Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

Debatt i text

Herr talman! Innan jag inleder själva debatten vill jag säga tack för flexibilitet i talarlistan och tack till kollegan Martin Kinnunen, som lät mig byta plats med honom. Ibland kör saker och ting ihop sig.
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur är det utgiftsområde som kanske är det viktigaste, i alla fall i mitt tycke. Jag är därför väldigt glad att jag fick möjlighet att debattera och kanske också svara på eventuella repliker.
Området heter alltså Klimat, miljö och natur. I det ingår förstås också biologisk mångfald, hav och allting vi har runt oss och som är förutsättningarna för liv på jorden. Det vet vi, och vi vet samtidigt att alla de här delarna just nu håller på att förstöras av oss människor.
Jag roade mig, herr talman, tidigare i dag med att titta på NOOA:s sajt. Det är alltså den amerikanska myndighet som har hand om de här sakerna. Deras klimatsida var fruktansvärd att se. Den visade olika fenomen som har skett detta år världen över som man kan relatera till klimatförändringarna och påverkan av oss människor. Bara de senaste månaderna har det varit sex olika orkaner och tyfoner i Filippinerna som beror på mänsklig påverkan. Inte heller här i Europa har vi undgått detta. I Tyskland i slutet av oktober fick över 220 personer sätta livet till, och forskarna har visat att det var mänsklig aktivitet som drev på det som hände. Det vi gör när vi släpper ut växthusgaser påverkar allting.
Man säger ofta att det här sättet att prata om klimatförändringarna spär på en rädsla och att vi ropar att vargen kommer. Man säger att vi har tid på oss. Men, herr talman, vargen är redan här på många ställen. Vi märker det även här i Sverige.
Säg att vargen inte har kommit än till de samer som måste stödutfodra sina renar! Säg att vargen inte har kommit till dem som har förlorat sina nära och kära i Spanien! Säg till dem i Filippinerna som har skadade och förstörda hus att vargen inte har kommit! Säg det till de människor i Namibia som har den värsta torkan någonsin, som har hållit i sig i flera år! 48 procent av Namibias befolkning är beroende av livsmedel från FAO på grund av torkan. Så vargen är här, men vi har alla möjligheter att få den att minska och se till att dess påverkan sker så långsamt som möjligt.
Enligt vårt eget NOOA, SMHI, var medeltemperaturen på jorden förra året 1,48 grader över den normala. Det är väldigt nära 1,5 grad. Världshaven är 0,4 grader varmare än de ska vara. Vi har skrivit på en massa internationella avtal om att vi ska göra allt vi kan för att hejda temperaturökningarna, minska utsläppen och hålla temperaturökningen så långt under 1,5 grad som möjligt. Vi pratar ofta om att vi ska nå 1,5-gradersmålet, men det är snarare så att vi ska vara under det. Det verkar dock, herr talman, som att vi når det redan i år när vi summerar om ett par veckor.
Det här vet vi. Det är fakta. Vi vet vad vi ska göra. Vi ska minska utsläppen, och vi måste göra det snabbt. Varje ton koldioxid som inte har kommit ut ser till att hjälpa till. Det här är en global sak; det vi gör i Sverige påverkar algodlingarna på Zanzibar.
Ändå har vi en regering som gör precis tvärtom. Den gasar på. Med berått mod, som det har pratats om i andra frågor, ökar regeringen utsläppen när vi borde minska dem.
Om man summerar regeringens budget, herr talman, och räknar ihop det som kallas för klimatsatsningar ser man att det blir ungefär 0,78 miljarder. Det är gott så, och det är bra. Men regeringen har också 4,78 miljarder som går till direkt dåliga satsningar för klimatet, till exempel sänkt skatt på bensin och diesel, borttagen malus för husbilar, avskaffad flygskatt med mera. Regeringen gör helt enkelt tvärtom och sätter foten på gasen när man borde sätta den på bromsen.
Vi ser samma sak, herr talman, i andra delar som detta innefattar. Det gäller biologisk mångfald, havspolitiken och naturpolitiken. När det gäller åtgärder för skyddad natur har Riksrevisionen kommit med en skrivelse där man egentligen för första gången, vad jag vet, påpekar att budgetmedlen inte räcker till. Riksrevisionen ska inte hålla på med pengar, men här kunde de inte undgå att påpeka att vi inte kommer att klara de uppsatta målen om det inte finns mer pengar.
När det gäller miljöövervakningen har det varit så varje gång under den här mandatperioden, och vi ser fortfarande att det är för lite pengar. Det är helt enkelt den temperaturmätare vi har för att se vilka åtgärder som fungerar, var det behövs insatser och hur det står till i vår natur. Det vi behöver för att kunna göra politik, ryggraden, som man ofta säger, har regeringen slagit sönder. Vi vet att flera av de forskningsserier som har kommit månatligen har fått glesas ut, vilket gör att vi inte har ett lika stabilt underlag.
I dagarna kommer skogsutredningen. De förslag som har läckt antyder att man vill minska tiden efter det att en avverkningsanmälan är gjord till dess att en skogsägare får avverka utan att någon har varit och gjort tillsyn från sex veckor till tio dagar. Nu får vi se om detta förslag finns med. Det sägs att detta beror på att man vill förhindra att folk går ut och hittar arter. När det gäller de här hittade arterna, herr talman, är det så att om vi inte vet vad som finns vet vi inte heller om det är värt att bevara det eller inte.
Vi vet att vi är på väg mot ett sjätte massutdöende. Den biologiska mångfalden går utför. Vi behöver skydda natur, och vi behöver göra det snart. Vi borde ha en bättre politik för det.
Det finns en satsning som regeringen ofta slår sig för bröstet för. Förutom om berått mod har det varit mycket tal om ägg i korgar. Det finns i alla fall en korg hos den här regeringen, och det har varit Klimatklivet. Det är en miljöpartistisk uppfinning som vi drev igenom tillsammans med Socialdemokraterna när vi satt i regeringen.
Nu visar det sig att trots att den här regeringen har lagt till medel för Klimatklivet har den minskat bemyndiganderamen. Det gör att Naturvårdsverket har stoppat de utlysningar som fanns och nu bara har kortsiktiga utlysningar eftersom man ser att man inte har råd eller möjlighet att genomföra fleråriga projekt.
Herr talman! Om Miljöpartiets budget hade gått igenom skulle vi ha satsat på det här, vänt trenden och sett till att det fanns en politik som gav både hopp för framtiden, inspiration för andra, hopp för de miljökämpar och klimatkämpar som finns där ute och inte minst hopp för framtida generationer.
Tyvärr ser det inte ut så, och Miljöpartiet har som herr talmannen förstår en budgetram som överstiger den som är framlagd av regeringen. Det gör att vi har ett särskilt yttrande, och den som är närmare intresserad av vilka satsningar vi har där kan läsa det.
Med det tänkte jag passa på att önska god jul till talmanspresidiet och till mina kollegor. Tack för gott samarbete!
2024-12-17 18:41:00
Emma Nohrén
Herr talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för frågan! Nu får jag chansen att utveckla vår politik när det gäller skogsområdet.
Nej, vi tycker inte att skogs- och markägare är ondsinta. Jag är själv en, så i så fall hade jag väl haft horn här. Däremot ser jag att den skog jag har ärvt har väldigt stora problem i många delar eftersom den är märkt av trakthyggesbruk. Det finns ensidiga bestånd på många ställen, och det är svårt att skapa de här värdena.
Vi vill se en övergång till mer naturnära skogsbruk. Vi vill fortfarande få ut biomassa ur skogen. Men vi vill också att det som blir skyddat ska vara skyddat och att den som har dessa värden på sin mark ska få ersättning för det. Det är ett av problemen nu: Man får inte ersättning. Man har avsatt sin skog, och sedan är pengapåsen tom. Här har vi ett fel som regeringen måste åtgärda. Det är väldigt många som har tagit sitt ansvar och vill göra dessa insatser men sedan inte får ersättning för det. Det här systemet måste göras om.
Även om jag har hyfsat bra koll på min skog och andra skogar vet jag inte exakt vad som finns överallt. Jag skulle bli jätteglad om det skulle dyka upp exempelvis en tretåig hackspett i min skog, för då vet jag att den är bra. Som ägare har man ett ansvar enligt skogslagen att veta vad som finns och göra det bästa man kan av det.
För att svara på din fråga: Nej, vi tycker att man ska bruka, men på ett hållbart sätt. Vi anser att det som ska skyddas ska skyddas. Det ska också finnas åtgärder för värdefull natur så att den behåller sitt värde. Den som har gått med på frivilliga avsättningar och annat ska också få ersättning för det så att man inte riskerar ekonomiska värden för att man tagit hand om sin skog och skapat bra miljövärden.
2024-12-17 18:51:37
Emma Nohrén
Herr talman! Emma Nohrén talar om att få ut biomassa. Det är dock väldigt tydligt att det inte finns någon lönsamhet i de alternativa metoder som man pratar om. Annars hade det redan skett. Det finns en anledning till att vårt skogsbruk ser ut som det gör i dag. Det finns också en anledning till att det inte är just i skogen vi har våra mest hotade arter.
I skogen blir den biologiska mångfalden bara bättre och bättre just nu. Det blir mer och mer död ved och fler fåglar. Om Emma hade försörjt sig enbart på sin skog hade hon kanske inte varit lika glad över den där tretåiga hackspetten, eftersom den skulle kunna innebära att hon blev väldigt begränsad i hur skogen får brukas och hur kommande generationer får lov att bruka den.
Det finns väldigt många delar jag skulle vilja lyfta i Miljöpartiets budgetmotion. En av delarna handlar om pengar, såklart. Som vanligt regnar det pengar över Miljöpartiet som ingen riktigt vet var de kommer ifrån. Min sista fråga till Emma Nohrén och Miljöpartiet är: Vilka skatter är det som ska höjas för att få ihop den här budgeten? Är det pensionärerna, småföretagarna eller barnmorskan som ska betala? Eller är det återigen plakatpolitik som plastpåseskatt eller mer flygskatt som gäller?
2024-12-17 18:53:42
Helena Storckenfeldt
Herr talman! Tack för frågan, Kjell-Arne Ottosson!
Jag tror att Kjell-Arne Ottosson har missförstått vår politik. Vi vill ha biologisk mångfald både i skogar och i hagar tack vare betande djur. Naturbeteskött är någonting vi absolut tycker att vi ska ha mer av.
Just mjölkkorna, som ledamoten tog upp här, betar ju oftast närmast gården. Där är det ungdjuren som kanske är ute på naturbetesmarker. Det är framför allt köttdjuren som håller de marker vi pratar om nu öppna.
Om det är någonting som man har sett som resultat av den här regeringens budget är det att skydd av värdefull natur och hävd har försvunnit. I Västra Götaland, min hemregion, har Västkuststiftelsen, som får sina pengar från länsstyrelsen, gått från att få 120 000-125 000 kronor till 25 000 kronor per naturreservat med den här budgeten. Det gör att man inte har kunnat köra med lie och inte kunnat ha djur ute på öarna så mycket som man skulle behöva. Man har helt enkelt fått avsluta vissa delar.
Det här hänger också ihop med klimatförändringarna, för på grund av klimatförändringarna ökar mycket av igenväxningen. Vi ser att mossa och annat växer året runt nu på många på många delar i kustzonen, medan gräs måste ha plus fem grader för att växa. Det gör att det krävs större insatser nu. Samtidigt drar regeringen undan mattan för just de beteshagar som vi behöver ha och för de hävdade markerna. Här är det nog regeringen som behöver göra sin hemläxa och inte Miljöpartiet.
2024-12-17 18:59:00
Emma Nohrén
Herr talman! Miljöpartiet förvånar ingen med sin budgetmotion. Väldigt många satsningar görs på att införa begränsningar i skogsbruket och skydda mer mark från den ondskefulla markägaren.
Emma Nohrén talar om ett sjätte massutdöende. Jag vill vara tydlig: Det gäller inte i svensk skog. De arter vi nu hittar där finns där just på grund av ett ansvarsfullt brukande av skogen som våra markägare har utfört i generationer.
Min fråga till Emma Nohrén, herr talman, är: Vad har Miljöpartiet egentligen för bild av den enskilda skogsägaren i Sverige? 70 procent av Sveriges yta täcks av skog. Vi har drygt 300 000 skogsägare i Sverige. Som jag nämnde har de förvaltat sin del av naturen i flera generationer. Har Miljöpartiet någon som helst tillit till markägarna, eller förutsätter ni att alla är ondskefulla kapitalister som gör allt för att utarma den mark man går på?
Att vi ska skydda skyddsvärd natur tror jag att vi är överens om. Men det finns otaliga fall där markägare har skapat för höga naturvärden, om det nu är möjligt, i sin skog för att sedan få den mer eller mindre beslagtagen. Jag undrar om Miljöpartiet ser några som helst problem med att vi har en lagstiftning och en myndighetsutövning som tillåter detta.
2024-12-17 18:49:58
Helena Storckenfeldt
Fru talman! Jag skulle nog inte kalla kunniga människor för aktivister om de är duktiga på arter och är ute och inventerar. Det är faktiskt någonting som Skogsstyrelsen egentligen borde göra men inte har tid att göra, speciellt inte med regeringens budget där de får mindre pengar. De säger själva att de inte kan åka ut till skogarna. Om det görs en avverkningsanmälan är det väldigt få gånger som de har möjlighet att komma ut och titta.
Jag kan inte alla arter i skogen. När det gäller arter i havet kan jag nog nämna de flesta i Sverige. I skogen kan jag hyfsat många arter men inte alla. Jag skulle bli jätteglad om någon kom och hjälpte mig där.
Däremot får det inte vara så att man rapporterar in arter som inte finns, att man tror sig ha sett någon art. Det måste ju finnas ett bevis för att den har varit där. Men om den finns där och är en bra biotop finns det också en anledning till att den ska vara skyddad. Det är väl en jättebra sak. Vi behöver ju ha fler inventeringar.
Vi hade tidigare nyckelbiotopsinventeringar men som stoppades. När vi inte vet vad vi har vet vi inte heller vad vi ska skydda. Då kanske vi skyddar fel arter. Jag skulle vilja se fler inventeringar. Vi behöver veta var det finns naturskogar, gammal ved och annat, men vi har inte koll överallt. Därför är det väl jättebra att vi faktiskt får reda på det.
Att kalla de som lägger tid på sin fritid för att inventera vad som faktiskt finns i Sveriges natur för aktivister tycker jag är fel.
2024-12-17 19:02:58
Emma Nohrén
Herr talman! Jag tror att vi skulle kunna prata väldigt länge om skogen, men nu fick jag en annan fråga som jag också vill svara på.
Vi har samma reformutrymme som regeringen. Däremot ser vi att vi behöver låna pengar för att klara omställningen här och nu. Ju längre vi skjuter det framför oss, desto dyrare blir det. Därför har vi en budget där vi lånar 100 miljarder per år. Det gick vi ut i valet och sa, och det har vi fortfarande. En stor del av satsningarna är sådant som infrastruktur för tåg, att kunna skydda natur och att göra saker som ger bestående värden. Det går pengarna till. Men reformutrymmet är detsamma.
Däremot tror jag att det finns ganska många skatter där vi skulle vilja skruva på saker.
