Nya uppgifter för centrum mot våldsbejakande extremism

Debatt i text

• Herr talman! För dem som lyssnar på debatten, oavsett om det är här i kammaren eller hemma, kan det kanske ibland verka lite märkligt när vi går upp i talarstolen och debatterar ärenden där alla partier är överens, och så är det i det här fallet. Ibland kan det bero på att man som parti vill markera vilket ställningstagande man står för, och ibland är det av rent personligt intresse. Så är det för mig i det här fallet.

  Det gäller framför allt det nya uppdraget att ge stöd till aktörer som hanterar ärenden där det finns en oro för en skolattack som Center mot våldsbejakande extremism eller CVE, som jag kommer att benämna det i resten av debatten, nu får.

  Herr talman! Som lärare har jag sett hur skolan kan, ska och bör vara en trygg plats där barn kan växa och utvecklas. När den tryggheten hotas måste vi som politiker agera - inte bara i efterhand utan också genom förebyggande arbete. Attacker mot barn och unga är något av det mest skoningslösa som finns. Att någon ger sig in på en skola - den plats där våra barn och unga ska känna sig trygga och där de ska lära sig om livet, samhället och omvärlden - med uppsåt att döda är för mig helt ofattbart. Men vi vet att det händer, och vi vet tyvärr att det sker också i Sverige.

  Länge ansågs skolattacker i relativt hög grad vara ett amerikanskt problem. I USA slog man tyvärr både 2023 och 2024 rekord i antalet skolattacker. Men det senaste decenniet har vi sett hur detta också har nått vårt land. Från 1960-talet och framåt har ett tiotal attacker skett i svenska skolor, och de flesta har inträffat de senaste tio åren. Tre av dem har skett i min hemregion Skåne: i Eslöv, Kristianstad och Malmö.

  Jag debatterade detta i kammaren redan för nästan exakt ett år sedan mot justitieministern i en interpellationsdebatt. Det berodde inte på de inträffade attackerna i sig utan på att polis, socialtjänst och CVE då slog larm om upptäckten att fler skolattacker än någonsin planerades i Sverige.

  Vi ser nämligen hur en växande grupp unga, nästan alltid pojkar, isolerar sig från verkligheten och fördjupar sig i farliga nätforum där extremism, hat och våldsromantik ökar. I dessa forum hyllas bland annat skolattackerna i USA, och unga svenska pojkar uppmuntras att följa efter. Vi ser hur framför allt högerextrema miljöer och konspirationsteorier spelar en allt större roll i denna radikalisering, och några av de fruktansvärda dåd som har skett i Sverige vittnar just om detta.

  Mot den bakgrunden är det bra och nödvändigt att CVE nu får nya uppgifter. Från och med den 1 mars 2025 kommer CVE att vara en kontaktpunkt för myndigheter och andra beslutsorgan som granskar offentligt finansierade verksamheter för att säkerställa att inga medel går till extremism. Men framför allt är det bra att CVE får i uppdrag att ge stöd till kommuner, skolor och andra aktörer som hanterar ärenden där det finns en oro för skolattacker.

  Herr talman! Detta är en utveckling som vi socialdemokrater har identifierat och tagit på stort allvar. I vår budgetmotion föreslog vi därför ytterligare 40 miljoner kronor till CVE för att säkerställa att de har resurser att hantera den ökande extremismen och stödja arbetet mot skolattacker. Det handlar om att ge CVE förutsättningar att bistå skolor och myndigheter men också att arbeta förebyggande för att hindra att unga pojkar dras in i dessa destruktiva miljöer.

  Vi vet att den stora utmaningen ligger i flödet av hat, våld och extremism på nätet som nästan aldrig tar slut. Vi ser det i hur unga män som har utfört skolattacker själva beskriver att de radikaliserats på sociala medier, Tiktok och Snapchat, där de drivits på av en gemenskap som hyllar våld.

  Attackerna vi redan har sett är en tillräcklig varningssignal som säger att detta aldrig någonsin får ske igen. Vi har alla ett ansvar för att vända utvecklingen och ge skolan och samhället de resurser som krävs genom att motverka de miljöer som radikaliserar unga och genom att se till att det förebyggande arbetet får det stöd som behövs.

  För mig som socialdemokrat går det att sammanfatta så här: Satsa på välfärden, och satsa på ökad samhällsgemenskap i stället för att till exempel sänka skatten för de rikaste!

  Med de orden välkomnar jag CVE:s nya uppdrag och yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

  2025-01-29 09:01:34

  

  Anna Wallentheim

• Herr talman! Det tillhör kanske inte vanligheten att jag begär replik på vare sig Miljöpartiet eller Rasmus Ling, men jag tycker att över tio år i Sveriges riksdag och över hundratals debatter i kammaren ska uppmärksammas.

