Terrorism
Debatt i text
Fru talman! I måndags var det åtta år sedan. Vi hade just klivit av tåget i Göteborg. Jag hade gott om tid och kände mig inte ett dugg stressad på väg till hotellet där vi skulle ha möte med partistyrelsen innan vår stora partikongress skulle starta.
Eftersom jag hade gott om tid och vädret var fint hittade jag ett bord vid en uteservering och beställde en pasta och lite gott att dricka. Men jag hann bara ta en tugga innan min vän sa: Nu är det en lastbil som har kört in i en folksamling på Drottninggatan.
Jag vill börja det här anförandet med att uttrycka min starka medkänsla för offren och de anhöriga till dem som drabbades av terroristattentatet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017. Det finns stunder som bränner sig fast i vårt kollektiva minne för alltid, och den dagen är en sådan. Jag är säker på att vi delar den känslan.
Tidpunkten för attentatet tycktes väl vald för målet att göra illa så många som möjligt. Det var fredag eftermiddag och folktätt på Drottninggatan. En stulen lastbil kördes i sicksack för att träffa så många som möjligt. Jag tror att vi alla den dagen insåg att Sverige aldrig mer skulle bli sig likt. Det var ett brutalt angrepp på många människor men också på Sveriges öppenhet. Fem människor dog, och många skadades för livet.
Gärningsmannen flydde från platsen men greps redan senare samma kväll, dömdes till livstids fängelse och utvisning. Domen slog fast att gärningen var ett försök att injaga allvarlig fruktan i befolkningen - ett kriterium för terroristbrott enligt svensk lagstiftning.
Vi svenskar har drabbats fler gånger. I oktober 2023 mördades två svenska fotbollssupportrar i Bryssel. De var där för att fira och att uppleva gemenskap och fotbollsglädje när Sverige mötte Belgien i en landskamp, men de kom aldrig hem. De blev måltavlor för ett hat som drabbade svenskar enbart för att de var svenskar.
Vårt lands säkerhet har prövats, och den prövas ännu. För oss socialdemokrater handlar kampen mot terrorism inte bara om lag och ordning, även om det är en viktig del. Det handlar också om att försvara människovärdet och att skydda liv, vår demokrati och den tillit som håller samman samhället. Det betyder att vi också står upp för ett samhälle där ingen ska behöva känna rädsla för sin tro, sitt ursprung, hur man klär sig eller vilka åsikter man har.
Vi glömmer heller aldrig Utøya i Norge, vårt grannland, som drabbades av ett fruktansvärt terrordåd den 22 juli 2011. Det var en högerextrem terrorist som mördade 77 människor - de flesta unga socialdemokrater som hade samlats för att prata om rättvisa för framtiden. Det var ett angrepp på våra värderingar och på oss. Och det är inte bara historia för oss: Det är också en ständig påminnelse om varför vi aldrig kan vara tysta inför hat och extremism.
Fru talman! Med detta sagt är vi socialdemokrater beredda att göra vad som krävs för att förebygga, upptäcka och avvärja terrorhandlingar. Vi har i bred samverkan här i riksdagens kammare, både i regeringsställning och nu som opposition, medverkat för nödvändiga förändringar av lagstiftningen. Som exempel kan nämnas skärpta straff för terrorbrott och deltagande i terrororganisationer, förbud mot att resa ut för att delta i väpnade konflikter på uppdrag av terrororganisationer och en förstärkning av säkerhetspolisen. I dag låter det självklart, men för bara några år sedan var det inte lika angeläget.
Dagens betänkande tydliggör hur avgörande det är med internationellt samarbete för att bekämpa terrorism. Det är en linje som vi socialdemokrater fullt ut står bakom. I kampen mot terrorism finns inte utrymme för nationellt navelskåderi. Vi måste samarbeta, utbyta information och agera tillsammans med andra demokratiska stater.
Men kampen börjar här hemma. Säkerhetspolisen har i sina senaste lägesbedömningar varnat för att terrorhotnivån i Sverige fortsatt är förhöjd. Det största hotet kommer, som vi förstår det, från ensamagerande gärningspersoner - individer som ofta radikaliseras snabbt och i det tysta via nätet och sociala medier. I dag är det väldigt många som radikaliseras på det sättet. Vi tror att det behövs fler patrullerande poliser även på nätet. Vi behöver också ett starkt förebyggande arbete för att tidigt upptäcka radikalisering och bidra med insatser som förhindrar att hat omvandlas till våld.
Fru talman! Med internationella partner, ett starkt Säpo, förebyggande arbete mot radikalisering och en tydlig lagstiftning kan vi stå upp för det Sverige vi tror på - öppet, demokratiskt och fritt från rädslor.
Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
2025-04-09 17:27:04
Heléne Björklund
Fru talman! Vi debatterar som sagt motionsbetänkandet om terrorism, och vi får här också en historisk redogörelse för Socialdemokraternas tid vid makten - deras två regeringar som varade mellan 2014 och 2022.
Vi sverigedemokrater var under den tiden, då vi såg resandet till Syrien och Irak, väldigt tydliga om att vi måste kunna ta medborgarskapet från de personer som deltar i terrorkriget i Syrien och Irak och reser från Sverige för att slakta människor, elda människor i burar och genomföra värsta tänkbara terrorattentat.
Socialdemokraterna valde dock att välkomna de personerna tillbaka till Sverige. I dag arbetar dessa personer till exempel i skolan med våra svenska barn. 25 procent av dem som återvänt återfinns i våra skolor. Då som nu är frågan aktuell, och jag skulle vilja fråga Socialdemokraterna: Anser Socialdemokraterna att de som ansluter sig till exempelvis Syrien, Irak, Islamiska staten, al-Qaida och liknande och har dubbla medborgarskap - vi kan göra det enkelt och tala bara om dem som har dubbla medborgarskap - ska få behålla sitt svenska medborgarskap och därigenom ha en ovillkorad rätt att finnas och verka i Sverige och kanske till och med arbeta med våra barn i våra skolor? Anser Socialdemokraterna fortfarande att detta är en rimlig hållning?
2025-04-09 17:33:26
Adam Marttinen
Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Mitt självklara svar är naturligtvis att inga kriminella ska arbeta i svenska skolor. Och såvitt jag kan se av betänkandet har det resande som ledamoten talar om tack och lov minskat i hög grad. Det gläder mig, och jag hoppas att det är våra gemensamma insatser som har bidragit till det. Men i den mån det fortfarande fortgår - vi vet ju att terrorismen fortsätter; det är därför vi står för att hålla diskussionen levande - måste såklart varje sådant ärende bedömas.
