Klimatpolitik
Debatt i text
Fru talman! Vi socialdemokrater står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 18, EU:s nya utsläppshandelssystem för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer.
Kollegor, svenska folket, fru talman! Klimatkrisen innebär att vi upplever fler naturkatastrofer med svåra stormar, torka, översvämningar och hetta. Extremvädret ökar. Det driver på artdöden, skakar om jordbruket, skapar konflikter om knappa resurser och driver slutligen människor på flykt i världen.
Förra året var enligt Copernicus klimattjänst det varmaste år som uppmätts sedan 1850. Enligt klimattjänsten är det nu också bekräftat att 2024 var det första året med en global medeltemperatur som överskrider en och en halv grad jämfört med förindustriell nivå.
Man skulle kunna tro att alla världens ledare nu skulle vara fullt upptagna med att kämpa för att klara Parisavtalets mål, men tyvärr ser det inte alls ut så. Även de frågor som många gånger naturligt kopplas till klimat, såsom säkerhetspolitik, energifrågor och beredskapspolitik, isoleras ofta till att handla om mer snabba lösningar, som många gånger är återvändsgränder.
Fru talman! Svenska folket sätter däremot klimatfrågan högt på agendan. Klimatet är också en av de frågor som väcker störst engagemang i föreningslivet. Samtidigt är regeringens politik på området begränsad, otydlig och bakåtsträvande. Vi har alla förvånats och chockats över hur klimatpolitiken har reducerats och nedmonterats. Men det kanske inte är så konstigt. Klimatministern sitter ju i knät på Sverigedemokraterna. Klimatministern säger en sak och Sverigedemokraterna en annan, och det är Sverigedemokraterna som bestämmer.
Vi socialdemokrater vill i stället leda omställningen, och vi tänker att vår roll är oerhört viktig här, för att inte säga omistlig. För oss är målet ett hållbart Sverige, och det ska ske med en klimaträttvis politik. Det behövs mer klimatfokus i svensk politik, och det behövs en insikt om att det här inte handlar om en sakpolitisk fråga utan om ett systemskifte som måste genomsyra all relevant politik – utbildning, bostäder, transporter, industri och energi. Allt detta handlar om omställning.
Vi måste göra den här resan på ett klimaträttvist sätt. Hållbarhet och jämlikhet hänger ihop, för utan klimatmässigt hållbara lösningar kommer ojämlikheten i världen att öka. Åt andra hållet gäller att vi utan jämlikhet inte kommer att lyckas ställa om till det fossilfria samhället. Därför måste klimatomställningen vara rättvis, och en rättvis klimatomställning är därför Socialdemokraternas svar på de utmaningar vi står inför.
Fru talman! Den globala uppvärmningen hotar oss alla, framför allt våra samhällen. Det tål att sägas. Vi ser det redan i dag. De senaste årens långa perioder med hetta och ett ökat antal bränder och översvämningar har visat att också Sverige påverkas.
Jag minns särskilt natten den 18 augusti 2021 i Gävleborg. Jag befann mig i Söderhamn, och det var Gävle som drabbades av enorma översvämningar. På morgonen chockades jag och hela Sverige när vi fick se bilderna från, i mitt fall, grannstaden Gävle.
Vänner från Gävle har berättat hur regnet forsade längs husväggarna på ett sätt som de aldrig hade upplevt. Först trodde man att det var ett tioårsregn och sedan ett hundraårsregn, men sedan förstod man att det var ett tusenårsregn. Det gick väldigt fort. Det var vatten överallt, obevekligt, och inga barriärer hjälpte.
Rädda människor och förtvivlade boende fick uppleva detta. Sedan dess har vi sett översvämningar drabba många städer under de svåra regnen. Översvämningskarteringar och beredskap för att klara vattenflöden och perioder med hetta finns nu i snart sagt alla kommuner, för vi vet att klimatförändringarna får påverkan på infrastruktur men också på jordbruk, ekosystem och människors hälsa.
Sverige är drabbat i dag men riskerar att drabbas ännu mer av klimatförändringarna. Den ökade översvämningsrisken drabbar bebyggelse, vägar, järnvägar och va-system, som vi alla är beroende av. Mildare vintrar kommer också att vara ett problem för Sverige, då vi får problem med skadeorganismer och smittbärare som vi inte haft problem med tidigare. Vi vet också att vi har problem med ökad kusterosion i bland annat Halland och Skåne och med översvämningsrisk framför allt i de södra delarna av Sverige. Det beror på de högre havsnivåerna.
Fru talman! Klimatförändringarna drabbar förstås hela världen. Det är det vi ofta talar om. Jag träffade för några år sedan en man från Marshall Islands, en representant för det landet. Han sa att de numera upplever lika många stormar på våren som de förr upplevde på hösten, under stormsäsongen. Det var ett samhälle som inte var berett på detta. Då blir det problem: Man får inte fram fartyg. Jordbruket drabbas. Handeln fungerar inte. Ekonomin störs. Det blir en enorm påverkan.
Denna önation riskerar också att hamna helt under vattenytan. Det i sig handlar om hela existensen, och så ser det ut på flera håll i världen. Människor som bor längs med kuster riskerar att drabbas på ett existentiellt sätt.
Fru talman! Klimatpolitiken är, till skillnad från den globala uppvärmningen, en möjlighet. Den räddar samhällen från extrema scenarier. Den syresätter samhället och näringslivet med innovationskraft. Klimatpolitiken är det politiska ledarskapet i klimatkrisen. Den är avgörande för att hjälpa näringslivet och vinna i omställningen. Den är halva svaret för att få en bättre luftkvalitet. Den är ett delsvar i kampen mot ryssarna. Och den är hjälpsam i beredskapsarbetet.
Varför är då Tidöregeringen och SD så emot den? Jag undrar varför Moderaterna är emot en politik som driver innovationer i näringslivet. Jag undrar varför SD vill minska förutsättningarna för svenska jobb. Jag undrar varför KD har glömt sin ekologiska humanism. Framför allt undrar jag varför L sitter i regeringen över huvud taget. Vad gör de där – tappar väljarstöd?
Fru talman! Klimatförändringarna är lokala likaväl som globala, men vi behöver varandra över landgränserna. Klimatomställningen måste ske i alla länder. Parisavtalet måste respekteras, och EU är den viktigaste aktören i det globala arbetet. Vårt svenska engagemang måste finnas där. Det måste handla om att trycka på på EU-nivå men också om att se till att vi får jobbet gjort här hemma. Alla tecken på inbromsning i EU-arbetet är oroande, men vi i Sverige har också ett ansvar för vårt eget implementeringsarbete och de klimatmål vi är bundna till med existerande EU-lagstiftning.
Fru talman! Vi socialdemokrater lovar att vara den pådrivande aktören i svensk politik för en klimatomställning som ger möjligheter för näringslivet, som är avgörande för planeten och som syresätter vårt samhälle med ny innovation som är bättre för folkhälsan. Sverige behöver en grön omställning, och vi vill ta ledarskapet där.
(Applåder)
I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson och Anna-Caren Sätherberg (alla S).
2025-05-07 14:09:01
Jytte Guteland
Fru talman! Tack, Jytte Guteland, för ett intressant anförande!
Det är många fina ord. Det är klimatmål som ska nås. Något jag saknar är lite mer konkretion.
En av de absolut hetaste klimatpolitiska frågorna de senaste åren har ju varit reduktionsplikten. När man tittar på de socialdemokratiska reservationerna framträder en tydlig bild av att Socialdemokraterna önskar hålla fast vid alla de klimatmål som råder i dag. De ska också uppnås. Bland dem finns transportmålet. Den gamla reduktionsplikten skulle tillse att transportmålet nås.
Sedan upptäckte alla att det blev extremt dyrt med den här reduktionsplikten. Detta enda recept man hade för att nå transportmålet kostade alldeles för mycket pengar. Sverigedemokraterna gick i bräschen och lyckades till slut få med sig många fler partier på att reduktionsplikten måste sänkas. Till och med Socialdemokraterna kom så småningom fram till att de hade haft fel.
När jag nu tar del av vad Socialdemokraterna vill ha ser jag att de vill ha dubbelt så hög reduktionsplikt framöver, med ett golv. Men golvet ska vara rörligt, och det ska vara på den nivå där branschen vill ha det.
Min fråga till Jytte Guteland är: Hur mycket dyrare bränsle ska vi ha om Socialdemokraterna får bestämma? Hur mycket kommer kostnaden vid pump att gå upp om skatter och oljepris och råvarupriser är på samma nivå som i dag?
Min andra fråga är: Vad betyder det här rörliga golvet som branschen ska komma fram till är lämpligt? De behöver ju ett år på sig innan man justerar reduktionsplikten. Hur ska det här golvet justeras, och på vilken nivå ska det vara?
Hur mycket dyrare ska det bli att tanka bilen om Jytte Guteland får bestämma efter nästa val?
2025-05-07 14:31:00
Martin Kinnunen
Fru talman! Tack, Jytte Guteland, för ett brandtal!
Klimatomställningen är en av vår tids absolut största utmaningar. Det tror jag, och det är jag rätt övertygad om att vi är överens om. Att vi behöver mycket mer ren el är jag också övertygad om att båda våra partier förstår och är väl medvetna om, kanske alldeles särskilt Socialdemokraterna, som har varit drivande i att bygga upp den industrination som har hjälpt till att bygga vår ekonomi stark. Det är en sak som jag ändå vill ge Socialdemokraterna.
Min fråga går tillbaka till Socialdemokraternas rötter. Det är därför jag väljer att lyfta fram industriaspekten av saker och ting, för då måste vi också prata om kärnkraft, vilket jag gillar. Socialdemokraternas partiledare var finansminister när S och MP bland annat chockhöjde skatten på kärnkraft. Fyra reaktorer stängdes på sex år.
Vi har inte svar på frågan om hon som statsminister skulle stoppa den kärnkraft som regeringen nu banar väg för. Som nyvald partiledare stod hon på scenen och ratade kärnkraften. I Socialdemokraternas nya partiprogram står det att elen ska vara förnybar.
Samtidigt hör vi en diskussion inom Socialdemokraterna där man försöker övertyga väljarna om att partiet alltid har varit för kärnkraften. Det går inte ihop, fru talman.
Jag måste därför fortsätta att ställa samma gamla fråga som jag har ställt många gånger förr till socialdemokratiska företrädare: Kan Socialdemokraterna ge ett långsiktigt svar till dem som vill investera i kärnkraft i Sverige – kommer man att riva upp finansieringsplanen, eller kommer man att orka stå emot det tillväxtfientliga inflytande som alldeles för ofta får vara med?
2025-05-07 14:18:14
Helena Storckenfeldt
Fru talman! Givetvis är det viktigt för svenska folket att veta vilken energimix Sverige kommer att ha i framtiden. Vi socialdemokrater sätter en säker energimix och en energimix som är nödvändig i en grön omställning högt på vår agenda.
Vi tror på den teknik som är kostnadseffektivast och modernast och leder till att svenska folket får betala minst i förhållande till vad man får ut. Det som svenska folket behöver få reda på före valet är hur mycket Moderaterna är villiga att öppna statskassan i projekt för att hjälpa en gammal teknik: Är det miljon- eller miljardsummor?
Det är nog snarare de svaren som Moderaterna är skyldiga svenska folket före valet. Men svenska folket kan vara helt övertygat om att vi inte ger för- eller nackdelar till någon, utan vi baserar det på marknadsmässiga grunder. Vi kommer alltid att sätta svenska folket främst för att vi i Sverige ska klara vårt eget energibehov och den gröna omställningen.
(Applåder)
2025-05-07 14:23:37
Jytte Guteland
Fru talman! Tack till den centerpartistiska ledamoten för frågan! Centerpartiet har en nyvald klimatprofilerad partiledare. Det är något som bådar gott för ett framtida samarbete med Socialdemokraterna. Det är jag övertygad om. Men jag tror att vi gör bäst i att inte träta om vem som är mest ambitiös när det handlar om att ställa om transportpolitiken och transporterna.
Vi socialdemokrater visar tydligt i vår kommittémotion att vi vill att Sverige ska nå klimatmålen. Det är nödvändigt att ta ansvar när det gäller just utsläppen från transporter för att klara transportmålet. Det har vi hela tiden varit väldigt tydliga med i våra budgetar. Vi gör detta med en mix där vi använder vårt förslag om reduktionsplikt och Sverigebränsle men också leder en elektrifiering.
Vi vill framöver ställa om så att det blir möjligt också för den med smalare plånbok att ta del av de satsningar som staten gör. Det ska inte bara vara de med allra tjockast plånbok som har möjlighet att ta del av till exempel miljöbonusar och elbilar.
Men vi är definitivt inne på samma linje som Centerpartiet. Vi ser att transportsektorn har den avgörande rollen för att vi ska klara 2030-målen. Där kommer vi inte att vika. Det är vårt löfte till väljarna.
2025-05-07 14:25:56
Jytte Guteland
Fru talman! Jag tycker inte heller att det är någon större mening att träta om vem som är bäst, för det är uppenbart att Centerpartiet är bäst. Det behöver vi alltså inte hantera.
Men jag delar också målbilden att vi ska klara målen – både 2030-målen, transportmålen och så vidare – och att elektrifieringen är superviktig. Men då måste man också göra något åt det!
Vi ser hur försäljningssiffrorna för elbilar har vikit under den här regeringen. Gör man då inga förändringar kommer det inte heller att bli några förändringar. Centerpartiet lägger fram en miljöbilsbonus som fokuserar på dem med lite mindre plånböcker och på till exempel begagnade bilar. Vi talar om en konverteringspremie, så att man kan konvertera sin bensinbil till en biogasbil.
Sådana saker saknar jag hos Socialdemokraterna. Jag ser inget av detta i budgeten. Det är jättetrevligt med kommittémotioner, men det är pang för pengarna som gäller.
Finns det inga pengar blir det ju inte så mycket bättre än den nuvarande regeringen. Ambitionen är toppenbra, men man behöver uppenbarligen någon som driver på.
Jag skulle gärna vilja höra av Jytte Guteland hur man tänker sig att vi ska få elektrifieringen till stånd. Det räcker inte med laddstolpar – de behövs också, men det kommer inte att säljas fler elbilar för att vi har laddstolpar. Vi kan ha hur många laddstolpar som helst utan att det leder till något.
Vi ser dessutom att exporten av elbilar ökar. Ökningen av exporten går inte riktigt lika fort som nybilsförsäljningen, men det är ett jätteproblem att elbilar försvinner ut ur landet.
Jag vill fråga Socialdemokraterna: Hur ska vi öka elektrifieringstakten? Ni höjer ju elskatten, och ni sänker kostnaderna för att tanka fossilt. Det finns i er budget inga satsningar över huvud taget på vare sig elbilar eller miljöbilar. Jag vill jättegärna höra lite om tankarna mer konkret snarare än bara om målsättningarna.
2025-05-07 14:27:38
Rickard Nordin
Fru talman! Energipolitik är klimatpolitik. Har man ingen energipolitik har man heller ingen klimatpolitik. Så enkelt är det.
Ska vi genomföra klimatomställningen kommer vi att behöva otroliga mängder ren och stabil el. Behoven av elproduktion är enorma. Jag tror att vi alla har lite svårt att greppa hur enorma behoven faktiskt är.
Från Vattenfall var man tydlig vad gäller frågan huruvida det var marknadsmässiga beslut som ledde till att kärnkraften lades ned i Sverige. Det var politiska beslut, har Vattenfall konstaterat. Det var detta som gjorde att kärnkraftsreaktorerna i mitt hemlän Halland stängdes. Där bär S, MP, C och V ett stort ansvar.