  När jag kom in i justitieutskottet hösten 2021 var det inte lätt. Det är inte lätt att ha suttit sju år i ett utskott för att sedan byta till ett annat ett år innan ett riksdagsval och förväntas sätta sig in i alla frågor som det utskottet hanterar.

  Herr talman! Jag har fördelen att tillhöra ett parti som har många ledamöter i varje utskott, medan Rasmus Ling representerar ett parti där han är själv. Varje gång jag har suttit i kammaren har jag blivit otroligt inspirerad av det engagemang och den kunskap som Rasmus Ling besitter. Jag vill att du ska bära det med dig. Du har ett otroligt starkt engagemang för rättsstatens principer där du rakryggat här i kammaren har stått upp för de principerna. Men jag vet att ledamoten har ett lika stort engagemang för mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt för allas människors rätt att känna sig trygga i det här landet.

  Jag hoppas att ledamoten tar med sig detta engagemang oavsett vad som väntar i framtiden. Du ska veta att du har inspirerat mig och många andra att våga kliva in i politiken och att våga ta fajten. Den här sista debatten blev väl inte så spänstig och rolig som du kanske hade önskat att en sista debatt skulle vara eftersom vi alla i utskottet är överens, men jag önskar dig lycka till med allt som komma skall.

  2025-01-29 09:20:45

  

  Anna Wallentheim

• Herr talman! Detta är min 131:a betänkandedebatt, inklusive särskilda debatter. Det kanske inte är något jubileum i sig, men det är sista gången jag står i talarstolen och debatterar. Jag kommer att komma till ärendet, herr talman, men jag kommer till att börja med också att göra en liten utsvävning.

  Första gången jag stod här och debatterade var i november 2014. Drygt tio år har gått sedan dess. Det var en debatt om en interpellation som Moderaternas dåvarande gruppledare Anna Kinberg Batra hade skrivit till den då nyss utnämnda finansministern Magdalena Andersson och som handlade om vilka effekter på sysselsättning, arbetade timmar och bnp Finansdepartementet bedömde att skattehöjningarna i promemorian Vissa förslag på skatte- och socialavgiftsområdet inför budgetpropositionen för 2015 skulle komma att få.

  Det var en spännande tid. Det har varit en väldigt spännande resa. Det är väldigt mycket som har förändrats i Sverige och världen. Det har varit väldigt händelserikt. Jag är väldigt glad över att jag har haft möjligheten att företräda Miljöpartiet, min valkrets, Malmö stad och svenska folket under den här tiden.

  Redan då, 2014, hade världen börjat bli mer osäker. Men det var ändå i mindre skala, vill jag hävda, än det vi ser nu. Också debatterna och samhällsklimatet var på olika sätt annorlunda.

  I Malmö hade vi under en lång rad år plågats av gängvåld, men det var inte en nationell fråga på samma sätt som det varit de senaste åren. Tyvärr får man ju säga att detta har varit högt uppe på dagordningen, mot bakgrund av en väldigt tråkig och negativ utveckling.

  Vid den här tiden hade Ryssland ganska kort tidigare, i februari 2014, annekterat Krim. Det är lätt att konstatera att omvärlden både kunde och borde ha agerat på ett helt annat sätt än vad som då gjordes. Visserligen började steg tas för att rusta försvaret, inte bara det militära utan också det psykologiska med flera, men tveklöst borde EU, USA och andra ha varit betydligt hårdare mot Ryssland än vad som var fallet vid den här tiden.

  Nu är vi där vi är och har den situation vi har. En vädjan och uppmaning till er som kommer att vara kvar i det här huset är att Sverige måste fortsätta och öka stödet till Ukraina så länge som det behövs.

  Under den här tiden var det även fokus på många andra viktiga frågor. Hösten 2015 kom att bli ihågkommen som flyktingkrisens höst. På kort tid kom tiotusentals flyktingar till Europa och också till Sverige. Vi gjorde en väldigt stor insats. Många människor i Sverige gjorde en väldigt stor insats. Men Sverige lade också om politiken. Sverige införde id-kontroller på Öresundsbron från Danmark, vilket jag röstade emot. Sverige lade om politiken och införde en betydligt mer restriktiv politik än tidigare.

  Det fanns åtgärder under den här tiden som var bra. Men i åtstramningen av migrationspolitiken var och är min åsikt att Sverige gick alltför långt.

  Vi gick vidare. År 2016 var ett tufft år för Miljöpartiet i regeringen. Vi hade jobbiga debatter om Förbifart Stockholm, Vattenfalls kolgruvor och Bromma flygplats. I dag kan vi konstatera att Bromma flygplats i princip är nedlagd och att kolgruvorna i Europa avvecklas. Förbifarten lär bli av men är ännu inte klar.