Jag roade mig med att titta på DN:s snurra som visade hur mycket mindre skatt man kommer att få nästa år tack vare er regering. Jag som höginkomsttagare skulle få nästan 2 000 kronor, medan min man som jobbar kommunalt skulle få knappt 280 kronor. Jag får alltså sju gånger mer för att jag tjänar väldigt mycket mer - dock inte sju gånger mer. Detta tycker jag är en orättvis fördelning och någonting som den här regeringen gör fel. Om vi kommer i regeringsställning kommer vi att ändra på det så att det blir ett mer rättvist skattesystem, där förorenaren betalar i de delar där det handlar om miljö.
2024-12-17 18:55:14
Emma Nohrén
Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för svaret.
Vi har generellt inte en massa naturreservat och stiftelser runt om i hela Sverige som ser till att vi har en biologisk mångfald. Vi har enskilda markägare runt om i hela landet som ser till att vi har biologisk mångfald. Det är de som verkligen gör det stora jobbet. Det är därför som regeringen hela tiden jobbar för att stärka den enskilde lantbrukaren och göra det lättare att vara bonde. Man jobbar för att stärka lönsamhet och konkurrenskraft för att vi ska få fler bönder och på så vis kunna ha betande mular överallt. Det är där jobbet görs.
Ledamoten sa i ett tidigare replikskifte att hon skulle bli glad om det dök upp en tretåig hackspett i hennes skog. Det är inga problem att fixa, kan jag meddela. Det är bara att gå in i Artportalen och rapportera in det. Om sedan den tretåiga hackspetten finns där eller inte vet vi inte. Men tyvärr, fru talman, ser vi i dag hur aktivister reser runt i skogar och letar arter som de anmäler till Artportalen. Det ligger sedan till grund för beslut när den enskilde markägaren kommer med en avverkningsanmälan. Här är det bara en enskild människa som har agerat på eget uppdrag. Man har inget myndighetsuppdrag. Det sker ingen kontroll över huvud taget.
Anser ledamoten att det är rättssäkert för den svenska skogen och svenska skogsägare att aktivister reser runt och till Artportalen anmäler arter i skogar som de inte själva äger men väljer att uppsöka? Är det på det viset som vi ska hantera den svenska skogen och de svenska skogsägarna?
2024-12-17 19:01:01
Kjell-Arne Ottosson
Herr talman! Jag tackar Emma Nohrén för anförandet, även om det var väldigt mycket där jag inte är enig. Vargen kommer, sa Emma Nohrén flera gånger. Tyvärr har den ju kommit för länge sedan och i alldeles för stort antal.
Men det är inte varg jag vill diskutera i dag utan en sak som jag hade tänkt ta upp i mitt anförande. Då kommer dock Emma Nohrén att ha lämnat salen, så därför väljer jag att ta det i en replik.
Vi får ofta höra om den svenska skogens status, precis som Helena Storckenfeldt var inne på, och att det är där vi har den stora förlusten av biologisk mångfald. Den senaste rapporteringen enligt art- och habitatdirektivet visar dock att det inte är där vi har den stora förlusten av arter, eller snarare många hotade arter. Det är ju snarare där vi är: Vi har ingen förlust av arter, men vi har många arter som är sällsynta i vissa delar. Nej, det är på ängs- och betesmarker vi har flest hotade arter.
Då kan man fråga sig varför det är så. Det mest sannolika, herr talman, är väl att så många ängs- och betesmarker växer igen. Jag kan bara titta på min egen kommun. För 30 år sedan hade vi ungefär hundra mjölkbönder i Årjängs kommun. Nu har vi, om jag inte är helt fel ute, fyra kvar. Vi har alltså betydligt färre bönder och därmed väldigt många färre betande mular.
Är det så att detta inte passar i Miljöpartiets narrativ och att det är därför man fortsätter att fäkta om skogen? Det är ju skogen som ger upphov till känslor. Ska vi ha och restaurera betesmarker behöver vi ha fler betande mular. Vi behöver bland annat ha fler kor, och det går emot Miljöpartiets kamp mot betande mular och rött kött. Är det så man ska tolka det ensidiga fokuset på skogen?
2024-12-17 18:56:49
Kjell-Arne Ottosson
Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet.
Vi debatterar i dag utgiftsområde 20, ett fantastiskt område i statens budget som omfattar alltifrån biologisk mångfald, myggbekämpning och klimat till vattendrag, hav och mycket mer.
Fru talman! Sverigedemokraterna och regeringen fortsätter en resa mot en miljöbudget där fokus ligger på effektiva åtgärder för att förbättra på riktigt framför ineffektiv och kostsam plakatpolitik. Detta märks tydligt genom att miljarder har försvunnit från ineffektiva satsningar, exempelvis de generella elbilssubventioner som gick till storföretag och myndigheter, till höjda marginaler för fordonstillverkare och ja, faktiskt till en hel del norrmän som fick möjlighet att köpa begagnade bilar med rabatt.
Fru talman! Skadliga symbolpolitiska skatter utan miljönytta, såsom plastpåseskatter och flygskatter, försvinner också.
En viktig budgetsatsning som kanske inte är den allra största kan i den här debatten exemplifiera omsvängningen av svensk politik för miljö och biologisk mångfald. Jag syftar då på Sverigedemokraternas och regeringens satsning för att rädda almen och asken. I klartext handlar det om 26 miljoner som ges till Formas för detta arbete.
Vi diskuterade specifikt den här frågan på Sverigedemokraternas landsdagar 2017, och 2021 såg vi ett tillkännagivande här i riksdagen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade då nej. Det är glädjande att se att de har ändrat sig och inte längre motsätter sig den här satsningen.
Man kan också gå tillbaka och titta på varför de gjorde detta. I en interpellationsdebatt mellan Staffan Eklöf och den dåvarande miljöministern Isabella Lövin klargjordes att Lövin inte trodde på de särskilda åtgärderna med hjälp av ny teknik. Det var för kostsamt. I stället skulle fokus ligga på generell politik med kraftigt ökat naturskydd. Man skulle alltså försöka rädda arter genom att skydda mer mark, vilket vi vet inte fungerar.
Här någonstans tydliggörs skillnaden mellan Sverigedemokraternas syn på effektivt miljöarbete och vad de rödgröna partierna vill. Att skydda enorma ytor mark är otroligt kostsamt och kan aldrig bidra till att stoppa alm- och asksjukan. Här kan nämnas att 62 arter är helt beroende av almen och över 200 arter delvis beroende av almen. Efter 40 års kamp finns det nu plötsligt hopp om att rädda det här trädet och därmed över 50 tillhörande arter. Kostnaden är i det här sammanhanget extremt liten.
Utredningen lämnades över till regeringen i maj. I den finns flera förslag på åtgärder för ökad motståndskraft och bevarande av alm och ask. Bland förslagen finns bland annat ett program för resistensförädling samt stödjande forskning för alm och ask som ökar motståndskraften.
Inom skogsförädling kan utvalda arter och avkommor testas i olika miljöer i fält. När det gäller specifika skadegörare kan man effektivisera och påskynda förädlingen av resistens genom att exponera träden för skadegöraren under kontrollerade former och avgöra om resistens finns och är möjlig att förbättra genom förädling.
Fru talman! Som jag precis påpekade har politiken gällande biologisk mångfald gått vilse, och det har även klimatpolitiken gjort. För snart en månad sedan återkom ministrar från hela världen från klimattoppmötet i Azerbajdzjan. Vad som är talande när man studerar utfallet av mötet är avsaknaden av fokus på utsläppsminskningar. Det allra största fokuset har nu i stället hamnat på något som världens länder har betydligt högre upp på dagordningen - pengar.
Utifrån en berättelse om att industriländer har förstört världen genom att ländernas tillväxt har ökat utsläppen av växthusgaser anses dessa länder ha en skuld - en så kallad klimatskuld. Det här är såklart ett påhitt. Det finns ingen klimatskuld.
Vad som började med att länderna enades om att det naturligtvis är de rikare länderna som har bäst möjligheter att driva på omställningen i närtid har nu urartat i allt starkare krav på någon sorts socialistisk omfördelningspolitik som ska pågå i princip helt utan krav. Det handlar inte längre enbart om att länder ska få hjälp med sin omställning, utan pengarna ska användas på betydligt fler områden än så.
Fru talman! Detta är en oroande utveckling, och det är viktigt att Sverige och Europa håller emot så att fokuset inom det globala klimatarbetet inte fortsätter att riktas om från politik för att minska utsläpp till pengatransfereringar. Vad som är skuld är subjektivt. Behovet av att minska utsläppen är reellt. Låt fokus hamna på rätt saker. Industriländer som har skapat stor tillväxt och välstånd har ingenting att be om ursäkt för. Det tål att upprepas att utsläppen de senaste decennierna har minskat och fortsätter att minska i Europa och i Nordamerika. Övriga kontinenter utvecklas åt helt fel håll.
Framför allt behöver trycket på Kina öka. Det är till exempel inte rimligt att kinesiska företag år ut och år in ska kunna svämma över den svenska och europeiska marknaden med miljöfarliga skräpprodukter som aldrig skulle tillåtas att säljas av en svensk näringsidkare. Det är inte rimligt att kinesiska företag ska kunna skicka paket till oss för i princip ingenting alls när det kostar stora pengar för oss att skicka paket till dem.
Fru talman! Regeringens och Sverigedemokraternas budget innehåller många viktiga satsningar. Jag har hittills nämnt en, men låt mig nämna några fler som vi från Sverigedemokraternas sida särskilt vill lyfta fram.
Miljöbudgeten handlar om att bevara artrikedomen, skydda miljön med mera. Men den handlar även om att skapa förutsättningar för människor att leva ett drägligt liv i sin stuga, exempelvis i områden vid nedre Dalälven som i dag betraktas som några av de myggtätaste områdena i hela världen. Därför välkomnar vi nu satsningen på myggbekämpning och att den kraftigt förstärks och att satsningen dessutom blir permanent.
Fru talman! En särskild satsning på betesmarker och slåtterängar finns också med i budgeten och förstärks stegvis 2026 och 2027. Det är ytterligare ett exempel på smart och effektiv politik för biologisk mångfald. Även om det i den allmänna debatten mest fokuseras på arter i skogen är det på ängs- och betesmarker som den biologiska mångfalden är som mest hotad i Sverige. Globalt, där man ser mer av lantbruk och mer av oansvarigt skogsbruk, är situationen i regel den motsatta, vilket ofta glöms bort i den svenska debatten.
Fru talman! För att klimatomställningen ska kunna ske behövs mer kärnkraft. Nu går detta arbete in i en ännu intensivare fas, och detta hanteras i flera delar av budgeten. Jag vill särskilt lyfta fram den satsning som vi och regeringen möjliggör för att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet. Detta är energipolitik, men kärnkraften är en grundläggande del av klimatpolitiken. Vi har till exempel ett industrikliv som ska stötta företag i samband med riskfyllda investeringar i ny teknik. Men det tål att påpekas att det inte är politikerna som kommer att fixa investeringarna, klimatomställningen, ny elproduktion, ekonomisk tillväxt med mera. Problemet i Sverige och i Europa i stort har snarare varit att politiken har bidragit till att försöka sabotera detta. Man har lagt ned kärnkraften, förstört elsystemet och gjort det dyrt. Elnätsräkningarna skenar för varje år. När Vattenfall skickar denna räkning till mig är man ganska tydlig med vad det handlar om. Nedläggning av kärnkraft har skapat betydligt större påfrestningar på elsystemet, vilket kostar pengar. Det resulterar i att elnätsräkningarna blir högre.
Politiken har gjort miljötillståndsprocesserna till kostsamma och Kafkaliknande processer med myndigheter som bekämpar de näringsidkare som ligger främst i omställningen.
Min talartid håller på att ta slut. Jag skulle ha gått över till att tala om haveriet kring artskyddet och skogsnäringen. Men vi får säkert anledning att återkomma till det vid ett senare tillfälle i denna kammare, dock kanske inte i år.
(Applåder)
I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).
2024-12-17 19:04:47
Martin Kinnunen
Fru talman! Tack, ledamoten Kinnunen, för anförandet!
När jag lyssnar till ledamotens berättelse här och tar del av budgeten får jag en känsla av att Sverigedemokraterna egentligen inte alls bryr sig om miljö- och klimatfrågan och att den inte prioriteras utan kanske till och med helt ignoreras, trots att vi ser konsekvenserna av den under varje årstid i vårt land. Den påverkar vår ekonomi och vår infrastruktur och också vår livsmedelsförsörjning.
Flera förslag har ledamoten förkastat och raljerat över, och när det påpekas för ledamoten vad som sker i EU är det fel också på EU:s förordningar.
Det sker en påverkan utanför våra gränser, i Europa och i övriga världen. Det blir allt varmare; vi får se om det blir värmerekord även i år. Vi måste göra något åt detta, och Sverige måste bidra.
Min fråga är: Vad gör Sverigedemokraterna för att vi ska följa klimatlagen och uppnå våra klimatmål för 2030 och 2045?
2024-12-17 19:22:08
Stina Larsson
Fru talman! Tack, Stina Larsson, för frågorna!
Sverigedemokraterna har naturligtvis ett mycket starkt engagemang i dessa frågor, och jag tycker att detta märks på det jag precis sa i talarstolen.
I Sverige har vi klimatmål, och dem ska vi såklart försöka uppnå. Däremot har vi svårt att styra över klimat och väder, även om vi i riksdagen har mycket att säga till om. Det vi reellt kan göra i Sverige, om vi direkt går ned på minusutsläpp, är att vi kan fördröja uppvärmningen med kanske några veckor.
Vi ska inte tro att vi kan förändra vädret eller den temperatur vi har här i Sverige, men det betyder inte att vi inte ska vara en aktiv part i det globala klimatarbetet eller att vi inte ska göra vårt allra bästa - absolut inte.
Samtidigt ska vi ha en förståelse för vilken rådighet vi har så att vi inte lovar människor att det kommer att bli färre naturkatastrofer eller regna mindre om vi får makten. Det blir inte mindre torka för att ett visst parti får makten - naturligtvis inte. Hur människor röstar i valet kommer sannolikt inte att påverka hur mycket regn det kommer, inte ens om 100 år. Det är så det ser ut.
Det kommer att inledas ett arbete med de svenska klimatmålen i Miljömålsberedningen under nästa år. Då kommer vi att se över en del av målen. 2045-målet kommer att ligga fast, och jag kan i dag inte se att Sverige inte ska nå det målet. Vägen dit är inte spikrak, men jag tycker att utvecklingen långsiktigt ser positiv ut. 2030-målet ska ses över, så det är inget som bekymrar mig särskilt mycket.
2024-12-17 19:23:27
Martin Kinnunen
Fru talman! Det var ändå positivt att höra att Martin Kinnunen har ett starkt engagemang i frågan, men jag skulle vilja säga att det krävs mer handling än ord. Sverige behöver stötta näringslivet och se till att det blir innovationer och ännu mer ny grön teknik. Det är så vi stärker vår ekonomi och vårt varumärke.
Martin Kinnunen nämnde Miljömålsberedningens arbete. Där, skulle jag vilja säga, är Sverigedemokraterna kanske inte så väldigt konstruktiva och bidrar inte med så väldigt många förslag om hur vi ska nå klimatmålen. Men det återstår att se. Vi är inte riktigt i mål.
Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med fabriker i exempelvis Kina eller Taiwan, men vi kan bidra med teknik för miljö och klimat från Sverige. Då behöver samhället incitament och styrmedel för att detta ska bli verklighet.