Jag är inte här för att debattera svenskt medborgarskap i dag. Men jag tror att vi kommer att behöva diskutera det fortsättningsvis, ja.
2025-04-09 17:35:02
Heléne Björklund
Fru talman! Anledningen till att de som återvände från Syrien och Irak inte kunde dömas för brott i särskilt hög utsträckning var att den socialdemokratiska regeringen var väldigt senfärdig med att kriminalisera exempelvis resande till konfliktzoner. När den första lagstiftningen kom var det till och med tillåtet att resa till ett medborgarskapsland för att delta i terrorkrig, någonting som Sverigedemokraterna kritiserade redan då.
Först när alla hade rest klart och kommit tillbaka valde Socialdemokraterna att kriminalisera terrorresor till eget medborgarskapsland. Anledningen att de inte kunde dömas för brott när de väl kom tillbaka var alltså att Socialdemokraterna var senfärdiga med att kriminalisera de handlingar som ledde till de fruktansvärda terrorövergreppen i Syrien och Irak.
Nu får vi ett besked från Socialdemokraterna som svajar, men jag vill fortfarande ställa frågan: Anser Socialdemokraterna att det är viktigt att personer med dubbla medborgarskap som har invandrat till Sverige och här uppvisar starka terrorsympatier ska få behålla sitt svenska medborgarskap och därmed också kunna verka fritt i Sverige på samma villkor som andra svenska medborgare och till och med jobba i skolor med att ta hand om våra svenska barn? Anser Socialdemokraterna att det är en viktig princip, eller är det en princip som Socialdemokraterna är beredda att ompröva?
2025-04-09 17:35:52
Adam Marttinen
Fru talman! Jag förstår att den sverigedemokratiska ledamoten mycket hellre pratar om den socialdemokratiska regeringen än om den regering som hans parti just nu stöder och samarbetar med. Men det är inte därför vi står här i dag.
Mitt besked är väldigt tydligt: Ingen kriminell ska jobba i svensk skola. Det ska vi såklart inte tillåta. Det är mitt tydliga svar på den frågan.
Jag är inte den som söker konflikt här. Jag söker hellre samverkan och samarbete. Men jag förstår att Sverigedemokraterna lever av den konflikten, och jag kommer inte att gå in i den. Jag hoppas att vi även i justitieutskottet i bästa samförstånd ska hitta bra lösningar framåt för att motverka terrorism och kriminalitet och se till att det är bra pedagoger som är välutbildade som jobbar i svenska skolor.
2025-04-09 17:37:13
Heléne Björklund
Fru talman! Att skydda oss mot terrorism är att skydda vår demokrati - den demokrati som bygger på yttrandefrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet, demonstrationsfrihet och meddelarfrihet och, inte att förglömma i dessa dagar, akademisk frihet. Det är en demokrati som bygger på öppenhet och insyn, på frånvaro av korruption med mutor, jäv och insider som utnyttjar sin situation. Det är en demokrati som bygger på fria val, maktdelning och ansvarstagande.
Detta kan tyckas vara självklarheter och borde vara så. Men vi vet alla att så inte är fallet. Terrorism är gärningar som syftar till att skada en stat eller mellanstatlig organisation allvarligt och att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp.
Syftet är att förändra statsskicket eller i vart fall påverka den politiska agendan till förmån för sin egen politiska, ideologiska eller, för den delen, religiösa agenda. Terrorism är i mångt och mycket motsatsen till demokrati.
Terrorism tar sig olika former. Vi vet också att den helt nyligen tagit sig nya vägar. Den tar hjälp av syskonen till terror, som är stater och staters agenter som spionerar på andra stater och även grov organiserad brottslighet, där man står till förfogande med sitt våldskapital. Den här syskonskaran har börjat samarbeta med förödande resultat.
Vi ser även olika former av terrorism och våldsbejakande extremism, med sina olika syften. Det är viktigt att påminna sig om att det inte finns ett slags terrorism. Den är islamistisk. Den är höger. Den är vänster. Det finns olika varianter. De driver ofta ensamagerande individer med dödliga och förödande resultat.
Det innebär att detta måste motarbetas på många olika sätt. Det behövs bland annat en effektiv statsapparat där rätt person och rätt instans har rätt information vid rätt tillfälle. Det betyder att vi behöver skapa allianser av goda krafter. Därför ser vi från Centerpartiet att vi behöver samarbeta mer i EU. Vi behöver samarbeta bilateralt med länder som vi litar på, men vi behöver också ha utbyte med organisationer.
EU är en viktig arena i arbetet mot terrorism. Tillsammans har vi bättre förutsättningar att motverka attacker genom att till exempel dela underrättelser om potentiellt farliga, radikaliserade personer och genom att stoppa smuggling av vapen och annat som kan användas vid attacker. Det behövs överenskommelser om EU-ländernas skyldighet att informera om sådant.
Fru talman! En annan viktig del i arbetet framåt är den statliga utredningen kring Säkerhetspolisens, Säpos, informationshantering. Det var sagt att den skulle överlämnas den 1 april, men den kommer säkert att överlämnas till regeringen i dagarna.
Vi har nämligen en ny situation och ett nytt säkerhetsläge. Här behövs en rättssäker men samtidigt effektiv och användbar lagstiftning som handlar om hur vi ska kunna hantera information om misstänkta så att vi kan förebygga och förhindra samt stoppa och lagföra dem som hotar vårt lands säkerhet och trygghet och som har en annan agenda än vår demokrati.
Vi ser även att internet och cyberrymden är en brottsplats när det gäller de här brotten. Det är viktigt att möjligheten att stänga ned eller att ta bort material som driver terrorism och extremism finns. Men det är viktigt att även i det här sammanhanget säga att det måste ske utan att vi tar bort möjligheten till krypterad kommunikation. Regeringen och S har arbetat tillsammans med att till exempel få chat control eller annan lagstiftning på plats. Här kommer Centerpartiet att följa utvecklingen noga.
Centerpartiets angreppssätt här är precis detsamma som när det gäller annan brottsbekämpning. Det är effektiva och rättssäkra verktyg som behövs, inget annat.
Med det, fru talman, yrkar Centerpartiet bifall till reservationen.
2025-04-09 17:38:23
Ulrika Liljeberg
Fru talman! Vi debatterar justitieutskottets betänkande om terrorism. När vi gör det så här i början av april månad är det svårt att inte tänka tillbaka på årsdagen av det fruktansvärda terrorattentatet den 7 april 2017. De allra flesta av oss minns säkert var vi var någonstans, hur våra tankar sorterades och hur svårt det var att förstå vad det var som hade hänt.
