Kommunala och regionala frågor

Debatt i text

• Herr talman! I Sverige finns det i dag 290 kommuner och 20 regioner - eller 21 regioner, om vi räknar in Gotland. Gotland har ju kommunala och regionala uppgifter som kan sägas tillhöra båda kategorierna.

  Vid senaste årsskiftet var Dorotea kommun i Lappland med knappt 2 300 invånare landets minsta kommun sett till antalet invånare. De senaste 50 åren har den kommunen tappat nästan varannan invånare. Under samma tid har Stockholms stad, landets invånarmässigt största kommun, ökat sitt invånarantal med ungefär 50 procent och närmar sig nu 1 miljon invånare. Trots de stora skillnaderna har de båda kommunerna i grunden samma uppdrag. De ska erbjuda sina invånare god service i form av skola, äldreomsorg och socialtjänst. De ska sköta underhåll av gator, utföra miljötillsyn och hantera plan- och byggärenden. För detta behövs naturligtvis specialkompetens på en rad områden.

  Kommunerna har samma uppdrag, men naturligtvis helt olika förutsättningar. Alla förstår att Stockholm, med ständig tillväxt och större volym, har bättre förutsättningar att lösa sina uppgifter än en kommun med konstant minskande befolkning. När man samtidigt vet att det är landets kommuner och regioner som svarar för merparten av all välfärd är det lätt att förstå engagemanget och intresset för landets kommuner och regioner, deras möjligheter att utföra sitt uppdrag och hur de kan organisera sig. Det är om detta dagens betänkande handlar. Ett antal motioner från allmänna motionstiden som rör kommunala och regionala frågor ingår.

  Herr talman! Flera av motionerna berör kommunal samverkan och under vilka former den kan bedrivas. För de mindre kommunerna är det helt centralt att kunna samverka över kommungränserna för att upprätthålla en rimlig service i alla delar.

  Den 1 juli 2018 gjordes en ändring i kommunallagen som gav kommuner och regioner en generell möjlighet att avtalssamverka. Lagändringen har nyligen utvärderats av Statskontoret, som konstaterat att den har haft avsedd effekt. Det finns alltså en väl fungerande, enkel lösning för kommuner som själva saknar tillräcklig kapacitet att sköta vissa uppgifter.

  Man kan också konstatera att regeringen har gjort satsningar när det gäller kommunal samverkan. För att analysera hur de mindre kommunernas kapacitet kan stärkas inom vissa verksamhetsområden har regeringen avsatt 6 miljoner kronor för 2025 och 2026 till två olika samverkansprojekt, ett i Dalsland och ett i Norrlands inland. I det senare ingår bland annat Sveriges minsta kommun, Dorotea. Den försöksverksamheten är ett resultat av de förslag som togs fram i den så kallade Kommunperspektivutredningen, som presenterades 2024. Utredningen konstaterar bland annat att det bland kommunerna inte finns något intresse av frivilliga kommunsammanslagningar men däremot av fördjupad samverkan.

  Regeringen har avsatt ytterligare 6 miljoner för 2025 och 2026 för ökad användning av försöksverksamhet på statlig, regional och kommunal nivå. Exakt hur dessa pengar ska användas bereds just nu på Regeringskansliet.

  Satsningarna är i linje med det den så kallade Produktivitetskommissionen rekommenderade för att öka produktiviteten i den offentliga sektorn. I april 2024 lämnade kommissionen sitt första delbetänkande. Där talas bland annat om att det är centralt för kommuner och regioner att genomföra försöksverksamhet och att detta görs på ett sätt som möjliggör effektiva utvärderingar och kunskapsspridning. Kommissionen anser också att möjligheten att testa statliga regelförändringar på kommunal nivå bör användas i högre grad än i dag.

  Sammantaget kan det konstateras att det pågår ett arbete i Regeringskansliet som rör kommunernas och regionernas arbete med att möta morgondagens utmaningar samt hur de bäst ska vara organiserade för att klara uppdraget.