Fru talman! Vi hörde att ”vi får se” om kärnkraften har en del i Sveriges framtida elproduktion. Det är inte nog med svar för dem som faktiskt vill investera i kärnkraft i Sverige, utan vi behöver tydligare svar: Kommer man att riva upp de här planerna? Kommer man att stoppa det som vi nu har lagt grunden för, alltså att kärnkraft ska bli möjlig? Var står Socialdemokraterna i kärnkraftsfrågan?
2025-05-07 14:22:14
Helena Storckenfeldt
Fru talman! Jag kan börja med ett tips till fru talmannen och kanske också till föregående replikörer. I morgon klockan 12 har vi nämligen en debatt om energipolitik, om man vill syssla med det.
Jag tänkte hålla mig något mer till klimatpolitiken. Jytte Guteland sa att Socialdemokraterna ska vara den pådrivande aktören i den gröna omställningen.
Jag har läst Socialdemokraternas budget. Söker man på ordet ”miljöbil” kan man se att det nämns noll gånger. Ordet ”elbil” nämns noll gånger. Söker man på ”laddinfrastruktur” finner man att det nämns en gång, men det är för att man återupprepar regeringens satsning. Man höjer elskatten. Man ger en extra rabatt till att tanka – det är lite oklart varför man behöver det när bensinpriset är omkring 15 kronor litern.
Hur ska vi driva på omställningen av transportsektorn om vi inte gör några insatser? Vi ser ju att utsläppen har ökat radikalt med den här regeringen. Hur ska Socialdemokraterna kunna vara en pådrivande aktör om de inte gör några satsningar?
2025-05-07 14:24:58
Rickard Nordin
Fru talman! Ledamoten läser vår kommittémotion som fan läser Bibeln, måste jag säga.
Om man tittar på hela vår politik ser man tydligt att vi vill leda elektrifieringen och att vi tror starkt på den som en av de avgörande faktorerna när det gäller transporterna.
Jag vill inte förminska att även de äldre bilarna måste minska sina utsläpp. Där vet jag att vi är överens. Men när det gäller elektrifieringen har vi i vårt politikutvecklingsarbete visat vilken politik vi står för. Vi tar upp att vi vill se att elbilar blir möjliga att leasa för den med lägre inkomst.
Vi står nu inför en partikongress där klimatfrågorna och även de här frågorna kommer att stå högt på dagordningen.
Vi är också väldigt tydliga med att vi vill säkra infrastrukturen i hela landet.
Det är så man ska läsa vår budget – man ska titta på hela vår budget och de satsningar vi gör inom olika områden, där allt från infrastruktur till energieffektiviseringar och transporter lägger en grund för att klara målen till 2030. Det skiljer oss från regeringen, och vi kommer inte att vika från det.
2025-05-07 14:29:23
Jytte Guteland
Fru talman! Tack, riksdagsledamoten Storckenfeldt, för frågan om energipolitiken!
Detta är ju en energipolitisk fråga som med fördel kan tas upp i de sammanhangen. Men när man får frågan kan man förstås svara lite grann. Det skulle dock vara trevligt om Moderaterna vid några tillfällen hade intresse av att prata om klimatpolitik också.
Men låt mig säga något om energipolitiken. Vi socialdemokrater säger ju tydligt att vi vill ha marknadsmässigt lika villkor för de olika energislagen. Vi tror på att de energislag som är mest effektiva och också kostnadseffektiva kommer att bära Sveriges framtid. Vi får se om kärnkraften skulle kunna vara ett av dem. Det ser inte riktigt ut så nu, utan kärnkraften ser tvärtom ut att vara en svindyr energikälla. Svenska folket skulle få lägga betydligt mer skattemedel i statskassan om staten ska pumpa in pengar i den gamla tekniken. Moderaterna har ju historiskt brukat vara försiktiga med skattemedel, men i den här frågan verkar det inte finnas någon gräns för vad staten borde vara med och finansiera när det handlar om äldre teknik.
Vi tror mer på att andra energilösningar är framtiden. Inte minst tror vi att den havsbaserade vindkraften kommer att ha en väldigt stark ställning i framtiden, både effektivt och för att få en bra energibalans.
2025-05-07 14:20:26
Jytte Guteland
Fru talman! Jag noterade att min fråga inte besvarades. Hur mycket dyrare ska det bli att tanka?
Ni vill dubbla reduktionsplikten. Socialdemokraterna tycker att reduktionsplikten är för låg i dag och att den måste höjas mycket kraftigt till dubbelt så hög nivå. Men det kommer ju inte att räcka för att nå 2030-målet för transportsektorn, där vi just nu med liggande reduktionsplikt bedöms få minskade utsläpp med 43 procent. Det ska då upp mot 70 procent, så på vilken nivå avser Socialdemokraterna att sätta det här golvet? Det ska ju vara rörligt. Det kommer inte att kunna vara 20 procent. Ska det vara 30 procent eller 40 procent?
Det är ganska viktigt att väljarna får reda på exakt hur mycket dyrare Socialdemokraterna tycker att det ska bli även om man avser att trycka iväg några hundralappar i bidrag. Jag tror inte att det är mer bidrag människor vill ha.
Vi ska också tänka på om de här bidragen ska gå till lantbruket när det blir dyrare att tillverka mat. Hur ska bidragen fungera för transportsektorn, som ska transportera mat till livsmedelsbutikerna? Hur mycket högre kommer livsmedelspriserna att bli? Hur mycket mer kommer det här att bidra till inflation och kommande räntebeslut?
Allt det här saknas i det socialdemokratiska förslaget. Det är någon sorts servettskiss som ni har tagit fram på Sveavägen. Det är inte mer än en affisch. Ni vet inte ens vilken nivå reduktionsplikten ska vara på.
Jytte Guteland lovar här att Socialdemokraterna ska uppnå 2030-målet för transportsektorn. Men då måste man väl ha en idé om hur det ska gå till och kunna förklara för väljarna vad priset är.
Sverigedemokraterna har gått i bräschen för att se över våra klimatmål. Vi bedriver just nu ett arbete i Miljömålsberedningen, där vi bland annat ser över 2030-målen och ska försöka tillse att klimatmålstyrningen blir bättre.
Transportmålet för 2030 bör naturligtvis tas bort till förmån för de EU-beslutade mål som föreligger. Jytte Guteland vill behålla samtliga mål men kan inte tala om hur de ska uppnås eller vad det kommer att kosta.
2025-05-07 14:35:14
Martin Kinnunen
Fru talman! Det var ett anmärkningsvärt högt tonläge vi fick höra här från Socialdemokraternas representant. Jag vill börja med att påminna om att vi talar genom talmannen.
Fru talman! Klimatförändringarna är vår tids stora utmaning. Det är en utmaning som berör varje människa, varje sektor och varje samhälle både här hemma i Sverige och runt om i världen. För att lyckas med den enorma strukturomvandling som klimatet kräver måste vi dock visa att det går att minska utsläppen utan att offra ekonomisk tillväxt. Det är inte bara en ekonomisk nödvändighet. Det är en klimatstrategi i sig.
Om klimatpolitiken upplevs som ett hot mot jobben, företagens framtid eller hushållens ekonomi tappar vi det engagemang som omställningen är helt beroende av. I stället för att bygga stöd riskerar vi att skapa motstånd.
Sverige är ett föregångsland just för att vi har visat på motsatsen: att det går. Sedan 1990-talet har vi halverat våra utsläpp per bnp-krona samtidigt som ekonomin har växt. Detta är ett bevis på att smarta investeringar, teknikutveckling och näringslivets omställningskraft fungerar. Det är någonting att vara stolt över och bygga vidare på.
En avgörande förklaring till Sveriges framgångar är vår fossilfria elproduktion. Tillgången till stabil och prisvärd el utan utsläpp har varit en nyckel till både vår konkurrenskraft och vår klimatpolitik. När FN:s klimatpanel tydligt pekar på att kärnkraften är en nödvändig del av lösningen står det klart att Europa och Sverige behöver mer kärnkraft – inte mindre. Jag undrar vad den som inte tror att energiproduktion hör hemma i den klimatpolitiska debatten egentligen har för långsiktiga lösningar för klimatet över huvud taget.
Den moderatledda regeringen har nu fattat en lång rad beslut för att bana väg för ny kärnkraft. Dessutom tas nya steg för att öka utbyggnaden av vindkraften och öka kapaciteten i vattenkraften. Detta görs inte för skojs skull. Det är en grundläggande förutsättning för en klimatpolitik som håller hela vägen, som blir en konkurrensfördel och som bidrar till globala utsläppsminskningar. Att blunda för elproduktionens betydelse är ansvarslöst. Har man ingen energipolitik har man inte heller någon klimatpolitik.
Fru talman! Emellanåt behöver den svenska hållbarhetsdebatten påminnas om kraften i den fria marknaden och om hur konsumenters efterfrågan styr mer än politiska pekpinnar någonsin skulle kunna göra. Det är bra att Sverige har en tuff miljölagstiftning. Det har gett oss en unik position för att skapa hållbara produktionsled. Men låt oss vara tydliga: Lösningen är inte att slå av på tillväxten eller att hindra mänsklig aktivitet. Lösningen är att ställa om.
Sverige ska inte bara vara bäst på att minska utsläppen. Vi ska också vara bäst på att skapa teknik, lösningar och system som andra länder kan inspireras av och ta efter. Den som vill rädda klimatet måste också rädda konkurrenskraften.
Fru talman! Samtidigt som klimatförändringarna prövar vår infrastruktur, vår matproduktion och vår vattenförsörjning driver de också på konflikter globalt och tvingar människor på flykt. I många delar av världen innebär en översvämning inte bara materiella skador, utan det kan betyda att familjer förlorar sin skörd, sitt hem och sin framtid. Det påverkar också Sverige genom ökad migration och nya säkerhetspolitiska utmaningar.
När jag pluggade statsvetenskap vid Göteborgs universitet läste vi om ”water wars”, alltså krig om resursen vatten. Detta ser vi nu i praktiken. Klimatpolitiken måste därför också ses som en tydlig del av vår krisberedskap. Att säkra tillgången till fossilfri el, rent vatten, robusta transportvägar och samhällsviktig infrastruktur är inte bara en klimatfråga. Det är en fråga om trygghet och beredskap.
Fru talman! Vi är inte i mål – långt därifrån – men Sveriges resa visar att klimatansvar och tillväxt inte är motsatser. De är förutsättningar för varandra. Nu krävs ledarskap, mod och en tro på människans förmåga att lösa det som verkar omöjligt. För historien har lärt oss en sak: När det verkligen gäller reser sig människan. Då bygger hon nytt, tänker större och går före. Det är så vi formar en klimatpolitik som inte bara håller i teorin, utan även i praktiken – en klimatpolitik för hushållen, för företagen, för friheten och framför allt för framtiden.
(Applåder)
2025-05-07 14:39:34
Helena Storckenfeldt
Fru talman! Tack till riksdagsledamoten Kinnunen för den intressanta föredragningen!
Det är så spännande att se hur Sverigedemokraterna attackerar när det är Sverigedemokraterna som styr i Sverige under den dyraste tid vi svenskar har upplevt. Trump, som kanske är Sverigedemokraternas partiledares favorit globalt, ruckar på ekonomin så att det blir helt oförutsägbart att vara svensk och kanske att över huvud taget leva på jorden just nu. Det är lite spännande att jag ska sätta exakta priser på bränslen samtidigt som hela ekonomin gungar när populisterna leder världen.
Det är ju ni som i princip leder den här regeringen, så det är jag som borde ställa frågorna till dig. Det gör jag också. Jag undrar hur Sverige över huvud taget ska leva upp till klimatmålen med Sverigedemokraternas politik. Jag undrar om det är oviktigt för er att världen blir varmare, om det är oviktigt för er att klimatpolitiken inte leder till svenska jobb och om det är oviktigt för er att den här regeringen satsar på elmoppar i Ghana i stället för att ställa om tekniken i svenska företag.
Jag undrar också hur man ska klara transportmålen med Sverigedemokraternas politik eftersom ni inte har några förslag. Ni vill inte göra någonting för att minska utsläppen från svenska bilar. Ni vill inte heller att det elektrifieras. Det satte ni effektivt stopp för.
Min fråga till er sverigedemokrater är: Varför har ni så hög svansföring när det är ni som leder det dyraste Sverige som vi svenskar har upplevt i modern tid?
(Applåder)
(ANDRE VICE TALMANNEN: Eftersom det var slutreplikskiftet får dessa frågor besvaras vid ett senare tillfälle.)
2025-05-07 14:37:23
Jytte Guteland
Fru talman! I närtid är viktigt, men det är absolut inte allt. Jag tror snarare att det är ännu viktigare att se till att vi faktiskt har en plan för att nå hela vägen till nettonollutsläpp år 2045 och att se till att den planen går att hålla hela vägen dit – och därefter. Jag tror att vi alla någonstans vill bygga upp ett samhälle där vi har god konkurrenskraft och där vi faktiskt kan uppnå negativa utsläpp och fortsätta bidra på det sättet.
Jag ser det som ännu viktigare att vi ser till att värna om den svenska ekonomin och om tillväxten så att andra länder också ska kunna, och vilja, ta efter de svenska exempel som kommer härifrån. Vi fokuserar väldigt mycket just på den fossilfria elproduktionen, och där ser vi att kärnkraften absolut är en nyckel. Det är inte allt, men det är en förutsättning för att vi ska lyckas med elektrifieringen i stort vad gäller både industrierna och transporterna. Då behövs både kärnkraft och mer vind. Som sagt är kärnkraften en förutsättning för att också kunna ha mer vind i systemet.
Vi tycker också att skogen ska brukas. Den bidrar otroligt mycket till att låsa in kol på ett väldigt effektivt sätt. Det bidrar till goda produkter som vi sedan kan exportera och då trycka undan andra fossila produkter i andra sektorer och i andra delar av världen. Sverige kan bidra på ett jättebra sätt, men det gäller att vi har ett systemperspektiv och att vi ser till att vi når längre än bara närtid.
2025-05-07 14:47:24
Helena Storckenfeldt
Fru talman! Ledamoten Kinnunen! Jag kan inte låta bli att småle. Jag vet att det ser arrogant ut, så jag får försöka dra ned mungiporna. Men det här att lära sig av Sverigedemokraterna att man bör ge förutsättningar för reduktionsplikten att inte hoppa mellan åren …
Ni har väl inte gjort något annat än att hoppa, Sverigedemokraterna och den här regeringen. Ena stunden ska det vara på ena sättet och den andra på det andra. Det finns noll förutsättningar för branschen att ha någon långsiktig planering, så det blir lite uppläxning. Kasta inte sten i glashus!
När det gäller reduktionsplikten ser vi vikten av att se till att de äldre bilarna får förutsättningar att rulla men med mindre utsläpp. Samtidigt har vi lagt till en tankrabatt som ger möjlighet för den som har tunnare plånbok att klara förändringar i pris.
Vi är väldigt noga med svenska folkets plånböcker – till skillnad från Tidöregeringen, som ni håller i eller bestämmer över. Den här regeringen har verkligen gjort Sverige till Dyrsverige på riktigt – och ett långdraget sådant. Jag tror inte att svenska folket har lidit under reallöneökningar som minskat på det här sättet i modern tid. Jag tror att vi är fattigare än någonsin, så jag tror att man ska vara lite försiktig med att prata om vem som har dyr politik.