En terrorist hade svurit trohet mot Islamiska staten. Han skulle såklart aldrig ha släppts in i vårt land. Men han befann sig på fri fot mitt i Stockholm, trots att han saknade uppehållstillstånd. Han hade dessutom ett utvisningsbeslut, ett beslut som han kunde strunta i utan några som helst konsekvenser. Han befann sig i vårt land och planerade ett terrorattentat. I terrorattentatet omkom fem personer, och ett helt land fick uppleva skräcken av de yttersta konsekvenserna av ett terrorattentat.
Mina tankar går fortsatt till dem som skadades den dagen, till anhöriga till dem som omkom och till alla som där och då tvingades uppleva detta nationella trauma på plats.
Fru talman! Tyvärr vet vi hur det känns när arbetet mot terrorism misslyckas. Därför är det av största vikt att vi återkommande debatterar de här frågorna på politisk nivå här i Sveriges riksdag - dels för att göra en ansvarig regering ännu vassare, dels för att belysa politiska svagheter i den här församlingen som aldrig borde få politiskt inflytande igen.
Fru talman! Sverigedemokraterna är partiet som tydligast pekat på den uppenbara kopplingen mellan en naiv syn på invandring, en frälst tro på mångkultur och en ökad sårbarhet för terrorattentat. Att det är just så kan dessvärre illustreras med mängder av verkliga exempel.
Exempelvis vet vi att en fjärdedel av de terrorister som återvände till Sverige från Islamiska staten började arbeta med barn och unga inom skolan. Det var en nyhet som vi kunde ta del av hösten 2023. Det var såklart en nyhet som de allra flesta blev väldigt, väldigt upprörda över. Men några som inte blev upprörda var Socialdemokraterna. Det beror på att Socialdemokraterna inte vill göra skillnad på svenskar, som enligt mig har rätt att bo i Sverige, och IS-terrorister, som enligt mig borde utvisas med huvudet före. Enligt Socialdemokraterna har nämligen alla de en ovillkorlig rätt att bo och verka i Sverige, precis på samma villkor, garanterat av ett svenskt medborgarskap.
En naturlig konsekvens av att ingen IS-terrorist skulle fängslas och utvisas blev såklart att de skulle återintegreras i det svenska samhället.
Behöver jag säga att det finns någonting i den ideologi där Socialdemokraterna hämtar sin näring som gör dem lite naiva?
De två senaste socialdemokratiska regeringarna vägrade stifta lag som skulle göra det möjligt att frånta terrorister deras medborgarskap så att vi skulle kunna utvisa dem på livstid från vårt land.
Jag tycker att detta på ett bra sätt illustrerar skillnaden mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.
I vårt Sverige släpper vi inte in illegala migranter som kan ha en dold terroragenda. Vi vill frånta dem deras medborgarskap om de lyckats ta sig in i vårt land, och vi vill utvisa dem på livstid från vårt land. Socialdemokraterna vill tvärtom välkomna dem hit och ge dem svenskt medborgarskap som aldrig går att ifrågasätta. De vill dessutom låta IS-terrorister jobba i våra skolor med våra svenska barn.
Fru talman! Det finns såklart mycket att debattera inom ramen för terrorism. Olika radikala miljöer utvecklas snabbt. Det handlar om hur vi ska möta nya fenomen där gängkriminalitet blir en del av andra staters förlängda arm för att utföra attentat i Sverige. Vi har givet det säkerhetspolitiska läget en ansträngd situation med ett hot från Ryssland. Det är en variation av både kortsiktiga och långsiktiga sårbarheter och direkta hot.
Det sker mycket arbete för att hantera allt det här, och många attentat förhindras lyckligtvis tack vare ett väl underbyggt arbete med underrättelser, inte minst i nära samarbete med andra länder.
I betänkandet finns en mer detaljerad redogörelse för detaljerna. Därför känner jag mig väldigt trygg med att yrka avslag på Centerpartiets motion och i övrigt yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
2025-04-09 17:43:08
Adam Marttinen
Fru talman! Även Vänsterpartiet ställer sig bakom utskottets förslag i betänkandet. Samtidigt vill vi fortsatt önska både fler och starkare förebyggande insatser. Utskottet redovisar exempel på viktiga internationella samarbeten där Sverige bidrar och också får ett bättre skydd inom ramen för särskilt FN och EU.
Men vi måste också göra mer på hemmaplan. Rekryteringen sker ofta via nätet, inklusive gromningsgrupper, vilket flera rapporter visar. Det finns till exempel en rapport från Sverok som heter Extremister i gamingvärlden, där man i en undersökning fann att var tionde ung person som spelar dataspel online någon gång hade mötts av försök till rekrytering av antidemokratiska rörelser. Också Expo har uttryckt oro för hur högerextremister missbrukar plattformar i rapporten Fulspel i spelrummet.
Som en motkraft finns inom EU TCO-förordningen, som bland annat innebär att nätet kan "saneras" från visst terrorisminnehåll. Då är det Polismyndigheten som kan ha rätt att utfärda en order till en värdtjänstleverantör, en plattform, om att avlägsna visst terrorisminnehåll eller göra det otillgängligt. Det har relativt nyligen gjorts en utvärdering som visar att det har beslutats om fler sådana order och att material har avlägsnats.
Något förvånande har jag också funnit att sett ur ett europeiskt perspektiv betraktar vissa Sverige som ett föregångsland när det handlar om brottsbekämpning online. Det är bland annat Europols talesperson Claire Georges som har yttrat detta. Det ska vi kanske vara stolta över, men samtidigt ska vi inse att mycket mer behöver göras också på den arenan - dock inte i form av chat control.
Jag vill förstås också nämna Säpo som en viktig motkraft, men det krävs ändå mycket mer. Vi måste arbeta förebyggande genom att minska tillväxten och över huvud taget påverka riskerna för en radikalisering, särskilt bland barn och unga. Vi måste öka motståndskraften mot desinformation, falska rykten och våldsbejakande extremistisk propaganda.
En bra utbildning i en trygg och säker skola som arbetar med skolans demokratiska uppdrag kan förebygga att unga involveras i våldsbejakande extremism och terrorism. Skolan kan även göra stor skillnad för barn som riskerar att hamna i en våldsbejakande extremistisk miljö.
Center mot våldsbejakande extremism, CVE, har medverkat i framtagande av strategier för att möta påverkan från bland annat våldsbejakande extremistiska auktoriteter och aktörer. Skolan behöver stöd, och det har vi också sett exempel på, även om det inte har handlat om terrorism men ändå extremism och våldsamheter. Det gäller stöd för att utveckla förmågan att upptäcka och förhindra att barn och unga radikaliseras.
