Fri- och rättigheter

Debatt i text

• Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 1. Men vi står självklart bakom alla våra reservationer i betänkandet.

  I regeringsformen är fri- och rättigheter en central grundsten för det samhälle vi har byggt och bygger starkare. I Sverige har man rättigheter och skyldigheter. Ett exempel på en outtalad skyldighet är att man anpassar sig till det land som man bosätter sig i. Det är lika självklart för mig själv och för herr talmannen, om vi bosätter oss i ett annat land, som det är för de människor som har valt att bosätta sig i Sverige.

  Gör din plikt, kräv din rätt, sa socialdemokraten August Palm en gång. Här tar Sverigedemokraterna avstamp i flera av våra motioner i detta betänkande.

  Den utveckling vi ser ställer självklart krav på samhället. Säkerhetsläget i Sverige har förändrats med misstänkta sabotage på svensk mark kombinerat med ett ökat inre hot från den organiserade gängkriminaliteten. Det kan på sikt hota medborgarnas rättigheter i samhället, vilket betonar vikten av ett politiskt styre som agerar resolut när systemhotande faktorer gör anspråk på att flytta fram sina positioner.

  Sverigedemokraterna anser att det går åt rätt håll. Men vi är långt ifrån nöjda. Tidöpartierna har kommit en bit på vägen, men väldigt mycket återstår att göra. Det är ett sargat Sverige som det kommer att ta många år att reparera.

  Herr talman! Den senaste tiden har vi sett flera korruptionsskandaler i EU. År 2022 framkom det att krafter försökte få inflytande i Europaparlamentet. Nu har det hänt igen, en ny korruptionsskandal där ledamöter i EU-parlamentet är inblandade. Det visar att EU inte är någon säkerhetsgaranti för våra fri- och rättigheter. Det är först och främst Sverige som måste stå starkt och ha tydliga linjer mot EU för att värna Sveriges medborgare.

  Efter att brister inom EU uppdagades när det gäller korruption gick man vidare med en del reformer. Men vi vet att det, enligt Transparency International, inte var tillräckligt. Här måste vi i Sverige vara vaksamma. EU handlar först och främst om samarbete mellan länder. Det ska inte handla om en central europeisk styrning. Vi måste alltid stå upp för varje EU-lands rätt till självbestämmande.

  I regeringsformen kan vi läsa att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

  Herr talman! Fri åsiktsbildning är det vi ska värna och skydda i Sverige. Vi får inte tillåta att det införs inskränkningar på den fria åsiktsbildningen. Här kommer Sverigedemokraterna alltid att bära fanan högt och värna grundstenen i vår demokrati: det fria ordet.

  Fri åsiktsbildning ska inte sammanblandas med desinformation. Bemöt dem som har en annan åsikt med bra argument i stället, inte med överstatliga instrument som kväver debatten!

  I en demokrati är det avgörande att alla, oavsett politisk åsikt, får uttrycka sig fritt och utan rädsla för repressalier. Om människor tystas eller diskrimineras på grund av sina åsikter undergrävs den öppna debatten och därmed demokratin.

  Enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är diskriminering på grund av politisk åskådning förbjuden. Men detta skydd gäller endast i samband med andra fri- och rättigheter som anges i konventionen eller dess tilläggsprotokoll. Därför finns i dag inget heltäckande skydd mot diskriminering på grund av politisk åskådning i svensk lagstiftning. Exempelvis omfattas inte politisk åskådning av diskrimineringslagen.

  Regeringen bör överväga att utreda hur vi bättre kan skydda dem som på otillbörlig grund missgynnas på grund av sin politiska åsikt, vilket vi också motionerar om i detta betänkande. Hur ska vi kunna upprätthålla en demokratisk ordning om vi inte skyddar människor som drabbas negativt på grund av sin politiska åsikt? Självklart ska inte ett politiskt ställningstagande, så länge det följer svensk lag, kunna resultera i att man diskrimineras, till exempel inte får ett uppdrag i ett fackförbund trots att man är bäst lämpad för uppdraget sett till kompetens. Jag har en förhoppning om att alla riksdagspartier kan ställa sig bakom det, herr talman.

  När vi talar om diskriminering och likabehandling måste jag nämna Institutet för mänskliga rättigheter. Jag tycker att det är lite upp till bevis. Är Institutet för mänskliga rättigheter en trovärdig myndighet som man ska ta på allvar? Vi kan inte ha en myndighet som inte aktivt arbetar för att stävja all sorts rasism i samhället. Det i sig bidrar till ett mer splittrat samhälle. Ändå sker just det. Vi har en myndighet som blundar för rasism när den drabbar svenskar. Gör inte skillnad på människor! Rasism och fördomar är lika avskyvärda oavsett vem som är förövare och vem som är offer.

  Vi anser att den verksamhet som Institutet för mänskliga rättigheter bedriver har stora brister och att värnandet av mänskliga rättigheter kan handläggas på ett mer effektivt sätt av andra myndigheter.

  Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om vår demokrati. Låt oss värna demokratin, som generationer svenskar har kämpat så mycket för och som många andra länder runt om i världen bara kan drömma om. Vi måste se värdet av yttrandefrihet och mångfald i debatten, då det är kärnan i vår demokrati. Låt oss tillsammans stå starka och säga nej till dem som vill tysta en fri åsiktsbildning med enkla förklaringsmodeller som desinformation och valpåverkan så fort en politisk linje som förespråkar en annan åsikt än den man själv har får allt större spridning bland medborgarna. Här har vi alla ett ansvar, herr talman, att mota de antidemokratiska krafterna i grind innan de får grepp om EU och Sverige.

  2025-04-09 10:12:28

  

  Martin Westmont

• Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 8.

  Förra året firade vi här i riksdagen att regeringsformen fyllde 50 år. Den är en av våra grundlagar, där vi hittar bestämmelser om våra grundläggande fri- och rättigheter, det vill säga det vi debatterar här idag.

  I regeringsformens andra kapitel hittar vi de positiva friheterna: yttrandefrihet, religionsfrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet. Där finns även de negativa opinionsfriheterna, som ger skydd mot tvång från det allmänna att ge till känna sin politiska eller religiösa åskådning. Här finns även bestämmelser som ger skydd mot intrång i den personliga integriteten.

  De här grundlagsskyddade fri- och rättigheterna får bara begränsas genom lag under vissa förutsättningar och då bara om begränsningarna är proportionerliga, det vill säga att man aldrig får gå längre än vad som är nödvändigt för att nå det syfte man vill uppnå med begränsningen.