  Herr talman! Andra motioner i betänkandet rör det kommunala partistödet. Det finns en motion som vill förändra villkoren för partistöd, medan en annan motion vill införa en reglering i kommunallagen av nivån på partistödet. Dessa frågor angränsar till arbetet i den pågående parlamentariskt sammansatta kommitté som benämns insynskommittén. De har i uppdrag att se över nuvarande reglering av insyn i finansieringen av politiska partier och överväga om det behövs förtydliganden eller kompletteringar. Insynskommittén ska redovisa sitt arbete senast den 15 maj i år. Det finns skäl att avvakta kommitténs arbete innan man tar några nya initiativ i frågan.

  Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga motioner.

  2025-04-09 10:59:12

  

  Lars Johnsson

• Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 2 under punkt 2 om nytt frikommunsförsök.

  Det finns i dag en stor ojämlikhet mellan Sveriges kommuner vad gäller möjligheten att bedriva välfärd på likvärdiga villkor. Att bedriva skola, vård och omsorg ställer helt andra krav på en liten kommun på landsbygden än på tätbefolkade kommuner i storstadsområden. Den högsta skatten betalas i kommuner på våra landsbygder, men trots det får man inte den bästa välfärden.

  I våra renodlade landsbygdskommuner är det tyvärr färre elever som uppfyller kraven för att börja i gymnasiet. Färre personer överlever ett livshotande men behandlingsbart tillstånd i våra glest befolkade regioner, och det finns färre personer med adekvat utbildning i äldreomsorgen i våra mindre kommuner. Det finns tre tydliga orsaker till att det ser ut så här, och det är ekonomi, byråkrati och kompetensförsörjning. I den här debatten ska jag fokusera på byråkratin, herr talman.

  Byråkratin växer, och det sker egentligen oberoende av vem som sitter i regeringsställning - det vill säga om statsministern är moderat eller socialdemokrat - eftersom viljan att detaljstyra, överreglera och centralisera ofta blir styrande. Centerpartiet står för en annan linje i den här debatten. Vi menar att det nu är dags att vända trenden.

  Tillgången till en god välfärd måste vara likadan över hela landet. Däremot måste lösningarna och verksamheterna inte se likadana ut, helt enkelt därför att olika delar av vårt land ser olika ut. Det är inte samma sak att driva en vårdcentral i norrländska Vittangi som att göra det på Södermalm i Stockholm. Det är inte samma sak att driva en skola med 37 elever i halländska Spannarp som att driva en skola med 600 elever i Bräcke i Göteborg.

  Likväl sätter lagstiftning och förordningar upp spelregler som hela tiden utgår från stora enheter i tätbefolkade områden. Låt mig ta ett par exempel från skolans område.

  Jag besökte Sollefteå kommun i höstas och träffade skolchefen där. Han berättade att man för tillfället sökte över 40 riktade statsbidrag. Dessa bidrag skulle man ansöka om, administrera och återredovisa. Det senast tillkomna bidraget var för att köpa in skönlitteratur. Det är naturligtvis jättebra med skönlitteratur; vi hörde nyss ett skönlitterärt citat i talarstolen, och jag är själv svensklärare och har läst väldigt mycket skönlitteratur med mina elever. Betyder det att det behövs ett specialdestinerat statsbidrag för inköp av skönlitteratur vid sidan av det statsbidrag för inköp av läromedel som redan finns? Nej, absolut inte.

  Detta är ett exempel på politisk klåfingrighet som försvårar livet för våra mindre kommuner och våra mindre enheter. Den leder till byråkrati och administration. Från Centerpartiets sida vill vi att de riktade statsbidragen görs om till generella statsbidrag för kommuner med färre än 30 000 invånare. Det är dags att minska på både administrationen och detaljstyrningen från riksdagens sida.

  Ett annat exempel, herr talman, är att riksdagen i höstas beslutade om bemannade skolbibliotek - återigen ett beslut som utgick från stora enheter i tätbefolkade områden. För att plocka ett exempel från mina hemtrakter i Halland: Ett bemannat skolbibliotek är naturligtvis inga problem för Ankarskolan i Träslövsläge, där jag själv bor, som har 600 elever. Men det är en fullständig utopi för Sibbarps skola, med 60 elever, i inlandet i Halland. Visst medger lagstiftningen viss flexibilitet, men var gränserna går är inte klarlagt än. Återigen skapar politisk detaljstyrning problem för våra mindre enheter i våra kommuner.