Vi vet att det kan vara skillnad när man bor på landsbygd när det gäller att behöva använda bilen vid transporter. Vi vill se till att man känner sig trygg med att man klarar det med vår politik. Därför har vi lagt till en tankrabatt, som är väldigt viktig.
Det vi undrar är vad Sverigedemokraterna gör för klimatpolitiken över huvud taget och vad det leder till när vi inte klarar våra klimatmål till 2030. Vem ska betala de miljardböter som vi riskerar under EU med Sverigedemokraternas politik? Är det svenska folket? Ja, då kommer det att bli ännu dyrare att vara svensk i framtiden.
(Applåder)
2025-05-07 14:33:07
Jytte Guteland
Fru talman! Vi är helt överens om att man ska se detta i ett längre perspektiv – absolut. Vi är också överens om att Sverige ska vara ett gott exempel. Men för närvarande är ju Sverige inte ett gott exempel; vi hade stora utsläpp av växthusgaser förra året.
Jag vill gärna återgå till frågan om vad svenska folket tycker. Det finns även en undersökning från januari där Naturvårdsverket har tittat på svenskarnas syn på klimatet, och den visar att det finns ett brett stöd i befolkningen för att göra betydligt mer insatser för att minska klimatförändringarna. Det gäller även insatser från statlig nivå gällande till exempel kollektivtrafik, energiförsörjning och anläggningar för återvinning.
I undersökningen ställdes även frågor om vad som hindrar människor från att leva mer klimatmedvetet, och åtta av tio svarade att den största anledningen är att klimatvänliga alternativ ofta är dyrast. Därför undrar jag varför regeringen är så ovillig att satsa mer på exempelvis kollektivtrafik – något som faktiskt skulle kunna ske här och nu. Vi i Vänsterpartiet vill se en mer utbyggd kollektivtrafik i hela landet, och vi satsar på ett månadskort som ska kosta 450 kronor i månaden.
Jag undrar: Är det inte bättre att subventionera klimatsmarta, fossilfria lösningar? Det regeringen har gjort är att subventionera det fossila, vilket ledde till ökade utsläpp förra året.
2025-05-07 14:49:21
Kajsa Fredholm
Fru talman! Jag tackar för anförandet från Moderaterna. Som vanligt är kärnkraft den enda lösningen på klimatkrisen.
Jag skulle dock vilja ta upp en annan sak. Nyligen publicerades en global studie om befolkningens syn på att göra större insatser för klimatet. Det var 125 länder med i undersökningen – länder som står för 96 procent av världens utsläpp. Undersökningen visar på ett massivt stöd för en kraftigare klimatpolitik.
Om man benar ned studien nationellt visar den att över 80 procent av Sveriges befolkning vill att staten ska göra mer för klimatet. Detta rimmar ju inte alls med regeringens klimatpolitik, som är ett slags omvänd politik där växthusgasutsläppen kraftigt ökade förra året, i stället för tvärtom.
Min fråga till Moderaterna är: När kommer förslagen som på riktigt sänker utsläppen av växthusgaser i närtid? Det är ju något som de flesta som bor i Sverige faktiskt vill se.
2025-05-07 14:45:56
Kajsa Fredholm
Fru talman! Mer pengar till allt och alla är Vänsterpartiets förslag gällande det mesta, och det här är inget undantag. Vi har ett annat perspektiv: Vi vill bibehålla en god konkurrenskraft och en god tillväxt.
Vi ska nå nettonollutsläpp, men det jag tror att Kajsa Fredholm är ute efter är exempelvis sådana förslag som lyftes av Vänsterpartiet i ett replikskifte här. Man vill minska svensk köttkonsumtion med 25 procent. I det stora hela skulle det innebära ett frontalangrepp på hela Sveriges köttproduktion. Trots att svenskt kött är bland det mest klimatsmarta i världen vill man ersätta det med någonting annat. Förslaget skulle nämligen leda till import.
Det blir ännu mer absurt när man pratar om just konsumtion av kött eftersom viltkött då vägs in. När det gäller biologisk mångfald vet vi att just betesmarker är några av våra artrikaste miljöer. Vill man ha en god biologisk mångfald – fler ängsblommor, insekter och ett bättre fågelliv – krävs också fler mular i landskapet, inte färre.
Allt det här är viktigt, och det är därför jag kommer tillbaka till ett systemperspektiv. Den här reservationen är nämligen ett väldigt gott exempel på hur Vänsterpartiet tänker en bit och stannar där, fru talman. Det håller inte hela vägen. Detsamma gäller resten av klimatpolitiken: Det är närtid som gäller, och inget annat spelar någon roll.
2025-05-07 14:51:19
Helena Storckenfeldt
Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt för inlägget.
Vi socialdemokrater undrar hur Moderaterna och ledamoten resonerar när det handlar om svensk industripolitik. Vi vet ju att näringslivet i dag – det handlar både om Svenskt Näringsliv och om enskilda företag – efterfrågar ett aktivt ledarskap när det gäller den gröna omställningen.
Sverige har historiskt haft en industri som har börjat ställa om och blivit internationellt omnämnd för att den har legat i framkant. På många sätt tar svensk industri i dag ett ledande ansvar i det globala samtalet om den gröna omställningen. Den svenska regeringen? Not so much. Det är ett moderat parti som leder regeringen, och där fanns det en tidigare partiledare som pratade om att svensk industri är ”basically gone”.
Det är kanske inte riktigt den ingången nuvarande statsminister har, men det finns ju väldigt lite av framåtanda från det politiska ledarskapet gällande vad man vill att den svenska industrin och de svenska företagen ska visa upp inför framtiden.
Vi socialdemokrater vet att det inte är att älska gammal teknik, gamla lösningar och gamla företag som leder till de nya jobben. Det handlar i stället om att pressa näringslivet att komma framåt, och det är också det svenskt näringsliv vill brett i Sverige i dag. Min fråga till ledamoten är alltså: Vad gör egentligen den här regeringen och ledamoten för att leda den svenska omställningen också när det handlar om svenska företag?
2025-05-07 14:53:22
Jytte Guteland
Fru talman! Jag tackar Jytte Guteland för en väldigt bra och viktig fråga. Det är otroligt viktigt att vi värnar svensk industri. Den bidrar inte bara till vår ekonomi, till att vi har många jobb och till teknikutvecklingen, utan svensk industri bidrar väldigt konkret med klimatnytta. Med de produkter som produceras i Sverige och sedan exporteras ut i världen bidrar man med konkret klimatnytta motsvarande ungefär hälften av Sveriges utsläpp.
Några av de saker som vi såklart driver på för är Industriklivet, som ska behandlas i en kommande debatt här. Det är otroligt viktigt, och där stöttar vi upp. Vi tycker att det är bra att de investeringarna sker. Men även regelförenkling är en otroligt viktig del av industrins omställning och över huvud taget av att värna det svenska näringslivet. Här har vi tillsatt ett implementeringsråd, ett accelerationskontor, ett förenklingsråd med mera. Det är en massa utredningar som ska just förenkla regelbördan för svenska företag och inte minst för industrin.
Det kanske allra viktigaste är dock att vi har tillräckligt mycket fossilfri, stabil el för att industrin ska kunna genomföra sin omställning och vilja stanna kvar i Sverige.
2025-05-07 14:55:25
Helena Storckenfeldt
Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt för engagemanget och för att vi delar bilden att det är den gröna tekniken och de gröna innovationerna som är framtiden. Med det sagt är det inte alls den bilden man får när man i dag pratar med svenska företag i dag om vart politiken är på väg.
Det som hörs ute i samtal med svenska företag, både stora och mindre, och med olika industrier är att de saknar ett politiskt ledarskap från den svenska regeringen i dag. De upplever att regeringen just nu bromsar in. Det gäller förstås såväl budgeten, som ju har minskat med 31 procent sedan 2022, som regelverk och ambitioner på EU-nivån. I dag åker ju ministrar och ber om lägre ambitioner och försöker vaska ut allt från klimatmekanismer vid yttre gräns till billagstiftning och förväntningar på vilka målsättningar vi ska ha där efter 2030. Nu åker ministrar och vaskar ur klimatpolitiken.
Svenska företag i dag efterfrågar alltså det ledarskap som ledamoten Storckenfeldt pratar om, men vi ser väldigt lite handling. Jag vill därför fråga ledamoten varför det är så långt mellan orden i riksdagen och den verkliga handlingskraften hos ministrarna och i Rosenbad.
2025-05-07 14:57:04
Jytte Guteland
Fru talman! I mitt första replikskifte med Jytte Guteland valde jag att prata om de väldigt konkreta saker som vi lägger tid, energi, engagemang och inte minst pengar på för att se till att den svenska industrin både har goda förutsättningar, vill stanna kvar i Sverige och blir en god kraft i klimatomställningen.
Det vi hörde från industrier, från Svenskt Näringsliv och från svenska företag inför den förra valrörelsen var just att regelbördan var för stor och att det inte fanns tillräckligt mycket stabil fossilfri el. Man behövde ha de sakerna på plats för att man fortsatt skulle vilja vara en del av den här omställningen. Jag vet helt ärligt inte vilka industrier eller företag som Jytte har pratat med, fru talman, för dem jag har träffat tycker alltså att det handlar om precis de saker som regeringen fokuserar på.
2025-05-07 14:58:39
Helena Storckenfeldt
Fru talman! Det har sannerligen varit ett tufft ekonomiskt läge för många, inte minst för våra företagare.
Jag tror att det är väldigt viktigt att klimatpolitiken är effektiv och folkligt förankrad. Vi har sett att den inte har varit det hittills. Det har fokuserats på en viktig lösning, nämligen reduktionsplikten. Den var väldigt effektiv i att sänka utsläppen snabbt, men vi såg samtidigt att den inte skulle kunna löpa linan ut. Det är problematiskt när det gäller att nå klimatmålen långsiktigt, fram till 2045, och att få till den systemomvandling som jag tror att vi alla är ute efter. Då behöver man bredda perspektivet och se vad mer som kan göras.
Det är precis detta som den borgerliga regeringen lägger sin tid och sitt fokus på. Vi har en klimatpolitisk handlingsplan. Den handlar inte bara om symboler utan om praktisk politik som faktiskt fungerar och – kanske allra viktigast – har folklig förankring. Har man inte folket med sig kommer det inte heller att gå att genomföra någon effektiv klimatpolitik.
Fru talman! Jag skulle avslutningsvis vilja säga detta: Ska Sverige lyckas med klimatarbetet är det viktigt att vi alla breddar verktygslådan. Regeringen har presenterat ett sjuttiotal konkreta förslag för att minska utsläppen. Jag ser fram emot att presentera ännu fler.
2025-05-07 15:01:26
Helena Storckenfeldt
Fru talman! Vi hörde att Helena Storckenfeldt i sitt anförande lyfte fram att ekonomin har växt och utsläppen minskat. Så var det ju när Centerpartiet styrde tillsammans med Alliansen, och så har Sverige jobbat historiskt. Men så är det inte längre; Tidöregeringen har gått ifrån det historiska framgångsreceptet. Utsläppen ökar – vi kommer att ha högre utsläpp 2026 än vad vi hade 2022. Arbetslösheten är dessutom rekordhög, och tillväxten saktar in. Det är precis tvärtemot det historiska framgångsrecept vi har haft i Sverige.
Vi ser hur gröna projekt faller, industrin skjuter upp sina planer och investeringar hamnar i andra länder. Det är ju precis tvärtemot den framgångsrika politik vi har använt historiskt sett. Den här regeringen har misslyckats totalt.
Centerpartiet har lagt fram en mängd olika lösningar för att öka takten, bland annat att genomföra Bioekonomiutredningens förslag om förnybara drivmedel, satsa på konverteringspremier för fordon, öka flygbränsleproduktionen, stärka kemiindustrins omställning och införa mer cirkulär ekonomi. Alla de här sakerna sänker utsläppen och skapar nya arbetstillfällen här och nu.
Vad vill Moderaterna göra för att sänka utsläppen och minska arbetslösheten? Just nu går utvecklingen i precis motsatt riktning.
2025-05-07 14:59:56
Rickard Nordin
Fru talman! Regeringens politik har varit effektiv i att öka utsläppen. Om det är detta som är en effektiv klimatpolitik har man lyckats rätt bra, för det är ju fakta att utsläppen 2026 kommer att vara högre än vad de var 2022. Hur man då kan säga att man bedriver en effektiv klimatpolitik förstår inte jag, för det är inte klimatpolitik. Det är möjligtvis någon typ av kolpolitik.
Man säger att man vill ha stöd från folket, men 70 procent vill ha en tuffare klimatpolitik. Varför lyssnar man inte på dem? Svenska folket vill att vi ska nå klimatmålen – varför lyssnar man inte på dessa människor? Politik är ju också att leda, och en jättetydlig majoritet av den svenska befolkningen vill att vi ska göra det här.
Ja, priserna på drivmedel var höga, men det betyder inte att man måste slopa klimatambitionerna. Det hade till exempel gått jättebra att sänka skatten på förnybart inom reduktionsplikten; där har vi nya EU-regler. Man hade kunnat sänka reduktionspliktsavgiften; det hade gått jättebra. Det finns en mängd olika saker. Man hade kunnat ersätta 20 terawattimmar fossila bränslen med förnybart om man hade genomfört Bioekonomiutredningens förslag. Det hade dessutom kostat, tror jag, 2 miljarder per år, vilket kan jämföras med de nästan 10 miljarder som regeringen har lagt på fossilbränslesänkningar.
Det här är ju inte ens svårt! Förslagen finns utredda. Helena Storckenfeldt och regeringen pratar om sin klimatpolitiska handlingsplan, men den skjuter alla styrmedel på framtiden. De saker man har genomfört har inte ens varit i närheten av att täcka upp för de utsläppsökningar vi har haft. Jag tror att det är 1 eller 2 procent av skrotningspremien som är nyttjade. Det är ett totalt misslyckande, och då pratar vi bara om klimatsidan.
Företagen vill ställa om. De vill ligga i framkant, men de flyttar utomlands. Det är inte konstigt att arbetslösheten skenar.
Kom inte och säg att vi ska ha både ökad tillväxt och minskade utsläpp när den här regeringen gör precis tvärtom!
(Applåder)
2025-05-07 15:03:22
Rickard Nordin
Herr talman! Vi kan inte läsa tidningar, se på tv eller lyssna på radio utan att nås av larmrapport efter larmrapport om klimatet och de allt snabbare klimatförändringarna. Vi slår rekord på rekord gällande värme, och på global basis har vi inte upplevt så höga medeltemperaturer sedan man började mäta. Detta är oerhört allvarligt, och det pekar verkligen på vikten av att göra insatser som leder till förändring. Enligt IPCC finns i dag lösningar och åtgärder tillgängliga globalt för att begränsa klimatförändringarna i linje med Parisavtalets mål.
Enligt Parisavtalet har alla länder ett ansvar att vidta åtgärder i fråga om sina utsläpp av växthusgaser. Vi som lever i mer utvecklade länder har ett ansvar att bistå utvecklingsländer i att vidta åtgärder när det gäller både utsläppsminskningar och anpassning till ett förändrat klimat. Vi måste dels hjälpa dem i den akuta fasen, dels peka på de förändringar som kan göras och gå före som goda exempel.
Parisavtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader Celsius och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader Celsius. Förutom att minska utsläppen av växthusgaser bör man öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.
I stort sett alla världens länder har förbundit sig att genomföra åtgärder som bidrar till att målen i Parisavtalet nås. Men nu ser vi hur den nya administrationen i USA har beslutat att återigen ta USA ut ur Parisavtalet. Om Google inte ljuger för mig blir USA därmed ett av endast fyra länder utanför avtalet ihop med Iran, Jemen och Libyen. Detta är oerhört allvarligt då USA är ett av de större utsläppsländerna i världen och vi av flera skäl verkligen behöver ha med de stora utsläppsländerna.