  Vi lever i oroliga tider med ett säkerhetsläge i Sverige och Europa som är sämre än på mycket länge. Vi har därtill en grov brottslighet, där skjutningar och sprängningar skapar lidande och otrygghet i vårt samhälle. Det här är utmaningar som kräver att vi politiker gör vårt yttersta för att vidta åtgärder som ökar människors säkerhet och trygghet.

  Samtidigt är det oerhört viktigt att just i sådana här svåra tider hålla huvudet kallt och se till att noggrant analysera förslag som läggs fram som innebär begränsningar av våra fri- och rättigheter. Sådana förslag kan och får aldrig tas fram lättvindigt, utan konsekvenserna av dem behöver belysas på ett djuplodande och allsidigt sätt.

  Vi behöver påminna oss om att varje åtgärd som begränsar din och min frihet måste vara proportionerlig och uppnå de syften som vi som lagstiftare säger oss vilja uppnå. De måste alltså verkligen ge effekt.

  Herr talman! Det är viktigt att ändringar i våra grundlagar inte görs i brådrasket. Därför har vi en lång tradition i Sverige av att sådana ändringar tas fram inom ramen för parlamentariska kommittéer, där samtliga partier finns representerade. Det är kommittéer som vanligtvis får god tid på sig att grundligt gå igenom olika förslag samt konsekvenser av eventuella ändringar.

  Det är också därför vi har utarbetat en fast praxis i Sverige att bara lägga fram förslag till ändringar av grundlag som har nått en bred majoritet i sådana parlamentariska kommittéer. Denna fasta praxis är mycket bra och viktig att hålla fast vid, men skyddet för att ändra grundlag behöver stärkas ytterligare. Vi var många partier som var överens om detta när en tidigare grundlagskommitté såg över frågan.

  Det är därför välkommet att regeringen inom kort, vad jag har förstått, kommer att presentera förslag på att rent formellt göra grundlagsändringar svårare. Som min kollega i utskottet Louise Meijer sa här för en stund sedan kommer det snart att krävas två tredjedelars majoritet av riksdagens ledamöter i den andra röstningsomgången när en ändring i en grundlag ska antas. Eftersom vi har flera förslag på ändringar av grundlag att vänta framöver ser jag fram emot att de nya reglerna om kvalificerad majoritet vid andra omröstningen kommer att gälla för samtliga dessa förväntade förslag på ändringar.

  Våra grundlagar behöver ändras ibland; de kan behöva förstärkas och förbättras. I januari i år lades flera förslag på ändringar fram i ett betänkande som tagits fram av en parlamentarisk kommitté, där jag hade förmånen att representera Centerpartiet. Vi i kommittén uppnådde glädjande nog bred enighet i ett par viktiga frågor. Det handlade dels om att ge aborträtten ett stärkt skydd, dels om att se till att grundlagsfästa rätten till domstolsprövning, som flera andra talare har varit inne på.

  Något vi däremot inte uppnådde brett stöd för var att ge äganderätten ett stärkt skydd. Detta är något som jag och Centerpartiet verkligen beklagar. Den nuvarande situationen med skogsägare och andra markägare som får utstå ingrepp i sin äganderätt utan att kompenseras för det är helt oacceptabel.

  Därför har vi i Centerpartiet ett särskilt yttrande i betänkandet med förslag som jag själv har hört välkomnas av bland andra LRF. Det är förslag som innebär att man omgående måste tillsätta en ny utredning som bara har fokus på äganderättsfrågan och inte på ytterligare fem frågor. Så många hade vi att hantera i den senaste kommittén, som jag satt med i, och dessutom på mycket kort tid. Det här är frågor som är komplicerade och som man behöver bottna i, och jag tror att detta är vad som krävs för att vi ska uppnå en bred majoritet.

  Vi ser fram emot ett sådant initiativ från regeringens sida, och vi hoppas självklart att majoriteten av partierna i riksdagen också förstår vidden av behovet av denna ändring.

  Herr talman! Av 1 kap. 2 § regeringsformen framgår att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Detta är och måste fortsätta att vara en självklarhet i det demokratiska Sverige. Frihet i Centerpartiets mening är inte förunnat bara vissa av oss. Alla människor oavsett bakgrund, hudfärg, ålder, kön eller härkomst ska ges möjlighet att utöka sina livschanser och känna frihet.

  Därför är det viktigt att lyssna när vi uppmärksammas på att det finns människor i Sverige vars frihet och värdighet begränsas av rasism, antisemitism, antiziganism, islamofobi och diskriminering. Enligt statistik från Brå har hatbrott med främlingsfientliga eller rasistiska motiv konsekvent ökat under de senaste tio åren. Detsamma gäller hatbrott med antisemitiska eller islamofobiska motiv.

  Det här är dystra siffror som visar på en utveckling i samhället som vi måste bryta. Vi kan inte och får inte acceptera att människor i vårt land begränsas av fördomar och diskriminering. Vi måste stå upp för varje enskild människas rätt till frihet och möjlighet att göra det mesta av sin förmåga och sina drömmar. Det är grundläggande och avgörande för att bygga ett samhälle starkt.

  Centerpartiet anser att vi behöver stärka skyddet mot diskriminering ytterligare. Vi vill därför se en ändring i grundlagen som utökar diskrimineringsförbudet så att det motsvarar de diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen. Det innebär att även könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning och ålder ska innefattas i grundlagsskyddet.

  (Applåder)

  2025-04-09 10:42:13

  

  Malin Björk

• Herr talman! Vi debatterar i dag ett stort antal förslag som rör våra grundläggande fri- och rättigheter. Det finns mycket att säga om dessa förslag, men i detta sammanhang vill jag ta upp en annan aspekt som vi i Liberalerna tycker är lika viktig som de fri- och rättigheter som vi fastställer i författning. Det handlar om hur vi garanterar att dessa fri- och rättigheter respekteras av våra myndigheter och normgivande instanser, som exempelvis regeringen och riksdagen.

  Herr talman! Skyddet av våra grundläggande fri- och rättigheter är till syvende och sist den aspekt som avgör om en demokrati utvecklas i en mer eller mindre liberal riktning. I en liberal demokrati är dessa rättigheter inte bara starkt skyddade utan utgör styrelseskickets centrala mål och mening. I en illiberal, en icke-liberal, demokrati är det däremot ett oinskränkt majoritetsstyre som dominerar.

  Herr talman! Sedan antiken har dessa två demokratiuppfattningar stått mot varandra. Den första demokratin, den atenska, gick under när demagogerna omvandlade majoritetsstyret till ett tyranniskt instrument som inte kände några gränser. Dödsdomen mot Sokrates står som en evig påminnelse om faran med en sådan demokratiuppfattning.

