vad de skulle göra. Sedan kom långsiktigheten bara ett år efteråt, då man höjde till 10 procent. Att Sverigedemokraterna tror att de kan lära Socialdemokraterna något om långsiktighet tar jag inte ens till mig i det här läget.

  Däremot skulle jag vilja veta vad Tidögänget tycker att Sverige ska leva av. Vad ska vi ha för jobb i det här landet – ska vi satsa på det vi är bra på? Vi är ett exportberoende litet land uppe i norra Europa. Självklart ska vi också kunna exportera drivmedel, för vi har ändå en bioekonomi som är fantastisk om vi använder den rätt.

  För mig är detta en helt absurd diskussion när vi har låg tillväxt och superhög arbetslöshet och när vi ökar utsläppen fastän vi vet att det går att göra precis tvärtom och klara det också. Jag tycker att det är bra med flexibilitet. Vi har lagt oss på 19,3 procent. Den nivån ligger fast. Vi ligger precis över regeringen där. Jag kan tala om exakt hur mycket mer det kommer att kosta, om det är detta ledamoten är ute efter, men det kan han också räkna ut, för det står tydligt i regeringens egen rapport hur mycket mer det blir.

  Min oro för Sverige är att det inte finns någon tanke på vad vi ska ha för industri, på våra fördelar, vad vi ska ha för jobb och hur vi ska starta och klara klimatomställningen. Vi ska inte behöva betala böter och utsläppsrätter till andra länder för att Sverige inte gör sitt. De pengarna vill jag investera i väldigt mycket annat.

  (Applåder)

  2025-05-21 19:05:32

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för anförandet!

  I ett tidigare anförande efterlystes ärliga eller hederliga politiker – jag minns inte riktigt vilket det var men någonting i den stilen. Katarina Luhr ska ha kredd, för hon är verkligen ärlig, hederlig och tydlig med vad Miljöpartiet vill. I det avsnitt av 30 minuter där Amanda Lind var med var det också väldigt tydligt, inte minst vad gäller reduktionsplikten och priset på bränsle. Det ska höjas kraftigt.

  Vi hörde Katarina Luhr i sitt anförande nämna en massa andra åtgärder som skulle komma i tillägg till reduktionsplikten. Som vi har hört åtminstone de senaste två åren i budgetdebatten har vi två partier i den här kammaren som har så ofantligt mycket mer pengar än övriga partier. Det är ohemult stora lån som ska tas för både stöd och investeringar. Men jag ska låta den bollen ligga och komma tillbaka till biobränslet.

  Miljöpartiet skriver om hållbart bränsle i sina motioner, och man har reservationer om det. Därför måste jag fråga Katarina Luhr: Av vad ska vi producera biobränslet i Sverige? Vi ska ju öka självförsörjningen av inhemskt producerat biobränsle. Vad ska vi använda oss av?

  2025-05-21 20:00:27

  

  Kjell-Arne Ottosson

• Fru talman! Tack, ledamoten Ottosson, för frågorna!

  Jag skulle vilja börja med att prata om pengarna. Var får vi alla pengar ifrån? En viktig källa som vi kommer att få pengar ifrån om vi kan införa det är det nationella utsläppshandelssystemet. Det är där vi tänker oss att ta in pengar för att kunna göra en del av de satsningar vi vill göra. Men vi vill också kunna dela ut pengar till dem som behöver stöd för att kunna ställa om.

  Detta är en av de reformer som vi föreslår för att kunna satsa på att minska utsläppen utan att de som faktiskt har svårast att ställa om ska drabbas. Jag tycker att det är viktigt att understryka att man kan välja var man vill satsa sina pengar.

  Sedan kommer vi till det hållbara skogsbruket. Jag tycker att det är intressant. Vi kommer att behöva produkter från skogen, och vi kommer att behöva produkter från jordbruket. Och vi kommer att behöva stora mängder ökad biogasproduktion, till exempel, för att öka produktionen av biodrivmedel. Men vi har också källor som vi kan använda oss av som vi inte använder till fullo i dag.