Den svenska regeringens syn, som till fullo delas av Kristdemokraterna, är att fokus för klimatpolitiken bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa. Detta är dock inget som görs enkelt och lätt. Men görs det på rätt sätt kan omställningen skapa fler jobb och ge ökad tillväxt och stärkt välfärd, och det är just detta vi måste sträva efter. Det handlar nämligen om att få med så många som möjligt på denna resa – inte bara i Sverige utan även i övriga länder och inte minst i tidigare nämnda USA. Gör vi klimatpolitiken till ett gissel där vi totalt skjuter både trovärdighet, konkurrenskraft och lönsamhet i sank kommer vi inte att komma i mål.
Regeringen framhåller att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till att öka takten i genomförandet av Parisavtalet. Parisavtalets tre mål om utsläppsminskning, anpassning och finansiering bör utgöra övergripande målsättningar. Den internationella klimatpolitiken bör utvecklas, och alla länder behöver nå hela vägen till nettonollutsläpp. Därför bör Sverige verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet, bland annat genom kunnande, teknikutveckling, finansieringslösningar och samarbete. Detta är åtgärder som främjar klimatomställning. Sverige bör visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Utan tillväxt, ingen effektiv klimatpolitik.
I november 2024 beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att utveckla och stärka det svenska internationella klimatarbetet med Parisavtalet som grund. I utredarens uppdrag ingår att lämna förslag på åtgärder där utökade eller stärkta svenska insatser kan bidra till att driva på klimatarbetet även i andra länder.
Klimatutmaningen är global och regeringen framhåller att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att aktivt verka för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika delar av världen. Sverige bör även stödja initiativ till en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp som ett effektivt sätt att minska utsläppen.
Herr talman! Visionen i den europeiska gröna given är att göra EU till det första klimatneutrala området i världen senast 2050. Det handlar om att minska föroreningarna och återställa en sund balans i naturen och ekosystemen. EU:s intention är, skriver man, att ställa om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Det låter väl och bra. Men tyvärr hänger inte EU:s egen lagstiftning med i detta, vilket vi har sett tydligt på senare år.
En del som debatterats flitigt på sistone är LULUCF och EU:s syn på skog och mark som kolsänka. Nettoupptaget i LULUCF-sektorn beror till stor del på skogens årliga tillväxt i Sverige, vilken i det korta perspektivet påverkas starkt av årsnederbörd och medeltemperatur. Det är därför svårt att göra prognoser. Dessutom tar man inte hänsyn till skogens fulla potential, utan man ser bara skogen som en kolsänka, ivrigt påhejad av vissa partier även i denna kammare.
Vill man ställa om på riktigt fasar man ut det fossila och ersätter det med till exempel produkter från skog och mark. Vill man inte det har man inte heller någon omställning. Då vill man i stället antingen gå på som om ingenting har hänt eller krypa tillbaka in i grottan. Vi kristdemokrater vill inte ta någon av de två sistnämnda vägarna. Vi ser skogen som en av Sveriges konkurrensfördelar i omställningen, och självfallet ska skogen brukas!
För att nå målen om klimatneutralitet är det nödvändigt att politiken ger tydliga incitament för negativa utsläpp. Sverige bör verka för att regelverk på EU-nivå som ger incitament till negativa utsläpp i form av bland annat bio-CCS tydliggörs. Alla former av lagring kommer att behövas, men bio-CCS har en särställning. Regeringen har infört driftsstöd för avskiljning, transport och geologisk lagring av just bio-CCS.
Regeringen satsar därför mångmiljardbelopp under perioden 2026–2046 för att genom omvända auktioner skapa förutsättningar för storskalig inlagring. Energimyndigheten genomförde under hösten 2024 den första auktionen och ska under 2025 utvärdera denna och föreslå förbättringar inför eventuella ytterligare omvända auktioner.
Herr talman! Jag vill återigen peka på vikten av att den förda politiken och de åtgärder som regeringar runt om i världen avser att vidta är väl avvägda och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper. Ska omställningen bli verklig måste folket med.
Vi blir ständigt bombarderade med dystra förutsägelser om klimatkatastrofer och jordens undergång, vilket kan beröva vem som helst livslusten. Men i panik och depression fattas sällan de rätta besluten. Ja, tillståndet är allvarligt – det råder det ingen tvekan om. Men vi måste också se alla de framgångar som har nåtts och som nås för klimatet varje dag. Allt är inte svart och mörker. Låt oss ha fokus på positiva lösningar och möjligheter! Det ska vara roligt att ställa om!
(Applåder)
2025-05-07 15:14:52
Kjell-Arne Ottosson
Herr talman! Jag tycker att det blir tydligt vilka som applåderar åt Centerpartiet och vilken sida Centerpartiet alltmer närmar sig, särskilt när partiets företrädare väljer att sätta sig mellan Socialdemokraternas ledamöter här i kammaren. Det är intressant att se vilket håll Centerpartiet är på väg åt. Jag har under lång tid haft förhoppningar om att Centerpartiet ska komma tillbaka till borgerligheten och till en politik som förs med rim och reson.
Det går absolut att vara effektiv i att minska utsläppen. Vi hade kunnat minska utsläppen i morgon om Rickard Nordin så ville. Vi kan stänga all industri, förbjuda alla bensin- och dieselbilar och lägga ned allt jordbruk. Vi i den här kammaren kan göra det, men jag tror inte att det är någonting som någon i den här kammaren vill se.
Det vi menar med en effektiv och evidensbaserad klimatpolitik är en som håller hela vägen. Det räcker inte med en klimatpolitik som minskar utsläppen så att vi når 2030-målen om den stannar av där, utan vi måste ha en klimatpolitik som också når målen till 2045. Då gäller det att ha med folket, annars kommer det inte att bli av.
Klimatpolitiken är inte någonting som vi bara kan se på enbart utifrån vad som sker inom Sveriges gränser, utan vi måste lyfta blicken och se hur vi kan bidra på bästa möjliga sätt. Om vi ska minska utsläppen och ta bort alla utsläpp till i morgon tror jag inte att något annat land i världen kommer att välja det sättet. Det gäller att bibehålla god konkurrenskraft och god tillväxt och se till att andra faktiskt vill följa efter – annars är det kört.
(Applåder)
2025-05-07 15:05:29
Helena Storckenfeldt
Herr talman! Nyligen publicerades en global studie om befolkningens syn på att göra större insatser för klimatet. De 125 länder som var med i undersökningen står tillsammans för 96 procent av världens utsläpp. Denna undersökning visar på ett massivt stöd för en kraftfullare klimatpolitik. Om man benar ned studien nationellt ser man att den visar att över 80 procent av svenskarna vill att staten, eller det allmänna, ska göra mer för klimatet.
Det här är heller inte den enda studien. I Naturvårdsverkets undersökning från januari om svenskarnas syn på klimatet visar man tydligt på att det finns ett brett stöd i befolkningen för att det ska göras betydligt mer insatser för att minska klimatförändringarna. Det gäller även insatser från statlig nivå, som att finansiera kollektivtrafik, energiförsörjning och anläggningar för återvinning.
I Naturvårdsverkets undersökning ställdes även frågor om vad som hindrar människor att leva mer klimatmedvetet. Här svarade hela åtta av tio att den största anledningen var att klimatvänliga alternativ ofta är dyrast.
Detta tycker jag att regeringen borde grunna på.
Herr talman! Regeringens klimatpolitik gör att Sverige numera är en stor utsläppare av växthusgaser. Regeringens klimatpolitik verkar gå ut på att säga en sak för att sedan göra tvärtom och skjuta den helt nödvändiga klimatomställningen på framtiden – i alla fall fram till nästa mandatperiod. Men för varje år vi dröjer med att sänka utsläppen ökar kostnaderna för att ta itu med problemen. Detta är inte bara en mycket dålig klimatpolitik; det är också samhällsekonomiskt oansvarigt.
Det statsminister Kristersson och hans kompisar hellre gör är att berika de redan rikaste med stora skattesänkningar så att den rikaste 1 procenten i Sverige kan fortsätta att leva lyxliv och släppa ut enorma mängder mer växthusgaser än de flesta av oss andra.
Var är satsningarna här och nu på sol och vindkraft? Var är satsningarna på en fungerande och billig kollektivtrafik i hela landet? Var är satsningarna på låg- och medelinkomsttagare så att de kan ställa om på ett tryggt sätt i sin vardag oavsett var i landet de bor? Detta är sådant som en majoritet av Sveriges befolkning önskar sig.
Herr talman! Klimathotet är både akut och komplicerat. Mänskligheten måste snabbt och resolut bygga en ekonomi som inte vilar på användning av fossila bränslen. Detta är ett stort skifte som inte sker av sig självt utan kräver stora reformer på nära nog alla samhällsområden. Så ser vår verklighet ut i dag. I denna situation är det centralt att klimatpolitik är och uppfattas som realistisk och positiv snarare än som ett hot.
Vänsterpartiets klimatpolitik lägger inte huvudkostnaden på låg- och medelinkomsttagare, på landsbygden eller på enskilda branscher. Vi ska se till att det är de som släpper ut mest som ska göra de största förändringarna. Vi ska se till att staten tar det ansvar som är helt nödvändigt för att det ska kunna genomföras en rättvis omställning som alla, även låg- och medelinkomsttagare och de som bor på landsbygden, kan vara delaktiga i. Klimatfrågan är prioriterad i vårt arbete i Vänsterpartiet, både i vår budget och i våra riksdagsmotioner. Vi har politiken för att rivstarta klimatomställningen.
Herr talman! Det är de rikaste som släpper ut mest växthusgaser, och det är de rikaste som behöver betala. Enligt vår uppfattning är det bara mer vänsterpolitik som kan lösa klimatkrisen. Sverige har som sagt alla möjligheter att rivstarta klimatomställningen och göra det på ett sätt som bygger ett mer rättvist Sverige, skapar jobb och rikedom och ser till att vanligt folk får det bättre medan kostnaderna för omställningen bärs av dem som bär ansvaret. Med en mer jämlik fördelning av resurser kan minskad resursanvändning kombineras med en högre materiell standard för alla såväl i Sverige som globalt. Omställningen till ett hållbart samhälle måste få störst konsekvenser för dem som har störst klimatpåverkan och tar mest resurser i anspråk.
Sverige behöver klimatinvestera i infrastruktur, va-nät, energieffektiva bostäder, stärkt elnät och kraftigt utbyggd förnybar energi.
Vi föreslår en Sverigebiljett för all regional kollektivtrafik som ska kosta max 450 kronor i månaden och gälla över hela landet.
Vi föreslår att subventioner till klimatskadlig verksamhet avvecklas och att pengarna i stället läggs på att stödja omställning och gröna investeringar.
När en större andel av ekonomin går till gemensamma investeringar i stället för att gynna höginkomsttagares överkonsumtion skapas möjligheter att minska såväl klyftor mellan låginkomsttagare och höginkomsttagare som klyftor mellan stad och land samtidigt som utsläppen minskas.
Det är bra politik för klimatet och för vanligt folk. Sverige kan bättre.
Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservation 22, som handlar om att regeringen bör presentera en handlingsplan för hur övriga klimatskadliga subventioner kan avvecklas i närtid.
2025-05-07 15:07:41
Kajsa Fredholm
Herr talman! Tack till ledamoten för inlägget!
Jag har en fråga. Vi socialdemokrater undrar över Kristdemokraternas syn på klimatpolitiken. Om man läser programmen, inte minst principprogrammet, ser man väldigt tydligt att det finns ett patos. Det står: För att motverka klimatförändring krävs krafttag för att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Fossilbränslen måste fasas ut från såväl energi- som transportsektorn. Förnybara bränslen måste skattemässigt gynnas, och inhemsk produktion ska stimuleras.
Det är ord och inga visor! Detta patos för klimatet finns också på andra ställen i Kristdemokraternas program.
Kristdemokraterna har också närings- och energiministern som departementschef på Närings- och klimatdepartementet. Det finns därför i allra högsta grad en möjlighet för ledamoten att förverkliga de kristdemokratiska visionerna i konkret handling i form av regeringen. Man sitter helt enkelt på den yttersta posten.
Ändå ser vi hur Sverige i dag tappar i klimatarbetet. Vi ser väldigt tydligt att utsläppskurvan har gått åt fel håll. Trenden har brutits. Från att vara världsledande när det gäller klimatomställningen har den svenska regeringen backat, och utsläppen ökar för första gången. Det gäller inte minst i transportsektorn – det område som Kristdemokraterna pekade ut som viktigt.
Min fråga till ledamoten är därför: Varför omsätter inte den ytterst ansvariga departementschefen Kristdemokraternas politik i verkligheten?
2025-05-07 15:22:57
Jytte Guteland
Herr talman! Det korta och enkla svaret till Jytte Guteland är att Kristdemokraterna inte har 51 procent i riksdagen.
Det är väldigt glädjande att Jytte Guteland läser vårt principprogram. Läs gärna hela! Det är bra. Det är kanske också möjligt att Jytte Guteland till och med kommer på andra tankar. Hjärtligt välkommen med i Kristdemokraterna i så fall!
Det råder ingen tvekan om det som Jytte Guteland nämnde från principprogrammet; det är en självklarhet. I ärlighetens namn tror jag att detta är en självklarhet för alla partier i den här kammaren och något som alla partier står bakom.
Samtidigt måste vi göra förändringarna på ett hållbart sätt, för även omställningen ska vara hållbar i de tre aspekterna. Den ska vara hållbar ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Precis som vår kollega Helena Storckenfeldt sa i ett tidigare anförande eller replikskifte kan vi lägga ned totalt i dag och stoppa massor med utsläpp. Vi kan i denna kammare förbjuda det mesta, om så skulle vara. Men då får vi ett land som ytterst få vill leva i. Därför måste vi hantera detta så klokt som möjligt.
Det sa man också när reduktionsplikten ändrades. Man sa att trenden kommer att brytas men att det kommer att förändras igen. Regeringen var väldigt tydlig med att det kommer att bli så och att kurvan kommer att rätta till sig igen. Det är ju dit vi alla vill. Jag tror att alla står bakom de gemensamma målen; jag kan inte se att det råder någon tvekan om det. Men då måste vi göra omställningen hållbar i alla de tre aspekterna. Det är jätteviktigt. Vi kan inte bara gå på i ullstrumporna.
Om Kristdemokraterna hade haft 51 procent i denna kammare hade politiken självfallet sett annorlunda ut. Men vi är flera partier som enas om politiken när vi sitter i regeringsställning.
2025-05-07 15:25:03
Kjell-Arne Ottosson
Herr talman! När man lyssnar på ledamoten Ottosson kan man få känslan av att Kristdemokraterna har hamnat i fel sällskap. Det kan ju finnas möjligheter till andra konstellationer i ett parlament. Vi socialdemokrater har haft ett väldigt gott samarbete med kristdemokrater på den europeiska nivån. Denna ekologiska humanism – eller hur ni uttrycker det – har varit vägledande för de tyska kristdemokraterna på ett helt annat och mycket trovärdigare sätt än den har varit för de svenska kristdemokraterna.
Hur trevlig ledamoten Ottosson än är avböjer jag vänligt men bestämt, då jag absolut upplever att det finns en stor skillnad mellan det som står i programmen och den verklighet vi ser i Sverige i dag.