CVE erbjuder kommuner stöd, bland annat genom ett mobilt stödteam och telefon. Metodstöd har framför allt riktat sig till verksamma inom socialtjänsten, men nu kan stödet med utgångspunkt i regeringens uppdrag specialiseras för att användas inom skolväsendet.
Jag vill också komma in på avhopparverksamheter och lyfta fram viktiga exempel från det civila samhället. Fryshuset startade redan under 80- och 90-talen ett avhopparstöd som kallas Exit. Skapandet av Exit triggades av dem som man då kallade skinnskallar och andra aktiva i vitmaktrörelsen. Fryshuset fick viktigt stöd av bland annat Förintelseöverlevaren Emerich Roth.
Exit finns än i dag och har breddats, och Exit hjälper numera människor som vill lämna våldsbejakande radikala, nationella eller religiösa grupper.
Det är förstås också viktigt att vi frågar oss vilka orsakerna är till att människor rekryteras till våldsbejakande extremistiska grupper och terrorism. Det är min övertygelse att vi måste minska segregationen och utanförskapet och öka insatser för en social rättvisa. Det är en viktig barriär mot rekrytering.
Jag vill också uttrycka min oro för att fängelserna utgör en allvarlig grogrund för radikalisering. Riskerna där på grund av dubbelbeläggningar och trängsel gör att den återfallsförebyggande verksamheten utmanas och utarmas. Personalen är pressad och har inte alltid tid, och det finns dessutom inte alltid lokaler till utbildning och behandling. Risken finns då att den som friges fortsätter att vara farlig på grund av radikalisering eller blir än mer hatisk. Det finns också en risk för att fler har radikaliserats under fängelsetiden.
Jag vill också adressera en fråga som jag tror att de allra flesta är medvetna om, nämligen vad jag kallar elefanten i rummet. Vi nämner sällan att det är en extrem dominans av män på arenan, liksom i våldsbrottsligheten i stort. Det finns forskningsöversikter, bland annat Män, maskulinitet och våldsbejakande extremism, som tar upp värderingar kring kön, att kvinnor och män uppfattas som olika och att våldet triggas av en destruktiv manlighet. Det här är farligt och är något vi kan adressera brett i samhället. Forskarna visar i rapporten att våldsbejakande extremism och terrorism har betydelse för det våldsförebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor och vice versa.
Jag läste i dag ett nyhetsbrev från Brottsoffermyndigheten. Man bjuder in till ett seminarium om sambandet mellan gängkriminalitet och pojkar som upplevt eller utsatts för våld i nära relation. Vi har mycket kvar att göra och mycket att vinna genom ett starkt förebyggande arbete.
2025-04-09 17:57:08
Gudrun Nordborg
Fru talman! Vi behandlar nu, som redan nämnts från den här talarstolen, justitieutskottets motionsbetänkande om terrorismfrågor. I betänkandet finns det endast en reservation. Jag kan därför inledningsvis konstatera att det i huvudsak tycks finnas en bred uppslutning bakom regeringens politik inom området, och det tycker jag är mycket glädjande.
Fru talman! Sveriges säkerhetsläge har förändrats och försämrats under en längre tid. I dag möter vi tre huvudsakliga, parallella hot mot vår inre säkerhet: terrorism och våldsbejakande extremism, olika statliga aktörer som agerar fientligt mot Sverige och grov organiserad brottslighet.
Terrorhotnivån är fortsatt förhöjd och ligger på en fyra på en femgradig skala. Under förra året gick Sverige från att vara ett prioriterat mål i propagandan till att åter betraktas som ett legitimt mål för islamistiska terrororganisationer. Det finns också osäkerhetsfaktorer i omvärlden som påverkar terroristhotet.
Det främsta attentatshotet mot Sverige bedöms komma från ensamutförande aktörer som agerar utifrån våldsbejakande islamism alternativt våldsbejakande högerextremism. Det förekommer också ideologiska hybrider i form av att våldsbejakande extremister använder varandras tankegods. Vi ser också ökade kopplingar mellan statliga aktörer, nätverkskriminella individer och personer med olika ideologiska motiv.
Fru talman! Terrorism har i modern tid utövats i många olika syften med olika tillvägagångssätt, alltifrån flygplanskapningar till ensamagerande personer som med skjutvapen eller fordon urskillningslöst dödar civila. Under 1970- och 80-talen stod separatistiska grupper som IRA i Storbritannien och Eta i Spanien för många attentat. I mer närliggande tid har ett stort antal attentat utförts av grupper eller individer med koppling till våldsbejakande islamism, såväl i Europa som globalt. Vi har också upplevt ett antal mycket allvarliga attentat begångna med motiv kopplade till våldsbejakande högerextremism.
Fru talman! Inte heller Sverige har gått fritt från terrorn. Det är den här veckan åtta år sedan en lastbil i hög fart körde in på Drottninggatan och fem personer fick sätta livet till. Gärningsmannen blev senare dömd för bland annat terroristbrott.
Gemensamt för alla former av terrorism är det systematiska och hänsynslösa användandet av våld eller förstörelse för att därigenom injaga rädsla i en befolkning. Våldet drabbar ofta människor slumpvis utifrån att de råkar vara på fel plats vid fel tillfälle.
Fru talman! Den svenska lagstiftningen mot terrorism var länge allvarligt eftersatt, vilket vi moderater i många år kritiserade i oppositionsställning. Efter många års väntan trädde den nuvarande terroristbrottslagen i kraft 2022. Samtidigt trädde lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar i kraft.
Vi moderater välkomnade de nya lagarna men konstaterade att flera problem samtidigt kvarstod som olösta liksom att straffskalorna för flera brott var alltför milda. För två år sedan kriminaliserades till slut också deltagande i terroristorganisation.
Sverige har nu förvisso en vidsträckt lagstiftning när det gäller terroristbrottslighet. Men arbetet med att ytterligare stärka skyddet mot terrorismen behöver fortgå. Den nuvarande regeringen har därför tillsatt en utredning om stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot eller som har koppling till kriminella nätverk. Utredaren ska, när det gäller de utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet, bland annat ta ställning till om förutsättningarna för att ta en utlänning i förvar bör utökas och föreslå längre förvarstider samt föreslå utökade möjligheter att använda tvångsmedel.