  Där tycker jag att regeringen har avstannat lite grann i sin iver att göra någonting. Nu pratar man om att vidta en massa klimatåtgärder, men vi ser egentligen inte några åtgärder. Vi ser bara borttagna åtgärder.

  Jag är fullt övertygad om att det finns en stor källa till biodrivmedel där vi kan öka vår egen inhemska produktion för att också stärka vår beredskap. Det här måste vi titta brett på nu när vi behöver producera vår egen energi på ett mycket bättre sätt.

  2025-05-21 20:02:20

  

  Katarina Luhr

• Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för svar!

  Det är alltså inte nog med att vi har ett utsläppshandelssystem på EU-nivå; vi ska dessutom komplicera och fördyra det hela med ett utsläppshandelssystem på nationell nivå. Dessutom ska vi höja priserna rejält på bränsle. Frågan är hur vi över huvud taget ska ha råd att producera någonting i det här landet med alla de här pålagorna.

  Katarina Luhr och undertecknad stod här och debatterade tidigare vad gäller skog, till exempel, och Miljöpartiets längtan efter att gå tillbaka till blädning. Vi ska plockhugga, menar hon. Då är frågan: På vilket sätt ska vi få råvaror till biobränsle från skogen om vi ska gå tillbaka till blädning igen? Dessutom vill man låta grot ligga kvar i skogen för att det ska gå tillbaka som gödning, för vi ska visst inte ha någon gödning i skogen i övrigt för att öka tillväxten.

  I jordbruket, där vi också kan hämta råvaror, vill man inte från Miljöpartiets sida ha insatsvaror som växtskyddsmedel och gödning för att få bra skördar. Därmed sätter man käppar i hjulet också för jordbruket.

  Frågan är återigen: Var ska varorna hämtas? Jag tycker att det vore jättebra om vi kunde få till en utökad inhemsk produktion. Där är vi helt eniga; det vore alldeles utmärkt. Men om vi inte ger vare sig skogen eller jordbruket chansen att bidra med varorna, var ska vi då hämta råvarorna till det inhemskt producerade drivmedlet?

  (Applåder)

  2025-05-21 20:04:28

  

  Kjell-Arne Ottosson

• Fru talman och ledamoten Ottosson! Jag var tidigare kommunpolitiker och jobbade bland annat med biodrivmedelsfrågan. I min kommun gjorde vi en undersökning av hur man skulle kunna ha ett hållbart uttag av jordbruksprodukter för att göra biodrivmedel, till exempel. Det finns ganska stora ytor inom jordbruket som i dag ligger i träda och som man skulle kunna använda för att få fram produkter som man kan göra biodrivmedel av.

  Jag skulle också vilja lyfta skogsfrågan. Jag tycker att det är lite märkligt med Kristdemokraterna, för det känns som att ni varken vill göra biodrivmedel eller skydda skogar med höga naturvärden. Det känns som att allting går ut på att det Miljöpartiet tycker är fel.

  Jag tror att det finns väldigt många med mig som faktiskt tycker att det finns så pass stora värden i skogen att vi behöver skydda de skogar som i dag inte är plantager. Vi har tidigare i den här debatten pratat om att vi har väldigt stora skogsodlingar där vi har återplanterat som inte har samma naturvärden. Jag tycker att det är viktigt att hålla två tankar i huvudet samtidigt, och jag tror att det är väldigt viktigt att skydda våra skogar.

  Jag skulle ha velat ställa en fråga. Går låga drivmedelspriser före minskade klimatutsläpp? Är det viktigare att vi har låga bensinpriser än att vi minskar klimatutsläppen? Det leder ju också till enormt höga priser för både oss medborgare, näringslivet och jordbruket när klimatförändringarna drabbar oss i längden.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 22 maj.)

  2025-05-21 20:06:26

  

  Katarina Luhr