  Detta majoritetens tyranni, som John Adams, Edmund Burke och Alexis de Tocqueville kallade det, var och är fortfarande ett hot mot såväl individens som minoritetens rättigheter. Det var för att skapa ett bålverk mot detta hot som den första moderna demokratin, den amerikanska, satte starka spärrar mot grundlagsändringarna, skapade ett komplicerat system av checks and balances och redan i december 1791 antog en rättighetskatalog med konstitutionell status.

  Som bekant följde Sverige en annan väg. Utvecklingen av vår demokrati präglades av filosofen Axel Hägerströms och den så kallade Uppsalaskolans rättsrealism, med dess uppfattning om att absoluta mänskliga rättigheter inte finns, något som entusiastiskt anammades av den framväxande socialdemokratin. Folksuveräniteten skulle inte inskränkas av naturrättsliga principer eller konstitutionella hinder. Socialdemokraterna ville att det skulle vara lätt att ändra författningen, och de grundläggande fri- och rättigheterna skulle helst inte skrivas in i författningen. I stället fick det räcka med några föga förpliktande meningar, vilket blev fallet i den nya regeringsformen, som antogs 1974.

  Motståndet mot maktdelningen och framför allt mot domstolarnas rätt att överpröva ett riksdags- eller myndighetsbeslut var grundmurat från socialdemokratins sida, men också från andra politiska partier, som Centerpartiet. Mot denna uppfattning stod borgerligt sinnade partier som Folkpartiet och Moderaterna, som försvarade idén om att en stark konstitution skulle skydda våra grundläggande rättigheter och sätta bestämda gränser för all offentlig maktutövning.

  Herr talman! Sedan 1970-talet har mycket hänt. Den liberaldemokratiska ståndpunkten har vunnit viktiga segrar, inte minst tack vare Europadomstolens interventioner. Att Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna inkorporerades i svensk lagstiftning var ett avgörande steg i den riktningen, likaså förbudet mot att meddela lag eller annan föreskrift som står i strid med Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen samt den successiva anpassningen till EU-rätten, inte minst att vi avskaffat det så kallade uppenbarhetsrekvisitet, som innebar att en domstol fick besluta att en grundlagsstridig lag inte fick tillämpas, men bara om felet var uppenbart.

  Herr talman! Förslaget från 2020 års grundlagskommitté om att förstärka grundlagsskyddet genom att kräva kvalificerad majoritet om två tredjedelar vid den andra omröstningen i riksdagen är en stor liberaldemokratisk framgång som vi i Liberalerna helhjärtat ställer oss bakom. Vi anser dock att denna viktiga reform inte är ett tillräckligt skydd mot eventuellt maktmissbruk så länge lagprövningsinstitutet inte förstärks på ett avgörande sätt.

  En författningsdomstol vore det bästa sättet att inrätta en verkningsfull prövningsinstans för lagar och förordningar samt regerings- och andra myndighetsbeslut. Den högt ansedda tyska författningsdomstolen i Karlsruhe skulle kunna tjäna som modell för en sådan domstol. Den tyska domstolens befogenheter innefattar både abstrakt och konkret konstitutionell kontroll, det vill säga både granskning av att en lag i sig följer grundlagen och granskning med anledning av ett enskilt fall. Kontrollen borde dessutom göras inte bara efter att en lag trätt i kraft utan också före, genom konstitutionell prövning ex ante. Så fungerar det till exempel i Frankrike.

  Herr talman! Det finns givetvis risker med ett centraliserat system för lag- eller normprövning. Den främsta är att det kan politiseras, det vill säga användas som ett instrument för att genomdriva en partipolitiskt eller ideologiskt präglad tolkning av grundlagen. Denna politiseringsrisk har varit aktuell länge i fallet med USA:s högsta domstol men under senare tid också i länder som Polen och Ungern. Risken måste givetvis tas på största allvar, inte minst vad gäller utnämningen av ledamöterna i den normprövande instansen.

  Det tyska utnämningssystemet har hittills undvikit denna risk genom en kombination av formella och informella krav. Det formella är att det fordras en tvåtredjedelsmajoritet i både förbundsrådet och förbundsdagen för att välja nya domare. Det informella är en politisk konsensuskultur som förhindrar att det uppstår blockerande minoriteter, som det ofta gör i exempelvis Spanien.

  Herr talman! Slutligen är det värt att påminna om att inget politiskt system i längden är immunt mot illiberala tendenser om en folkmajoritet ställer sig bakom auktoritära ledare. Det behöver vi ha i minnet i den tid vi nu lever i. Som Ronald Reagan uttryckte det i januari 1967: Frihet är en ömtålig sak och är aldrig mer än en generation bort från utrotning. Det gäller om folkflertalet inte är berett att försvara den.

  Till sist vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

  (Applåder)

  2025-04-09 10:20:41

  

  Mauricio Rojas

• Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 10. Även om Vänsterpartiet har flera reservationer i detta betänkande är det endast reservation 10 som jag yrkar bifall till.

  Detta betänkande innehåller, precis som tidigare talare har varit inne på, många förslag som på olika sätt berör våra grundläggande fri- och rättigheter. Det är sådant som vi ofta tar för givet och ser som självklarheter.

  Det är respekten för alla människors lika värde, att vi har yttrandefrihet, att vi har rätten att delta i möten, att vi har rätt att demonstrera och att utöva vår religion, oavsett vilken, och att vi har rätten att inte vara troende alls. Det är att vi skyddas mot stora intrång i vår integritet, att vi inte registreras utifrån politiska åsikter, att vi får röra oss fritt i samhället, att vi skyddas mot diskriminering och att vi garanteras rättssäkerhet om vi anklagas för att ha begått ett brott.

  För Vänsterpartiet är det en självklarhet att varje människa har ett okränkbart värde. Vi har under en lång tid i Sverige sett det som en självklarhet att till exempel genom fristadsprogrammet ge skydd och stöd för bland annat journalister och konstnärer att kunna utöva sin yttrandefrihet här som ett sätt att visa konkret solidaritet när möjligheterna är svåra i hemlandet.

  Herr talman! Våra fri- och rättigheter kan vi aldrig ta för givna. Forskningen visar att demokratin i världen är på tillbakagång, även här i Sverige och i Europa.

  Dagens hot mot demokratin ser kanske ibland ut på ett annat sätt än förr. Även om vi har krig och våld i vår närhet finns det också andra hot som syftar till att skapa oro, osäkerhet och brist på tillit i samhället. Det sker genom desinformation, trollfabriker och cyberattacker.