Utredaren ska också analysera de rättsliga förutsättningarna för att besluta om utvisning med hänsyn till Sveriges säkerhet och dessutom lämna förslag som innebär ökade möjligheter att tillämpa lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar, även i de fall där en utlänning indirekt utgör ett kvalificerat hot mot Sveriges säkerhet.
Detta går helt i linje med den kritik som Moderaterna med flera riktade mot den dåvarande socialdemokratiska regeringen i samband med att den nya lagen behandlades i riksdagen våren 2022. Utredningen ska överlämnas till regeringen nu i höst.
Fru talman! Terrorhotet varierar som sagt över tid, i fråga om både aktörer och intensitet. Det har dock varit ständigt närvarande i Sverige och i vår omvärld under de senaste decennierna. Många andra länder har levt med höga terrorhotnivåer under lång tid, men där har samhället i stort kunnat fortsätta fungera som vanligt. Det måste vi i Sverige också klara, samtidigt som arbetet för att bekämpa terrorhotet pågår med oförminskad kraft.
Arbetet med att skydda samhället mot våldsbejakande extremism och terrorism måste därför vara uthålligt, långsiktigt och strategiskt. Att ha mål och inriktningar i en nationell strategi har varit en framgångsfaktor i det arbetet. Regeringen beslutade därför förra året om en ny strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Arbetet ska utgå från fyra tydliga strategiska områden: att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism, att förhindra terroristattentat och andra ideologiskt motiverade brott, att skydda samhällets människor och funktioner samt att hantera situationen under och efter ett attentat.
Vi ser redan nu, ett år efter att man beslutade om strategin, hur den mobiliserar kraften i vårt samhälle och att flera myndigheter har vidtagit åtgärder till följd av strategin.
Slutligen, fru talman, innebär det skärpta säkerhetspolitiska läget och den ökade hotbilden mot Sverige bland annat från våldsbejakande islamism liksom ny lagstiftning att det är viktigt att säkerställa att Säkerhetspolisen har tillräckliga ekonomiska resurser för sitt uppdrag. Regeringen har därför tillfört Säkerhetspolisen betydande resurser. Från 2022 till 2027 kommer Säkerhetspolisens budget att öka med närmare 70 procent - från 1,8 miljarder kronor 2022 till 3,1 miljarder kronor 2027.
Fru talman! Sverige ska präglas av öppenhet och värderingar som frihet, demokrati och respekt för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Människor ska kunna röra sig tryggt och fritt, delta i sammankomster och uttrycka sina åsikter utan rädsla för att utsättas för hot eller våld. Arbetet mot terrorism är därför centralt för att skydda vårt sätt att leva i ett fritt, demokratiskt samhälle.
(Applåder)
2025-04-09 17:48:25
Mikael Damsgaard
Fru talman! Jag tackar Adam Marttinen för frågan.
Vi har under flera år drivit krav på rättssäkerhet generellt. Vi tycker att det borde gälla också i en så viktig fråga. Vi tycker att det krävs en domstolsprövning, inte att det enbart ska vara ett beslut av regeringen - som oundvikligen blir en politisk instans.
När det gäller hur vi förhåller oss nämnde Adam Marttinen att all bevisning skulle redovisas där. Det kan rimligen inte ske helt öppet och offentligt. Men man skulle i alla fall kunna lyfta upp de väsentliga beviskraven, så att försvararen och den som är misstänkt har möjlighet att bemöta det. Det är egentligen förutsättningen för en rättssäker process vi vill komma åt genom att kräva en domstolsprövning.
2025-04-09 18:08:47
Gudrun Nordborg
Fru talman! Jag tar tillfället i akt. Vi hanterade för någon vecka sedan ärendet om särskild kontroll av vissa utlänningar som kan utvisas på initiativ av Säkerhetspolisen. Lagen hette tidigare lagen om särskild utlänningskontroll, och lagen heter nu lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Jag tror att den är bekant för ledamoten.
Vänsterpartiet hade ett särskilt yttrande i skrivelsen som bottnar i tidigare motstånd till hur lagen fungerar i dag, nämligen att Säkerhetspolisen kan initiera ett ärende som sedan prövas av migrationsdomstolen. Slutligen tas ett beslut av regeringen, om ärendet överprövas så långt.
Vänsterpartiet har velat att dessa ärenden ska avgöras i förvaltningsdomstol och att samtliga bevis som Säkerhetspolisen har till grund för sin utvisningsansökan ska göras tillgängliga för allmänheten. Det här är något som på riktigt skulle försvåra för Säkerhetspolisen att faktiskt bedriva sin verksamhet när de tvingas exponera sina underrättelser. Jag tror inte att Säkerhetspolisen skulle lyfta fram några fall om de tvingades exponera hur de arbetar för att inhämta sina underrättelser.
Jag skulle vilja veta om Vänsterpartiets krav på att hänvisa ärenden till en förvaltningsdomstol skulle vara ett krav som Vänsterpartiet kommer att ställa på en rödgrön regering, eller om det är en åsikt som Vänsterpartiet nöjer sig med att hålla för sig självt.
2025-04-09 18:07:07
Adam Marttinen
Fru talman! Den våldsbejakande extremismen och terrorismen utgör ett av vår tids största hot mot människors trygghet och i förlängningen även vår demokrati. Terrorhotet vilar tungt över många länder, och Sverige är inte på något sätt förskonat. Flera talare före mig har nämnt händelserna på Drottninggatan, men jag vill också påminna om självmordsbombaren som utlöste sprängladdningen av misstag och orsakade sin egen död. Minns även att vi har personer födda och uppvuxna i Sverige som anslutit sig till IS och medverkat vid fruktansvärda terrorbrott i bland annat Paris och Bryssel. Minns också Lars Vilks, som utsattes för mordförsök vid flera tillfällen för att han framställt en karikatyr av Mohammed och tvingades ha livvaktsskydd under resten av sin levnad.
Fru talman! Sverige har i dag en förstärkt hotbild, till en del beroende på regimer i andra länder som agerar fientligt, men vi upplever även i vårt land en radikalisering och polarisering som förstärker hotbilden. Det som ytterligare bygger på hotet är den nära kopplingen mellan terrorism och den organiserade brottslighet som fått fäste i vårt land och orsakar död och förödelse. Det här är påtagliga och konkreta hot mot enskilda människors trygghet. De påverkar även näringsliv och offentlig sektor.