Vi behöver se till att det finns en marknad för exempelvis elbilar, en vettig klimatbonus och bra med laddstolpar även norr om Uppsala för att man ska kunna köpa och köra en elbil oavsett var i landet man bor.
Vi behöver styra mot nya affärsmodeller med cirkulära flöden och ha ett ökat tänk när det gäller mer hållbarhet, för då kan vi få till en snabbare förändring i stället för att låsa fast oss i oljeindustrins klor.
Ledamoten nämnde de cirkulära flödena och den cirkulära ekonomin, men det saknas förslag om detta. Jag ser inte hur Sverigedemokraterna vill göra för att minska exempelvis giftimporten från Kina, alltså de där prylarna som är väldigt enkla att klicka hem via nätet.
Ledamoten nämnde klimatmålet 2045, så jag ställer frågan så här: Står Sverigedemokraterna bakom klimatmålet för 2030 även om det ska ses över?
2024-12-17 19:25:34
Stina Larsson
Fru talman! Det finns dessvärre alltför många mål, så det är inte alltid så lätt att veta exakt vilket mål som avses. För 2030 har vi ett svenskt mål, och sedan har vi ett europeiskt mål. Det är ofta lite förvirrande.
Det svenska målet kommer att ses över, alltså målet för transportsektorn. Det bekymrar mig inte särskilt mycket. Sedan har vi målet för ESR-sektorn, som dessvärre sitter ihop med ett annat mål. Det är alltid lite rörigt. För ESR-målet i sig ser det ganska bra ut. För LULUCF ser det betydligt sämre ut. Där pågår en långrandig miljömålsberedning som jag har hört kanske snart är färdig, och vi får se hur det går med den.
Stina Larsson nämnde giftimporten från Kina, och där är problemet att Sverige saknar rådighet att direkt stänga ned apparna och förbjuda importen. I dag är vi en del av EU-systemet, och då måste vi försöka ta det den vägen. Här tycker jag att vi från svenskt håll ska fortsätta att vara aktiva i den diskussion som pågår.
Jag tycker att man från europeisk sida bör ta betydligt hårdare tag mot denna import. I grunden skulle det vara en rimlig åtgärd att förbjuda shopparna omedelbart. De borde inte få verka på den europeiska marknaden. Det finns ingenting som tyder på att det är några enstaka fall av regelbrott, utan det sker gång på gång.
Vad gäller posthantering från Kina tycker jag att man helt enkelt borde vägra att följa de internationella överenskommelser som i dag finns eftersom de är fullständigt horribla. Det är helt orimligt att vi ska subventionera kinesiska portokostnader så som vi gör i dag.
2024-12-17 19:27:33
Martin Kinnunen
Fru talman! Jag håller med om mycket av det ledamoten säger. Många stora framsteg har gjorts, och många goda nyheter borde vi berätta om.
Som socialdemokrater vill vi gärna fortsätta berätta om framsteg och goda nyheter. Vi har en önskan och ett uttalande om att vi vill se Sverige bli det första fossilfria välfärdslandet, men vi vet också att det då behövs en regering som vill minska utsläppen, inte öka dem.
I mars i år kom regeringens reviderade skrivelse Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning. I första stycket, Skrivelsens huvudsakliga innehåll, står följande: "Sverige ska vara klimatanpassat, motståndskraftigt och ta tillvara de möjligheter som kommer med ett förändrat klimat. Under den innevarande mandatperioden behöver en rad åtgärder vidtas för att skapa förutsättningar för ett strukturerat, samordnat och samhällseffektivt arbete med klimatanpassning som leder till att minska sårbarheten för klimatförändringarnas effekter."
Min fråga till ledamoten är: Om man tittar på regeringens budget för 2025, var kan man se vilka åtgärder som föreslås och vilka resurser regeringen tillfört efter beslutet om den nationella strategin och regeringens handlingsplan för klimatanpassning, som skulle minska sårbarheten för klimatförändringarnas effekter?
2024-12-17 19:38:33
Anna-Caren Sätherberg
Fru talman! Klimatanpassning är ett väldigt komplext område i och med att det är så många olika aktörer involverade. Inte minst är det markägare och fastighetsägare som bär det tyngsta ansvaret för de åtgärder som ska komma på plats.
Pengapotten ska vara långsiktig. Det är pengar som går till MSB och alla andra myndigheter som är involverade i arbetet.
Det handlar helt enkelt om att ha långsiktigt fokus och se till att arbetet fortsätter, att vi har den kunskap som krävs och att det är de som är absolut närmast åtgärderna som också är involverade i att genomföra projekten.
2024-12-17 19:40:19
Helena Storckenfeldt
Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Vi socialdemokrater satsar mer än dubbelt så mycket på klimatanpassning som Kristerssonregeringen gör på de anslagsområden vi talar om. Kostnaderna kommer bara att öka för ett samhälle som inte arbetar förebyggande.
Vi kan ta några exempel. Översvämningarna i Gävle 2021 uppskattas ha kostat 1,2 miljarder. Stormen Hans uppskattas ha kostat 1 miljard kronor. Skogsbranden 2018 uppskattas ha kostat 1 miljard kronor. Den totala kostnaden för torkan 2018 uppskattades till 6-10 miljarder kronor. Ett annat exempel är de samhällsekonomiska effekter som jordskredet vid E6 vid Stenungsund gav. Bara återuppbyggnaden beräknas kosta 1-1,2 miljarder kronor, men i och med att tågen inte kan gå och att gods- och persontrafiken inte kan köras beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna uppgå till 2,4 miljarder kronor per år.
Socialdemokraternas bedömning är att det inte går att vänta. Som jag sa står det tydligt i den handlingsplan som kom att en rad åtgärder behöver vidtas under innevarande mandatperiod för att skapa förutsättningar. Det är därför jag menar att ledamoten gärna får återkomma till de åtgärder och resurser som finns i den samlade budgeten för 2025. Ansvaret för detta har ju Ulf Kristersson och den regering som han har tillsatt.
Ledamoten får också gärna svara på min andra fråga, om ledamoten anser att Sverige klarar det av regeringen framförhandlade EU-klimatmålet med regeringens klimatpolitik.
(Applåder)
2024-12-17 19:41:12
Anna-Caren Sätherberg
Fru talman! Bland annat har vi i just den här budgeten lagt 1 171 miljarder på infrastrukturen för perioden 2026-2036. Det är en historisk satsning på infrastrukturen för att vi ska få lite mer ordning på det som har släpat efter när det gäller järnväg och väg i Sverige.
Det är väldigt fint att Socialdemokraterna väljer att satsa dubbelt så mycket på klimatanpassning. Partiet har ju trots allt försatt oss i ett något svårt läge när det gäller att få bukt med utsläppen, vilket är grundanledningen till att klimatanpassningssatsningar ens behövs.
Jag undrar lite hur Socialdemokraterna tänker kring hur man ska få fram tillräckligt mycket ren el för att klara omställningen. Vi vet att behoven till 2045 är enorma, men det är de också till 2030.
Om vi ser till det långsiktiga perspektivet och det stora nettonollmålet vet vi att det svajar lite för Socialdemokraterna när det kommer till kärnkraftsfrågan. Man har en partiledare som under sin tid som finansminister chockhöjde skatten på kärnkraft, och fyra reaktorer stängdes på sex år. Nu vet vi inte riktigt om man har tänkt stoppa planerna på kommande kärnkraft. På scen har hon ratat kärnkraft, men i debatter här i kammaren har vi fått lite olika svar.
Jag vet att partiet Socialdemokraterna försöker övertyga väljarna om att man alltid har varit för kärnkraft. Men för mig går det inte riktigt ihop. Jag tycker att Socialdemokraterna är skyldiga väljarna ett svar.
(Applåder)
2024-12-17 19:43:16
Helena Storckenfeldt
Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågorna.
Naturvårdsfrågor är otroligt viktiga frågor. Och vi kan konstatera att det sker riktade satsningar till vandringsleder i denna budget. Det görs förstärkningar jämfört med vad som hade aviserats i den tidigare budgetpropositionen. Det görs just för att detta är ett viktigt ändamål.
Sedan kan det alltid diskuteras vilken nivå man ska lägga sig på. Vi har många problem i Sverige. Det finns många utmaningar att ta itu med. Vi har människor som är otrygga på gator och torg. Efter en oansvarig migrationspolitik som har pågått i decennier är den fråga som är högst upp på dagordningen bland människor i dag att de är rädda att vistas i offentliga miljöer sent på kvällen. De känner sig otrygga i sitt bostadsområde. Vi har också ett säkerhetspolitiskt läge i Europa som gör att vi behöver rusta upp försvaret kraftigt.
Jag tycker att detta är åtgärder som i dag är viktigare än att man ska lägga mer pengar på vandringsleder. När jag pratar med människor och läser de synpunkter som vi får in framkommer det inte att det är problem i Sverige i dag att ta sig ut i naturen för att plocka svamp eller att det är problem att göra en fritidsresa i vårt land och besöka vandringsleder. Jag kan inte se att vi har ett sådant akut problem.
Däremot är behoven i teorin enorma. Vi har enormt mycket skyddad mark i Sverige, vi har väldigt många potentiella vandringsleder och det finns väldigt många platser att sätta upp skyltar på. Men givet de prioriteringar som vi har tycker jag att detta är rimliga avvägningar att göra.
Det är betydande belopp som satsas. Det görs exempelvis riktade satsningar på just vandringsleder i Jämtland och i andra delar uppe i norr där man sett ett specifikt behov.
2024-12-17 19:15:45
Martin Kinnunen
Fru talman! Nu förstod jag inte riktigt slutfrågan. Det finns många olika typer av EU-klimatmål. Dessvärre finns det alltför många klimatmål i Europa, och det finns kanske lite för många mål också här i Sverige.
För samtliga EU-rättsakter ser Sverige inte ut att klara målen i dag, och detsamma gäller de allra flesta länderna i Europa. Det beror ofta på att rättsakterna är dåligt utformade. Det kommer visa sig i det fortsatta arbetet på europeisk nivå, där flera av rättsakterna rimligtvis kommer att justeras eftersom flera stora länder i Europa inte har någon som helst möjlighet att uppnå dem.
Vi har också EU-rättsakter som direkt motverkar omställningen. Exempelvis har vi mål för förnybart som gör att Sverige inte kan bygga kraft som inte är förnybar utan att bryta mot målen. Vi har energieffektiviseringsmål som kan leda till att vi bryter mot EU-målen om vi satsar på fossilfritt stål här i Sverige, till exempel.
Fru talman! Landsbygden ska vi definitivt satsa på, men jag tror inte att det är genom budgetanslag som vi får landsbygden att frodas igen. Då är det betydligt viktigare att göra det billigare och lättare att arbeta. Sänkt skatt är naturligtvis viktig politik för landsbygden. Att göra det billigare att transportera sig är otroligt viktigt för landsbygden. Att göra det billigare för våra lantbrukare att tillverka mat är otroligt viktigt för landsbygden. Att göra om strandskyddet, där det pågår ett aktivt arbete i dag, är otroligt viktigt för tillväxten på landsbygden.
Det finns alltså många saker man kan göra. Jag tror inte att lösningen ligger i att transferera stora pengar i budgeten. Det är inte så vi får igång svensk landsbygd.
(Applåder)
2024-12-17 19:19:54
Martin Kinnunen
Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!
Nu är det tredje gången under denna mandatperiod som Tidöregeringen slår sig för bröstet för en förträfflig miljö- och klimatbudget. Vi har hört om satsningar och kommentarer om att det är den största budgeten på flera år. Vi har läst om det i medierna. Men hur ser det egentligen ut?
I den första budgeten slaktades ju naturvårdssatsningarna med nästan 1 miljard. 1 miljard är ju 1 000 miljoner kronor. Sedan återfördes 30 miljoner i en vårbudget i något som kallades för en satsning på biologisk mångfald.
I samband med budgetpresentationen i höstas slog regeringspartierna och SD på stora trumman igen och berättade att 137 miljoner kronor skulle återföras till naturvårdsbudgeten för att bland annat satsa på skötsel av naturreservat och vandringsleder. Men fortfarande ligger naturvårdssatsningen långt ifrån den 2-miljardersnivå som den låg på innan denna regering tillträdde och före inflationsökningen.
Jag kan konstatera att det är skillnad mellan ord och handling här och att detta inte är så prioriterat som man säger. Jag undrar: Om ni inte är beredda att satsa riktiga pengar på miljöområdet, hur ska vi då kunna nå våra miljökvalitetsmål?
2024-12-17 19:45:20
Stina Larsson
Fru talman! Att det inte finns tillräckligt med pengar är nog något man kan säga om alla utgiftsområden och även när det gäller anslagsposter inom utgiftsområdena.
Naturvård är otroligt viktigt att prioritera, och det gör vi. Men återigen handlar det om att prioritera många olika saker. Vi ser att det är viktigt att stärka de gröna näringarna. Det är viktigt att stärka landsbygden för att så många som möjligt ska ha möjlighet att bo och verka på landsbygden och hålla på med de gröna näringarna.
Vi befinner oss i ett otroligt svårt säkerhetspolitiskt läge. Detta är något som vi inte får glömma här. När vi diskuterar dessa frågor handlar det om riktigt tuffa prioriteringar. Som min Tidökollega Martin Kinnunen nämnde tidigare handlar det också om prioriteringar mellan de olika områdena. Här väljer vi att staka ut en väg för ny kärnkraft, ny baskraft i Sverige, för att se till att vi har tillräckligt mycket el för att klara den gröna omställningen. Detta är något som vi satsar drygt 1 miljard på, för att se till att vi faktiskt minskar utsläppen nästa år.
Vi lägger fokus på att nå klimatmålen, att se till att det blir långsiktigt hållbart och att den planerbara produktionen kommer på plats.
Jag noterar däremot att Centerpartiet ensidigt fokuserar på väderberoende kraftslag. När världen skakas av geopolitiska spänningar och marknader blir alltmer volatila vet vi att behovet av stabil och planerbar elproduktion är kritiskt.
Vad är Centerpartiets tankar kring detta?
2024-12-17 19:46:56
Helena Storckenfeldt
Fru talman! Jag kan konstatera att ledamoten undviker att svara på frågan.
Naturligtvis är det olika prioriteringar som avgör hur vi satsar våra pengar. Den prioritering som energi- och näringsminister Ebba Busch talar sig varm för, att vi ska satsa enorma summor på kärnkraft och betala det överpris som det ser ut att bli, står vi absolut inte bakom.
Vi ser att det behövs satsningar på vindkraft till havs, exempelvis, och andra teknikneutrala satsningar - i stället för att man enbart lägger pengarna i en korg.
Men jag vill återkomma till miljökvalitetsmålen. Vi ser i regeringens egen tabell att flera mål inte uppnås. Ett långsiktigt utsläppsmål för 2045 uppnås inte. Målet om en minskning av växthusgasutsläpp i ESR-sektorn till 2030 uppnås inte. Målet om en minskning av växthusutsläpp till 2040 uppnås inte. Målet om en minskning av växthusgasutsläpp från inrikes transporter uppnås inte. Målet om en ökad andel kommunalt avfall som materialåtervinns och förbereds för återanvändning till 2025, 2030 och 2035 uppnås inte. Vi fick en rapport om att matavfallet inte har minskat som man har tänkt sig. Vi uppnådde inte heller målet för 2023. Målet om bygg- och rivningsavfall uppnås inte heller.