  Från Centerpartiets sida vill vi därför återinföra en landsbygdssäkring av politiska beslut. Vi har valt att kalla det Ramviksmodellen. Den utgår från hur vår gamla Centerledare Thorbjörn Fälldin innan han gick till beslut brukade väga förslagen utifrån hur de skulle påverka hans grannar hemma i Ramvik. På samma sätt behöver vi i dag sätta upp en spärr för den nationella politiken så att vi väger förslag utifrån hur de skulle påverka kommuner och medborgare även utanför Stockholms tullar.

  Vi tror inte heller, herr talman, att vare sig verksamheter eller medborgare gagnas av den centralisering som förordas av flera partier i riksdagen. I vissa fall kan det naturligtvis behövas mer av nationell styrning för att uppnå jämlikhet, men att skolan eller vården skulle bli bättre av att styras av en generaldirektör i Stockholm tror vi inte en sekund på. Vi i Centerpartiet har alltjämt en tilltro till att många frågor löses bäst av lokala politiker på det lokala planet, där man har nära till sina väljare och sina verksamheter.

  Vi vill se en jämlik välfärd i hela landet, men det betyder inte att den måste se likadan ut överallt. Det betyder inte heller att kommunernas uppdrag måste se likadant ut överallt. Det är därför vi i den här debatten och i det här betänkandet återigen vill lyfta fram behovet av asymmetriska lösningar i de kommunala och regionala uppdragen.

  Vi menar att kommuner måste ha möjlighet att på frivillig väg flytta verksamhetsområden till en annan kommun eller till den regionala nivån. Det handlar inte om att alla verksamheter ska flyttas utan om en möjlighet att flytta verksamheter där det politiska inflytandet är begränsat, till exempel miljö- och hälsoskyddsverksamhet eller ekonomiskt bistånd.

  Vidare vill vi se ett nytt frikommunsförsök där kommuner och regioner kan ansöka om att genomföra försöksverksamheter för att utveckla de demokratiska processerna och klara sina offentliga uppdrag. Det förra stora frikommunsförsöket genomfördes under 80-talet, inför revideringen av kommunallagen 1991, så det är ingen tvekan om att det är hög tid att återigen genomföra ett mer omfattande frikommunsförsök.

  Från Centerpartiets sida tror vi inte att det kommunala uppdraget måste se likadant ut överallt. Norrländska Dorotea hade 2 294 invånare vid årsskiftet förra året, medan Stockholms stad hade nästan 1 miljon invånare. Att förutsättningarna är olika förstår nog var och en, men likväl ser det kommunala uppdraget precis likadant ut. Det är inte rimligt.

  Sammanfattningsvis, herr talman, vill jag framhålla att den detaljstyrning, centralisering och byråkratisering som såväl den sittande regeringen som tidigare regeringar har vurmat för behöver brytas. Det är inte rimligt att mallen för välfärdens verksamheter är stora enheter i tätbefolkade områden. Denna trend, som tyvärr accelererar under sittande regering, behöver brytas. Det kommunala uppdraget måste få se olika ut, och de kommunala verksamheterna måste få se olika ut. Däremot ska alla medborgare kunna förvänta sig en välfärd av god kvalitet var de än bor i landet.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 12.)

  2025-04-09 11:21:38

  

  Christofer Bergenblock

• Herr talman! Jag tycker att det var passande inför mitt anförande att Jan Riise från Miljöpartiet i den tidigare debatten pratade om att det kanske är i konstitutionsutskottet kampen mot ålderismen tar sin början. Jag skulle nämligen inledningsvis vilja yrka bifall till reservation 8, om pensionärsråd.

  I regeringsformens portalparagraf anges det i andra stycket följande:

  "Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse."

  Det sistnämnda ger våra kommuner och regioner en väldigt tydlig roll i hur den svenska demokratin konkret ska ta sig uttryck. Den lokala demokratins kärna är medborgarna och de förtroendevalda som representerar dem samt åsiktsutbytet dem emellan i för kommunen eller regionen viktiga frågor.

  Herr talman! Som man i några tidigare debatter har kommit in på besökte Institutet för mänskliga rättigheter konstitutionsutskottet förra veckan. De presenterade sin årsrapport, och en betydande del av både presentationen och den efterföljande diskussionen handlade om äldres rättigheter och representation i samhället.