Tydliga kopplingar finns till styret i Iran, som genom Islamiska revolutionsgardet, IRGC, planerar och initierar aktioner mot israeliska mål i Sverige där svenska kriminella gäng använts som ombud. IRGC har mellan 150 000 och 190 000 anställda. En del av IRGC utgörs av Quds Force, med mellan 5 000 och 15 000 anställda, handplockade från IRGC för sin kompetens och sin lojalitet till regimen. IRGC:s Quds Force riktar sig mot amerikanska, israeliska, saudiska och Förenade Arabemiratens intressen samt mot iranska oliktänkande grupper i Iran och den iranska diasporan.
IRGC misstänks ha planerat mord på svenska judar. Två hemliga agenter kopplade till den iranska underrättelsetjänsten kartlade tre tilltänkta mordoffer. I april 2021 greps ett par i Stockholmsområdet, misstänkta för stämpling till terroristbrott. Paret utvisades, och mycket pekar på att de haft den iranska regimens uppdrag att kartlägga och mörda svenska judar. De ska ha kommit långt i sin planering när de greps, med både bilder och adressuppgifter kopplade till tilltänkta offer.
Med detta sagt och med anledning av en rad andra omständigheter menar jag och många med mig, inte minst från den iranska diasporan, att Europeiska unionen bör klassa IRGC som en terrororganisation.
Fru talman! Regeringen har nu presenterat en ny strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism inom fyra områden: förebygga, förhindra, skydda och hantera. Alla områden är självklart prioriterade, men primärt måste fokus vara på att förebygga och förhindra brott med koppling till sådan brottslighet. Inom de områdena krävs insatser från samhällets alla aktörer. Alla kan och måste bidra efter förmåga.
Sett i ett större perspektiv krävs ett gott och nära samarbete över landsgränserna, särskilt inom ramen för det europeiska samarbetet i Europol och Eurojust i samverkan med medlemsländernas säkerhetstjänster. Ett sådant arbete är avgörande för framgång i det proaktiva arbetet.
Säpo lyfter i dag fram tre grupperingar med koppling till våldsbejakande extremism och terrorism som har kapacitet att utföra terrorhandlingar: islamismen, högerextremismen och vänsterextremismen. Men det finns även andra former av aktivism med deltagare som kan radikaliseras där det finns anledning att vara vaksam. Samtliga grupper som nu nämns använder digitala plattformar och anpassar ständigt sina budskap och metoder för att attrahera och rekrytera inte minst våra unga.
Fru talman! Det största och mest påtagliga hotet utgörs i dag onekligen av den våldsbejakande islamismen. Av de senaste årens terrorangrepp har i stort sett samtliga varit kopplade till islamistiska grupper som IS, al-Qaida och al-Shabab. Hotbilden mot Sverige har även förstärkts genom händelser i landet som upplevts som provocerande angrepp på islam och muslimer. Yttre händelser som konflikten Israel-Hamas har ytterligare spätt på och stärkt hotbilden, liksom ogrundade anklagelser mot Sverige och svensk socialtjänst.
För att förebygga och förhindra vålds- och terrorbrott krävs som sagt insatser från alla goda krafter. Sverige har i dag ett 60-tal utsatta områden, varav drygt 20 anses som särskilt utsatta. Områdena präglas av hög arbetslöshet, kriminalitet, dåliga skolresultat, andra värderingar och bristande integration. I den miljön utvecklas och frodas en form av parallellsamhälle med egna normer och regler. Boende i dessa områden, inte minst unga, är särskilt påverkade av och mottagliga för budskap från aktörer som vill angripa och skada vårt samhälle, som ogillar eller rent av hatar vår livsstil och våra värderingar och som vill se ett annat samhälle baserat på en annan ideologi.
Fru talman! För att bryta detta mönster krävs rejält ökade insatser och hög närvaro av såväl polis som andra aktörer. Skola, socialtjänst, näringsliv, föreningsliv och polis måste göra gemensam sak för att identifiera inte minst unga som visar tecken på radikalisering. Vi måste spåra upp, identifiera och hindra personer som underblåser hatet. Den subversiva verksamheten måste stoppas.
Informationsutbytet måste förbättras och förenklas. Personer som inte har rätt att vistas i vårt land ska omhändertas och utvisas. Permanenta uppehållstillstånd bör återkallas om det finns grund för det, och det bör även bli möjligt att under vissa förutsättningar frånta personer medborgarskap om de har dubbelt medborgarskap.
Fru talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
2025-04-09 18:20:13
Torsten Elofsson
Fru talman! I vår följdmotion med anledning av regeringens skrivelse Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism - förebygga, förhindra, skydda och hantera betonade vi i Miljöpartiet att det även på det här området är centralt med förebyggande arbete. Detta kräver givetvis kunskaper om de strukturella grundorsakerna till våldsbejakande extremism och terrorism och såklart förslag på åtgärder för att bekämpa dessa. Det kan till exempel handla om insatser för minskad segregation och utanförskap samt för ökad social rättvisa. Om inte grundorsakerna bekämpas kommer extremistmiljöerna att ha fortsatt tillgång till en rekryteringsbas.
I samma motion tog vi också upp att vi anser att strategin bör lägga större vikt vid tidiga insatser för att fånga upp barn och unga som är i riskzon för att exempelvis radikaliseras eller rekryteras, såväl i skolan, socialtjänsten och vården som i den digitala miljön. Det krävs också mer stöd till föräldrar. Det är även av stor vikt att staten säkerställer stöd till civilsamhällesorganisationer som arbetar mot radikalisering och extremism.
Ett annat viktigt område är arbetet med förebyggande insatser inom Kriminalvården och på ungdomshemmen. Detta adresseras i den nationella strategin, och regeringen betonar vikten av att förebygga radikalisering i fängelsemiljöer för att minska tillväxten av terroristbrottslighet. Regeringens inriktning på det fortsatta arbetet riktas mot Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete med åtgärder för att underlätta avhopparverksamhet. Detta är mycket viktigt. Men Miljöpartiet skulle också vilja se fler konkreta förebyggande åtgärder i strategin för att förhindra att personer radikaliseras och rekryteras under sin tid på anstalter eller ungdomshem.
Fru talman! Terrorism är ett allvarligt hot mot det fria demokratiska samhället som vi alla värnar. Arbetet mot terror måste bedrivas såväl i Sverige som i samarbete med andra länder.
Det är Säkerhetspolisen som ansvarar för terrorbekämpningen i Sverige. Vi var nyligen där på ett intressant studiebesök. Säpos resurser har stärkts, och flera nya lagar har också kommit på plats för att förhindra terror.
Det är också angeläget att Säpo har tillräckliga resurser för att arbeta effektivt med terrorbekämpning. I takt med att Säpos uppdrag utvidgas och blir mer komplext måste vi även stärka den interna granskningen av myndighetens arbete, så att insatser och utredningar sker på ett rättssäkert sätt.