Detta är alltså från regeringens egen budget.
Sverige går bakåt inom vissa av dessa områden. Vi har också backat jämfört med många andra länder. Vi har gjort det sämre när det gäller klimatutsläppen och när det gäller den cirkulära ekonomin.
Hur kan ledamoten med gott samvete blunda för detta? Vad säger ledamoten att vi ska göra för att vända denna utveckling? Jag ser att det inte kan få fortsätta så här.
(Applåder)
2024-12-17 19:48:57
Stina Larsson
Fru talman! Jag uppskattar att ledamoten lyfter ESR-målen, för det är väldigt tydligt att vi når ESR-målen med vår politik. Däremot är det tveksamt om Centerpartiet, som avvisar regeringens reduktionsplikt till förmån för biobränsleupphandling, skulle göra det. Det är väldigt tveksamt om Centerpartiet skulle nå ESR-målen med den budget som man har i dag.
Ja, det är dyrt med kärnkraft. Men det är mycket dyrare, fru talman, att riva fullt fungerande reaktorer och att sedan leva med konsekvenserna för både klimatet och hushållen.
(Applåder)
2024-12-17 19:50:51
Helena Storckenfeldt
Fru talman! Vi socialdemokrater lägger fram ett eget budgetalternativ, som ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande. Vi har i stället ett särskilt yttrande när det gäller utgiftsområdet.
Fru talman! Klimatet är vår tids största ödesfråga. Jorden blir allt hetare. Alla siffror pekar redan på att 2024 blir det varmaste året någonsin, efter nio år av nya värmerekord. Haven stiger. Isar smälter. Alpernas glaciärer försvinner i rekordfart. Snödagarna blir färre, vilket också vi som bor på Sveriges fantastiska skidorter ser. Men om man vill ha en vit jul, fru talman, föreslår jag ändå att man gör ett besök hemma hos mig i Åre.
Fru talman! En ny rapport från Europeiska miljöbyrån visar att Europa inte är redo för riskerna med ett förändrat klimat. Klimatförändringarna hotar energi- och livsmedelsförsörjningen, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiell stabilitet och människors hälsa. Enligt Europeiska miljöbyrån har många av klimatriskerna redan nått kritiska nivåer, och de kan bli katastrofala.
För Sveriges del, precis som för norra Europa i övrigt, är en ökad mängd nederbörd den stora effekten av klimatförändringarna. Antalet dagar med kraftig nederbörd ökar i större delen av landet. När det gäller de intensivaste regnen är det fråga om betydande ökningar.
Den ökade översvämningsrisken drabbar framför allt bebyggelse, vägar, järnvägar och va-system. Dricksvattenförsörjningen riskerar till exempel att slås ut genom föroreningar av vattentäkter eller genom ledningsbrott.
Fru talman! Världen, Europa och Sverige - från norr till söder - drabbas av klimatförändringarna. Vi socialdemokrater lägger därför mer än dubbelt så mycket, jämfört med SD-regeringen, i vår budgetmotion på klimatanpassning. Vanligt folk drabbas nämligen när källaren står i vatten, när vägar och järnvägar stängs av och när försäkringarna kostar mer.
Fru talman! Utsläppen måste minska här och nu, innan klimatförändringarna blir värre och inte går att stoppa.
I Sverige har vi en regering som har valt att öka utsläppen, som gör glädjekalkyler och som lämnar en springnota till nästa mandatperiods regering.
Fru talman! Det har varit en hel del glädjekalkyler under regeringens drygt två år vid makten. I klimatredovisningen redovisas ett scenario där man säger att regeringen klarar ett av klimatmålen. Jag tänker också på klimat- och miljöministerns "gyllene lösning". Vi kan se på beräkningen av utsläpp från fossila drivmedel för 2024. Regeringens prognos var uppfylld redan i september i år. Upp med handen, ni som har en fossilbränslebil och som inte har tankat sedan i september!
Sverige behöver en politik som tar sig an utmaningarna och skapar bra förutsättningar på både kort och lång sikt. Sverige behöver en politik som ökar den cirkulära ekonomin, och Sverige behöver en politik som gör att klimatomställningen fungerar för vanligt folk i hela landet.
Fru talman! Vi socialdemokrater satsar i vår budgetmotion 1 300 miljoner kronor mer än regeringen på detta utgiftsområde.
Vi satsar på miljöövervakningen för att kunna ge beslutsfattare välgrundade underlag och mäta huruvida den förda miljöpolitiken får effekt. Vi satsar 500 miljoner mer på Industriklivet, industrins gröna omställning, som den socialdemokratiskt ledda regeringen införde 2018. Det, fru talman, blev till exempel satsningar på industriprojekt - det handlade om biodrivmedel, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion. Industriklivet måste fortsätta att utvecklas.
Vi utredde snabbare tillståndsprocesser. Den här regeringen lämnade över förslag till Sveriges riksdag, och man kommer inte att kunna lösa att ändringstillstånd för verksamheten ska vara huvudregel. Det beklagar jag, fru talman.
Vi satsar 250 miljoner mer på Klimatklivet, som bland annat gett bidrag till 180 000 laddpunkter i hela landet och biogasstöd, som många svenska bönder använt sig av.
Naturvårdsverket har kommunicerat att inga nya stöd nu kan utlysas. Därför är mer resurser av största vikt. Naturvårdsverket har för övrigt en central roll i Sveriges miljö- och klimatarbete. Vi socialdemokrater stärker därför myndigheten med 50 miljoner kronor.
Vi stärker även åtgärder för havs- och vattenmiljö med 40 miljoner kronor. Det handlar om fler fiskerikontroller och kameraövervakning på fiskefartyg. Vi måste stärka de fiskbestånd vi har kvar. Det, fru talman, måste vi göra nu.
Vi vill att den gröna industriella revolutionen, som startade i norra Sverige, ska fortsätta. Det är så vi minskar vår sårbarhet, tar vårt ansvar för utsläppsminskningar, bryter vårt osunda beroende av fossila insatsvaror, bygger vårt välstånd och skapar tusentals nya jobb. Men, fru talman, då kan vi inte ha en regering som satsar på fossila bränslen från diktaturstater, som gör att färre elektrifierade fordon säljs från svenska företag. Vi kan inte ha en regering som lämnar walkover.
Detta innebär även de åtaganden som SD-regeringen har förhandlat med EU om när det gäller EU:s klimatmål, som inte nås med regeringens politik. Är det Sveriges alla skattebetalare som ska betala många miljarder kronor i utsläppsrätter och böter?
Fru talman! Sverige har en fantastisk och unik natur, som är av stor betydelse för biologisk mångfald, människors hälsa och jobben. De nedskärningar som SD-regeringen gjort under flera år när det gäller skydd av och åtgärder för värdefull natur får allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden, friluftslivet, kulturmiljön, besöksnäringen och människors möjlighet att vistas i naturen.
Fru talman! Skogen skapar klimatnytta som kolsänka och med nutidens och framtidens fossilfria produkter. Men nedskärningarna har även gjort att många skogsägare har fått vänta - och de fortsätter att vänta - på sin ersättning, som de har rätt till när de bevarar skyddsvärd skog. Det är inte värdigt, fru talman.
Över hela landet får nationalparker och naturreservat mindre resurser. Det syns att skötsel och åtgärder inte längre fungerar. Vi socialdemokrater vill att fler ska komma ut och upptäcka Sveriges nationalskatt - naturen. Men då måste vandringsleder, skydd och annat fungera. Det handlar om tillgängligheten och om hållbarheten för oss här och nu men även för framtida generationer.
Därför satsar vi socialdemokrater 500 miljoner mer än SD-regeringen på skydd av och åtgärder för värdefull natur.
Fru talman! Vi lever i en orolig tid. Klimatförändringarna finns här och nu och slår hårt mot människors möjligheter till ett gott liv såväl i Sverige som i världen. Utsläppen måste minska. Sverige måste ta sitt ansvar.
Dessvärre möter regeringens budgetproposition inte heller i år den situation som Sverige står inför. Vi socialdemokrater vill modernisera och ställa om till ett fossilfritt Sverige. Så kan vi klara klimatutmaningarna, värna vår välfärd och se till att klimatomställningens jobb inte försvinner i väg till andra länder.
Med detta önskar jag god jul till fru talmannen, till alla fina kollegor i utskottet och till kansliet. Tack för i år!
(Applåder)
I detta anförande instämde Jytte Guteland, Joakim Järrebring, Björn Petersson och Sofia Skönnbrink (alla S).
2024-12-17 19:51:46
Anna-Caren Sätherberg
Fru talman! Det är klart att vi alla är glada över åtgärder för alm och ask, för vi socialdemokrater tycker att den svenska naturen är en nationalskatt.
Men, fru talman, i nationalparkerna och i våra naturreservat ser man efter år av slakt i budgeten bristen på skötsel och åtgärder i värdefull natur.
I den socialdemokratiska regeringens budget för 2022 var anslaget drygt 2 miljarder. I den servettskiss där Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna gjorde några ändringar lät ni faktiskt de 2 miljarderna vara kvar. Man kan undra om det var Liberalerna i regeringen som krävde slakt av denna budget, för slakt blev det. Det började med i stort sett en halvering 2023, från 2 till 1,1 miljarder. Det ökade lite 2024 till 1,2 miljarder. Nu är det 1,3 miljarder.
En enkät som TT gjorde 2023 till landets länsstyrelser visade att de minskade resurserna gjorde att det blev igenbommade dass, havererade vandringsleder och skräpiga fjälltoppar och att situationen blir värre. Samtliga länsstyrelser som har svarat har uppgett att det leder till färre skötselåtgärder i skyddad natur. Underhåll av vandringsleder, rastskydd och spänger är sådant som man på många håll har fått skära ned på.
Att resurserna krymps märks inte omedelbart men kan få stora konsekvenser om resurserna ligger på samma nivå, menade länsstyrelserna 2023. Och nu har Sveriges regering och Sverigedemokraterna lagt fram ytterligare två budgetar med resurser på samma nivå.
Min fråga blir då: Hur anser Sverigedemokraterna att den fantastiska svenska naturen som är skyddad ska åtgärdas och skötas?
(Applåder)
2024-12-17 19:13:37
Anna-Caren Sätherberg
Fru talman! Jag blir ändå lite förvånad över att Sverigedemokraterna år efter år inte vill skydda, åtgärda och ta hand om Sveriges kulturarv, det vill säga den svenska naturen. Detta handlar om friluftsanordningar, inventering och jobben på landsbygden. Omkring 1 000 jobb i gles- och landsbygden har försvunnit på grund av regeringens minskningar i denna budget.
Jag besökte för några veckor sedan den fantastiskt fina Tyresta nationalpark. Där berättade man om situationen när resurserna har minskat.
Jag vet inte hur ofta ledamoten är ute i naturen eller hur ofta Sverigedemokraterna besöker Sveriges nationalparker. Men det finns nog inte någonting mer svenskt än Sveriges fina natur. Därför har vi socialdemokrater satsat 500 miljoner kronor mer än regeringen på skydd av och åtgärder för värdefull natur.
Det är som ledamoten säger att försvaret behöver pengar. Vi behöver definitivt bekämpa de kriminella gängen. Men den stora delen av Sverigedemokraternas och regeringens budget har ändå gått till att sänka skatten för höginkomsttagare. Då kanske de tycker att det är mycket viktigare än just Sveriges fantastiska natur. För samtidigt som man skär ned i budgeten lägger man ändå resurser på att bilda nya naturreservat. Det har bildats massor av nya naturreservat under denna regerings mandatperiod, men det har inte lagts några pengar på att sköta dem. Det hänger inte ihop, fru talman.
Ledamoten får därför gärna förklara för svenska folket en gång till varför det är så viktigt för Sverigedemokraterna att slakta budgeten för skydd och åtgärder för Sveriges fantastiska natur. Ledamoten får också gärna svara på om han anser att Sverige klarar regeringens förhandlade EU-klimatmål med den politik som förs.
(Applåder)
2024-12-17 19:17:49
Anna-Caren Sätherberg
Fru talman! Klimatdebatten är ofta fylld av dystopiska framtidsbilder. Många känner hopplöshet, oro eller till och med desperation för att uppgiften är så stor och avgörande. Det finns därför skäl att inte bara peka på de problem som ligger framför oss utan även på de framsteg, om än otillräckliga, som ändå har gjorts. Sällan får de goda nyheterna den uppmärksamhet de förtjänar. Sverige är ett land som ligger i framkant, och det finns anledning att vara optimistisk och hoppfull.
Den resa Sverige har gjort är beundransvärd. Sveriges bnp har ungefär fördubblats sedan 1990-talet samtidigt som våra utsläpp av växthusgaser minskat med över en tredjedel. För varje krona av vår bnp genereras alltså bara en sjättedel så mycket växthusgaser som för tre decennier sedan. Vi har alltså anledning att med stolthet peka på hur Sverige kunnat förena minskade utsläpp med gott ekonomiskt välstånd.
Det finns flera skäl till Sveriges framgångar. En av de viktigaste faktorerna har varit vår i stort sett fossilfria elproduktion. Stabil tillgång till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft. När IPCC, FN:s klimatpanel, är tydlig med att kärnkraften behövs finns inga tveksamheter - mer kärnkraft i Europa är nödvändigt.
Den moderatledda regeringen har nu fattat en lång rad beslut för att bana väg för ny kärnkraft. Dessutom tas nya steg för att öka utbyggnaden av vindkraften och öka kapaciteten i vattenkraften.
Fru talman! Många verkar tro att det är politikens uppgift att tvinga fram den gröna omställningen. Jag ifrågasätter detta. Politiken sätter ramarna, regelverket och riktningen, men ibland är det faktiskt bättre när politiken inte lägger sig i.
Emellanåt behöver man i den svenska hållbarhetsdebatten påminna om kraften hos den fria marknaden - hur konsumenters efterfrågan styr mer än politiska pekpinnar någonsin skulle kunna göra. Det är bra att Sverige har haft en tuff miljölagstiftning. Det har gett oss en unik position när det gäller att skapa hållbara produktionsled. Vi ser dock nu en tydlig vändning: Näringslivet är numera den nya miljörörelsen, som driver på i en mycket högre takt än politiken har möjlighet att hänga med i. Detta har gjort att delar av den lagstiftning som syftar till att skydda miljön stjälper mer än de hjälper. Vi måste därför våga ifrågasätta när, var och hur politiken har mandat att lägga sig i.
Den gröna omställningen kan vara en stor konkurrensfördel för Sverige. Den kan betyda fler jobb, god tillväxt och en stark välfärd. Men när vi moderater framhåller vikten av en evidensbaserad klimatpolitik som levererar resultat syftar vi inte bara på vilka styrmedel som bör införas utan också på vilka som är ren populism och absolut inte bör införas. När det gäller många av de återkommande politiska förslagen om nya skatter, regleringar, pålagor och förbud saknas inte bara bevis för att de fungerar - de kan dessutom vara direkt kontraproduktiva. Återigen är det ibland faktiskt bättre när politiken inte lägger sig i.