  Hoten kan komma utifrån. Men inte sällan kommer hoten mot demokratin också inifrån från makten själv när auktoritära krafter vinner mark och sedan på olika sätt angriper de oberoende medierna, de fria akademierna, civilsamhällets utrymme och rättssystemets grunder.

  Enligt forskningsinstitutet V-Dem är de framsteg som har gjorts för demokratin i världen sedan Sovjetunionens fall numera helt bortsopade. Läget i världen är minst sagt dystert. Det är tydligt att vi därför aldrig kan ta våra fri- och rättigheter för givna. Europa och Sverige är tyvärr inget undantag.

  Herr talman! I Sverige har vi en tradition av att värna våra grundlagar särskilt. De är svårare att förändra än vanlig lag, och ofta sker förändringar av grundlagarna efter att man utrett frågor där alla partier deltagit. Det är just för att hitta bred samsyn om vilka förändringar vi ska göra av våra grundlagar.

  De senaste åren har flera grundlagsutredningar genomförts där en bred enighet kunnat uppnås just genom detta arbetssätt. I stort sett eniga utredningar har lämnat förslag på hur vi ska kunna stärka våra domstolars oberoende, göra grundlag lite svårare att förändra och stärka vår beredskap för att hantera svåra kriser.

  Herr talman! Karl Marx hade rätt. För bara någon dag skrev Handelshögskolans rektor Lars Strannegård detta i Dagens Nyheter. Som vänsterpartist kan man bli förvånad och kanske lite glad av ett sådant citat. Men tyvärr ligger det ett mycket större allvar bakom det som rektorn valde att citera i sin debattartikel.

  Citatet från Karl Marx är: "Allt som är fast förflyktigas, allt heligt profaneras och människorna blir slutligen tvungna att se sin livssituation och sina ömsesidiga förbindelser med nyktra ögon." Innebörden av Marx citat är att allt kan förändras. Ingenting är säkert, ingenting är heligt, och inte ens de mest respekterade delarna av samhället är immuna mot marknadsekonomins framfart.

  Strannegård menar vidare i sin debattartikel att utvecklingen vi nu ser i USA ligger helt i linje med Marx analys och profetia. Det vi nu ser är rena attacker på det vi trodde var stabilt och fundamentalt, såsom de demokratiska värderingar som USA, enligt egen utsago, velat skydda och bevara genom bland annat militära interventioner runt om i världen.

  Men på den amerikanska hemmaplanen pågår nu flagranta angrepp på de demokratiska grundpelarna. Rättsväsendet destabiliseras. Journalister hotas, misskrediteras och hånas. Yttrandefriheten respekteras inte, ord som mångfald och inkludering är bannlysta. Idén om armlängds avstånd till kulturen är ett minne blott. Bibliotek beordras att rensa ut misshagliga böcker.

  I USA är också universiteten under massiv attack och utmålas numera som samhällets fiender. Finansieringen dras in, och forskningsanslagen hålls inne. Enligt Strannegård är det möjligt att den skada som redan har åsamkats universiteten kan vara omöjlig att reparera.

  Herr talman! Vi är visserligen inte USA. Men omvärldens utveckling såväl i USA som i resten av världen är någonting som man behöver ta på allvar. Vi kan inte vara naiva inför att den utveckling som sker på flera håll också skulle kunna ske här.

  Våra svenska universitet och högskolor vilar på akademisk frihet. Det innebär att deras verksamhet vilar på att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Verksamheten vid lärosäten utgör också en viktig grund för den demokratiska utvecklingen och den offentliga debatten.

  En förutsättning för detta är att lärosätena har rätt till självbestämmande och är fria från otillbörlig styrning. Men förra året kom en rapport från Universitetskanslersämbetet om den akademiska friheten i Sverige. Enligt den anser anställda vid våra lärosäten att politisk styrning och politisk påverkan är det största hotet mot den akademiska friheten.

  Flera organisationer inom högskolesektorn såsom fackförbundet för anställda vid universitet och högskolor, SULF, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges universitets- och högskoleförbund och Sveriges Unga Akademi har samstämmigt lyft fram att det finns ett behov av att överväga ett starkare och bredare skydd av akademisk frihet än dagens formulering i regeringsformen.

  Den akademiska friheten består av flera delar. Det handlar om både forskning, utbildning och fristående lärosäten. Att universitet och högskolor har självbestämmande är för att säkerställa att forskning och utbildning är fri från otillbörlig styrning och fritt kan publicera och sprida kunskap. Vänsterpartiet anser därför i likhet med dessa organisationer att den akademiska friheten behöver få ett starkare skydd i vår grundlag.

  Slutligen, herr talman: Vänsterpartiet anser att alla människor fritt ska kunna definiera sig och uttrycka sig och att de ska ha rätten att bestämma över sin kropp på andra sätt, exempelvis genom könstillhörigheten. För många är könstillhörigheten självklar, men för andra skulle en lagändring som innebär att man inför ett tredje juridiskt kön betyda oerhört mycket.

  En grundläggande princip för ett införande av ett tredje juridiskt kön är givetvis att det ska vara en valmöjlighet för den enskilde och inte ett tvång. Vänsterpartiet anser att alla människor har rätt att få sin könsidentitet erkänd och respekterad. Vi anser också att det är upp till varje individ att själv avgöra sitt kön.

  Jag ska avslutningsvis säga några ytterligare ord. Precis som tidigare talare har varit inne på har det kommit en utredning om stärkt judiskt liv. Det är i år 250-årsjubileum av judiskt liv i Sverige. Som har nämnts här finns en bred samsyn när det gäller att stärka judiskt liv. Men jag kan konstatera att regeringen till skillnad från Vänsterpartiet tyvärr inte gav tillräckliga resurser i sin budget för att uppfylla de förslag som utredningen har lagt fram.

  Jag kan också konstatera en annan sak: Är det någonting som har lyckats samla oppositionen i Sveriges riksdag är det kraven på att den före detta ordföranden för justitieutskottet skulle avgå till följd av de uttalanden han gjort om bland annat koranbränningar. Resultatet blev i stället att en liberal ledamot avgick efter att ha konstaterat att gränsen för sådana uttryck går vid att de rör judar och att de då inte är acceptabla.

  Till skillnad från andra partier i denna kammare ser Vänsterpartiet allvarligt på alla former av rasism. Vi vill se ett samhälle där kön, namn, bakgrund och var man är född inte styr möjligheterna i livet - ett samhälle där alla har samma rätt till frihet, trygghet och ett liv fritt från förtryck. Vi vill se ett samhälle som aktivt motverkar rasism.