Jag måste säga att vi från Socialdemokraterna upplever att den här regeringen har slagit av på klimattakten och valt den mer ohållbara vägen framåt. Regeringen tar inte alls det spår som Kristdemokraterna lockar med i sitt principprogram och i sina olika texter på hemsidan, som var och en kan ta del av.
Det är helt enkelt en avgrundsdjup skillnad mellan vad Kristdemokraterna som parti säger om klimatpolitiken och den handling som departementschefen på Närings- och klimatdepartementet leder Sverige med.
Min fråga är förstås om Kristdemokraterna vill ändra detta det sista året före valet eller om det här är vad vi fortsatt har att vänta oss. Kan vi se en ökning av takten när det gäller klimatpolitiken?
2025-05-07 15:27:02
Jytte Guteland
Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för frågan! Det blev ju rena dejtningen här en stund, men vi låter den bollen ligga och tar oss an sakfrågan.
Jytte Guteland nämner i sin replik en sak där hon besitter väldigt mycket mer kompetens än undertecknad eftersom hon har suttit i EU-parlamentet. Det handlar om arbetssättet där, som jag tror är något som på olika sätt skulle revitalisera arbetet också i den här kammaren. Man söker alltså majoriteter i sakfrågor. Samtidigt har vi den styrelseform som vi har i Sverige i dag, vilket gör det svårt. Men det skulle absolut kunna hända mycket spännande om man hade den typen av politik för att hitta majoriteter.
Vi har lagt fram en klimatpolitisk handlingsplan med drygt 70 punkter. Alla punkterna kommer att ha genomförts eller påbörjats under denna mandatperiod. Det finns punkter som enligt planen mycket tydligt kommer att hålla hela vägen till 2045 och till nettonoll. Det är ju det som är viktigt.
Många av de förslag som kommer, herr talman – det är ju en riktig popcornmaskin när det gäller olika förslag på vad man ska göra – hjälper på kort sikt. Men tyvärr hjälper de sannerligen inte på lång sikt, och då har vi ju kommit lika långt eller till och med backat.
Det gäller till exempel en del förslag om skogen, vilka i det långa loppet i stället kommer att leda till större utsläpp. Det är ingen av oss betjänt av. Det är därför vi måste ta väl underbyggda beslut som håller hela vägen fram.
Reduktionsplikten var ett sådant exempel. Den såg bra ut, men det visade sig att den inte höll hela vägen fram. Då var vi tvungna att göra om och göra rätt. Det gör vi även med vår klimathandlingsplan utifrån den som den förra regeringen lade fram.
2025-05-07 15:28:47
Kjell-Arne Ottosson
Herr talman! Jag tackar Kjell-Arne Ottosson för anförandet.
Jag blev lite fundersam. Jag blev glad när ledamoten erkände att tillståndet är allvarligt och att regeringen är överens om att man ska minska, eliminera och skapa negativa utsläpp. Men ledamoten sa också i sitt anförande att det förut gjordes på fel sätt och nu görs på rätt sätt. Det vi ser nu är ju att utsläppen ökar i stället för att minska, som de gjorde tidigare. Både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket bedömer också att man inte kommer att nå det långsiktiga målet till 2045 och inte heller de kortsiktiga målen till 2030 och 2040.
Då undrar jag: Vad är det som görs på rätt sätt nu som inte gjordes på rätt sätt förut? Och finns det någonting som ledamoten tycker saknas i regeringens klimatpolitik?
2025-05-07 15:31:06
Katarina Luhr
Herr talman! Tack, Katarina Luhr, för frågan!
Politik är ju någonting som utvecklas. När Katarina Luhrs parti satt i regering förra perioden kom det förslag som blev verklighet, som klimatkliv och industrikliv. Det var saker som fick ganska hård kritik från flera myndigheter och som vi var tvungna att göra om för att de skulle bli bättre.
Jag nämnde tidigare reduktionsplikten, där Riksrevisionen var tydlig: Det kommer inte att bära hela vägen. Man lade alla ägg i samma korg, och det höll inte. En annan sak var bonus malus, där kritiken också var ganska hård i vissa delar.
Här hade vi alltså satsningar som såg bra ut men som sedan visade sig inte hålla hela vägen.
Det som är viktigt är att de satsningar som vi gör är satsningar som håller och som är långsiktiga. Jag stod i denna kammare och kritiserade Miljöpartiet ganska rejält för satsningar som Klimatklivet och Industriklivet under början av förra mandatperioden, men där tog även Miljöpartiet till sig av kritiken. Man gjorde förändringar, och de två programmen har sedan utvecklats alltmer i rätt riktning.
Politik handlar om en process. Här processar vi olika saker. Det innebär att en del förändras och en del tas bort, och då kommer det in nya program, incitament eller vad det nu kan vara i stället. Detta är en ständigt levande organism.
Vi politiker vill väldigt gärna missförstå varandra med vilje, vilket jag kan tycka är lite tråkigt. Även om Miljöpartiet till en början fick ganska mycket kritik för Klimatklivet och Industriklivet tror jag dock inte att man ville illa. Man ville väl, men det blev fel. Därför får man göra om och göra rätt, och det är det vi gör.
2025-05-07 15:32:14
Kjell-Arne Ottosson
Herr talman! Enligt klimathandlingsplanen kommer den att leda till nettonoll 2045. Det är inte så, som Katarina Luhr säger, att den inte kommer att bära hela vägen fram.
Tar man beslut som går i fel riktning blir också resultatet fel, och då får man göra om och göra rätt. Reduktionsplikten, som var det stora i omställningen, var ett program som vi stod bakom. Även Kristdemokraterna var med på det. Sedan visade det sig att vi tagit beslut på fel grunder och att det inte var transparens i underlagen. Det var Riksrevisionen väldigt tydlig med. Vi såg även hur priserna drog iväg. Därför var vi tvungna att göra om och göra rätt.
Därför ändrades reduktionsplikten. Vi var mycket tydliga: Ja, utsläppen kommer att öka på grund av detta, men vi kommer med andra delar i stället för att komma i kapp. Inte minst elektrifieringen är jätteviktig om vi ska klara omställningen. Inte minst skogen är en annan viktig del om vi ska klara omställningen.
Men då är vi tillbaka vid det som jag avslutade mitt förra replikskifte med, och det blir än tydligare här: Miljöpartiet är ett av de partier som ser skogen som en kolsänka. Den ska bara stå där. Den ska inte brukas. Då blir det lite som att kissa i byxan: skönt för stunden men kallt sedan. Precis på samma vis blir det här. Det hjälper oss på kort sikt, men på lång sikt leder det i stället till ökade utsläpp. Det tror jag inte att vare sig Katarina Luhr eller Miljöpartiet vill, men med den politik man driver på skogens område är det faktiskt detta det leder till.
Vill man ha omställning ska det fossila bort, och då ersätter man det med annat – till exempel produkter från skogen.
2025-05-07 15:35:53
Kjell-Arne Ottosson
Herr talman! Jag tackar för svaret.
Detta väckte en del frågor, men jag är glad att ledamoten tycker att Klimatklivet och Industriklivet – och även reduktionsplikten, som nu regeringen höjer igen – var viktiga reformer som den rödgröna regeringen införde. Självklart behöver alla politiska reformer ses över och utvecklas, men det behöver inte innebära att de var fel i grunden.
Det som nu är problematiskt med regeringens politik är att resultatet går i fel riktning. De förändringar som regeringen har gjort i den befintliga klimatpolitiken leder åt helt motsatt håll mot vad de skulle behöva göra.
Därför vill jag nog fortsätta att fråga ledamoten: Tycker ledamoten inte att regeringens politik har misslyckats på något sätt när utsläppen nu ökar? Tycker inte ledamoten att regeringens politik misslyckas när vi nu inte beräknas nå våra klimatmål?
Jag känner mig lite förbryllad över att det nu är rätt politik som förs när resultatet inte blir det som man önskar uppnå, nämligen eliminerade eller negativa utsläpp.
2025-05-07 15:34:21
Katarina Luhr
Herr talman! ”Missvisande och brister i saklighet” – det är omdömet om regeringens klimathandlingsplan från det egna expertrådet.
Finanspolitiska rådet säger: ”Beslut eller aviseringar om åtgärder som ska minska utsläppen saknas.” De säger också att det ”behövs ett politiskt ledarskap som tydligt beskriver varför klimatomställningen är nödvändig”.
Konjunkturinstitutet varnar för att vi med regeringens politik kommer att ha drivmedelspriser på över 40 kronor per liter redan nästa mandatperiod om klimatmålen ska nås.
Regeringen skriver själv i Tidöavtalet: ”Politiken måste stämmas av mot forskningen samt baseras på fakta.”
Ja, Kjell-Arne Ottosson – de påståenden som framförs om att vi når hela vägen till nettonoll backas inte upp av vare sig forskning eller fakta.
Min stora fråga till Tidöpartierna är: Vilken forskning och vilka fakta ska vi stämma av mot om det inte är från Klimatpolitiska rådet, Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och Naturvårdsverket? De säger alla att detta inte duger. Vi når inte målen. Regeringens politik är inte tillräcklig. Den är inte i närheten, utan den är missvisande och brister i saklighet – för att återigen citera Klimatpolitiska rådet.
Inför valet 2026 är Centerpartiet glasklart. Varje regering som sänker klimatambitionerna kommer att sänkas av Centerpartiet. Därför yrkar jag bifall till reservation 10 i betänkandet, som handlar om ambitionerna i klimatarbetet.
Till Helena Storckenfeldt vill jag med tanke på det tidigare replikskiftet säga följande. Det var Socialdemokraterna som omringade Centerpartiet i kammaren, och jag har inget emot att andra partier närmar sig Centerpartiet vare sig fysiskt eller politiskt. Moderaterna har gjort det tidigare, och ni är välkomna att göra det igen. Då kunde vi sänka utsläppen och öka tillväxten. Det skulle vara bra om vi kunde samarbeta ytterligare på de punkterna.
Hela regeringens klimathandlingsplan kan tyvärr sammanfattas med inget klimat, ingen handling och ingen plan. Allt regeringen gör är att ”gaslighta” hela den svenska befolkningen. Det funkar rätt dåligt. En misslyckad skrotningspremie löser inte det faktum att vi har ökat användandet av fossila drivmedel med 4 miljoner liter diesel om dagen. För att vara en regering som talar så varmt om elektrifiering är det ett enormt misslyckande att elbilsförsäljningen sjunker. Men då tog man också bort miljöbilsbonusen och chockhöjde elskatten. Det är kanske inte så konstigt.
Vi kan inte redogöra för ursprunget av 54 procent av den svenska bensinen och dieseln. Det lär knappast vara norsk nordsjöolja. Trots det går regeringen fram med en politik som ökar den fossila användningen, som ökar vårt oljeberoende och som skyndar på utsläppen på en skala som SCB kallar unik. Detta sker i ett säkerhetspolitiskt läge när Ryssland och andra skurkstater är de sista vi vill skicka pengarna till. Regeringens politisk spelar Vladimir Putin rätt i händerna. EU importerar fossila bränslen från Ryssland för mer pengar än de sammanlagda insatserna för Ukraina. Det är skamligt.
Klimatomställningen är inte bara nödvändig för klimatets och planetens skull, utan den är också helt avgörande för svensk konkurrenskraft och svensk säkerhet, för landsbygdsutveckling och för hälsan.
När fler el- och biogasbilar rullar på våra gator minskar partikelutsläppen. Barnens lungor utvecklas bättre, och samtidigt dör färre i hjärt-kärlsjukdomar. När de gröna kolatomerna från jord och skog ersätter sina fossila motsvarigheter i plaster, tyger, färger och drivmedel stannar pengarna kvar i Sverige i stället för att hamna i Putins fickor. När svenska innovativa företag tack vare en stark hemmamarknad får nya marknadsandelar internationellt skapas förutsättningar för export när resten av världen ställer om – och hundratusentals jobb skapas här. När vi producerar mer el, drivmedel och råvaror till industrin på egen hand minskar vi också sårbarheten i de globala leverantörskedjorna, och mindre pengar skickas till Qatar, Saudiarabien och Ryssland.
Alla dessa möjligheter finns i klimatomställningen, och det är verkligen något att kämpa för. Men regeringen säger att man baserar sin politik på forskning och fakta. Uppenbarligen är man medveten om att med ökade utsläpp skickar vi mer pengar till skurkstater och skadar barnens lungor. Detta är etablerad forskning och fakta. Det är alltså fråga om medvetna handlingar som skadar den svenska befolkningen såväl som vår konkurrenskraft.
När Ryssland invaderade Ukraina skenade de svenska energipriserna för både drivmedel och el. Jag har i ett decennium varnat för att vara beroende av fossila bränslen från Ryssland. Under parollen att hellre tanka förnybart drivmedel i Piteå än fossilt från Putin har Centerpartiet drivit på för ökad svensk biodrivmedelsproduktion. När priserna blev ohållbart höga hade en rejäl sådan produktion varit en garant för att hålla priserna stången. Man hade dessutom kunnat sänka priserna, precis lika mycket som skedde när regeringen slaktade klimatambitionerna genom andra lösningar, det vill säga sänkta skatter på förnybart, justerade avgifter och ökad produktion.
Regeringen ursäktar sig med att väljarna inte vill ha höga drivmedelspriser. Nej, det vill man inte. Men det finns andra lösningar. Väljarna vill inte heller ha ökade utsläpp. Det glömmer regeringen varje gång den säger att det inte finns folkligt stöd för den tidigare klimatpolitiken. Väljarna vill ha en politik som når målen, men man tror inte på politiken eftersom regeringen inte har ökat målen. Väljarna är inte ensamma om att vilja ha en tuff klimatpolitik, utan det vill också ett enat näringsliv.
Hitachi har tagit hem svensk historias största industriorder i fråga om förnybar energi. Det är en enkel logik. När resten av världen förr eller senare ställer om, förhoppningsvis förr men troligtvis lite senare, måste någon leverera lösningarna. Antingen ligger Sverige i framkant och får leverera till resten av världen, eller så vidtar vi minsta möjliga åtgärder. Vi lägger oss på EU:s miniminivå, men då får någon annan leverera. Någon annan får jobben, någon annan får hälsofördelarna och någon annan får pengarna.
En ambitiös hemmamarknad gör att man kan testa produkter som sedan kan säljas till hela världen. Det här är inget påhitt. Det är reellt. En rapport från Västra Götalandsregionen visade förra året att 25 000 jobb hotas om elbehovet till 2030 inte möts. Det är fem år bort. I Skåne ser det ännu värre ut. Trots det dras viktiga beslut i långbänk hos regeringen. Talet om kortare tillståndsprocesser verkar inte gälla regeringens eget klimatarbete. Där skjuter man saker framför sig. Först hänvisar man till klimathandlingsplanen. I klimathandlingsplanen hänvisar man till Styrmedelsutredningen, och Styrmedelsutredningen ska inte genomföras förrän nästa mandatperiod.
Färdigutredda förslag ligger och samlar damm. Det hade gått att genomföra stora förbättringar med de förslag som redan finns. Vi behöver inte hitta på något nytt. Klimatomställningen är egentligen fullt möjlig, men den händer inte. Utsläppen ökar. Tekniken finns. Viljan finns. Lösningarna finns. Men det som saknas är uppenbarligen det politiska ledarskapet.