Fru talman! Målet med klimatpolitiken måste vara att både minska Sveriges utsläpp och uppmuntra andra länder att höja sina ambitioner. Den som har hört mig i tidigare debatter vet att jag brukar framföra vikten av att se klimatfrågan ur ett globalt perspektiv i stället för att stirra sig blind på vad som sker enbart på svensk mark. Utsläppen känner trots allt inga landgränser. Det vore därför synnerligen obegåvat att inte se Sveriges roll ur ett globalt perspektiv. Sverige är och ska fortsatt vara det gröna föregångslandet, inte bara för att det känns bra här och nu, för stunden, utan för att genom praktisk handling visa för världen vad som är möjligt och få fler länder att följa efter. Här är våra företags konkurrenskraft helt avgörande.
Fru talman! Östersjön befinner sig i ett kritiskt läge. Under det senaste århundradet har överfiske, plastföroreningar, övergödning och klimatförändringar satt hård press på ett redan känsligt ekosystem. Av Östersjöns bottnar beräknas 20 procent vara syrefria. Det motsvarar en yta jämförbar med Danmark.
Kväveklivet är därför en viktig satsning i rätt riktning. Det är ett helt nytt stöd som syftar till att hjälpa lantbrukare att ställa om för att minska både klimatpåverkan och den övergödning som skadar våra vattendrag, våra sjöar och inte minst Östersjön.
Vi satsar även ytterligare medel på lokala vattenvårdsprojekt, så kallade LOVA-projekt. Dessa kan bland annat användas för att genomföra åtgärder som syftar till att minska övergödning, restaurera vattenmiljöer, hindra spridning av miljöfarliga ämnen eller ta hand om förlorade fiskeredskap. Det finns mycket att göra på detta område, vilket inte minst min kollega Joanna Lewerentz lyfte i debatten om Ett levande hav, den mest omfattande havsmiljöpropositionen på 15 år.
Fru talman! Det finns få saker som gör mig så irriterad som när människor skräpar ned. Vår natur är en del av vårt arv, och det är vårt gemensamma ansvar att ta hand om den. Tyvärr ser vi hur den grova kriminaliteten orsakar förödelse inte bara i våra städer utan också i vår natur. Oseriösa företag tjänar just nu stora pengar på att utnyttja luckor i vår lagstiftning och dumpa avfall i naturen. Detta är oacceptabelt. Därför ger vi extra resurser till Naturvårdsverket för åtgärder som ska bidra till att motverka avfallsbrottsligheten.
Fru talman! Det är naturligtvis inte så att det vi åstadkommit hittills räcker. Det finns fortfarande mycket kvar att göra, inte minst när det gäller att få andra länder att genomföra samma resa som Sverige. Men domedagsretoriken hjälper inte. Tvärtom riskerar den hela generationers tro på framtiden. Det vi behöver är fler som utbildar sig till ingenjörer, inte terapi mot klimatångest. Gemensamt för många av de miljöproblem som människan hittills stött på är att hon också har visat sig förmögen att lösa dem. Det är min stora övertygelse att så även gäller klimatet.
Eftersom detta är den sista debatten för året vill jag såklart tacka kansliet, utskottets ledamöter, kammarkansliet och talmanspresidiet och önska er alla en riktigt god jul.
(Applåder)
2024-12-17 19:29:42
Helena Storckenfeldt
Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg - inte minst för inbjudan till Åre! När passar det?
(ANNA-CAREN SÄTHERBERG (S): Alltid.)
Det är kända tongångar från Anna-Caren Sätherberg i talarstolen. Det är liksom ingen hejd på den socialdemokratiska förträffligheten. Den socialdemokratiska självgodheten är alltid på topp. Det känner vi mycket väl igen.
Anna-Caren Sätherberg var inne på många delar i sitt anförande, och det finns en sak som jag tänkte att jag skulle ställa en fråga om.
Vi har av förklarliga skäl haft en ganska rejäl energidebatt de senaste dagarna. På X kunde vi se hur den tidigare socialdemokratiska klimat- och miljöministern skrev så här: "För en fungerande energiförsörjning med en bättre prisbild också i elprisområde 3 och 4 är ett svar gasturbiner och/eller lagring under topplasttimmarna."
Jag vill fråga Anna-Caren Sätherberg om Socialdemokraterna står bakom sin tidigare klimat- och miljöminister och hellre vill använda gasturbiner och öka utsläppen i stället för att ha kärnkraft och minska utsläppen. Vad är Socialdemokraternas väg i detta?
2024-12-17 20:00:34
Kjell-Arne Ottosson
Fru talman! Om det är kända tongångar från mig i talarstolen beror det på att det är samma gamla utsläpparpolitik från regeringen, det vill säga vi når inte målen, och vi fortsätter att släppa ut i stället för att minska utsläppen. Tongångarna kommer att vara sådana tills vi har en regering som gör det man lovar inför ett val.
Jag har ingen aning om hur någon har uttryckt sig, men jag kan väl säga så här: Sverige behöver billig el om vi ska klara konkurrenskraften i vår industri och om vanligt folk ska ha råd med elräkningarna - det är bedrövligt i södra Sverige just nu.
Vad Sverige behöver är en politik på både kort och lång sikt. Man kan inte lägga alla ägg i en och samma korg om de kläcks om 40 år. Vi måste kunna göra både och.
Det är väl självklart att man ska använda all ny teknik som finns för att klara av det här. Om det ska vara möjligt måste vi måste bygga ut vindkraften nu. Om det ska vara möjligt måste vi lagra kraften nu. Ska vi bygga kärnkraft ska det bli billig el som gör den konkurrenskraftig för industrin. Det tror jag inte är svårt att förstå.
Alla kraftslag behövs, men vad som behövs på riktigt är billig el, både på kort och på lång sikt. Där är ledamoten svaret skyldig. Hur mycket har byggts sedan regeringen tog över? Har det kommit upp ett enda vindkraftverk? Ser vi en ökad energitillgång någonstans, eller står man efter två år fortfarande bara och pratar?
2024-12-17 20:02:00
Anna-Caren Sätherberg
Fru talman! Det är självfallet så att vi behöver mer el, och det vi behöver är alla fossilfria kraftslag. Där ingår inte gasen.
Om vi inte tar tag i det här och ser till att vi verkligen får en planerbar baskraft som kan vara med och balansera den förnybara kraften, eftersom det inte blåser varje dag, är risken att vi hamnar i precis samma fälla som i Tyskland där man gick för 100 procent förnybart. I Tyskland kan vi nu se hur man eldar mellan 10 000 och 13 000 ton brunkol per timme för att klara sitt energibehov, detta för att man har stängt ned planerbar baskraft i form av kärnkraft. Brunkolen är den mest förorenande energikälla vi har, men man måste alltså använda sig av det eftersom man har förstört sin energimix.
Vi vill inte hamna i Tysklands situation, och därför säger vi ja till alla fossilfria kraftslag. Vi måste ha mer av allt som är fossilfritt, och för att vi förhoppningsvis ska få fler att säga ja till vindkraft tar man nu fram nya möjligheter vad gäller incitament.
Vi måste se till att vattenkraften kan fortsätta att komma med det tillskott som även den småskaliga vattenkraften kan ge. Vi måste se till att ha planerbar kraft för framtiden, och där ingår även kärnkraft.
Självfallet har det tillkommit energiproduktion efter att vi tog över. Det har tillkommit flera tusen megawatt efter att vi tog över. Anna-Caren Sätherberg kan själv gå in och se vad som faktiskt har gjorts.
(Applåder)
2024-12-17 20:04:00
Kjell-Arne Ottosson
Fru talman! Fru talmannen upplyser inte ledamoten om att det här inte är en energipolitisk debatt, men då kan väl jag göra det. Det finns ju väldigt mycket att diskutera i det här betänkandet som inte har någonting att göra med det som ledamoten just nu tar upp.
För Socialdemokraternas del är det viktigt att vi får till el här och nu. Ska vi kunna bygga den klimatsmarta industri som skapar jobb och sjysta villkor i hela landet måste vi ha el här och nu, annars försvinner de jobben till något annat land som kan erbjuda energin.
Jag vet att Kristdemokraterna egentligen förstår att man inte bara kan göra en enda sak. Man måste faktiskt göra flera saker. Man kan inte lägga alla ägg i en korg där de kanske kläcks om 20 eller 40 år, utan det måste ske här och nu.
Man har precis sagt nej till 13 havsvindkraftsparker, fastän vi har ett bolag i Sverige - Saab - som har gjort om tekniken och säljer den till andra länder som klarar av att både ha havsvindkraft och försvar. Men Sverige använder sig inte av sitt eget företag. Det är väldigt mycket som är konstigt i det här.
Om det är en energipolitisk debatt vi ska ha, fru talman, kan vi ha det. Jag tycker dock att det är värt att nämna det som den här debatten ska handla om, det vill säga Industriklivet, Klimatklivet, naturen, biologisk mångfald och skogen.
Det finns mycket att prata om. Nu har vi tillbringat den här stunden med att prata om kärnkraft.
(Applåder)
2024-12-17 20:06:04
Anna-Caren Sätherberg
Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för anförandet! Det är också glädjande att ledamoten klargör att hon tycker om att diskutera energifrågor här i kammaren och att hon vill diskutera kärnkraft mer ingående.
Jag tycker att det är ett viktigt ämne, framför allt eftersom vi diskuterar klimatpolitik. Ska man kunna minska utsläppen i världen är det grundläggande att vi kan försörja industrierna med elektricitet och dessutom, precis som ledamoten nämnde, billig el.
Ledamoten nämnde precis att det inte har tillkommit någon ny kraftproduktion i Sverige. Det är fullständigt felaktigt. Vi kan se att det under 2023 tillkom 3 300 megawatt, och under 2024 prognosticerar man 2 800 megawatt. Det är alltså en historiskt hög ökning av installerad kapacitet.
Problemet är att den installerade kapaciteten som vi får till stånd just nu är väderberoende, och den tillkommer dessutom inte i rätt elområden om man vill undvika högt elpris och i stället sträva mot det som ledamoten nämner, nämligen att el ska vara billig.
Vi hörde dessutom felaktigheter om att Saab ska ha påstått att deras system ska fixa allt det som Försvarsmakten klagat på. Det har Saab förnekat, och det är irriterande att det sprids så mycket felaktigheter om detta även här i kammaren.
Jag har följande fråga till Anna-Caren Sätherberg. Varför vill inte Socialdemokraterna att det ska vara tillåtet att bygga kärnkraft där vi behöver billig el, alltså elområde 4? Kärnkraft är viktigt för klimatpolitiken och är dessutom en tillståndsfråga som verkligen berör vårt utskottsområde.
2024-12-17 20:08:04
Martin Kinnunen
Låt oss inte fastna i en kärnkraftsdebatt, utan låt oss någon gång komma tillbaka till klimat, miljö och natur. Det är hårfina gränsdragningar eftersom kärnkraft också berör utsläpp.
2024-12-17 20:10:18
Julia Kronlid
Fru talman! Som jag sa i mitt anförande är det viktigt för Socialdemokraterna att vi slutar med att öka utsläppen. Vi måste föra en politik som på riktigt minskar utsläppen så att vi inte får de klimatförändringar som Europeiska miljöbyrån varnar för, som vi redan ser i landet i form av översvämningar, bränder, stormar och ny biologisk mångfald, det vill säga invasiva arter i skogen. Detta tycker Socialdemokraterna är viktigt.
För att klara industrins omställning behöver det, mycket riktigt, byggas mer el och energi. Omställningen behövs här och nu, och den ska vara både kort- och långsiktig.
Hur kan man liksom inte tycka att vi behöver planera på både kort och lång sikt? Hur kan man inte se havsvindkraftens möjligheter just nu, när den utbyggnaden går snabbare? Hur kan man inte se att man behöver göra både och? Varför hamnar ledamoten och jag i en diskussion om kärnkraft? Vi gick in i en energiöverenskommelse för länge sedan där vi sa att vi skulle bygga mer kärnkraft om marknaden skulle bygga den, precis som samtliga i regeringsunderlaget sa innan valet. Då var det inga problem. Det var bara några regler som behövde ändras. Nu är det tydligen problem.
Om det här ska vara en energidebatt, fru talman, ska vi prata alla kraftslag och vad Sverige behöver. Och vad Sverige behöver är billig el och mer el.
(Applåder)
2024-12-17 20:10:29
Anna-Caren Sätherberg
Fru talman! Energiproduktion är en central del av all klimatpolitik i världen. Det är det absolut viktigaste redskapet för att minska utsläppen. Vi kan inte separera klimatpolitiken från hur vi framställer energi. Det går inte, och det vore livsfarligt om debatten tog den vägen.
Jag ska informera ledamoten om varför frågorna är viktiga att ta just med Socialdemokraterna. Socialdemokraterna vill inte att det ska vara tillåtet att bygga kärnkraft i elområde 4. Det är i elområde 4 det råder underskott på el, och det är i elområde 4 som elen är dyr och vi verkligen behöver billig el.
Det tillkommer mer elproduktion varje år i Sverige, och det kommer att fortsätta. Det byggs sol- och vindkraft. Det sker redan. Det är tillåtet att bygga havsvindkraft. Danmark har nyligen utlyst, med ännu bättre villkor än i Sverige, möjligheten att bygga havsvindkraft. Inte ett enda bolag ville bygga någonting alls. Det finns ingen väg att få billig, snabb el omedelbart - det kommer att ta tid. Därför måste processerna börja nu. Annars kommer det aldrig att bli klart. Det är så vi har haft det under så många år.
Man vill inte göra det möjligt att bygga kärnkraft. Sedan kan man säga det eller skriva det på sin hemsida, men om man fortfarande inte vill att det ska vara tillåtet att bygga kärnkraft där den behövs som mest vill man inte att det ska byggas. Man vill inte skapa förutsättningar för att bygga för de låga priser som behövs för klimatomställningen.
Varför ska det inte vara tillåtet att bygga kärnkraft i elområde 4 där vi behöver stabil leverans så snart som möjligt? Alternativet kan inte vara gasturbiner. Det är verkligen ett dyrt sätt att framställa el, men det kan mycket väl bli så att vi behöver dem ändå.
2024-12-17 20:12:36
Martin Kinnunen
Fru talman! Jag instämmer i att vi behöver billig el. Men då måste regeringen presentera förslag som på riktigt gör elen billig. Regeringen har ännu inte lyckats att presentera ett förslag för Sveriges riksdag där vi kan se den utvecklingen. Vi ska bli konkurrenskraftiga så att vi kan ställa om industrin, så att vi kan ha all den produktion och alla de jobb vi behöver i landet så att företagen inte flyttar utomlands.
I ledamotens anförande handlade det mycket om en satsning på 28 miljoner för ask och alm. Det handlade även om det som fanns med i vårpropositionen, det vill säga att bekämpa myggorna i Dalälven - som är hemska för dem som bor där. Det var vad ledamotens anförande i stort sett handlade om. Nu handlar det om en enorm satsning där man är beredd att lägga svenska folkets plånbok på bordet.
Satsningen kritiseras av myndigheter, av Svenskt Näringsliv och av fackföreningsrörelsen. Man måste komma fram med ett förslag som på riktigt betyder att svenska företag och vanliga svenskar har råd att betala elräkningarna och så att investeringarna sker i Sverige. Vi måste på riktigt se till att Sverige tar sitt ansvar och slutar att öka utsläppen.
Det finns klimatförändringar i hela världen, men jag vill tala om för ledamoten att de också finns överallt i det här landet - från norr till söder.