  I detta anförande instämde Samuel Gonzalez Westling (V).

  2025-04-09 10:30:48

  

  Jessica Wetterling

• Herr talman! Som nybliven riksdagsledamot hösten 2022 blev jag av mitt parti föreslagen att ta en plats i konstitutionsutskottet och blev då omedelbart indragen i grundlagsdiskussionerna om utlandsspioneri. Tidvis gick debattens vågor ganska höga där.

  Med denna branta inlärningskurva i ryggen fick jag också möjlighet att delta i den grundlagsutredning som presenterades i januari och som handlade om några fri- och rättigheter och i vad mån sådana ändringar skulle göras i regeringsformen.

  I det betänkande vi nu diskuterar finns några av de frågor utredningen diskuterade med. I avvaktan på beredningen inom Regeringskansliet föreslår utskottet avslag på de motioner som behandlar dessa frågor.

  Från Miljöpartiets sida har vi, i likhet med övriga partier, delat uppfattningen att rätten till domstolsprövning och rätten till abort kan läggas till i regeringsformen. När det gäller rätten till domstolsprövning är det i stora drag en anpassning till rådande praxis; det ska vara möjligt att få sin sak prövad. Med rätten till abort följer att de mer detaljerade frågorna kring rätten att avbryta en graviditet regleras i vanlig lag.

  Herr talman! Det har under åren lämnats in ett antal motioner om möjligheter att återta medborgarskap dels för olika brott, dels för oriktiga uppgifter alternativt otillbörlig påverkan vid själva ansökningstillfället. Dessa motioner har regelmässigt avslagits, och så föreslås bli fallet även i år för dessa motioner - som utan undantag väckts av ledamöter som representerar partierna i regeringsunderlaget.

  Frågan om möjligheter att återta medborgarskap diskuterades vid åtskilliga tillfällen även av 2023 års fri- och rättighetskommitté, alltså den utredning jag nyss nämnde. Vi och Vänsterpartiet såg oss tvungna att lämna reservationer när det stod klart att regeringspartierna gärna såg att en rätt omfattande mängd brott skulle kunna leda till att medborgarskapet återkallades.

  För vår del är det viktigt att betona medborgarskapet som ett tecken på integration och gemenskap snarare än något som kan användas i tillägg till det system vi redan har för att ställa kriminella till ansvar och utdöma straff.

  Jag vill i sammanhanget instämma i det som ledamoten Malin Björk nyss lyfte: Eftersom det finns samsyn om två tredjedels majoritet vid det andra tillfället när en grundlag ska behandlas bör alla beslut som tas med anledning av de utredningar som nu finns omfattas av den nya regeln så att ingen i efterhand kan ifrågasätta att vi har gjort rätt.

  Herr talman! Efter många turer kunde lagen om fastställande av kön i vissa fall antas under våren 2024. Det ger möjlighet för ungdomar från 16 år - och givetvis alla som inte längre räknar sig som ungdomar - att själva bestämma sin könsidentitet.

  Nu är kampen för rättigheter inte över för att en strid är vunnen och en lag är klubbad. Utvecklingen i Sverige och exempel från Europa visar att vi inte bara kan arbeta för nästa reform utan att rättigheter som redan finns behöver ett starkare skydd.

  Att stärka skyddet för en utsatt minoritet i Sverige är en angelägen uppgift för politiken. Som jag ser det bör tillägg göras i 2 kap. 12 § regeringsformen - alltså den paragraf som handlar om att ingen får missgynnas för sin sexuella läggning - för att inkludera könsöverskridande identitet och uttryck i bestämmelsen. Då skulle vi tydliggöra att lagar och föreskrifter inte får missgynna transpersoner, vilket är angeläget eftersom transpersoners rättigheter allt oftare ifrågasätts i den offentliga debatten.

  Herr talman! Staten ska skydda invånarnas rätt att utöva sin tro i trygghet. Trots det fortsätter samfund och enskilda troende att utsättas för hat, hot, trakasserier och våld. För att åtgärda det kan trossamfunden ansöka om statligt stöd för att investera i säkerhetshöjande åtgärder, till exempel övervakningskameror, säkerhetsdörrar och vakter. Det är bra att möjligheten att söka stöd finns, men det räcker inte. De judiska församlingarna, exempelvis, använder oproportionerligt stora delar av sina budgetar på säkerhet.

  Vi menar att stödet för säkerhetsåtgärder måste reformeras ytterligare så att det kan utformas på ett mer ändamålsenligt sätt och för att möjliggöra mer långsiktiga och löpande investeringar i stället för engångsinsatser.

  Herr talman! En stark och levande demokrati bygger på grundläggande principer om en fri akademi, fria domstolar, fri press och fri kultur. Akademisk frihet är dock något mer än friheten att fritt få välja forskningsfrågor och forskningsmetod och publicera forskningsresultat. Akademisk frihet omfattar också den högre utbildningen samt lärosätenas organisering, finansiering och utnämningar av styrelse och rektorer.

  I en rapport från Universitetskanslersämbetet framgår att varannan lärare, forskare och doktorand anser att den akademiska friheten vid svenska lärosäten i dag är utmanad. Den akademiska friheten utmanas genom politisk påverkan och genom hur systemet för finansiering fungerar.

  Enligt min mening måste regeringen initiera en utredning som tar ett brett grepp om den akademiska friheten i grundlagen och även föreslår ett stärkt skydd för akademisk frihet i hela lagstiftningskedjan som omfattar såväl högre utbildning och forskning som lärosätenas organisationsform, finansiering och utnämningar av styrelse och rektorer.

  Herr talman! Jag har nått slutet av denna sammanställning av fri- och rättigheter som är viktiga för oss i Miljöpartiet och tänkte avrunda med några ord om Institutet för mänskliga rättigheter. Ledamoten Martin Westmont menade tidigare att det borde läggas ned. Jag har en diametralt motsatt uppfattning och menar att institutet gör stor nytta.

  Det inrättades den 1 januari 2022. Institutets uppgifter är att följa, undersöka och rapportera hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Institutet ska lämna förslag till regeringen om åtgärder som behövs, ha kontakter med internationella organisationer och även i övrigt delta i internationellt samarbete. Institutet ska även främja utbildning, forskning, kompetensutveckling, information och ökad medvetenhet om de mänskliga rättigheterna.