Det måste bli mer action och mindre snack. Sverige ligger i botten när det gäller cirkulära lösningar. Ett avdrag för att underlätta för delningstjänster borde genomföras omgående. Att återbruka och återanvända innan vi återvinner måste bli betydligt mer lönsamt och prioriteras högre. Effektiviseringar kan frigöra en enorm potential både för el och i materialfrågor. Var femte kilowattimme slösas bort helt i onödan. Vi minskar behovet av jungfruliga råvaror när vi kan återanvända och återvinna mer. Dessutom hade vi kommit långt med de klimatmål som borde ha genomförts när det kommer till konsumtionsbaserade och exportbaserade utsläpp.
Det pratas ganska mycket om acceptans. För mig handlar det om något påtvingat. Men de flesta i Sverige vill ställa om. Det handlar om viljan att ställa om och om att vinsten av omställning måste öka. Här kan politiken göra skillnad.
När regeringen nu inför nationell utsläppshandel, vilket på många sätt är bra, kommer de fossila bränslena att bli dyrare. Det kommer att drabba vissa. Men i stället för att då lura människor att det inte kommer att ske, vilket Finanspolitiska rådet i praktiken säger att regeringen gör, måste man börja underlätta för människor att ta sig ur fossilberoendet.
Återinför en miljöbonus! Stötta konvertering av fordon till biogas! Hjälp dem som inte har kollektivtrafik runt knuten att investera sig ur sina problem! Det är då man löser detta på riktigt.
Centerpartiet har lagt fram förslag för att de som har låga inkomster också ska kunna skaffa en miljöbil. Det finns förslag för att man ska kunna tanka förnybart i stället för fossilt, sätta upp solceller på taket, köpa en elbil eller göra andra miljösmarta saker med lite vettigt stöd. Man ska kunna investera sig ur sina problem, även om man inte har pengarna från början.
Den som i stället fortsätter att tanka olja med okänt ursprung eller rysk gas borde också få betala för det, speciellt om det finns kollektivtrafik runt knuten.
När det offentliga gör inköp ska de självklart vara klimatsmarta. Det är den största konsumentmakten vi har. Trots det slopade regeringen de krav som låg på bordet. På samma sätt slopade man reseavdraget, som hade gynnat dem som åker kollektivt och dem som bor på landsbygden.
Regeringen säger att saker ska ske effektivt och skyndsamt. Man hastar igenom lagstiftning om visitationszoner, för att det är bråttom att sätta dit dem som bryter mot lagen. Men det är uppenbart att det inte är lika viktigt att sätta fast de skyldiga när man själv bryter mot lagen. Man bryter de facto mot klimatlagen, som säger att man ska arbeta för att nå målen. Men när man ökar utsläppen kan ingen med gott samvete säga att man jobbar i rätt riktning. Det här är skadligt för klimatet, för medborgarnas hälsa och för de svenska företagen.
Om Liberalerna hade haft lite ryggrad hade de stått upp mot petropopulismen. Om Moderaterna hade haft näringslivets bästa för ögonen hade de gått dem till mötes och gjort kraftiga satsningar för att nå klimatmålen. Om Kristdemokraterna hade haft ett kristet synsätt hade de tagit hand om skapelsen. Och om Sverigedemokraterna hade haft Sveriges bästa för ögonen hade de gjort Sverige oberoende av rysk energi.
Centerpartiet vill göra allt detta. Vi vet att tekniken finns. Vi vet att viljan finns hos befolkningen. Vi vet att vi kan hjälpa dem som har det tuffast ekonomiskt. Vi har en politik som gör att det går att nå målen, som stärker den svenska konkurrenskraften och som håller gränsen mot såväl populister som rysk energi.
För den som vill ha en politik för att klara klimatet och svensk konkurrenskraft finns det bara ett val. Det valet är grönt, liberalt och borgerligt. Det valet är Centerpartiet.
(Applåder)
(forts. § 16)
2025-05-07 15:38:12
Rickard Nordin
Herr talman! Ja, vi lever i en orolig tid, en tid där krig rasar i Europa och där hot om tullar haglar över oss. Detta tar mycket fokus – med all rätt. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är en existentiell fråga, men det är även klimatet.
Den globala uppvärmningen måste stoppas, och detta kan bara lösas genom en bättre och mer hållbar morgondag i varje land runt om i världen.
Fit for 55-paketet, som drevs igenom under det svenska ordförandeskapet i EU, är en avgörande pusselbit för Sverige och Europa. Men Sverige kan inte enbart luta sig mot EU. Sverige ska vara ett föregångsland i klimatpolitiken, och detta kräver en ambitiös politik som är dubbelt hållbar.
Herr talman! Det kräver en politik som är effektiv och långsiktig men som också fungerar i vardagen – för företag och för privatpersoner. Annars kommer de politiska åtgärderna att avskaffas innan de hunnit ge effekt, och Sverige lämnas då helt enkelt utan verktyg för att minska utsläppen.
Varken klimatet eller de företag som vill bidra till omställningen vinner på ett regelverk som faller när energipriserna skjuter i höjden eller på symbolskatter som införs ett år och avskaffas nästa.
Herr talman! Klimatarbetet har kommit en bra bit på väg, men det måste fortsätta. Vi liberaler står för en politik som visar att klimatomställning och ekonomisk utveckling går hand i hand. Länder i ekonomisk tillbakagång kommer inte att ha förutsättningar att ta klivet mot en klimatneutral ekonomi. De blir inte heller förebilder för andra. Ingen övertygas av ett land som dramatiskt minskar sitt välstånd i jakten på klimatsmarthet.
För oss liberaler är det avgörande att klimatpolitiken inte bara fungerar i storstäderna. Den måste fungera i hela Sverige. Den måste fungera för dem som producerar vår mat, bygger vårt välstånd och har långt till skola och jobb – för oss som bor på landsbygden, helt enkelt.
Vi liberaler anser att kombinationen av frihet och ansvar är viktigare att främja än tvång. Vår klimatpolitik följer den principen. Den bygger på teknisk utveckling, på företagens innovationskraft och på människors vilja att göra rätt när möjligheten finns. För att människor ska vara med på omställningen behöver förutsättningar och incitament förstärkas.
Klimatomställningen är i grunden en energiomställning. Utan stabil el, ingen grön industri, inga elbilar och ingen klimatomställning. Men jag är inte först med att säga det här i kammaren i dag: Sverige påverkas fortfarande kraftigt av den politiskt motiverade nedläggningen av kärnkraften. Arbetet med att få ny baskraft i form av kärnkraft på plats är helt avgörande för att vi ska kunna få fram den elproduktion som krävs för att dagens utsläppsintensiva industrier ska kunna bli hållbara genom elektrifiering.
Tyvärr har viktiga innovationer som skulle ha kunnat minska utsläppen hållits tillbaka av tidigare regeringars ideologiska skygglappar. Nu tas krafttag för att säkra Sveriges framtida energiförsörjning och konkurrenskraft. Fossilfri energi är helt avgörande för att klara klimatomställningen. Att vara en del av det samarbete som driver på så hårt för ny kärnkraft är jag mycket stolt över. Det är att visa ledarskap. Det är att ta ansvar, för som en ledamot här sa tidigare: Har man ingen energipolitik har man heller ingen klimatpolitik.
Utmaningarna är stora men inte oöverstigliga. Hopplöshet inför att lösa utmaningarna riskerar i grunden att undergräva legitimiteten i klimatarbetet. Det behövs en tro på människors förmåga att anpassa sig och att hitta lösningar. Vi liberaler tror på utveckling, forskning och nyfikenheten som drivkraft. Vi tror inte att vi måste välja mellan klimat och tillväxt. Vi tror att det är just där, i skärningspunkten, som det nya föds.
Låt oss därför välja hopp före domedag, teknik före förbud och framtid före rädsla. Det är så Sverige behåller ledartröjan. Det är så städerna frodas, det är så landsbygden växer och det är så klimatet räddas. Det är så vi bygger ett starkare Sverige för framtiden.
(Applåder)
2025-05-07 16:26:33
Elin Nilsson
Herr talman! Tack, ledamoten Nilsson, för inlägget!
Jag vill också tacka för tydligheten gällande att ledamoten anser att det är viktigt att vi arbetar på EU-nivån för att klara klimatpolitiken. Den insikten delar vi verkligen, och jag tycker också att det i den svenska debatten finns en väldig mognad kring detta där många partier kan enas och se EU som en väldigt relevant aktör.
Mer bekymrande är att EU:s klimatråd uppmanar medlemsländerna att göra betydligt mer. De publicerar årliga rapporter om hur det går med klimatpolitiken, och där visar man att Sverige och övriga EU-länder inte gör tillräckligt. Det är djupt oroande.
Även myndigheter på hemmaplan visar på att Sverige backar när det gäller klimatpolitiken. Det handlar både om Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet, och vi har som sagt också fått kritik på EU-nivå för att Sverige inte ser ut att klara 2030-målen.
Allt det här är djupt oroande, och jag utgår från att det oroar även ledamoten Nilsson att hennes regering inte klarar att leverera på klimatpolitikens område. Min fråga till ledamoten Nilsson är därför: Hur borde klimatministern agera?
2025-05-07 16:32:03
Jytte Guteland
Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för frågan och kanske också för de glada tillropen! Det är verkligen så att EU är avgörande i omställningsarbetet. EU är en så stark aktör internationellt, och därför är det en väldigt viktig nyckel i det hela att få med alla EU:s medlemsstater på banan men också resten av världen.
Jag delar såklart oron för det vi ser sker, men jag är också övertygad om att vår politik kommer att föra oss hela vägen till nettonoll 2045. Man måste ibland lyfta blicken och se att vi är på väg åt rätt håll. Vi vidtar åtgärder som kommer att ge effekt, inte minst när det gäller energipolitiken. Jag är medveten om att ledamoten kanske inte vill diskutera energipolitik här i dag, men man kan inte skilja klimatpolitik och energipolitik åt. Det går hand i hand. Elektrifieringen är avgörande i denna fråga.
2025-05-07 16:33:47
Elin Nilsson
Herr talman! Tack för svaret från ledamoten!
Från Socialdemokraternas sida tycker vi att vi ska ha en tydlig, bra och ambitiös klimatpolitik likaväl som en energimix i Sverige som gör att elektrifieringen fungerar. Det ena motsäger inte det andra.
Det vi efterfrågar från regeringen är en ökad takt när det gäller klimatpolitiken. Vi vet att den budgeten har minskat med 31 procent jämfört med 2022. Vi vet att man har tagit bort flera av de klimatverktyg som den här regeringen inte ansåg lämpliga, och det har inte tillkommit några nya klimatverktyg från regeringens sida.
Det har sagts tidigare här i debatten att regeringens strategi just nu verkar vara att hela tiden skjuta upp klimatpolitiken. Först handlade det om klimathandlingsplanen, sedan handlade det om Styrmedelsutredningen och så kanske om Miljömålsberedningen och klimatmålen. Det är alltid någonting som ska ske längre fram.
Det verkar som om man vill lägga bekymret i knäet på den regering som tillträder efter nästa val. Men det blir bara dyrare och sämre att agera på det sättet. Jag vill därför ändå envist fortsätta att fråga ledamoten Nilsson om det inte finns ytterligare klimatverktyg i Liberalernas verktygslåda. Är det det här vi kommer att få se den här mandatperioden, eller finns det en vilja att göra mer på klimatområdet så att Sverige inte tappar mark och sina möjligheter att hinna med 2030-målen?
2025-05-07 16:34:50
Jytte Guteland
Herr talman! Tack till ledamoten för frågan!
Vi gör många saker. Vi har ju presenterat klimathandlingsplanen med 70 punkter som ska leda hela vägen till nettonoll 2045. Det vi gör handlar om elektrifiering, enklare tillståndsprocesser och det internationella samarbetet och avtalen, men det handlar också om att utreda hur vi ska kunna nå upp till våra åtaganden. Den tidigare Miljömålsberedningen gjorde till exempel en översyn av hur vi ska nå upp till våra LULUCF-åtaganden, och det ligger för beredning på Regeringskansliet där det pågår ett arbete för att se hur man ska gå vidare med det. Det pågår också en miljömålsberedning nu, där ledamoten och jag sitter, där man ser över klimatmålen. Det händer alltså saker hela tiden.
För att återkomma till den tidigare Miljömålsberedningen och de förslag man lade där angående LULUCF är skogen en väldigt viktig del i det svenska klimatarbetet. Det finns dock stora svårigheter att nå de åtaganden som Sverige har, eftersom skogen är en sektor med så stor inneboende osäkerhet när det gäller torka, skadeangrepp och så vidare. Men det finns förslag på hur man ska hantera det som ligger på Regeringskansliets bord, och jag ser fram emot att de förslagen hanteras.
Ett särskilt förslag som jag är väldigt nöjd med i den Miljömålsberedningen är förslaget att fasa ut torvbrytning. Det är någonting som jag personligen, liksom mitt parti, gärna skulle vilja se bli verklighet. Sedan är det en fråga för samordning, men om jag fick bestämma skulle vi fasa ut torvbrytningen i Sverige.
2025-05-07 16:36:34
Elin Nilsson
Herr talman! Centerpartiet delar en hel del av Miljöpartiets tankar, men kanske inte riktigt alla. Vi vill dock båda öka trähusbyggandet för att minska behovet av fossila material i form av exempelvis stål och cement. Vi vill också såklart byta ut de fossila materialen i plaster, drivmedel och annat mot förnybara alternativ.
Miljöpartiet har ett mål om att trähusbyggandet eller trästommarna i flerbostadshus ska öka från 20 till 50 procent. Det är ungefär 6 000 lägenheter per år. Den stora frågan blir då: Varifrån ska timret komma? Samtidigt som Miljöpartiet vill att mer av den svenska skogen ska få stå kvar och inte avverkas vill man att mer ska byggas av trä. För att bygga mer av trä krävs virke, och virke kommer från skogen. Men varifrån ska virket komma om skogen ska stå kvar, Katarina Luhr?
2025-05-07 16:48:51
Rickard Nordin
Herr talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan!
Rickard Nordin satt inte i den tidigare miljömålsberedningen. I den pågick en stor diskussion om hur skogen ska kunna binda mer kol och hur man ska hantera skogen. En av de viktiga punkter som utredningen kom fram till var att vi behöver få bort de kortlivade produkterna. I dag går väldigt mycket av vår skog till papper. Det är något som används under väldigt kort tid och sedan bränns upp i fjärrvärmeverk.
Vi tycker att det behövs en skarp politik för att man ska få ut mer virke och andra långlivade produkter från skogen och försöka trycka bort de kortlivade produkterna. Det är viktigt att det fortfarande finns ett aktivt skogsbruk. Vi vill satsa pengar på exempelvis ett omställningsstöd, så att de som använder konventionella skogsmetoder går över till att använda sig av plockhyggen och andra metoder som gör att man sparar mer skog och minskar de koldioxidutsläpp som skapas av de större avverkningar som vi ser i dag. Var det svar på frågan?
Huvudfrågan handlar om att styra från kortlivade produkter från skogen till långlivade. Vi ska inte göra toapapper direkt av skogen, utan skogen ska i stället användas för att bygga in och lagra koldioxid i exempelvis byggnader.
2025-05-07 16:49:54
Katarina Luhr
Herr talman! Vi ska trycka bort kortlivade produkter som toapapper, säger Katarina Luhr. Den första frågan blir då: Vilka styrmedel ska enligt Miljöpartiet göra att vi använder mindre toapapper i Sverige? Den andra frågan är: Hur tänker Miljöpartiet göra det här?
Det högsta värdet i en stock är timret. Det vill man i första hand använda om man kan. Det är restprodukter som eldas i kraft- och fjärrvärmeverk. Ingen eldar prima ved där, utan det handlar om bark, flis, grot och timmer som skadats av barkborreangrepp eller i brand. Det här går inte riktigt ihop.