  I rapporten konstateras bland annat att äldre ofta behandlas som en mycket homogen grupp, med samma behov och förutsättningar. Men i själva verket är det så, herr talman, att äldre är en mycket heterogen grupp - inte minst som en konsekvens av förbättrad hälsa i vårt land, som möjliggör ett mycket mer aktivt liv längre upp i åldrarna. Äldre har erfarenheter och perspektiv att bidra med gällande samhällsfrågor, i samhällsdebatten och i olika typer av representativa organ. Det gäller både nu och framåt.

  En av de personer som tydligast har arbetat för att visa på detta, i både teori och praktik, var naturligtvis den liberala riksdagsledamoten Barbro Westerholm, som lämnade riksdagen 2022 vid 89 års ålder. Hon kämpade länge mot ålderismen och för att äldres rättigheter och möjligheter skulle tillvaratas i samhället.

  Herr talman! Vi som verkar i föreningsliv och politik även på lokal nivå vet hur viktiga våra äldre är för att bära upp flera delar av demokratin. Det handlar om både civilsamhället och föreningslivet i form av hembygdsföreningar, idrott, funktionsrättsföreningar, trossamfund och mycket mer. Men de äldre innehar också ofta politiska förtroendeuppdrag i våra kommuner och regioner.

  Vi socialdemokrater menar att för att ytterligare stärka de äldres deltagande i den lokala demokratin bör varje kommun och region inrätta ett pensionärsråd. Det övergripande syftet med ett sådant ska vara att ge pensionärer och äldre inflytande och insyn i frågor som rör deras levnadsförhållanden. De exakta uppgifterna för ett sådant råd kan variera och hanteras bäst på den kommunala nivån. Men vi ser regelbundna överläggningar och samråd mellan pensionärsorganisationer, äldre och kommunala representanter som mycket viktigt för att tillvarata äldres synpunkter i den lokala demokratin.

  Med det, herr talman, har jag slagit ett slag för kampen mot ålderismen. Jag tackar för ordet och yrkar återigen bifall till reservation 8.

  (Applåder)

  2025-04-09 11:04:26

  

  Peter Hedberg

• Herr talman! Vi ska i dag debattera området kommunala och regionala frågor. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 7.

  Inom konstitutionsutskottet behandlar vi olika frågor som styr det lokala arbetet i våra kommuner. Det handlar om 290 kommuner och 21 regioner. Det är 290 kommuner med olika utmaningar och förutsättningar att lösa sina åtaganden såsom god äldreomsorg och fungerande infrastruktur.

  Herr talman! Jag ska läsa ett stycke ur en dikt av Gustaf Fröding, som delvis beskriver tillståndet i många kommuner runt om i Sverige:

  Vår tid är bedrövlig, jag gitter ej se,hur tingen eländigt och bakfram sig te.Jag hellre mig svingar från nutidens grustill framtidens härliga lockande ljus.

  Herr talman! Detta beskriver hur många kommun- och regionpolitiker ser på det uppdrag de fått från väljarna. Att se de problem som finns här och nu och hantera dem är inte alltid det roligaste när man styr en kommun - men ack så viktigt.

  Många gånger lockas styrande politiker mer av att lägga skattepengar på ett spektakulärt byggnadsverk eller på något kostsamt konstverk på en central plats i stadsbilden. Att kommunen är helt beroende av det kommunala utjämningssystemet och att skattebetalare framför allt i Stockholm bekostar dessa prioriteringar vill man ofta inte kännas vid. Många gånger upplevs ofta drivkraften för att få byggnaden eller konstverket på plats vara större än drivkraften att ta itu med de problem inom kärnverksamheterna som finns här och nu. Se bara hur många kommuner som inte har någon handlingsplan för hur de ska bekosta renoveringen av den infrastruktur som finns under mark! Det är inte att ta ansvar, herr talman.

  Jag hellre mig svingar från nutidens grus till framtidens härliga lockande ljus, som Fröding skriver.

  Vi från Sverigedemokraterna vill att medborgarnas röst ska vara en grundsten i det demokratiska arbetet. Politiker får ett mandat från sina väljare, och det är politikernas uppgift att hedra det uppdraget. För oss som parti är det viktigt att kärnverksamheterna prioriteras. Kärnverksamheter som skola, förskola, äldreomsorg och så vidare ska gå före dyra signaturbyggnader. Säger vi nej till sådana projekt? Nej, det gör vi inte, men kommunen får aldrig tumma på de grundläggande åtagandena.