  Som den mindre myndighet det är ingick institutet i den utredning som skulle se över just hur mindre myndigheter är organiserade och om några av dem eventuellt skulle kunna slås samman till något större verksamheter. Utredaren konstaterade att Institutet för mänskliga rättigheter inte borde bli föremål för några ändringar, åtminstone inte för stunden, dels på grund av att det är en ny myndighet, dels för att dess ärenden är viktiga även om flera andra myndigheter är delvis verksamma inom området. Det ska vi vara glada för, tycker jag.

  Jag vill avsluta med att lyfta institutets nyligen publicerade årsrapport för 2024. Där ägnas ett särskilt kapitel åt äldre och bland annat en diskussion om möjligheten av en särskild konvention om äldre personers mänskliga rättigheter - detta lite apropå diskussionen om diskriminering. Här ägnar man sig faktiskt åt precis det som Martin Westmont efterlyste.

  Det är en arbetsgrupp inom FN som haft i uppdrag att identifiera, som det heter, möjliga brister i skyddet av äldre personers mänskliga rättigheter och att överväga åtgärder. FN:s arbetsgrupp konstaterar att de ramverk vi har inte är tillräckliga och att det finns brister inom bland annat - notera gärna detta - följande områden: diskriminering, våld och försummelse, rätt till självbestämmande, palliativ vård, omsorg, socialförsäkring och ekonomisk trygghet, utbildning och livslångt lärande, tillgång till rättvisa, rätt till arbete och tillgång till arbetsmarknaden, rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälsovård, delaktighet i samhällslivet, tillgänglighet, infrastruktur och delaktighet i beslutsprocesser.

  Ålderism lyfts som en orsak bakom dessa brister.

  Vi får för övrigt ständigt påpekanden om att riksdagen inte representerar de äldre särskilt väl. Jag kan för egen del tycka att det inte bara är beroende av hur många ledamöter som uppnått en viss ålder, men visst; det finns en poäng. Glädjande nog är fyra av de tio riksdagsledamöter som passerat 65 år av en egendomlig slump också ledamöter från olika partier i konstitutionsutskottet. Kanske är det här kampen mot ålderismen börjar.

  Med det sagt, herr talman, tackar jag för ordet och yrkar bifall till reservationerna 3 och 11.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 12.)

  2025-04-09 10:49:45

  

  Jan Riise

• Herr talman! I dag ska vi debattera eller diskutera motionsbetänkandet om fri- och rättigheter.

  Det är några som sitter på läktaren och kanske några som tittar på oss hemifrån, så låt oss göra vårt bästa för att det här ska bli så intressant som möjligt för alla som ser och hör på den här diskussionen eller om man så vill debatten!

  Herr talman! Den moderatledda regeringen har nu styrt Sverige i över två år, och den politiska debatten nu är inte riktigt som den var då.

  Jag kan notera att våren 2023, för två år sedan, reste Socialdemokraternas partiledare till USA för att studera Demokraternas valstrategi. Det hon kom tillbaka med var påståenden om att regeringen var en högerregim som i grunden hotade vår demokrati och anklagelser om att politiska motståndare ljög.

  Det politiska tonläget då var väldigt högt, men det blev inte riktigt som Socialdemokraterna hade hoppats. För tillfället verkar strategin i stället vara inriktad på konflikt om ekonomisk politik, om finansiering av försvaret och om arbetstillfällen.

  Det här välkomnar naturligtvis vi moderater. Det är viktigt, särskilt i en polariserad värld, att sakpolitiken får stå i fokus.

  Låt oss gå in på just frihet, demokrati, fred och rättvisa. Man får ändå säga att det är några av de övergripande temana för de förslag som ligger i detta motionsbetänkande. Jag vill peka på några viktiga reformer som den moderatledda regeringen gör inom just detta område. Vi genomför just nu flera reformer för att stärka skyddet för den svenska demokratin och rättsstaten. Under våren - om några veckor - kommer en proposition om stärkt skydd för grundlagen och domstolarnas oberoende. Detta är historiskt.

  I propositionen kommer förslag att finnas om att införa krav på att det andra beslutet om att ändra grundlagen ska ske med en kvalificerad majoritet om två tredjedelar av riksdagens samtliga ledamöter. I regeringsformen kommer en bestämmelse om att domstolarna ska vara oberoende att införas. Det kommer också att införas bestämmelser i regeringsformen om att domare ska utnämnas av regeringen efter förslag från ett särskilt organ.

  Vi går också fram med förslag om att skydda både politiker och offentliganställda från otillbörlig påverkan. Bland förslagen finns stärkt personalsekretess och möjlighet att utelämna beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser. Vi har också tagit initiativ till ett demokrativillkor för utbetalningar ur allmänna arvsfonden för statliga bidrag till det civila samhället och statligt stöd till trossamfund.

  Vi vill också stärka den enskildes möjligheter att processa mot staten i förvaltningsdomstol. Sammantaget kan man säga att den moderatledda regeringen nu gör historiska satsningar för att stärka vår demokrati och den svenska rättsstaten. Det är jag väldigt stolt över.

  Jag ska kommentera några av de förslag som finns i detta motionsbetänkande, och jag börjar med abortfrågan. Det finns ett förslag om att grundlagsfästa aborträtten. Det är mycket bra. Det är också detta som kommer att ske. Från den fri och rättighetskommitté som har verkat under de senaste ett och ett halvt åren finns nu förslag om att vi ska stärka skyddet för aborträtten genom att grundlagsfästa den.

  Detta är typiskt moderat politik: ett modernt Sverige med hög tillväxt, ett starkt skydd för vår demokrati och att se till att vi får robusta regler som skyddar några av våra absolut viktigaste värden och vägval.

  Till detta kommer också en lag om att till exempel modernisera abortlagen i form av en möjlighet att göra hemaborter. Det finns också förslag om att lagfästa de tidsgränser som nu finns i praktiken. Dessa ska göras till lag. Till exempel ska man utan orsak eller anledning kunna göra abort fram till vecka 18.

  I och med att vi har en moderatledd regering blir ordet kvinna - som utredaren föreslog skulle tas bort ur lagen - kvar i det förslag till abortlag som eventuellt kommer hit till riksdagen som proposition. Detta är också typiskt moderat politik. Givetvis kan vi inte ha en abortlag i Sverige där ordet kvinnor tas bort och utraderas. Abortlagen handlar ju i huvudsak om rätten för oss kvinnor att göra abort. Låt mig också säga till er som lyssnar och tittar att det inte är säkert att ordet kvinna i framtiden hade varit kvar i abortlagen om vi hade haft en annan färg på regeringen.