Om vi ska trycka bort kortlivade produkter som toapapper blir jag nyfiken på vilka förslag Miljöpartiet har för att vi ska använda mindre toapapper i Sverige eller någon annanstans för den delen. Vilka andra papperssaker ska vi använda? Vilka styrmedel vill Miljöpartiet ha? Jag har lite svårt att se att något skulle kunna ersätta så stora volymer att vi kan använda virke till att bygga trähus om vi samtidigt ska låta en stor del av skogen stå kvar.
2025-05-07 16:51:32
Rickard Nordin
Herr talman! De senaste dagarna har vi kunnat läsa att en svensk studie om klimatförändringar och spridning av TBE har stoppats då den har ordet klimatförändring i titeln. Orsaken är Trumpadministrationens förändring av NIH som innebär att man inte längre ska finansiera forskning om klimatförändringars hälsoeffekter. Samtidigt begränsar USA tillgången till befintlig klimatdata, vilket bland annat kan leda till att både klimatanpassningsåtgärder och kartläggning av riskområden för olika infektionssjukdomar omöjliggörs.
Det kan kännas galet, men vi är även på fel spår i Sverige. Här vill sverigedemokrater terrorklassa klimataktivister. SD uppger att man har skrivit ett avtal med Tidöregeringen om att stoppa stöd till den gröna omställningen, eller i alla fall till vissa företag inom den gröna omställningen.
Tidöregeringen och Sverigedemokraterna har sänkt klimatambitionerna till den grad att Sverige nu bedöms missa samtliga internationella, europeiska och nationella klimatmål. Vi gör alltså inte längre ens vår del för att EU ska klara sina klimatmål utan är ett av de länder inom EU som har snabbast utsläppsökningar.
Att de svenska klimatutsläppen nu ökar i stället för att vi får se de minskningar vi behöver beror helt på regeringens politik. Vi har en statsminister som raljerar över prioriteringar och klimatåtgärder. Vi har en klimathandlingsplan som saknar handling. Vi har en regering som skjuter på och försvårar arbetet med att nå Parisavtalets mål om att hålla jordens temperaturökning väl under två grader.
Herr talman! Vi har en regering i Sverige som aktivt motverkar klimatpolitiken. De svenska utsläppen ökar. Regeringens politik står i skarp kontrast till andra nyheter. 2024 var första året då den globala medeltemperaturen överskred 1,5-gradersmålet. Koldioxidhalten i atmosfären ligger på högsta nivån på 800 000 år. De senaste tio åren, från 2015, är de tio varmaste år som uppmätts globalt.
Enligt en studie som genomförts i 125 länder vill 89 procent av befolkningen ha en mer kraftfull klimatpolitik och nästan 70 procent är beredda att vika 1 procent av sina intäkter varje månad för klimatåtgärder. Det är viktigt att komma ihåg när man pratar om acceptans bland befolkningen. Tidöregeringen hör bara klimatförnekande troll på sociala medier men behöver också lyssna till de oroliga fredagsdemonstranterna, de stickande rebellmammorna, de varnande forskarna och alla oss däremellan. Vi är många som har en stark klimatoro och som kämpar för en bättre klimatpolitik.
Kunskapen, pengarna och tekniken finns för att minska utsläppen. Det verkar mest vara viljan som saknas hos regeringen. Men dagens läge är ytterst allvarligt både för kommande generationer och för oss som står här i dag.
Herr talman! Vi behöver göra allt vi kan för att minimera effekterna av klimatförändringarna. I det betänkande om klimatpolitik som vi debatterar i dag finns 46 reservationer, och utskottets förslag är att alla 46 avslås. Jag tror att det är 18 eller 19 av de reservationerna som kommer från Miljöpartiet. Jag står självklart bakom alla dessa, men enligt den partiöverenskommelse vi har yrkar jag bifall bara till två av dem: reservation 17 om en nationell koldioxidbudget och reservation 29 om skogens kolbindande förmåga. Det finns dock andra yrkanden som jag skulle vilja lyfta fram eftersom det är tydligt att väldigt mycket måste göras för att Sverige ska få en klimatpolitik värd namnet.
Först och främst någonting som borde vara mycket enkelt: Vi måste sluta subventionera användningen av fossila bränslen. Våra skattepengar behöver användas till att styra mot en hållbar och klimateffektiv framtid, ingenting annat.
Enligt Klimatpolitiska rådet satsar den svenska regeringen i budgeten för 2025 omkring 4,7 miljarder kronor på beslut som motverkar möjligheterna att nå klimatmålen. Det gäller bland annat skattesänkningar på bensin, diesel och flygresor. Det är mer än dubbelt så mycket som satsas på åtgärder för att minska klimatutsläppen.
Även mycket av våra EU-pengar används till fossila subventioner. Vi tycker därför att Sverige ska verka för ett internationellt förbud mot fossila subventioner.
Den offentliga upphandlingen står för en stor del av våra klimatutsläpp. Därför är det viktigt att vi tar särskilt ansvar för att snabbt minska dessa utsläpp. Klimatkrav behöver ställas i all offentlig upphandling. Vi bör anta ett nytt mål om att den offentliga sektorn ska gå före för att nå nära nollutsläpp till 2030. Våra skattepengar kan jobba för att Sverige utvecklas i en mer hållbar riktning genom att vi upphandlar ren och fossilfri verksamhet och teknik som styr bort från det fossila.
Klimatförändringarna drivs av den totala mängden växthusgaser i atmosfären. Därför krävs styrning av hur mycket Sverige totalt släpper ut och vilka åtgärder som vidtas. Med hjälp av en utsläppsbudget kan en total mängd utsläpp kopplas till Sveriges klimatmål. Vi vill därför att regeringen tar fram en nationell koldioxidbudget baserad på befintlig klimatforskning och Parisavtalets mål. Koldioxidbudgeten bör uppdateras varje år, och styrmedel och åtgärder bör utformas och genomföras utifrån de nya målen och delmålen. Myndigheter och statliga bolag bör därefter få egna utsläppsbudgetar definierade i regleringsbrev och direktiv. Det är ett sätt att styra som används i flera kommuner, till exempel.
För att nå de klimatmål som Sverige har internationellt inom EU och nationellt måste man inom alla politikområden ta ett större och mer integrerat ansvar för klimatpolitiken. Klimatpolitik är komplext, och det är av fundamental betydelse att alla politikområden tar ett samlat och integrerat ansvar. Bättre samordning mellan klimatmålen och andra samhällsmål kan minska risken för konflikter, och man kan också få tydliga synergier. Klimat- och miljöfrågorna behöver integreras i arbetet med alla politikområden och sektorer och på alla nivåer i samhället.
EU:s nya handelssystem för utsläpp från bland annat transporter och bostäder, ETS 2, bör införas så snabbt som möjligt i Sverige. Vi anser dock inte att det kommer att räcka med att införa ETS 2 för att Sverige ska nå klimatmålen för 2030. Därför vill vi se ett nationellt utsläppshandelssystem där utdelning går till att kompensera de medborgare som i dagsläget har svårast att ställa om. Införandet av ett utsläppshandelssystem tror vi behöver kombineras med skärpningar av andra nationella åtgärder, som koldioxidskatt, reduktionsplikt och avståndsbaserade skatter.
Nu kommer vi till kolinbindningen i skog. Inom EU har Sverige fått ett bindande mål om att öka kolinbindningen i skog och mark med cirka 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter till år 2030. Men de senaste åren har utvecklingen, som de flesta vet, gått åt fel håll i Sverige. Upptaget av kol i skog och mark har i stället för att öka minskat radikalt till följd av att skogen har växt sämre, att vi har haft torka och att avverkningen har ökat. Åtgärder som gör att skog och mark kan ta upp mer koldioxid måste komma på plats i närtid för att vi ska kunna nå målen om LULUCF och Sveriges bindande åtaganden inom EU. Vi behöver ett strategiskt arbete med ett antal åtgärder för att öka inbindningen av kol i skog och mark.
Om torka blir vanligare på grund av klimatförändringarna finns det risk att kolsänkan i de svenska skogarna avtar ännu snabbare över tid och att även skogen och skogsbruket skadas. Åtgärder som bidrar till att skydda och klimatanpassa skogen och gör den mer motståndskraftig mot torka behövs för att skydda skogens kolförråd och öka kolinbindningen.
Herr talman! Jag vill också lyfta fram en mer allmän politik för klimatanpassning. Just nu väntar vi ivrigt på den stora klimatanpassningsutredningen som borde offentliggöras i närtid. Jag vill verkligen understryka vikten av att förbereda landet för ett helt nytt väder i klimatförändringarnas spår. Vi behöver skydda människoliv, viktig infrastruktur och privata ägodelar genom ett långsiktigt, stabilt och ökat nationellt stöd för klimatanpassningsåtgärder.
Länsstyrelser och kommuner måste få tydligare ramar och resurser. Det behövs en nationell plan för riktigt storskaliga klimatanpassningsprojekt, exempelvis en plan för att skydda Göta älv och omkringliggande kommuner och ett arbete för att skydda dricksvattentäkten Mälaren från inträngning av Östersjövatten. Vi anser att regeringen måste öka sin ambitionsnivå när det gäller Sveriges klimatanpassningsarbete.
Herr talman! Regeringen behöver göra mycket mer än i dag för att skydda oss och framtidens människor från skadliga klimatförändringar. Vi har vid upprepade tillfällen bett om en ny klimathandlingsplan som fokuserar på handling i stället för långa, uppskjutna utredningar.
Regeringen har sedan länge tappat kontrollen över klimatpolitiken och de ökande utsläppen. Men det finns ännu tid att agera. Vi har tekniken, vi har ekonomin och vi har fortfarande möjligheten att göra vår del för att undvika en klimatkatastrof.
Det verkar tyvärr inte som om regeringen har en plan på plats som tar klimatfrågan på allvar. Därför behöver vi en ny regering på plats som tar klimatfrågan på allvar. Det var väl min sista önskan.
2025-05-07 16:38:44
Katarina Luhr
Herr talman! Det här skapar en del frågetecken. Just detta förslag är ett av dem som gick vidare från Miljömålsberedningen. Det innebar att man ska styra från kortlivade till långlivade produkter för att mer kol ska kunna lagras i byggnadsverk, byggnader och hus.
Tycker Centerpartiet och Rickard Nordin att det är bra att vi hugger ned skog för att göra toapapper av den? Tycker Rickard Nordin att det är bra att vi använder det som tagits ut en enda gång – under en användning – och sedan bränner upp det? Det är ju inte det bästa sättet att använda vår skog, om man nu vill lagra koldioxid och tycker att skogen har en viktig roll för att bidra till klimatnytta.
Om skogen ska bidra till klimatnytta är det mycket bättre att man när man tar ut kolet ur skogen bygger något av det så att kolet lagras i stället för att man direkt eldar upp det. Annars kan man inte påstå att skogen bidrar till Sveriges klimatnytta.
2025-05-07 16:52:40
Katarina Luhr
Herr talman! Mycket i Katarina Luhrs anförande lockade till replik. En sak som nämndes var aktivister. Jag tolkade Katarina Luhr, kanske lite mellan raderna, att hon har en annan syn på aktivism och aktivister än undertecknad har.
Det kallas ofta civil olydnad. I början av veckan var ett antal aktivister från en organisation som vill motarbeta vargjakt hemma hos landsbygdsministern. De vågade förstås inte visa vilka de var, utan de hade huvor på sig. De kom dit för att skrämmas. Det här är personer som inte står bakom demokratiskt fattade beslut. Det är beslut som är fattade i denna kammare.
Det finns aktivister som inte är lika fega som dessa men som i klimatets namn gärna sätter sig och spärrar vägar. Det finns aktivister som i klimatets namn förstör skidtävlingar och till exempel har försökt stoppa Vasaloppet. De försökte förstöra för vanliga medborgare och för föreningslivet vid ett av Sveriges största idrottsevenemang.
Tror Katarina Luhr och Miljöpartiet att det leder till att fler ansluter sig till den vilja som aktivisterna och tydligen Miljöpartiet har? Anser Katarina Luhr och Miljöpartiet att det är rätt väg att gå för att få med sig fler på klimatomställningen?
2025-05-07 16:54:10
Kjell-Arne Ottosson
Herr talman! Jag tackar för frågan.
Det finns många olika typer av aktivism, och jag tar absolut kraftigt avstånd från att man går hem till en minister eller vilken person som helst i syfte att skrämmas. Jag tycker att det finns bättre och sämre sätt att demonstrera, men väldigt många av de klimataktivister som jag har träffat på sitter fredligt och stickar till exempel långa röda halsdukar. De sitter någonstans för att visa upp sig. En del sitter utanför riksdagen varje fredag.
Om man ska terrorklass ett visst demonstrationssyfte – att just klimataktivister ska terrorklassas – tycker jag att vi är på en väldigt slippery slope. Det vill jag understryka. Civil olydnad och aktivism har lett till en hel del av våra bättre samhällsförändringar. Det innebär dock inte att alla metoder för aktivism är bra.
2025-05-07 16:55:55
Katarina Luhr
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Jag och Miljöpartiet är verkligen inte emot ett brukande av skogen, men vi vill se ett mer hållbart brukande.
Vi vill också se att skogen behåller en del av sin kolbindande förmåga. Vi ser i dag att skogens kolbindande förmåga har minskat radikalt bara under en period på 10–15 år. Det innebär att vi behöver göra ännu skarpare utsläppsminskningar om vi ska ligga i balans när skogen slutar hjälpa oss med att ta bort koldioxid från luften.
Jag tycker att det är viktigt att vi tittar på alternativ. Vi jobbar på alla nivåer nu, tror jag, med cirkulär ekonomi, till exempel. Jag har själv jobbat mycket med cirkulärt byggande – att man kan återanvända.
Det är viktigt att vi tittar på ett hållbart skogsbruk och att vi ser till att de skogar vi har sköts på ett sätt som gör att de får en långsiktig tillväxt, att den som brukar skogen får en vettig inkomst av sitt arbete, att våra skogar mår bra och att vi kan få ut de andra värden som finns från våra skogar, exempelvis blåbär, vilt och allt som skogarna ger oss i dag, så att vi inte förlorar det jättestora värde vi har i Sveriges skogar.
2025-05-07 16:59:04
Katarina Luhr
Herr talman! Jag tackar Katarina Luhr för svaret. Det är bra att hon ändå tar avstånd från viss aktivism.
Jag kan inte låta bli att fortsätta med det som Rickard Nordin tog upp om skogen i sitt replikskifte. Det är fortfarande så, herr talman, att träd är runda medan plank och brädor är kantiga. Evolutionen har ännu inte lett till att träd har blivit kantiga, och det innebär att när timmerstockar kommer till sågverk blir det spill.
Om vi ska få de långlivade produkter som Miljöpartiet och Katarina Luhr strävar efter måste vi gallra. Annars får vi ingen tillväxt och riktigt fina timmerstockar. Det är genom att sköta skogen som vi får tillväxt. Ett annat sätt för att snabbt öka kolsänkan är att gödsla skogen. Men det vill inte Miljöpartiet, eftersom det leder till andra saker som enligt dem vore en backlash.
För hundra år sedan hade vi 1 ½ miljard skogskubikmeter i Sverige. Nu har vi 3 miljarder skogskubikmeter, alltså dubbelt så mycket skog nu som vi hade för hundra år sedan. Under dessa hundra år har vi avverkat fyra gånger tillväxten. Vi har avverkat 6 miljarder skogskubikmeter i Sverige. Ändå har vi dubbelt så mycket skog nu som vi hade för hundra år sedan.