  Herr talman! Terrorismen, som ju detta ärendet handlar om åtminstone indirekt, har också blivit ett allt värre problem under den här tiden. Vi kunde se tragiska terrorattentat i Paris, Manchester, Köpenhamn, Nice och på många andra platser. Detta var också någonting som drabbade vår egen huvudstad Stockholm med det fruktansvärda attentatet på Drottninggatan.

  Det gjordes flera blocköverskridande överenskommelser, åtminstone två stora, för att förhindra terrorism, vilket också har varit viktigt. Det ligger i sakens natur att det är svårt att utvärdera hur bra någonting har varit som är till för att förhindra att någonting ska ske, men även om vi har haft vad man kan kalla attentat i skolmiljöer har vi sluppit den typ av attentat i Sverige som vi tvingades utstå i april 2017.

  Herr talman! Detta blir lite utanför ämnet igen, men jag vill också kort nämna den coronapandemi som kom i början av 2020 och höll både Sverige och världen i sitt grepp till 2022. Detta var en stor tragedi. Många avled av eller med sjukdomen, och konsekvenserna av smittan, inte minst konsekvenserna av försöken att hejda smittan, blev väldigt stora.

  Detta fick också konsekvenser för hur vi arbetade i Sveriges riksdag under den här perioden - historiskt och på många sätt nog också lärorikt. Vi fick ses mindre och ha social distans. Samhället var mer slutet.

  Sverige stack dock ut. Vi gick inte lika långt som många andra länder gjorde. Detta är en av de saker jag är väldigt glad för, inte minst att vi kunde hålla grundskolan öppen. Vi höll också gymnasieskolorna öppna under lång tid, även om det till slut stängdes även där. Vi kanske inte borde ha stängt dem alls, men det kunde ha varit betydligt värre. Vi ska också komma ihåg att det naturligtvis var oerhört svåra avvägningar.

  Det finns också saker jag hade kunnat säga om januariavtal, regeringskriser och så vidare, men jag sparar dem till framtida memoarer, Facebookinlägg eller liknande. I stället ska jag avrunda detta med att tacka några.

  Jag har haft många debatter med den nuvarande justitieministern, som inte är här i dag, i kammaren och i andra sammanhang. Jag vill tacka dem i utskottet, både dem som tillhör den samlade oppositionen och dem som tillhör majoriteten - naturligtvis även i tidigare utskott.

  Inte minst vill jag tacka talmannen och talmanspresidiet. Jag vill även tacka alla som arbetar här i huset men som man inte alltid tänker på. Det är alltifrån administrationen som har ordning på allt, personal på Helpdesk som med stora portioner tålamod hjälper ledamöter som inte har koll på hur teknik fungerar till alla andra. Stort tack för att ni ser till att denna demokratins högborg fungerar året runt, och lycka till med det fortsatta arbetet. Tack så mycket!

  (Applåder)

  (TALMANNEN: Eftersom ledamoten avrundade med ett så vänligt tack tänker jag varken påpeka att ledamoten inte sa ett ord om betänkandet eller att han överskred den anmälda talartiden med mer än 50 procent, utan i stället tackar jag ledamoten för tio års insatser i Sveriges riksdag och för demokratin.)

  2025-01-29 09:11:10

  

  Rasmus Ling

• Tack, Rasmus Ling, för fint samarbete i din roll som gruppledare när vi hade mycket med varandra att göra. Varmt tack!

  2025-01-29 09:23:32

  

  Andreas Norlén

• Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

  För åhörarnas skull tänkte jag kort beskriva vad CVE jobbar med och vad dess uppdrag är. Center för våldsbejakande extremism, CVE, är en kontaktpunkt i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. CVE är en enhet under Brottsförebyggande rådet, Brå.

  Det ingår i CVE:s uppdrag att i arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism sammanföra aktörer från olika delar av landet och från olika sektorer. CVE har ett stort kontaktnät som innefattar kommuner, regioner, nationella myndigheter, civilsamhällesaktörer och privata verksamheter i hela Sverige.

  Som ett led i att stärka regeringens arbete mot den våldsbejakande extremismen har regeringen utökat CVE:s uppdrag. Som nämndes här kommer CVE från och med den 1 mars att ansvara för två nya uppgifter. Den ena uppgiften är att vara kontaktpunkt för myndigheter och andra beslutsorgan som fördelar offentliga medel eller på annat sätt granskar offentligt finansierade verksamheter. Det andra uppdraget är att stödja myndigheter och organisationer när det gäller befarade attacker mot skolor.

  Herr talman! Inom ramen för den uppgiften ska CVE kunna bistå med fördjupade granskningar av verksamheter som kan antas ha kopplingar till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer. Uppgiften innefattar som sagt att ge behovsanpassat stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin verksamhet hanterar ärenden där det finns en oro för att en eller flera personer ska genomföra en skolattack.