(Applåder)
2024-12-17 20:14:45
Anna-Caren Sätherberg
Fru talman! Vi börjar närma oss slutet av raden med budgetdebatter den här hösten, men kvällens debatt är inte mindre viktig för det även om både julen närmar sig och timmen är sen.
Som någon sorts grundplatta för kvällens klimat- och miljödebatt ligger klimatlagen och regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Regeringen framhåller att klimatpolitiken ska vara ambitiös och effektiv och samtidigt ta hänsyn till människors och företags möjligheter att leva och verka i hela landet. Fokus ligger därför på att skapa förutsättningar för att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt ta bort de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa stora volymer negativa utsläpp.
Åtgärderna för att åstadkomma detta behöver vidtas brett i hela samhället. De viktigaste förutsättningarna för klimatomställningen är trygg och kostnadseffektiv leverans av fossilfri energi, effektiva tillståndsprocesser och tillgång till relevant kompetens. För att komma ännu närmare dessa viktiga mål satsar nu regeringen drygt 1 miljard kronor på att ta ytterligare kliv för att minska utsläppen nästa år, så att Sverige når klimatmålen. För att åstadkomma det behövs en kraftfull utbyggnad av den fossilfria elproduktionen, så att industrin och transportsektorn kan ställa om från fossilt till fossilfritt. Här spelar den planerbara produktionen av baskraft en stor roll, och därför arbetar vi hårt med att få på plats ny kärnkraft. Men alla övriga fossilfria kraftslag har också en viktig roll att spela. Årets budget handlar om att öka takten för att bygga ut den fossilfria elproduktionen och att öka acceptansen för klimatomställningen.
För att klimatomställningen ska kunna ske behövs ny planerbar baskraft. Regeringens arbete för att möjliggöra utbyggnaden av ny kärnkraft går nu in i en mer intensiv fas. Det kommer att krävas nya innovativa lösningar såväl inom enskilda tekniker som på systemnivå. Regeringen satsar därför 100 miljoner kronor 2025 för att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet.
Men, fru talman, det behövs mer. Förslaget att ge incitament till kommuner som beslutar att säga ja till vindkraft är en annan avgörande del för att öka den fossilfria elproduktionen. Ett av hindren mot utbyggnaden av vindkraften har varit bristen på acceptans av lokalbefolkningen, vilket inte är svårt att förstå.
Vi behöver alla former av fossilfri elproduktion, men alla former passar inte överallt. För att ändå underlätta nybyggnation är incitament i form av ekonomisk kompensation och bygdemedel två avgörande faktorer. Regeringen presenterade även nyligen att man går vidare med utbyggnad av havsbaserade vindkraftsparker med ytterligare två projekt, utöver de tre tillstånd som tidigare meddelats.
Fru talman! Regeringen vill även påskynda elektrifieringen av fordonsflottan, bland annat genom en kommande elbilspremie. Klimatklivet underlättar den gröna omställningen för näringslivet och är ett viktigt stöd för utbyggnad av laddinfrastruktur. Regeringen förstärker därför bland annat anslaget Klimatinvesteringar, där Klimatklivet ligger. Regeringen genomför även satsningar på laddinfrastruktur inom utgiftsområde 21 Energi.
Samtidigt reformeras reduktionsplikten i grunden, bland annat för att faktiskt kunna genomföra den men även för att uppnå Sveriges åtagande enligt ESR till 2030. Nivåerna för den nya reduktionsplikten höjs. För att göra reduktionsplikten mer teknikneutral och stimulera till fortsatt elektrifiering blir det möjligt att uppfylla reduktionsplikten även med el från publika laddstationer. Regeringens samlade förslag innebär att ESR-åtagandet för 2030 beräknas nås.
En annan viktig satsning är den uppbyggnad av kapacitet för koldioxidinfångning som pågår för att nå målet om nettonollutsläpp till 2045. Teknik för att fånga in och lagra koldioxid kommer att behövas för sådana fossila utsläpp som inte går att undvika och som är svåra att eliminera, till exempel inom cementtillverkningen.
Näringslivet är den nya miljörörelsen. De har varit mycket tydliga i sin beställning med att de utöver fossilfri, leveranssäker och billig el behöver enklare och snabbare tillståndsprocesser. Det är ett arbete som pågår för fullt. Det är också viktigt för att stärka svensk konkurrenskraft. För att ge domstolar och myndigheter bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesser och miljötillsyn föreslår regeringen att anslagen till Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna höjs.
Regeringen har även nyligen gett besked om att Fossilfritt Sveriges uppdrag förlängs med två år. Ett nytt fokusområde blir att främja ökad efterfrågan på fossilfria produkter och tjänster, vilket är en förutsättning för att de 23 färdplanerna ska kunna genomföras. Det är ännu ett steg i rätt riktning.
Regeringen har även meddelat EU-kommissionen att man har för avsikt att överföra utsläppsutrymme från EU:s utsläppshandel till ESR genom att annullera utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym. Det är en linje som Kristdemokraterna har drivit i flera år. Det är ett kostnadseffektivt sätt att få bort utsläpp, bara man gör det på rätt sätt och vid rätt tillfälle.
Regeringen gör en välkommen satsning på åtgärder som bidrar till att fasa ut användningen av fossil plast. Regeringen pekar på vikten av en heltäckande kemikalielagstiftning som lever upp till åtagandena i EU:s kemikaliestrategi, vilken syftar till att skydda konsumenter, sårbara grupper och arbetstagare från de skadliga kemikalierna.
I dag finns majoriteten av världens kemikalieproduktion utanför EU. Därför är Sveriges fortsatta arbete med globala kemikaliefrågor viktigt. Plastföroreningar är en gränsöverskridande utmaning som kräver globala lösningar. Därför är det även angeläget med framsteg i de pågående förhandlingarna om ett globalt avtal mot plastföroreningar. Det behandlas bland annat vid dagens miljöråd i Bryssel.
Fru talman! Regeringen anser att det är mycket angeläget att motverka avfallsbrottsligheten. Därför pågår en utredning om miljöstraffrätten. Samtidigt har det beslutats om nya EU-regler om avfallstransporter. Regeringen satsar nu medel för att motverka avfallsbrottsligheten och för att stoppa illegala avfallstransporter till och från Sverige. En effektiv tillsyn är viktig för att förhindra att oseriösa aktörer skaffar sig konkurrensfördelar genom att inte följa lagen men även för att upptäcka verksamheter med kriminella syften.
Under 2025 kommer regeringen att ta fram en nationell strategi och plan för biologisk mångfald i enlighet med åtaganden i nationella avtal och ramverk. Vi får ofta höra från vissa partier och organisationer hur illa ställt det är med den biologiska mångfalden i den svenska skogen. Men ängs- och betesmarker är de naturtyper som har sämst status i Sveriges senaste rapportering, enligt art- och habitatdirektivet. Närmare hälften av de inhemska hotade arterna är knutna till just dessa marker. Regeringen föreslår därför en satsning på skötsel och restaurering av ängs- och betesmarker.
Att det är just dessa marker som har mest hotade arter hör man inte mycket om, utan det är ett ensidigt fokus på statusen för svensk skog. Man kan fråga sig varför. Är det för att ängs- och betesmarker kräver betande djur för att hållas i hävd, för att detta talar emot dessa partiers och organisationers intresse eller för att det inte hjälper dem i jakten på varken rött kött eller betande djur i allmänhet? Man kan i alla fall ställa sig frågan.
Regeringen ser, i linje med förvaltarskapstanken, aktiva och engagerade skogsägare som avgörande för att stärka ekosystemen i skogen, värna natur- och kulturvärden och ta till vara skogens avgörande roll i klimatarbetet, bland annat som kolsänka och källa till förnybar råvara. Därför pågår nu flera utredningar inom det skogliga området, för att få sans och balans i frågorna. I går aviserade regeringen också att man gör satsningar på forskarskola och innovationsprogram inom bioekonomi med fokus på cirkulär bioekonomi inklusive skog.
Fru talman! Jag hade tänkt fortsätta tala om såväl LOVA som Kväveklivet, värdefull natur och så vidare. Jag hade också tänkt nämna flera andra tillskott. Men min talartid har redan tagit slut.
Jag vill därför avsluta genom att önska talmannen och talmanspresidiet, kammarkansliet, kansliet i miljö- och jordbruksutskottet och självklart mina kollegor i utskottet, särskilt kollegan Tomas - om han tittar på det här - en riktigt god jul och ett välsignat gott nytt år.
(Applåder)
2024-12-17 20:16:52
Kjell-Arne Ottosson
Fru talman! Jag hoppas också att Tomas tittar på oss. God jul, Tomas!
Tack för ditt anförande, ledamoten!
Jag delar verkligen ledamotens åsikt att det är väldigt bra med betande djur och därmed också beteskrav, såklart.
Klimatklivet har varit populärt och skapat klimatnytta i hela landet. Klimatklivet har till exempel inneburit 180 000 nya laddpunkter. Det har blivit vätgastankstationer för tunga fordon, och Klimatklivet har medfinansierat cirka 80 procent av den biogasproduktion som finns i Sverige i dag. Det här är viktigt på riktigt för våra bönder, för vår försörjningsförmåga och för klimatet. Det är cirkularitet i sin bästa form.
Nu har dock ansökningstillfällena till Klimatklivet ställts in, på grund av regeringens minskade bemyndiganderam. Nästa ordinarie ansökningsperiod öppnar inte förrän under senare halvan av 2025.
Vi socialdemokrater satsar 250 miljoner kronor mer än regeringen på Klimatklivet. Vi vill inte att Sverige ska sitta på händerna under 2025 utan anser att fler laddpunkter behöver byggas och att Sverige behöver mer biogas, vätgas och alla andra smarta klimatomställningsinitiativ.
Fru talman! Mina frågor blir då: Vad är Kristdemokraternas inställning till en minskad bemyndiganderam till Klimatklivet? Anser Kristdemokraterna att det är läge att bromsa utvecklingen? Vill Kristdemokraterna bromsa mer biogasproduktion eller utbyggnad av fler laddpunkter? Om Kristdemokraterna inte vill det, vilka partier i regeringen är det då som ser till att bemyndiganderamen stoppas, vilket gör att man inte kan utlysa några nya initiativ?
2024-12-17 20:26:23
Anna-Caren Sätherberg
Fru talman! Tack för frågorna, Anna-Caren Sätherberg!
Det är i alla fall glädjande att EU i dagarna äntligen har kommit fram till att vi kan fortsätta skattebefria biogasen. Det var en fråga som tyvärr kom upp på grund av Landwärmedomen. Vi tog direkt kontakt med EU-kommissionen, i motsättning till de signaler som Socialdemokraterna gav, i alla fall till en början; man ville att vi skulle överklaga. Vi ansåg att var mycket bättre att prata direkt med EU-kommissionen, eftersom de ändå insåg att det hade blivit fel. Vi sparade alltså tid på att göra om och göra rätt i stället för att gå via en överklagan.
Tyvärr följde en enorm oro och ångest hos dem som hade satsat på biogas. Jag vet inte hur många möten vi hade med intressenter inom området. Därför är det glädjande att det jobb som regeringen gjorde, med landsbygdsministern i spetsen, vad gäller just lantbruket och biogasen verkligen har gjort skillnad. Man har lyckats.
Vi önskar att det hade kunnat gå snabbare, men på EU-nivå har man ändå kommit fram till att vi ska få lov att skattebefria biogasen. Därmed kan vi nu gå vidare. Det är helt avgörande. På denna punkt är vi alltså helt eniga.
Laddinfrastruktur är något som också vi kristdemokrater har satsat pengar på när vi har gått fram med egna budgetar. Det råder ingen tvekan om att både biogas och laddinfrastruktur är frågor som ligger oss varmt om hjärtat. De är jätteviktiga för att Sverige ska klara omställningen. Vi behöver, återigen, alla dessa energikällor. Om vi inte har ren energi, på olika sätt, klarar vi heller inte omställningen. Om det sedan blir med biogas eller något annat är upp till marknaden att avgöra.
2024-12-17 20:28:18
Kjell-Arne Ottosson
Fru talman! Jag delar verkligen glädjen över att vi återigen ska få skattebefrielse på biogas, trots att det tagit två år, vilket inte är särskilt bra.
Ledamoten svarar dock inte på min fråga, fru talman. Ni har sänkt bemyndiganderamen, vilket gör att Klimatklivet inte har kunnat göra några nya utlysningar i november i år, och enligt Naturvårdsverkets webbsida kommer det inte att kunna bli några förrän i slutet av 2025. Det är ett helt år då vi inte kommer att få se några nya laddpunkter eller bönder som ansöker om biogasstöd. Detta stöd har ju varit enormt populärt och väldigt bra för lönsamheten på gården och för den cirkularitet och klimatnytta det gör.
Jag vill verkligen ha svar på frågan om vad Kristdemokraterna på riktigt anser om att man har sänkt bemyndiganderamen så att Klimatklivet inte kommer att kunna göra några utlysningar. Det tycker jag är bekymmersamt.
I sitt anförande sa ledamoten dessutom att Sverige når ESR-målet. Har ledamoten en fossilbränslebil? Har ledamoten tankat sedan i september? Har han det är prognosen att vi inte klarar ESR-målet, och det bara på grund av ledamotens tankning.
Jag vill också att ledamoten svarar på om han anser att Sverige klarar de av regeringen förhandlade EU-klimatmålen med den förda politiken.
(Applåder)
2024-12-17 20:30:25
Anna-Caren Sätherberg
Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågorna.
Jag kan börja med dem som är absolut enklast att svara på. Ja, jag kör en Skoda Octavia Scout årsmodell 2017, eller om det möjligtvis är 2016, och den går på diesel. Och ja, jag har tankat sedan september. Men jag känner mig ganska trygg, fru talman, med att Sveriges klimat inte står och faller med huruvida jag tankar min bil eller inte. Det är absolut andra delar som ligger bakom det. Just detta tar jag inte åt mig av, även om Anna-Caren Sätherberg serverade det så här.
Jag är självfallet inte med i regeringens budgetförhandlingar. Vad som sker där vet inte jag. Så inne i materian är jag inte. Men vad jag känner till är vilka synpunkter vi kristdemokrater har och vad vi har drivit tidigare. Precis som jag sa förut har både laddinfrastruktur och biogas varit väldigt viktiga frågor för oss kristdemokrater, och dem har vi drivit tidigare. Det skulle förvåna mig mycket om vi inte har drivit dem även nu. Men jag sitter som sagt inte i regeringen och är inte med i förhandlingarna om budgeten. På frågor om det har jag tyvärr inte möjlighet att svara Anna-Caren Sätherberg.
Jag vet dock vad vi som parti står för och känner mig väldigt trygg med att vi står bakom dessa två delar. Både biogas och laddinfrastruktur är viktiga frågor som måste lyftas fram. Det är därför vi satsar mer på laddinfrastruktur. Det finns ju ändå satsningar i budgeten på just laddinfrastruktur. Det nämner inte Anna-Caren Sätherberg i sin fråga. Med kirurgisk precision undviker hon de satsningar som ändå finns.
(Applåder)
2024-12-17 20:32:13
Kjell-Arne Ottosson
Fru talman! I en tid när hopplösheten breder ut sig inför en alltmer otrygg värld av klimatkris och skövlad natur, där vattnet är förgiftat av evighetskemikalier, vad är det då människor behöver som mest? Är det svikna löften och nedskärningar? Vill de att vi desperat klamrar oss fast vid förlegade teknologier som för oss ännu djupare ned i krisen? Eller vill de ha ett hopp om att en bättre värld är möjlig, att vi tillsammans kan lösa problem och bygga ett välfärdssamhälle där alla får det de behöver inom planetens gränser?