  Ett annat förslag som lyfts upp i motionsbetänkandet är återkallelse av medborgarskap för gängkriminella. Detta tycker vi också är mycket bra, och det var något som vi moderater drev i fri och rättighetskommittén. Det råder dock lite olika uppfattningar om detta. Jag har därför en fråga som det vore bra att få svar på. Det behöver inte ske i den här debatten eller diskussionen, men någon gång i den allmänna debatten behöver nog väljarna få ett tydligt svar från Socialdemokraterna på frågan om de vill kunna återkalla medborgarskap för gängkriminella eller inte. Detta är en viktig fråga för väljarna att få svar på inför valet 2026.

  Jag noterar att Centerpartiet på ett mycket förtjänstfullt sätt har motionerat om förstärkt stöd till trossamfund för säkerhetshöjande åtgärder. Jag tycker att detta är ett väldigt välkommet förslag och en välkommen ansats. Låt mig också konstatera att den moderatledda regeringen i budgetpropositionen för 2025 höjde anslaget med 10 miljoner kronor för just säkerhetshöjande åtgärder för den judiska minoriteten. Vi har också en långsiktig strategi på gång för att stärka judiskt liv i Sverige.

  Sedan attacken mot Israel av Hamas har den judiska minoriteten i Sverige lidit enorm skada och utsatts för otroliga svårigheter när det gäller att skydda sin egen säkerhet. Situationen för judar i Sverige är väldigt problematisk. Jag är glad att det finns en bred enighet i kammaren kring detta. Det ser man inte minst genom Centerpartiets motion om att vi behöver förändra situationen.

  Jag kan därför förstå de våndor som finns mot bakgrund av nyheten som kom i går om att en vänsterpartistisk ledamot - som det verkar - återigen har spridit antisemitiskt material. Det finns därför våndor gällande hur en regeringsbildning för Centerpartiet ska se ut efter 2026. Det är naturligtvis svårt att samarbeta - och än mer att sitta i regering - med ett parti som återkommande är föremål för uttryck och åsikter som inte bidrar till att stärka den judiska minoritetens säkerhet eller situation här i Sverige.

  Det sista jag ska kommentera är förslaget om att vi ska förändra reglerna för hur bidrag skickas från fackföreningsrörelsen till partier. Vi har ett jättestort problem i Sverige. Partimedlemmar i Moderaterna, Sverigedemokraterna och andra partier är medlemmar i exempelvis ett fackförbund som i sin tur skickar pengar till Socialdemokraterna. Personer som har politiska sympatier är alltså medlemmar i ett fack för att ta vara på sina egna rättigheter på arbetsmarknaden och för att facket ska stå upp för dem och löneförhandla. Om någonting fel inträffar ska facket stå på deras sida och skydda deras sak.

  Samma organisation ger utan deras samtycke också pengar till ett parti som direkt motarbetar deras privata och politiska åsikter. Detta är naturligtvis något som behöver förändras i grunden. Det här är inte bra. Därför har regeringen beslutat om tilläggsdirektiv till 2023 års insynskommitté, som ska redovisas den 15 maj. Kommittén ska se om man kan stärka frivilligheten och se till att varje person som är medlem i ett fackförbund frivilligt måste gå med på att pengar ska få slussas vidare till ett politiskt parti. Detta tycker jag är riktigt bra, och det är också ett förslag jag vill peka på i betänkandet. Vi följer det här noggrant från regeringens sida, och vi har också vidtagit aktiva åtgärder för det.

  (Applåder)

  2025-04-09 09:47:42

  

  Louise Meijer

• Herr talman! Jag vill börja med att kommentera det Louise Meijer sa inledningsvis. Hon pratade om att inte ha ett högt tonläge i debatten. Jag tyckte att anförandet stundtals hade ett ganska högt tonläge.

  Jag ska kommentera detta med gängkriminalitet och återkallelse av medborgarskap lite. Jag tror att Ida Karkiainen precis sms:ade en artikel från oss som är från den 12 mars i år. I den sa Socialdemokraterna väldigt tydligt att vi vill återkalla medborgarskap för de medborgare som bedriver systemhotande verksamhet. Det vi saknar just nu är dock en invit från regeringen och Gunnar Strömmer gällande att diskutera detta vidare. Det är en sak att ha ett högt tonläge i den här debatten och en annan sak att faktiskt verkställa det, om man vill få saker och ting gjorda.

  Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 9 och reservation 12.

  Vi lever i en alltmer orolig tid. Barn och unga i Sverige i dag upplever en bristande tilltro till att politiken kan lösa de samhällsutmaningar vi står inför. Och helt ärligt, herr talman, är det kanske inte så konstigt när barn växer upp i en tid som präglas av krig i vårt närområde, gängkrig i bostadsområden, en bostadsmarknad som gör att unga inte kan flytta hemifrån eller att familjer inte har råd att bo kvar och en polisverksamhet som har flyttat från bygden - en bygd dit bussen inte heller längre går. Vi befinner oss i en tid då barn går hungriga till marknadsskolan som låter vinsterna gå till aktieägare och inte till utbildning. Detta sker inte minst nu när ungdomsarbetslösheten ligger på 25 procent - även i de grupper som har utbildning.

  Det föds för få barn just nu därför att unga vuxna inte känner hopp inför framtiden. Det är inte så konstigt att unga tvivlar på att de kommer att få ett jobb i framtiden, hur de ska försörja sig eller om politiken faktiskt gör någon skillnad. Det är inte konstigt; det är skrämmande. Men situationen är inte en naturlag, och det går att göra något åt den.

  Herr talman! Jag befann mig i USA under slutspurten av den senaste presidentvalskampanjen. Där blev det alltmer tydligt hur splittrad synen på världen är, exempelvis vilka grundläggande fri- och rättigheter olika politiska läger ansåg, eller inte ansåg, att andra grupper borde ha.

  Ett samtal minns jag extra väl. Det var med en delstatsaktiv i sydstaten Louisiana. Han var supporter till den nu sittande presidenten. Jag frågade honom vad han var mest stolt över att ha genomfört de senaste åren, och han svarade två saker: För det första har de sänkt åldersgränsen för dödsstraff och utökat sätten det kan utföras på. För det andra har de kortat tiden för kvinnor att göra abort till sex veckor. Det var han mest stolt över. Det hade han gjort någonting åt.

  Herr talman! Man kan fråga sig varför jag står här i Sveriges riksdag i dag och berättar om något som har hänt på andra sidan Atlanten när debatten rör våra grundläggande fri- och rättigheter här i Sverige. Men faktum är att vi här i Sverige påverkas enormt mycket av det politiska klimatet och strömningarna som finns i vår omvärld. Inte minst har vi de senaste månaderna sett hur snabbt grundläggande fri- och rättigheter kan tas bort rent konstitutionellt - om en president vill, och det har vi ju sett i vissa delar av världen. Samtidigt finns företrädare här i Sveriges riksdag som många gånger har sagt att de har hämtat inspiration från den nu sittande presidenten i USA.