  Kommuner ska i den mån det är möjligt undvika alltför riskfyllda projekt som kan få förödande konsekvenser för kommunens möjligheter att upprätthålla de mest grundläggande åtagandena gentemot kommuninvånarna, såsom en fungerande social service. Utöver mottagandet av migranter, som har belastat de kommunala kärnverksamheterna i väldigt många kommuner och har bidragit till nedskärningar, ser vi också hur till exempel Skellefteå i många år kommer att få brottas med enorma problem efter den gröna kollapsen med Northvolt. Vi måste ha en politik som är förankrad i verkligheten och som tar ansvar för våra gemensamma resurser.

  Tyvärr, herr talman, pågår det just nu ett liknande projekt i Boden, och här måste politiker på både kommunal och nationell nivå ta ansvar. Sverigedemokraterna tar ansvar på riksplanet, men även lokala politiker måste göra verklighetsförankrade analyser och inte bara se till framtidens lockande ljus.

  Vad ska vi göra för att förbättra genomslaget för folkviljan så att det blir större? Ett redskap, herr talman, är det som Sverigedemokraterna tar upp i en av sina motioner om att öka det lokala engagemanget och möjligheterna för kommuninvånarna att påverka genom fler lokala folkomröstningar. Det finns ett behov av reformer för att stärka den kommunala demokratin och få fler kommuninvånare att känna en delaktighet och att de kan påverka de beslut som tas regionalt. Folkomröstningar förstärker demokratins grundfundament, och vi vet att detta system fungerar väl i länder som Schweiz.

  Hur går vi vidare för att få fler folkomröstningar till stånd runt om i våra kommuner?

  För det första måste kraven för att göra en folkomröstning ses över. Antalet underskrifter som måste samlas in för att få till ett initiativ bör sänkas.

  För det andra ser vi hur digitaliseringen snabbt gör intåg i våra kommuner, på samma sätt som i våra privatliv. I Schweiz fungerar ett digitalt system för folkomröstningar alldeles utmärkt, och ett liknande system skulle fungera utmärkt även i Sverige.

  För det tredje bör man kunna skriva på en namninsamling med hjälp av bank-id eller liknande. Det ligger i tiden, och i samarbete med regioner eller andra kommuner kan även kostnaderna för inköp av ett sådant it-system motiveras.

  Herr talman! När beslut har stor betydelse för medborgarna bör vi låta dem få möjlighet till ett större deltagande i beslutsprocessen. Det skulle öka tilltron till demokratin och det politiska system vi har i Sverige. Det är ett av flera argument för oss i Sverigedemokraterna för att förespråka fler lokala folkomröstningar runt om i kommunerna.

  2025-04-09 11:08:01

  

  Martin Westmont

• Herr talman! Jag tackar ledamoten Martin Westmont för anförandet!

  Det var ett remarkabelt anförande. Jag har sällan hört en sådan sågning av våra lokalpolitiker runt om i hela Sverige och i våra kommuner. Ledamoten anser att de missköter sina uppdrag, lägger pengarna på fel saker och inte förmår fatta rätt beslut.

  Förutsättningarna ser ju väldigt olika ut ute i landet, vilket vi hörde av den moderata ledamoten tidigare. Jag uppfattade att även Martin Westmont lyfte fram det. Vi har kommuner med färre än 4 000 invånare och kommuner med uppemot 1 miljon invånare, och då är det klart att förutsättningarna blir väldigt olika för att kunna genomföra det uppdrag man har fått och den välfärdsverksamhet man ska ha.

  Problemet är inte att man sätter upp konstnärliga utsmyckningar i exempelvis Dorotea eller Degerfors, utan det handlar om strukturerna och också om vilka beslut vi fattar i Sveriges riksdag. Där är Sverigedemokraterna högst bidragande till att skapa ohållbara strukturer för kommunerna.

  Att Degerfors har mer än 6 kronor högre kommunalskatt än vad Österåker i Stockholmsområdet har beror på den detaljstyrning, den centralisering och den byråkratisering som riksdagen står för, något som Sverigedemokraterna bidrar till.