Jag vet vad jag föredrar. Men den politik som partierna i regeringsunderlaget driver kommer bara att fortsätta odla pessimism. De erbjuder ingen framtidstro.
Vid sitt tillträde för två år sedan inledde de en drakonisk nedskärningspolitik på miljöområdet, och de har sedan dess sjösatt en rad åtgärder som drastiskt ökar Sveriges utsläpp. I stället för att fokusera på det viktigaste, nämligen att snabbt minska utsläppen här och nu, skjuter regeringen klimatåtgärder framför sig. Vi har från ministrarna många gånger fått höra att det inte är så viktigt vad som händer med utsläppen till 2030, utan att fokus ligger på att minska utsläppen på längre sikt, till 2045.
Jag vet inte om det handlar om medvetna försök att vilseleda eller om bristande kunskap, men det bör i alla fall göras tydligt för var och en att sådana uttalanden går på tvärs mot forskningen. Fakta är att det är viktigast att åstadkomma stora utsläppsminskningar de närmaste åren, annars är koldioxidbudgeten förbrukad och vi har intecknat oss för en uppvärmning på två grader eller mer.
Jämfört med förra årets budget skär regeringen ned 1 ½ miljard på klimatinvesteringar. Det sker samtidigt som konjunkturläget gör att tillgången på privat kapital för investeringar minskar. Utan offentligt kapital för omställning av strukturer som är uppbyggda kring fossila bränslen och råvaror missar vi möjligheten att ställa om.
Partierna i regeringsunderlaget skär också ned på sådant som miljöövervakning, sanering av förorenade områden och skydd av värdefull natur. Med deras politik kommer vi alltså att ha sämre kunskap om tillståndet i miljön och mindre möjligheter att städa upp gamla miljösynder, och mer av vårt gemensamma naturarv kommer att gå förlorat. Sammantaget kapas budgeten på utgiftsområde 20 med över 3 miljarder jämfört med förra årets redan då kraftigt bantade budget.
Det är också anmärkningsvärt hur nedskärningar på miljöområdet presenteras som satsningar. Exempelvis vill regeringen låta påskina att de gör en satsning på åtgärder för värdefull natur, när tillskottet bara utgör en bråkdel av det de har skurit ned sedan sitt tillträde. De pengar som avsätts för att skydda och vårda natur är långt ifrån tillräckliga för att vända utarmningen av den biologiska mångfalden.
Bristen på investeringar, reformer och initiativ för att ställa om samhället är ett historiskt svek mot kommande generationer och samtidigt dålig politik här och nu. När näringslivet, civilsamhället, kommuner och regioner gör sig redo att ställa om gör de det trots regeringens klimatpolitik. De högernationalistiska partierna sällar sig därmed till den skara av regeringar i världen som ömsom ignorerar och ömsom ifrågasätter klimathotet.
Fru talman! Med en annan politik kan Sverige nå klimatmålen. Genom gemensamma ansträngningar och en aktiv stat kan vi förverkliga klimatomställningen. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill Vänsterpartiet de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras. Med dessa investeringar skulle Sverige ta ett stort kliv mot att bli världens första fossilfria välfärdsland.
Vi vill bland annat förlänga Klimatklivet till 2033 och förstärka det till 7 miljarder per år. Vi vill också återinföra klimatbonusen för elbilar men med en modell som gör att den kan utnyttjas av personer med lägre inkomster och som ger incitament för prispress på marknaden. Bara omkring en tredjedel av de nya bilarna det senaste året var elbilar. Det är en alldeles för låg andel.
Vänsterpartiet vill också införa ett statligt stöd till kommuner för klimatanpassade och gröna städer. Vi vill främja det förebyggande arbetet för att motverka effekter av extremväder som översvämningar och värmeböljor.
Fru talman! Ett enigt forskarsamhälle varnar för att både klimat och biologisk mångfald är akut hotade och att dessa hot hänger samman. I Parisavtalet betonas vikten av att länderna skyddar och ökar kolförråd och kolsänkor. Friska ekosystem med stor artrikedom är mer motståndskraftiga mot klimatkrisen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem ger dessutom stora möjligheter att fånga in och lagra koldioxid.
Jämfört med regeringens budget vill Vänsterpartiet satsa 2 miljarder kronor mer på åtgärder för värdefull natur. Pengarna skulle bland annat gå till restaurering av våtmarker och återvätning av torvmarker. Det är åtgärder som ger många vinster för miljön och klimatet.
Vänsterpartiet vill också satsa på skydd av värdefull natur. Vi lägger i vår budget närmare 3,7 miljarder kronor mer på det jämfört med regeringen. FN:s klimatpanel IPCC konstaterade i en rapport från 2022 att åtgärder för att bevara ekosystem är ett förhållandevis billigt sätt att minska utsläppen.
För att värna skogens betydelse för den biologiska mångfalden och klimatet krävs en omställning av skogsbruket. Utvecklingen för den biologiska mångfalden i skogen är negativ. Hotade arter och livsmiljöer minskar. Skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas i stället för att skyddas. Det krävs styrmedel och regleringar för att uppnå ett hållbart skogsbruk. De naturskogar som finns kvar i Sverige måste få ett långsiktigt skydd, och för det krävs ökade statliga medel. Med de otillräckliga resurser som regeringen avsätter riskerar många av dessa skogar att i stället avverkas, och många skogsägare som vill få sin skog skyddad riskerar att bli utan ersättning. Oersättliga naturvärden går därmed förlorade.
Vänsterpartiet vill också se ett nytt anslag för statlig medfinansiering av reningsteknik i kommuner där dricksvattnet har halter av PFAS som överskrider EU:s riktvärde. Dessa kemikalier finns spridda över hela jordklotet, och så gott som alla människor har PFAS i sitt blod. Forskningen visar att PFAS-ämnen ger negativa hälsoeffekter redan vid mycket låga halter, som är vanligt förekommande i blodet på Sveriges befolkning. Samtidigt visar ett flertal kartläggningar att dricksvattnet på flera orter i Sverige innehåller så höga halter av PFAS att befolkningen riskerar att få i sig mer än vad som anses vara säkert. Insatser krävs här och nu för att skydda vår hälsa. Att installera kolfilter eller investera i annan reningsteknik är väldigt kostsamt för vattenverken. Därför måste staten stödja kommunerna för att säkerställa rent dricksvatten.
Vänsterpartiet vill också satsa en halv miljard kronor på forskning för klimatomställning. Syftet är bland annat att ta hjälp av forskningen för att utforma klimatåtgärder som kan få bred folklig acceptans.
Sammantaget anvisar jag och mitt parti över 15 miljarder kronor mer än regeringen till utgiftsområde 20 för år 2025. Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.
(Applåder)
I detta anförande instämde Andreas Lennkvist Manriquez och Jessica Wetterling (båda V).
2024-12-17 20:34:24
Andrea Andersson Tay
Fru talman! Jag tackar Andrea Andersson Tay för anförandet. Jag hade egentligen tänkt inleda med att fråga om något annat, men jag måste ändå, fru talman, fråga om jag hörde rätt. Om jag hörde rätt pratade Andrea Andersson Tay om högernationalistiska partier i samband med att hon talade om regeringen. Är det så att Vänsterpartiets representant menar att Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna är högernationalistiska partier?
2024-12-17 20:41:31
Kjell-Arne Ottosson
Fru talman! Det kan jag svara väldigt snabbt på. Ja, det anser vi.
2024-12-17 20:42:12
Andrea Andersson Tay
Fru talman! Jag måste säga att det är anmärkningsvärt att en representant i Sveriges riksdag står i en talarstol och hävdar att Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna är högernationalistiska partier. Vad är det som representanten lägger som grund för att dessa tre partier ska räknas som högernationalistiska?
Efter andra världskriget bildades Kristdemokraterna som en motvikt till nazismen men även till den ideologi som Andrea Andersson Tays eget parti har sitt ursprung i, nämligen kommunismen. Det var på grund av att dessa två rörelser var stora i Europa som mitt eget parti bildades som en motkraft. Ändå har Andrea Andersson Tay mage att stå i plenisalen i Sveriges riksdag och kalla Kristdemokraterna för ett högernationalistiskt parti. Det är inte den här kammaren värdigt, tycker jag, fru talman. Jag vill bara markera det. De frågor som jag egentligen hade tänkt ställa i sakfrågan får ligga.
2024-12-17 20:42:22
Kjell-Arne Ottosson
Jag nödgas påminna om att ämnet för debatten är klimat, miljö och natur.
2024-12-17 20:43:55
Julia Kronlid
Fru talman! Jag beklagar att vi inte kan ägna debatten åt det som den är menad att handla om. Det kan ha funnits ädla skäl till att Kristdemokraterna bildades en gång i tiden, men det är Kristdemokraterna själva som har valt att sätta sig i regering med ett parti med nazistiska rötter, Sverigedemokraterna. Jag tror inte att jag behöver säga så mycket mer än så.
2024-12-17 20:43:58
Andrea Andersson Tay
Fru talman! Vi debatterar 2025 års budget för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur.
Vi har under året sett många bilder på det förändrade klimatets påverkan. Därför är det tur att denna regering kom till makten i tid, då klimatomställningen i grunden är en energiomställning för att vi ska kunna minska våra utsläpp.
Den svenska klimatpolitiken är inriktad på att nettoutsläppen av klimatgaser från svenskt territorium ska passera noll 2045. Efter 2045 ska vi ha ökande negativa utsläpp.
Klimatomställningen är som sagt i grunden en energiomställning. Fossila bränslen och råvaror ska fasas ut och fossilfri energiproduktion komma på plats. Under denna mandatperiod har en rad beslut tagits i riksdagen för att möjliggöra att vi får en hållbar mix av elproduktion i form av sol, vind, vatten- och kärnkraft. Tillsammans skapar de ett hållbart energisystem som kan fördubblas till 2040.
Alternativet, ett volatilt energisystem, har vi upplevt i veckan på grund av den förra regeringens nedläggning av fyra kärnkraftverk. Bristen på planerbar elproduktion gav extrema elpriser på 8 kronor per kilowattimme när den väderberoende vindkraften inte levererade. Så kan vi inte fortsätta. Vi behöver ett leveranssäkert system om vi ska lyckas med klimatomställningen.
Fru talman! Flera av de lagstiftningar som varit hindrande för den nya kärnkraften har tagits bort, och incitamenten till landbaserad vindkraft för kommuner och närboende ska öka vindkraftsutbyggnaden. Utredningen om finansiering av kärnkraft, som nyligen presenterades, bereds nu i regeringen. Samtidigt satsar regeringen 100 miljoner på att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet för att man ska kunna testa de nya teknikerna.
I januari levereras utredningen för tillståndsprocesserna. Det är den kanske viktigaste utredningen, då den påverkar byggnationen av både ny elproduktion och nya fossilfria industrier. Vi tar steg för steg för att återställa och utveckla det stabila elsystem som den förra regeringen monterade ned.
Fru talman! Samtidigt startar nu insamlingen av koldioxid. Tekniken finns. Den första auktionen för insamling av biogen koldioxid, bio-CCS, genomfördes under hösten, och nu utvärderar vi ansökningarna. I budgeten för 2026 har vi lagt in 1,7 miljarder som stöd till bio-CCS. Det är ett viktigt steg i vår långsiktiga klimatomställning.
Fru talman! Under det svenska ordförandeskapet i EU lyckades vi få Fit for 55 i hamn. Under nästa år, 2025, som den här budgeten rör, får vi ett flertal nya EU-krav på utsläppsnivåer och regelverk, till exempel ett nytt utsläppshandelssystem för sjöfart och bostäder. ReFuelEU Aviation och FuelEU Maritime börjar påverka dessa branscher att steg för steg minska sina utsläpp till 2050. För att klara kraven på flyget och sjöfarten behöver vi öka takten i vägtransporternas elektrifiering.
Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Trafikverket pekar på att varje transportslag måste finna egna lösningar för att reducera sina utsläpp, eftersom överflyttning mellan olika trafikslag bara bidrar med någon procent till målet. Eftersom vägtransporterna står för över 90 procent av de inrikes utsläppen inom transport är elektrifieringen av våra vägtransporter en prioritet för Liberalerna, framför allt för att snabbt sänka utsläppen men också för att vi behöver de fossilfria bränslena till flyg och sjöfart i stället. Vi behöver därför snabbt bygga ut laddinfrastrukturen och fortsätta att stödja inköp av eldrivna fordon.
I förra årets budget lade vi ett helt batteri av satsningar över en treårsperiod, 2024-2026. Vi lade 4 ½ miljard som stöd till inköp av ellastbilar och elarbetsmaskiner. Ett nytt stöd på 1,6 miljarder infördes för inköp av lätta lastbilar.
Vi gav också ett extra stöd på 5,3 miljarder fram till 2026 som lades i Klimatklivet som skulle fokusera på laddinfrastruktur, elektrobränslen, biogasproduktion samt avfallshantering.
De 5,3 miljarderna lade vi i Klimatklivet. Sammanlagt satsade vi 12 miljarder extra under en treårsperiod för att kunna klara vägtransporternas omställning. Till det lägger regeringen i år 500 miljoner extra 2025 för laddinfrastruktur.
Det är en rejäl satsning som vi hoppas ska ge utdelning i att fler ska se möjligheten att köpa eldrivna fordon.
Liberalerna och samarbetspartierna avser också att införa en ny elbilspremie riktad till grupper i behov av stöd till exempel i glesbygd. Den är till 75 procent finansierad av EU:s sociala klimatfond. Planerad start för stödet är den 1 januari 2026.
För att klara omställningen av vägtransporter måste också produktionen av biobränslen öka kraftigt. Här är det glädjande att Liberalerna och samarbetspartierna driver på och har fått beslut i EU om att skatteundantagen för biogas gäller för tiden fram till 2030. De som under 2023 och 2024 tvingades att betala skatt kan söka återbäring hos Skatteverket.
Flyget har en viktig funktion för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Samtidigt pågår flygets klimatomställning med full kraft. Med de allt högre, konkurrensneutrala kraven på flyget i EU har riksdagen beslutat att avskaffa flygskatten. Dubbla pålagor hotar att sänka flyget.
Nu bör fokus i stället ligga på att utnyttja möjligheten att flyga fossilfritt, öka produktionen av fossilfritt flygbränsle och att planera för hur elflyg kan introduceras i Norden med dess stora möjligheter att skapa nya flygrutter.
Fru talman! Klimat och miljö är starkt sammankopplade, inte minst vad gäller våtmarker. En satsning på våtmarker har flera positiva effekter. Det bidrar till minskade utsläpp, bättre vattenkvalitet, ger många positiva effekter på biologisk mångfald, minskar risken för översvämningar och fungerar som vattenreservoar för landskapens skydd mot torka och brand.
För att uppnå dessa dubbeleffekter pågår en satsning på våtmarker med totalt 765 miljoner under 2024-2026. Stödet kommer därefter att trappas upp till närmare 600 miljoner per år 2026-2030.