  Herr talman! För barn och unga i dag är sociala medier och spelplattformar ett slags himmel och helvete. Det är där man möts och umgås med sina vänner från Sverige och från hela världen. Men de fungerar också som rekryteringsplatser för kriminella och högerextrema grupper.

  Hatet, den unkna kvinnosynen, homofobin och rasismen online kan inte endast ses som enskilda kommentarer. De är skrivna med syftet att influera, påverka och få mottagaren att vara med och agera - att ta till våld om det så behövs. Och det är högerextrema och rasistiska organisationer som ligger bakom. De vill göra något åt våra grundläggande fri- och rättigheter. De vill inskränka de rättigheter vi i dag ser som självklara.

  Stiftelsen Expo presenterade för två veckor sedan sin senaste rapport om den rasideologiska miljön i Sverige. I den framgick att efter en nedåtgående spiral de senaste åren ökar nu i stället antalet grupper samt aktiviteten i den rasideologiska och högerextrema miljön. En av trenderna som lyfts fram är hur islamofobin och antisemitismen har blivit allt grövre i spåren av kriget i Gaza.

  När konstitutionsutskottet träffade representanter för Institutet för mänskliga rättigheter - som Sverigedemokraterna vill lägga ned - i förra veckan uppgav även de att hat och hot har blivit allt vanligare, inte minst bland judiska och muslimska grupper det senaste året.

  I konstitutionsutskottet, herr talman, kan vi inte föreslå förändringar på arbetsmarknaden, i utbildningen eller för bostadspolitiken. Det får göras av andra i andra utskott, men vi kan göra något konkret som stärker våra grundläggande fri- och rättigheter. Vi kan motarbeta hatet och förbjuda rasistiska organisationer som livnär sig på barn och unga som har svårt att se en framtid i dagens dystra värld, som ställer ut falska löften till dem som har förlorat hoppet. Men återigen säger den Sverigedemokratiskt ledda regeringen nej till det förslaget. Det är lika mycket skrämmande som det är lite förvånande. Om vi vill att Sverige ska vara det där fria landet måste krafttag mot extremism och rasism motarbetas till varje pris. Det kan vi göra något åt - nu, innan det är för sent.

  (Applåder)

  2025-04-09 09:58:11

  

  Amalia Rud Stenlöf

• Herr talman! Denna debatt behandlar ett femtiotal motioner om en rad olika medborgerliga fri- och rättigheter, som vi har hört flera talare berätta om. Jag vill börja med att yrka avslag på samtliga motioner och bifall till förslaget i betänkandet. Många av motionerna ligger i linje med pågående arbete, men det finns andra motioner i frågor där vi inte delar uppfattning.

  I mitt andra uppdrag som ersättare i utrikesutskottet och biståndspolitisk talesperson blir det ofta påtagligt vilken ofantlig förmån det är att leva i Sverige där de mänskliga fri- och rättigheterna, som de är uttryckta i bland annat Europakonventionen, är inkluderade i svensk lag. Hur vårt land sköter sig utvärderas kontinuerligt.

  Det står nu klart att en majoritet av världens befolkning lever i länder där den demokratiska utvecklingen går tillbaka. EU gör varje år en utvärdering av hur Sverige och övriga länder lever upp till lagen. Likaså har vi ett oberoende rättsväsen och det relativt nyinrättade och oberoende Institutet för mänskliga rättigheter, som också gör årliga granskningar. Vi tog emot den senaste rapporten häromveckan.

  Genom regeringsformen har vi inte bara rätt att inte bli utsatta för diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person, utan den offentliga makten ska dessutom utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

  Regeringsformen går så långt att den stadfäster att den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten, och dessa mål ska trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg, trygghet och goda förutsättningar för hälsa. Vidare ska det allmänna främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer, verka för att demokratins idéer blir vägledande inom alla områden av samhället och värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska också verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och att alla barns rätt tas till vara.

  Det är alltså långtgående fri- och rättigheter som slås fast i grundlagen. Dit hör även att främja det samiska folket och de etniska och religiösa minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv.

  Dessa fri- och rättigheter är föremål för politisk kontroll, bland annat genom den inrapportering till EU som jag nämnde. En regerings förmåga att leva upp till dessa fri- och rättigheter utvärderas inte minst i fria och demokratiska val.

  Förra året hade jag förmånen att vara med i Bryssel när EU:s utvärdering diskuterades med representanter från de olika länderna. Vi kunde då notera att valutslaget i Polen gör att man faktiskt rullar tillbaka många av de saker vi oroats över. Man rullar tillbaka de demokratiska fri- och rättigheter som blivit inskränkta på det ena sättet efter det andra.

  Regeringsformen innehåller också de positiva opinionsfriheterna: yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten. Men likaväl som det finns positiva friheter finns det också negativa opinionsfriheter. De innebär ett skydd mot tvång från det allmänna att berätta om sin politiska, religiösa, kulturella eller annan uppfattning. Det allmänna kan inte heller tvinga någon att tillhöra sådana sammanslutningar eller att delta i demonstrationer.

  Lagen skyddar också mot registrering av politisk åskådning. Den förbjuder dödsstraff, kroppsstraff och tortyr. Den skyddar mot kroppsvisitation och betydande intrång på den personliga integriteten med mera.

  Herr talman! Det betänkande som vi nu behandlar går också igenom Europakonventionen, unionsrätten, EU:s rättighetsstadga och olika utredningar inom området. Utskottet konstaterar att en parlamentarisk kommitté med namnet 2023 års fri- och rättighetskommitté har behandlat ett antal aktuella förslag till grundlagsändringar i syfte att stärka den enskildes rätt i olika avseenden. Det gäller bland annat rätten till domstolsprövning, grundlagsskydd av aborträtten och återkallelse av medborgarskap vid allvarliga brott. Kommittébetänkandet behandlas nu i Regeringskansliet.

  Skälet till att många av dessa frågor behandlas är den utveckling vi har sett i omvärlden där politik kan plocka bort tidigare självklara fri- och rättigheter. Genom de förändringar som föreslås kommer dessa olika fri- och rättigheter att få en starkare ställning och kunna finnas kvar.

  (Applåder)

  2025-04-09 10:05:52

  

  Gudrun Brunegård