Denna skog ska visst stå och förfalla, för det är vad som händer. Tydligen ska vi i stället importera virke för att kunna förse industrin med allt det virke den behöver. Som avslutning måste jag därför ställa en fråga: Anser Katarina Luhr och Miljöpartiet att andra länder i Europa och världen har ett mer hållbart skogsbruk än vad vi har i Sverige, med tanke på att timret ska importeras?
2025-05-07 16:57:06
Kjell-Arne Ottosson
Herr talman! Tack, Katarina Luhr, för ett fint anförande! Det är kul att vi har vår första debatt här i kammaren.
Herr talman! För första gången har Sverige nu en klimatpolitisk handlingsplan som visar hela vägen till nettonoll. Jag tycker att vi ska vara ärliga med vad som faktiskt har levererats under tidigare mandatperioder och under andra regeringar. Under de åtta år som S och MP satt vid makten fanns det visserligen jättefina klimatmål men ingen konkret plan för hur målen skulle nås. Först nu, med en borgerlig regering, har Sverige en klimatpolitisk handlingsplan som sträcker sig hela vägen fram till nettonollutsläpp 2045.
Man valde att fokusera mycket på reduktionsplikten som huvudinstrument, utan tillräcklig hänsyn till kostnader, sociala effekter eller alternativ teknik. Resultatet blev kraftigt höjda drivmedelspriser och en omställning som tappade den folkliga förankringen.
Herr talman! Vi breddar verktygslådan, vi stärker industrins gröna omställning och vi bygger ut den fossilfria elproduktionen. Och vi har acceptans för vår politik. Jag undrar: Hur hade Miljöpartiet tänkt genomföra en politik som uppenbarligen inte vinner acceptans hos folket?
2025-05-07 17:01:03
Helena Storckenfeldt
Herr talman! Det är sant att den rödgröna klimathandlingsplanen innehöll handling, men bara till 2030. Sedan tog det tyvärr stopp.
Jag kan inte heller avhålla mig från att prata skogspolitik nu när vi har chansen. Vi ser alltför ofta att Miljöpartiets politik för skogen i stort präglas av misstro mot Sveriges 300 000 skogsägare. I stället för att skogen ses som en hållbar, förnybar resurs för klimatnytta, jobb och tillväxt blir det allt fler bördor på Sveriges skogsägare.
Vi tror på skogsägarnas roll i klimatomställningen, inte som ett problem utan som en alldeles oerhört viktig del av lösningen. Vi behöver mer, inte mindre, hållbart brukad skog i Sverige.
Det blir bättre, generellt sett, när skogsägarna får bestämmanderätt. Det har vi sett väldigt tydliga exempel på i svensk skogspolitik. Vi har dubbelt så mycket skog nu som för 100 år sedan, de produkter som produceras trycker undan de fossila och markägare bidrar till god biologisk mångfald, höga naturvärden och så vidare.
Herr talman! Jag undrar hur Miljöpartiet tror att klimatmålen ska nås om vi hindrar dem som vill bruka sin skog på ett hållbart sätt och med ansvar och långsiktighet. Hur ska Sverige nå klimatmålen utan att vi också har med oss skogsägarna?
2025-05-07 17:04:37
Helena Storckenfeldt
Herr talman! Miljöpartiet tror inte att vi löser klimatfrågan om vi hindrar skogsägare som sköter sin skog långsamt, varsamt och noggrant för att bidra till klimatnytta. Vi vill stötta skogsägare. Det vi ser i dag är att skogsägare har fått det svårare och svårare att leva på sitt skogsbruk.
Det som är den stora vinsten i dag av att äga skog är att man kan sälja den någon gång i framtiden, men man har väldigt svårt att få inkomster från det skogsbruk man bedriver. Det vill vi ändra på. Vi vill att det ska bli mer lönsamt att sköta skogen långsiktigt och hållbart. Vi vet att skogen har en viktig roll, och vi vet att skogsbrukarna har en viktig roll.
Alla pusselbitar behövs, men vi behöver också skogen i det pussel som krävs för att kunna lösa klimatkrisen. Det säger alla data. Det räcker att man läser på lite grann när det gäller klimatpolitik för att förstå det.
2025-05-07 17:06:17
Katarina Luhr
Herr talman! Tack, ledamoten Storckenfeldt, för frågan!
Först och främst skulle jag vilja säga att det har funnits klimathandlingsplaner även tidigare, och jag skulle säga att skillnaderna mellan klimathandlingsplanerna är att den plan som togs fram av den rödgröna regeringen innehöll handling, åtgärder och politik.
Den plan som nu har tagits fram heter Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll, men de som har granskat den säger att titeln är vilseledande. Man skjuter alla åtgärder på framtiden, och vi har inte sett vilka åtgärder som ska vidtas eftersom de ska komma fram i Styrmedelsutredningens betänkande, som ännu inte finns på bordet. Jag tycker därför att det är ganska stora skillnader mellan klimathandlingsplanerna.
När det gäller att vi lägger alla ägg i samma korg kan man granska lite vad det är för politik regeringen för. Mycket av den aktiva politik som förs är ju faktiskt att ta bort åtgärder. Av alla de åtgärder som regeringspartierna säger inte fanns har den här regeringen nu senast lyckats ta bort skattereduktionen på solceller. Reduktionsplikten har man sänkt. Man har sänkt energiskatten. Man har slopat bonusen för miljöbilar. Och man har höjt momsen för reparationer.
Det finns långa listor på åtgärder som fanns på vår tid men som nu antingen är slopade eller försämrade. Jag tror att väldigt många av dessa åtgärder har stor acceptans bland befolkningen.
2025-05-07 17:02:46
Katarina Luhr
Herr talman! Tidöavtalet innebar ett nytt kapitel för svensk klimatpolitik, men ambitionerna vad gäller omställning ligger fast.
De stora nyheterna är att den folkliga förankringen är grundläggande för all framtida klimatpolitik. Det måste finnas en folklig acceptans. Om det ska finnas en folklig acceptans måste det också vara en klimatpolitik som går att förena med tillväxt, såväl vad gäller jobb och industri som vad gäller tillväxt i vår livsmedelsproduktion.
Det måste också vara en effektiv politik där man kan se att skattepengar gör nytta. Man måste även vara beredd att konsekvensanalysera den förda politiken. När den inte fungerar och inte ger önskvärd effekt eller kanske inte leder till folklig acceptans måste man vara beredd att ompröva den.
Klimatpolitik är ett pågående arbete precis som alla andra politikområden. Det är inte så att en klimathandlingsplan kommer att kunna presentera all framtida klimatpolitik till ett visst årtal. Jag har jobbat i utskottet ett tag och kommer ihåg när en klimathandlingsplan presenterades av den rödgröna regeringen, som kritiserades på exakt samma sätt. Där saknades konkreta förslag, och det var en lång radda utredningar. Man hade också en miljöpartistisk klimatminister som sa att man inte presenterade lösningar för att uppnå 2045-målet; det var man tydlig med.
Jag konstaterade att klimathandlingsplanen bröt mot lagen, för lagen är utformad på ett sådant sätt att den är omöjlig att uppnå.
Herr talman! Som jag sa måste man se över den pågående politiken, och de svenska klimatmålen ses över i dag. Även de europeiska målen måste ses över. Det är klart att det måste ringa varningsklockor för många när man ser att EU har utformat en LULUCF-lagstiftning som är helt omöjlig att uppnå utan att rasera svenskt skogsbruk. Det är helt enkelt inte möjligt.
Sedan kan man förstås vara lite irriterad på att den tidigare regeringen förhandlade fram detta. Tanken var ju att Sverige skulle kunna lösa både ESR-åtagandet och det som gäller LULUCF genom reduktionsplikten. Nu vet vi att det inte skulle ha räckt ens med världens överlägset högsta dieselpriser – vi hade inte kunnat uppnå de här sakerna i alla fall. Här måste man naturligtvis driva på för att få en förändring av EU-politiken.
Man måste också vara beredd att se över EU:s energipolitik. Vi har ett elmarknadsdirektiv som leder till att människor i Sverige i dag drabbas av en elbilsskatt om de laddar bilen hemma, nämligen effektavgiften. Den drabbar i princip alla som laddar en elbil. Det är omöjligt att komma undan den när den väl har införts. Alla hushåll har inte nåtts av den ännu, men det är på gång. Det är ett EU-påbud och ett exempel på lagstiftning som vi borde se över.
Herr talman! Vad vi ser här i kammaren är en radikaliserad opposition. Man kan tala om vad människor vill och inte. Men vad vi ser här är en radikaliserad opposition där målen ska nås in absurdum, kosta vad det kosta vill. Men vad det kostar kan man inte svara på.
Man försöker blanda bort korten genom att säga att om vi ändrar lite teknikaliteter med reduktionsplikt och biodrivmedel behöver det inte bli dyrare alls. Man bortser från det faktum att om man ska blanda något i bränslet som är väldigt mycket dyrare att producera kommer det att få en effekt på priset. Den effekten kan man försöka kompensera med skattemedel, men den går inte att trolla bort.
2025-05-07 17:07:37
Martin Kinnunen
Herr talman! Jytte Guteland befinner sig ju i opposition i dag. När hon var Europaparlamentariker befann hon sig också i opposition mot den socialdemokratiska regeringen, för socialdemokraterna i Europaparlamentet var inte nöjda med den socialdemokratiska regeringens politik här i Sverige. Man ville ha en tuffare politik. Man ville ha en mer radikal klimatpolitik. Man ville få fram regelverk som skulle tvinga kommissionen att straffa medlemsstater hårt om de inte följde EU:s klimatlagstiftning.
Herr talman! Det var bland annat detta jag syftade på när jag sa att vi har fått en mer radikaliserad opposition på klimatområdet. Jag tycker att det är olyckligt. Jag tycker att vi skulle kunna sänka tonläget lite.
Vi är överens om att vi vill se en omställning, och vi ser nu en omställning. Vi ser att utvecklingen på sikt går ganska bra i hela västvärlden. Vi har problem med Ryssland. Det är problem i Asien, Indien, Kina och Sydamerika. Där händer det inte mycket alls. Där ökar utsläppen i lavinartade mängder. Det är där vi har de dramatiska problemen just nu. Kan man inte lösa detta kommer man inte i närheten av några globala klimatmål över huvud taget.
Herr talman! Jytte Guteland menar på något irriterat sätt att om jag säger en sak menar jag en annan.
När reduktionsplikten infördes debatterade jag med socialdemokrater. Jag sa att reduktionsplikten skulle leda till väldigt mycket högre priser på drivmedel. Då menade socialdemokraterna att jag hade fel, för det skulle helt plötsligt bli väldigt mycket billigare att producera biodrivmedlen. När vi sedan sa att vi kommer att möjliggöra lägre drivmedelspriser menade man också att vi hade fel.
Vi kan nog konstatera att ibland är det Sverigedemokraterna som har rätt och Socialdemokraterna som har fel. Det är också Socialdemokraterna som följer Sverigedemokraterna och försöker rätta till saker.
2025-05-07 17:13:59
Martin Kinnunen
Herr talman! Tack, ledamoten Kinnunen, för inlägget! Det är några tankar som kommer till mig när jag lyssnar på Kinnunen i talarstolen. Den första är att det är en fullständig avsaknad av klimatpolitik. Inte ett ord om vad Sverigedemokraterna vill se för klimatpolitik fick vi höra om här inne. Anförandet handlade om allt annat än klimatpolitik, och väldigt mycket handlade om att skylla ifrån sig.
Den andra: När man lyssnar på Sverigedemokraterna är det svårt att veta i vilken riktning politiken är på väg. Ofta handlar det om att man säger en sak men gör en annan. I dag har jag förstått att när Sverigedemokraterna i form av ledamoten Kinnunen säger en sak förhåller det sig i själva verket precis tvärtom. Det är så man ska läsa hans tal. Jag tror att det kan bli en ögonöppnare för många.
När Sverigedemokraterna säger att svenska folket inte vill se en klimatpolitik är det i själva verket precis tvärtom. Klimatpolitiken har ingen folklig förankring, säger Sverigedemokraterna. Jo, det är precis tvärtom: Svenska folket vill se en aktiv klimatpolitik. Det är Sverigedemokraterna som inte vill ha en aktiv klimatpolitik, och det är tydligen skylla-ifrån-sig-retoriken som är det mest populära och mest framgångsrika receptet för att bli ledamot för Sverigedemokraterna i Sveriges riksdag.
Min fråga är förstås: Var är klimatpolitiken, Kinnunen?
2025-05-07 17:12:02
Jytte Guteland
Herr talman! Kinnunen säger att Socialdemokraterna ibland har fel. Betyder det i själva verket att vi oftast har rätt? I så fall tackar jag för den komplimangen.
Jag noterar återigen att ”radikaliserad opposition” verkar vara ett favoritord, ett nyord från Sverigedemokraterna. Men i själva verket tror jag att vi ska läsa det precis tvärtom: Det handlar om en radikaliserad majoritet. Det är Sverigedemokraterna som bidrar till det radikala i att bromsa klimatpolitiken, höja tonläget och skapa kaos på olika politiska områden. Man är antingen ointresserad eller vill styra över fokus på helt andra frågor.
Låt oss vara ärliga: Klimatpolitik är inte er favoritgren. Sverigedemokraterna har inget intresse av klimatpolitik. De är inte särskilt mycket emot det och inte särskilt mycket för det – de bryr sig inte, helt enkelt.
Jag vill säga till ledamoten Kinnunen att klimatpolitiken är helt avgörande för att få pluseffekter för Sverige – pluseffekter i form av innovationskraft, fler företag och fler jobb. Sverige är just nu i akut behov av fler jobb. Vi är i en situation med massarbetslöshet, där konkurserna står som spön i backen. Det är den politiken som ni leder regeringen att leverera.
Jag vill fråga Kinnunen om han är emot alla de pluseffekter som en aktiv klimatpolitik ger.
2025-05-07 17:16:11
Jytte Guteland
Herr talman! Sverige behöver en företagarvänlig politik som skapar incitament till arbete och gör det lätt och enkelt att driva företag. Vi behöver god tillgång till arbetskraft. Men vi ska inte lura oss själva att tro att det är genom en klimatbudget som vi skapar jobb och tillväxt. Det är en helhet. Det är heller inte vi politiker som ska göra allt.
Väldigt mycket handlar om att vi från politikens sida måste ta bort hinder. Det är inte genom massiva stimulanser och sovjetpolitik som vi kommer att skapa nya jobb och tillväxt i vårt land. Så är det inte.
Vi har ett ramverk på europeisk nivå som man kan konstatera är bra i vissa avseenden och väldigt dåligt i andra avseenden. Vi kan också konstatera att det hade blivit väldigt mycket värre om Jytte Guteland hade fått som hon hade velat, för då hade det liksom inte bara krävts dubbelt så höga bränslepriser utan kanske tre gånger så höga bränslepriser.
Vi behöver ha en politik som fokuserar på jobb och tillväxt på alla områden, men vi ska inte lura oss själva att tro att det är genom klimatbudgeten och ett visst antal miljarder i stimulanser till en viss sektor som vi förändrar allt.
Herr talman! Vad gäller stabilitet kan vi säga att det sällan har varit så stabilt i Sveriges riksdag som under den här mandatperioden. Varenda budget har gått igenom. Inte en enda statsminister har fått sparken än. Saker och ting verkar vara ganska stabila jämfört med när Socialdemokraterna försökte styra landet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 8 maj.)
2025-05-07 17:17:57
Martin Kinnunen