Regeringen inför nu också ett helt nytt stöd, Kväveklivet. Det syftar till att hjälpa jordbrukarna att eliminera sina utsläpp av kväveföreningar, som ammoniak och lustgas. Stödet kan gå till åtgärder som till exempel lock över gödselanläggningar eller traktorer som med hjälp av sensorer känner av hur mycket kväve de behöver trycka ned i marken. Det kommer att minska jordbrukets klimatpåverkan och den övergödning som skadar svenska sjöar, vattendrag och inte minst Östersjön.
Bekämpningen av invasiva arter i vattenmiljön får också ökat stöd. De invasiva arterna hotar den biologiska mångfalden och tränger ut andra växter och djur. Skötsel av värdefull natur ökas samtidigt från 130 till 150 miljoner kronor per år under 2025-2027, för att stärka skötseln av naturreservat och restaurering av ängs- och betesmarker.
Slutligen måste klimatomställningen upplevas som rättvis. Det är företagen och konsumenterna som genomför klimatomställningen med sina val. Ska man orka hänga i över flera decennier måste den upplevas som rättvis.
Ett av Sveriges stora bidrag till den globala klimatomställningen är vår teknikutveckling och företagens export av just processer och produkter till resten av världen.
Fru talman! Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.
(Applåder)
2024-12-17 20:44:32
Helena Gellerman
Fru talman! I november basunerade Ulf Kristersson och Romina Pourmokhtari i en debattartikel ut att resten av världen borde följa vår väg i klimatpolitiken. Det är ironiskt med tanke på att regeringen driver en politik som ökar utsläppen.
Andra kvartalet i år ökade de svenska utsläppen enligt SCB med 5,6 procent jämfört med samma period 2023. Om resten av världen skulle följa vår väg skulle det leda till katastrof.
Det är något unikt som regeringen gör. Man driver en politik som aktivt genom politiska beslut ökar utsläppen. Man gör det med vetskapen om att vi egentligen måste minska utsläppen snabbare än vad vi någonsin har gjort tidigare för att undvika klimatkrisens mest katastrofala effekter.
Det finns inget utrymme att öka utsläppen nu för att minska mer senare, som vissa av regeringens ministrar verkar tro. Min fråga är: Tycker Helena Gellerman och Liberalerna att det är okej att utsläppen ökar samtidigt som vi står inför risken för en skenande klimatkatastrof?
2024-12-17 20:55:06
Andrea Andersson Tay
Fru talman! Tack för frågan!
Klimatet ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Det var därför jag började mitt anförande med att det är viktigt att vi ser klimatomställningen som ett system. Klimatomställningen är en energiomställning.
Under förra mandatperioden röstade ledamotens parti för att lägga ned fyra kärnkraftverk. Man stoppade också nyutvecklingen av två kärnkraftverk. Nu ska vi inte bara diskutera kärnkraft här. Men faktum kvarstår att det är den nedläggningen som har gjort att vi har väldigt höga priser.
Vi får inte den fossilfria industrin att etablera sig. Det gäller inte minst i min region i Västra Götaland. Vi får inte ned den billiga elen från Norrland. Det finns externa personer som vidimerar att det är på grund av att kärnkraften lades ned.
På det sättet har elpriset gått upp med minst 40 procent. Det skulle ha varit lägre om vi inte lagt ned kärnkraftverken. Man måste se det som en helhet.
Genom att vi gör det kommer vi att kunna ha ett energisystem som tillåter en kontinuerlig ändring till 2045. Med det energisystem som ledamoten står bakom tittar man bara till 2030, för man kan inte titta längre. Man har ingen politik för hur vi ska nå målen till 2045.
Jag är för att vi ska ha mer vindkraft. Det är det snabbaste vi kan ha på kort sikt. Men vi måste också lösa det på lång sikt så att det inte blir en ättestupa efter 2030.
2024-12-17 20:56:16
Helena Gellerman
Fru talman! Jag tror att flera av oss här kan vara överens om att debatten har handlat alldeles för mycket om kärnkraft och alldeles för lite om de frågor som den borde handla om.
Det är dags att någon säger som det är: Kejsaren är naken. Att byggande av ny kärnkraft skulle ha särskilt mycket att göra med klimatomställningen är någonting som partierna i regeringsunderlaget har hittat på för att ha någonting att komma med i klimatdebatten.
Det finns en sak i statsministerns och klimatministerns debattartikel som jag faktiskt kan instämma i. Jag tror att Helena Gellerman var inne på samma sak i sitt anförande. Klimatarbetet måste vara långsiktigt och ha bred acceptans hos befolkningen.
Tyvärr misslyckas regeringen fullständigt också på båda de punkterna. Ett långsiktigt klimatarbete fordrar kraftfulla investeringar i omställningen, välfungerande järnvägar, elektrifiering av vägtrafiken och snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Inget av detta lyckas Sverige med under den nuvarande regeringen.
För att klimatarbetet ska få bred acceptans krävs också att människor känner en grundläggande trygghet och att samhället finns där när man behöver det. Det är alltså raka motsatsen till den välfärdskris som regeringens politik skapar.
Jag vet att många svenskar i dag är besvikna på Liberalerna för deras brutna löften. Att som klimat- och miljöministern ursäkta sig med att man har tvingats till kompromisser med mindre ambitiösa partier klingar falskt. Faktum är att Liberalerna kan välja att lämna regeringen vilken dag som helst och se till att Sverige får ett nytt styre. Det är Liberalerna som aktivt väljer att styra tillsammans med partier som förnekar klimatkrisen framför att samarbeta med dem som faktiskt vill lösa den.
2024-12-17 20:58:14
Andrea Andersson Tay
Fru talman! Tack för ytterligare frågor från ledamoten!
En av anledningarna till att vi valde att sätta oss i den regering som vi sitter i var att vi såg att den andra vägen inte var framkomlig. Liberalerna var det parti som inte gick med i energiöverenskommelsen, för vi såg redan när den startade att ett energisystem inte fungerar om man inte har planerbar energi. Vi vill inte bygga ut vattenkraften, och då är det kärnkraften som är kvar. Därför gick vi inte med i energiöverenskommelsen.
Vi tyckte att det var positivt när Moderaterna och Kristdemokraterna drog samma slutsats. Vi såg då att om detta ska fungera, och om man ska göra en seriös klimatomställning, är det viktigt att man har en planerbar energi med en vettig prisnivå. Man kan inte bara prata om billig energi, för vattenkraften och kärnkraften tillför också en stabilitet i systemet. Och det är det som företagen eftersträvar.
Jag ser till exempel att vi på grund av nedläggningen av kärnkraften kommer att behöva använda gasturbiner för att vi ska få arbetstillfällen och för att inte företagen ska försvinna utanför Sveriges gränser.
Den här regeringen har sagt ja till vindkraftsparker och till fler havsbaserade vindkraftverk än den förra regeringen gjorde. Men det har ändå bara ersatt ett enda av de kärnkraftverk som den förra regeringen med Vänsterpartiets stöd stod bakom nedläggningen av.
2024-12-17 20:59:53
Helena Gellerman
Fru talman! Jag är sist ut i kväll i debatten om vår miljöbudget.
Sverige är ett fantastiskt land. Vi bor här, och de flesta av oss mår bra. Sverige rankas ofta bland de bästa när det gäller levnadsstandard. Vi har bra innovationsklimat, och vårt engagemang för miljö och klimat är högt.
När utländska gäster kommer till oss blir många imponerade av vår avfallshantering och sopsortering, över vår kollektivtrafik eller över att det finns naturområden nära våra städer och även vilda djur som lever nära oss i tätorterna. Vi har mycket att vara stolta över, men vi måste också vara ärliga om de utmaningar vi står inför.
För oss i Centerpartiet är det självklart att Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland när det gäller att möta miljö- och klimatutmaningarna. Men vi ser också ett stort problem i dagens regering, där det största partiet inte ens riktigt står bakom alla etappmål får klimatet. Vi ser de allvarliga konsekvenserna av denna politik redan nu.
Vi har ett ansvar, både här i Sverige och globalt, att ta krafttag för att möta den miljö- och klimatkris vi står inför. Just nu har Tidöpartierna det största ansvaret eftersom det är de som har majoritet i vårt parlament just nu. Om vi inte tar tag i miljö- och klimatfrågan på riktigt riskerar vi inte bara vår framtid ur miljösynpunkt, utan vi förlorar också möjligheter att stärka vår ekonomi, vårt samhälle och vår roll som föregångsland.
Fru talman! I regeringens höstbudget ser vi att det saknas flera satsningar som kan ta oss närmare våra miljö- och klimatmål. Det är ett djupt allvarligt läge. Varje ton ökade utsläpp förvärrar klimatkrisen, skadar ekonomin och fördyrar omställningen.
Samtidigt ser vi att den gröna omställningen försenas och att subventioner för fossil energi fortsätter att öka. Det är inte bara dåligt för miljön, utan det är också en risk för vår konkurrenskraft. Företag och innovatörer som har varit pådrivande för omställningen känner nu att den politiska osäkerheten bromsar deras arbete. Deras investeringar dröjer, och företag ser sig tvungna att flytta sina investeringar till länder som har en tydligare och mer förutsägbar klimatpolitik. Det är inte bara dåligt för klimatet; vi riskerar också att förlora arbetstillfällen och skatteintäkter här i Sverige.
Fru talman! Vad ska vi då göra? Vad krävs för att Sverige ska kunna gå i spetsen för omställningen och möta dessa klimatutmaningar? Jag vill tala om tre viktiga principer: innovation, styrning och långsiktighet.
Först och främst måste vi se till att innovationer och ny teknik får rätt förutsättningar att blomstra. Sverige är redan ett av världens mest innovativa länder, och våra företag är världsledande inom grön teknologi. Detta är inte något vi ska släppa ifrån oss. Det finns stora affärsmöjligheter i den gröna omställningen, och vi har alla förutsättningar att bli ännu bättre på att använda dem.
Genom att sätta tydliga och ambitiösa klimatmål för företagen och genom att skapa rätt ekonomiska incitament kan vi stimulera en snabb omställning. Men detta kräver att politiken inte bromsar utvecklingen utan att vi snarare underlättar för företag att växla upp.
Det handlar också om styrning för att stegvis gå i rätt riktning för miljön. Då behövs det styrmedel och incitament som styr människor mot ett mer miljövänligt beteende, för det ska vara lätt att göra rätt.
Ett exempel är skatten på plastbärkassar, som regeringen nu har slopat. Oavsett hur denna skatt påverkade ekonomiskt - på vissa sätt kanske inte korrekt - minskade den totala användningen av plast, vilket bidrog till att minska nedskräpningen av plast totalt sett.
När skatten nu plockas bort riskerar det att leda till att konsumtionen ökar igen. Jag har fått signaler från handlare om att det nu efter en och en halv månad är fler som köper plastpåsar, och detta medför att det blir mer plastavfall i naturen. Samtidigt förlorar staten en intäkt som skulle kunna gå till att motverka nedskräpning. I dag lägger kommunerna stora summor på städning av våra städer och tätorter, resurser som skulle kunna gå till annat.
För att komma åt problemet med plastavfall måste regeringen vakna upp, ta ett helhetsgrepp och verkligen prioritera plastfrågan. För andra året i rad missar vi målet för insamlingen av förpackningsavfall för plast. Därför krävs det att vi totalt sett minskar användningen av plastförpackningar, och när vi till slut kasserar en förpackning måste den återvinnas.
Men miljö- och klimatfrågan är naturligtvis större än så. För att bromsa klimatförändringarna måste vi se till att vi minskar vårt beroende av fossila bränslen och i stället investerar i hållbara alternativ. Vi måste skapa ett system där det lönar sig att investera i grön teknik och där det inte längre är billigt att förstöra vårt klimat. Om vi inte gör detta, om vi inte gör det nu och om vi inte vågar fatta de tuffa besluten kommer vi inte att nå våra klimatmål. Det är därför Centerpartiet står fast vid att klimatmålen måste vara bindande och att de måste följas upp med konkret politik.
Fru talman! Innovation och styrning räcker inte. För att vi ska kunna göra de här förändringarna på riktigt måste vi tänka långsiktigt. Det handlar om att bygga om vårt samhälle från grunden. Vi behöver ersätta de linjära flödena, där vi producerar, konsumerar och slänger, med cirkulära flöden för att minska vårt beroende av fossila bränslen. Det är inte bara för klimatets skull utan också för att öka vår nationella säkerhet.
Genom att minska vårt beroende av fossila bränslen, särskilt dem från Ryssland och andra auktoritära regimer, gör vi Sverige mer oberoende och säkrare. Och för att detta ska hända behöver vi skapa förutsättningar för både företag och människor att delta i omställningen.
Centerpartiet föreslår exempelvis en folkbonus för dem som byter ut sina fossildrivna bilar mot miljöbilar. Det här stödet, som innebär 50 000 kronor för att byta till en miljövänlig bil, kommer att hjälpa många hushåll att ta steget mot en mer hållbar framtid. Det handlar om att ge människor möjlighet att göra det rätta för klimatet utan att det ska bli ekonomiskt betungande.
Här har regeringen endast lyckats prestera en skrotningspremie som vid novembers slut lyckats nå drygt 200 bilar. Det räcker inte. Det är inte så vi ställer om fordonsparken. Klimatomställningen av transportsektorn kräver åtgärder och politiska reformer inom elektrifiering, ett transporteffektivt samhälle och förnybara drivmedel. Hittills har regeringen tagit bort eller försvagat flera viktiga styrmedel som reseavdraget, stadsmiljöavtalet, reduktionsplikten, beskattningen av bensin och diesel samt bonus vid köp av elbilar.
I stället vill Centerpartiet rikta premien till köp av begagnade elbilar, elcyklar och kollektivtrafikkort och återinföra bonus för inköp av nya elbilar.
Slutligen: Vi har ett ansvar för att förvalta och skydda vår natur. Våra ekosystem är ovärderliga för klimatet och för vårt välmående. Därför vill Centerpartiet öka stödet till lokalt naturvårdsarbete och bevara våra skyddade områden. Vi måste även restaurera och sanera de områden som har förorenats och intensifiera arbetet mot övergödning och främmande invasiva arter. Vår biologiska mångfald är inte bara viktig för naturen; den är också en förutsättning för en hållbar framtid.
Fru talman! Hur hade det då sett ut om Centerpartiet hade fått bestämma? Ja, inte riktigt så här i alla fall. Jag och Centerpartiet står inte bakom regeringens budget. Vi har i stället en egen budget som ska ses som en helhet, och därför har vi inget yrkande här. Jag hänvisar i stället till Centerpartiets särskilda yttrande.
Nu står vi inför en skärningspunkt. Vi har alla förutsättningar att vara världsledande när det gäller att skapa ett hållbart samhälle, men för att detta ska bli verklighet måste politiken ta ansvar.
Centerpartiet vill vara en del av denna förändring. Vi vill vara med och skapa de förutsättningar som krävs för att våra företag ska kunna växa, för att vi ska kunna möta klimatkrisen och för att Sverige ska vara ett föregångsland inom hållbar utveckling. Vi vill att framtida utländska gäster också fortsättningsvis ska vara intresserade av vårt miljöarbete. För att vi ska lyckas måste vi vara modiga, ta ansvar och fatta de beslut som krävs för framtidens miljö och klimat.
Med det vill jag önska alla här i salen som har hållit ut en riktigt god jul.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 18 december.)
2024-12-17 21:01:54
Stina Larsson