Att förhindra radikalisering till våldsbejakande extremism är att förebygga terror. År 2017 inrättades Center mot våldsbejakande extremism, som redan har nämnts här flera gånger. Miljöpartiet vill att det ska stärkas och ges en mer operativ roll. Samarbetet med kommunerna är avgörande för att i tid upptäcka radikaliseringsprocesser hos grupper eller individer och på platser där det finns särskilt stor risk att radikalisering kan ske.
Fru talman! Vi behöver ett kraftfullt förebyggande arbete för att minska risken att utsatta, marginaliserade människor blir indragna i extremistiska miljöer. Det kräver långsiktighet och att åtgärder som genomförs inte är enskilda och lösryckta.
Vi vill se en grundläggande social rättvisa som kompletteras med ett nationellt avhopparprogram, som komplement till den verksamhet som bedrivs i olika regioner, för att underlätta avhopp från extremistmiljöer. Människor ska inte behöva känna sig så trängda socialt och ekonomiskt att de finner extremistiska miljöer attraktiva.
Vi bör även satsa särskilt på att motarbeta finansiering av terrorism. Där gäller det både att bekämpa finansiering av terrororganisationer inom Sverige och att förhindra att pengar från Sverige bidrar till terror utomlands.
I relation till de målen är det internationella samarbetet oerhört viktigt, särskilt inom EU och genom Europol, för att kartlägga finansieringskällor och överföringsmetoder. För att bekämpa terrorfinansiering effektivt bör vi även stärka arbetet mot penningtvätt. Relevanta myndigheters kapacitet måste stärkas.
I den nationella strategin anger regeringen som inriktning att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska fortsätta att utveckla sitt samarbete med andra myndigheter och relevanta privata aktörer för att intensifiera arbetet med att bekämpa finansiering av terrorism.
Regeringen skriver också att de brottsbekämpande myndigheterna bör fortsätta att utveckla kunskaps- och erfarenhetsutbytet om hatbrott och demokratihotande brottslighet och förbättra förmågan att identifiera ideologiska komponenter i olika typer av brott. Att utveckla samarbetet mellan aktörer och kunskaps- och erfarenhetsutbytet är mycket viktigt, men regeringen ger ingen konkret vägledning till myndigheterna om hur arbetet ska utvecklas. Miljöpartiet menar därför att skrivelsen kan kompletteras med fler konkreta åtgärder.
Avslutningsvis vill jag nämna vikten av långsiktighet och samsyn i de här frågorna. För att arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism ska ge effekt över tid bör den politiska inriktningen ligga fast. Därför tänker vi att det vore glädjande om regeringen kunde ta initiativ till en ny blocköverskridande överenskommelse på området.
2025-04-09 18:28:02
Ulrika Westerlund
Fru talman! Ämnet för dagen är terrorism. Jag tänkte ägna några minuter åt det, och då kanske främst åt den inhemska terrorismen.
Till att börja med är terrorism en handling som är ägnad att skapa rädsla. Det är genom rädslan som man vill påverka folk, beslutsfattare, myndigheter, företag eller stater. Rädslan ska sedan göra så att människor gör som terroristen vill.
I klarspråk säger terroristen: Om ni inte gör som jag vill, om ni inte tycker som jag vill, då spränger jag er. Jag struntar i att ni är oskyldiga. Jag struntar i om ni är barn. Jag spränger er eller jag skjuter er. Ni ska dö, för ni tycker och vill inte som jag.
Det är vad terroristen säger. Han eller hon hotar demokratin, hotar tryggheten i samhället och hotar människors liv, genom att begå våldshandlingar och skapa rädsla.
Den inhemska terrorismen är terrorhandlingar som begås av personer här i Sverige. Under många år vet jag att det i varje fall inom polisen inte talades så mycket om ifall det skulle bli en terrorattack i Sverige. Det talades mer om när det skulle bli en terrorattack i Sverige. Nu år 2025 har vi haft ett par terrorattacker, och varje år avslöjar Säkerhetspolisen planerade attacker i Sverige.
Fru talman! Det är alltså fortfarande i allra högsta grad aktuellt att prata om risken för kommande terrorattacker. Vi får inte vara naiva, vi får inte blunda och vi får inte sluta att vara på tårna när det kommer till att prata om terrorbekämpning.
Det jag med oro ser på just nu är hur unga personer i Sverige i dag alltmer radikaliseras. Det måste vi prata mer öppet och nyktert om. Det handlar om allt från högerextremism och religiös extremism till konspirationsteorier och kvinnohat. Det finns många där ute som är mottagliga för manipulation och påverkan. De är lätta att övertyga.
På internet i dag sprids allt ifrån hat och propaganda till försköning av våldsamma attentat. För en ung människa, kanske knappt tonåring, kan det vara lätt att ryckas med. Man får en tillhörighet, man får en gemenskap och man blir sedd. Man får en vägledning och kanske till och med en mening med livet.
Vi vet att unga personer är lätta att påverka. De har inte samma möjlighet eller förmåga att ifrågasätta som vuxna. Det är också svårt att komma åt de här unga. De rör sig på forum som för en vuxen, en förälder, kan vara svåra att känna igen. De kan se ganska normala ut. Det kan vara ett gejmingforum eller ett Tiktok-konto.
Det är små budskap som sedan, inte sällan med hjälp av algoritm, växer till mer konkreta åsikter, mer radikala åsikter och åsikter som sedan blir en sanning. Helt plötsligt har vi en tonåring med radikala åsikter som är beredd att begå våldsbrott för sakens skull.
Det här måste vi alla jobba aktivt mot. Vi vill inte och vi ska inte fostra terrorister i Sverige.
Fru talman! När det slutligen kommer till den internationella terrorismen säger jag som jag har sagt här i kammaren tidigare: Ingen terrorist ska bo, planera eller verka i Sverige. En terrorist ska helt enkelt inte vistas i Sverige.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 10 april.)
2025-04-09 18:33:18
Martin Melin
Fru talman! Det gläder mig att det finns tydlighet och stringens i Vänsterpartiets hållning i frågan. Det gör det enklare att debattera.
Uppfattningen är glasklar. Säkerhetspolisen kommer inte att vilja lyfta upp några ärenden där deras underrättelser exponeras i allmän domstol. Detta är ett upplägg som har fungerat förhållandevis väl genom åren.