  Det är dock viktigt att poängtera att det är just stöd det handlar om. CVE har ingen beslutanderätt, utan det är mer av ett sakkunnigt organ som kan ge ett underlag för beslut till de andra myndigheterna, som har det övergripande ansvaret.

  Uppdraget innebär att CVE kommer att behöva hantera mer information än i dag - därav det förslag som nu ligger på bordet och som vi nu debatterar.

  Den nya lagen ska gälla vid behandling av personuppgifter vid Brå när myndigheten utför såväl kontaktpunktsuppgiften som stöduppgiften vid oro för skolattacker. En förutsättning för att lagen ska vara tillämplig är att behandlingen är helt eller delvis automatiserad och att personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register. Lagen innehåller även begränsningar vad gäller lagring och registrering av uppgifter.

  Det förtjänar att påpekas att CVE inte ska bygga upp ett stort register med dessa uppgifter utan att man behöver samla in uppgifterna för att kunna utföra sin granskning och ge sitt utlåtande i de olika fallen. Det är dock inte sagt att CVE tvunget ska göra det, utan det är en bedömning som CVE själva gör i vilka fall man ska gripa in och inte.

  Avslutningsvis ser vi kristdemokrater den föreslagna behörigheten att behandla personuppgifter som en viktig komponent i CVE:s förmåga till de fördjupade granskningar och slutsatser som lär krävas i det nya uppdraget.

  2025-01-29 09:07:09

  

  Torsten Elofsson

• Herr talman! Tack så mycket för de jättefina orden!

  Det har varit en ynnest att få jobba med Anna Wallentheim, och våra partier har under många av dessa tio år - särskilt sju år, men även de andra tre åren - haft ett samarbete där vi ibland har tyckt precis likadant och försökt att köra på och ibland har sett olika på saker och ting. Men allt detta har alltid varit med såväl våra partiers som Sveriges bästa för ögonen.

  Det är mycket som jag kommer att sakna, men jag kan lova att engagemanget för en hållbar, rättvis och fredlig värld samt ett hållbart, rättvist och fredligt samhälle kommer jag att fortsätta att bära med mig - oavsett i vilken form det kan tänkas bli.

  2025-01-29 09:22:25

  

  Rasmus Ling

• Herr talman! Vädrets makter har gjort att jag blev försenad till debatten, men jag vill ända ta möjligheten att säga någonting om Center mot våldsbejakande extremism.

  Det betänkande vi egentligen diskuterar har utskottet varit helt enigt om, och det är viktigt att markera. Det är långt ifrån alltid vi är eniga, men här var det ett enkelt beslut när det gäller att införa nya sekretessregler för att skydda reformer som redan är klubbade för centret.

  Centret ska bli kontaktpunkt för myndigheter och beslutsorgan som fördelar offentliga medel och som kan röra våldsbejakande extremism. Det handlar också om att centret ska bistå när verksamheter som kan misstänkas ha kopplingar till våldsbejakande extremism utreds och granskas.

  Detta center är lite originellt. Det inrättades 2018 inom Brå, och det har utvecklats till att utföra ett mycket viktigt arbete i fråga om förebyggande insatser och erbjudanden. Centret i sig står inte för insatserna, men de som verkar där inspirerar, sprider erfarenheter och samlar dem som har breda kunskaper och erfarenheter på olika områden. Det handlar bland annat om att skydda skolans verksamheter mot angrepp, och det handlar också om extremism i stort.

  Man försöker alltså verka för samordning och effektivitet i det förebyggande arbetet, och det är sådana dimensioner som Vänsterpartiet markerar som generellt viktiga. Jag tycker att centret kan ses som en förebild för hur man kan arbeta nationellt och internationellt och föra ned erfarenheter på lokal nivå.

  Centret utvecklar stödmaterial, tar fram rapporter och samarbetar med relevanta aktörer, inklusive det civila samhället. Men man tar inte över ansvar utan man försöker inspirera på annat sätt. Man har service via telefon, och det är lätt att ta kontakt för att få råd. Man kan också nå ut till kommuner och organisationer med mobila team om det är något särskilt akut.

  Man arbetar också med en serie nätverk. Det är myndighetsnätverk som täcker hela 22 olika myndigheter, och man samlas vid behov. Det finns också ett tillfälligt myndighetsnätverk för att ta emot återvändare från tidigare IS-kontrollerade områden - som startade 2019.

  Man har andra permanenta nätverk för socialtjänster i storstäderna, för skolor och för gejming där civilsamhälle, myndigheter och spelbranschen samverkar.

  Man har också satsat på civilsamhället, där man försöker skapa samverkan mellan dem som arbetar förebyggande mot våldsbejakande extremism och avhopparverksamheter.

  Med detta vill jag hylla CVE, och jag tycker att denna reform är viktig.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 13.)

  2025-01-29 09:24:00

  

  Gudrun Nordborg