  Min fråga till Sverigedemokraterna, herr talman, är: Varför vill Sverigedemokraterna genom nya riktade statsbidrag, ny detaljstyrning och nya regleringar försvåra för kommuner på landsbygden att bedriva välfärdsverksamhet i stället för att hjälpa dem?

  2025-04-09 11:14:44

  

  Christofer Bergenblock

• Herr talman! Tack, Christofer Bergenblock, för ditt inlägg i den här debatten!

  Det är viktigt att varje kommun har en plan för hur de ska klara den kommunala verksamheten. Jag tror att vi hamnar på ett sluttande plan om kommuner förväntar sig att staten hela tiden ska komma och rädda dem när de inte får ekonomin att gå ihop. Jag vet att Christofer Bergenblock är fullt medveten om att det finns ett framtida behov av att renovera infrastruktur. Jag nämnde till exempel infrastrukturen under mark.

  Jag kan dock hålla med om att vi självklart behöver bra strukturer för att klara de utmaningarna som vi ser runt om i våra kommuner. Det kan handla om att se de möjligheter som ändå finns med ett ökat samarbete mellan kommuner och mellan olika regioner.

  2025-04-09 11:16:58

  

  Martin Westmont

• Herr talman! Jag skulle vilja säga så här: Vi i Sverigedemokraterna har varit väldigt tydliga med att vi vill ha en levande landsbygd. Då måste man också underlätta för människor att bo på landsbygden, och det arbetet skulle jag vilja säga att vi i stor utsträckning har drivit på. Vi har varit den ledande kraften i att få ned bränslepriserna så att människor ska kunna bo i hus och ha en bil så att vardagen går ihop. De ska kunna ta bilen till jobbet, skjutsa sina barn till träningar och så vidare.

  Sedan har vi andra förslag. Vi introducerar nu något som vi kallar Sverigehus, vilket ska underlätta för människor att bygga ett eget hus. Det kommer också att göra att det blir mer attraktivt att bo på landsbygden. I mitt anförande tog jag också upp några förslag på hur man kan förbättra möjligheterna och villkoren för medborgarna i våra kommuner att vara med och påverka, men det är klart att det finns jättemycket arbete att göra.

  Herr talman! Jag vill också tillägga att det inte är Sverigedemokraterna som har varit med och styrt i de kommuner där det är störst problem.

  2025-04-09 11:20:10

  

  Martin Westmont

• Herr talman! Visst är ökat samarbete bra. Vi har hört om försök till samarbete mellan kommuner, något som också understöds av staten, men det finns väldigt mycket mer att göra.

  Centerpartiet har lagt förslag om att inleda ett nytt frikommunsförsök, vilket finns med i betänkandet. Man kan skapa asymmetriska förutsättningar i kommunerna, så att de kan ha olika uppdrag lite beroende på storlek och lämna ifrån sig vissa delar av sina verksamheter.

  När ledamoten talade här uppfattade jag snarare att han ville gå mot tvingande kommunsammanslagningar för att förutsättningarna att klara verksamheterna inte finns i de mindre kommunerna - i varje fall verkade han inte ha någon tilltro till att politikerna i de mindre kommunerna klarar av att sköta sina uppdrag.

  Vad jag efterlyser, herr talman, är förmågan att se vad vi i riksdagen och ni från regeringens sida faktiskt gör och vad som skulle kunna göras. När vi inför nya riktade statsbidrag till kommunerna tror vi kanske att vi hjälper dem, men väldigt många av de mindre kommunerna har inte ens tid, resurser och kraft att söka dessa bidrag och får därmed aldrig del av pengarna. När vi inför nya detaljstyrningar som krav på bemannade skolbibliotek slår det hårt mot små enheter i små kommuner på våra landsbygder.

  Kostnadsutjämningssystemet är en väldigt viktig förutsättning för småkommunerna. Problemet i dag är att vi skyfflar pengarna mellan storstadsområdena - mellan Stockholm och Malmö - när pengar i stället bör regionaliseras och till större del gå till våra mindre kommuner. Men ingen av de där frågorna tar Sverigedemokraterna tag i, utan i stället säger man att man ska öka möjligheten till lokala folkomröstningar - som om det skulle lösa något av de strukturella problem som finns i dag.

  2025-04-09 11:18:03

  

  Christofer Bergenblock