Men min fråga var kanske inte om Vänsterpartiet vidhåller sin ståndpunkt i frågan. Eftersom vi nu vet att Magdalena Andersson inte säger nej till Vänsterpartiet i en framtida regering undrar jag lite, på temat säkerhet och terrorism, om Vänsterpartiet kommer att lyfta upp ett sådant krav mot en rödgrön regering. På så sätt skulle man äventyra möjligheten som finns i dag att under väldigt strikta förhållanden kunna utvisa personer som utgör ett hot mot rikets säkerhet.
Jag tycker att det är en bra möjlighet som Säkerhetspolisen har i dag. Den borde användas mer. Men med Vänsterpartiets politik blir det svårare för Sverige att utvisa utlänningar som utgör ett säkerhetshot, under de förutsättningar som lagen i dag beskriver.
Är det ett krav som Vänsterpartiet kommer att ställa för att kunna ingå i en rödgrön regering?
2025-04-09 18:09:56
Adam Marttinen
Fru talman! Jag vill till att börja med bekräfta det som ledamoten Nordborg lyfter upp när det gäller betydelsen av det arbete som bedrivs av CVE, Center mot våldsbejakande extremism. Vi är helt eniga om att det är ett väldigt viktigt arbete.
Vi ser även att mycket av den historiska brottsförebyggande offensiv som regeringen nu genomför också har betydelse vad gäller rekrytering till våldsbejakande extremism. Där tror jag att vi till stora delar är överens.
De senaste åren har Vänsterpartiet dock konsekvent röstat nej till i stort sett varje skärpning av svensk terroristlagstiftning. Det vore inte något större bekymmer om det var enbart Vänsterpartiet som röstade nej. Men vi vet att Vänsterpartiet är väldigt offensiva och bestämda med att man vill ingå i en framtida rödgrön regering, om olyckan skulle vara framme.
Regeringen är nu i ett läge där vi förbereder skärpningar av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Om denna lagstiftningsprodukt skulle ligga på bordet hos en nytillträdd rödgrön regering där Vänsterpartiet ingår, kommer Vänsterpartiet då att blockera skärpningar av svensk terroristbrottslagstiftning?
2025-04-09 18:12:21
Mikael Damsgaard
Fru talman! Tack, Adam Marttinen, för en preciserad fråga!
Först och främst tror jag att vi alla är medvetna om att om det ska bli ett regeringssamarbete, oavsett konstellation, krävs det förhandlingar. Vänsterpartiet är långt ifrån att vara framme vid en kravlista, att vi skulle önska det här och det här som förutsättning för att gå in i en rödgrön regering. Vi önskar att göra det, men kravlistan är inte klar. Därmed lämnar jag öppet om detta skulle vara något som ingår i vår kravlista.
2025-04-09 18:11:18
Gudrun Nordborg
Fru talman! Jag har full förståelse för att regeringsförhandlingar måste få ha sin gång. Men det är ändå intressant att diskutera och ta del av ledamotens bild av Vänsterpartiets röda linjer. Det här är en fråga där Vänsterpartiet konsekvent har röstat nej på ett väldigt ideologiskt och - får jag lov att säga - ändå rakryggat sätt, även om vi har helt olika perspektiv och ingångar i frågan.
Det vore därför intressant att få ta del av ledamotens egen bild av om detta är en fråga där Vänsterpartiet skulle kunna vika sig för att Socialdemokraterna vill någonting annat, eller om man kommer att stå upp för sina principer och sin uppfattning i en sådan regeringsbildning.
Jag är också nyfiken när det gäller frågan om återkallande av medborgarskap på grund av terroristbrottslighet, som har varit uppe tidigare i debatten. Grundlagskommittén kom ganska nyligen med ett förslag om att skapa vissa möjligheter för det. Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig mot kommitténs förslag.
Anser ledamoten att det är rimligt att en person med dubbelt medborgarskap som har begått mycket allvarlig brottslighet, som står under Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion, ändå ska kunna behålla sitt svenska medborgarskap och komma tillbaka och leva i Sverige?
2025-04-09 18:15:52
Mikael Damsgaard
Fru talman! Tack, Mikael Damsgaard, för frågan!
Jag är glad att vi är helt överens om att rikta beröm till Center mot våldsbejakande extremism. De gör ett oerhört värdefullt arbete. Det arbetet borde få ytterligare ekonomiskt stöd, så att resurserna hos kommuner och regioner kan förstärkas så att man verkligen kan verkställa de förslag på åtgärder som kommer via bland annat Center mot våldsbejakande extremism.
När det gäller frågan kan jag återigen säga, så som jag svarade i förra replikskiftet, att ingenting är bestämt om vad som kommer att stå på en eventuell kravlista inför en eventuell rödgrön regering.
En rödgrön regering skulle vara en lycka, tycker jag, för vårt parti och för Sverige, inte en olycka. Men då kommer våra vitt skilda politiska uppfattningar att bli väldigt tydliga. Vi prioriterar inte på samma sätt. Jag är övertygad om att vi tillsammans i en rödgrön majoritet kan genomföra väldigt viktiga förändringar för Sverige, och de skulle kanske dra undan mattan för att vi skulle behöva diskutera strängare lagstiftning.
2025-04-09 18:14:09
Gudrun Nordborg
Fru talman! Tack, Mikael Damsgaard, för ännu vassare och tydligare frågor!
Jag vill återvända till att det handlar om en kontext när det gäller vilka förhandlingar som skulle komma upp inför en eventuell rödgrön regering. Jag är inte säker på att detta kommer att vara en av de allra viktigaste frågorna. Den kommer kanske inte ens att vara med på en lista i förhandlingarna. Det återstår verkligen att se.
Mina personliga värderingar, som vi egentligen inte ska lyfta upp i de här politiska sammanhangen, är att jag är kritisk till att man ständigt krymper möjligheten för dem som är invandrare att stanna i Sverige. När det handlar om detta exempel, om det skulle vara ett mycket allvarligt terrorbrott, tror jag att också jag kan tänka mig att personen blir utvisad.
Jag tycker dock, återigen, att vi ibland hamnar otroligt fel i justitieutskottet. Vi är i och för sig satta att hantera framför allt lagstiftningsfrågor. Men vart tar våra värderingar vägen? Vad ska vi uppskatta? Vad ska vi värdera högt?
Vi är ense om att vi tar avstånd från terrordådet som skedde på Drottninggatan, vilket har nämnts flera gånger i debatten här i dag. Men vi har högtidlighållit minnet av det med ett monument som är fyllt av värme och hyllar den solidaritet som växte fram som en oerhörd motkraft till terrordådet. Det är sådan solidaritet jag vill se växa i Sverige.
2025-04-09 18:17:48
Gudrun Nordborg