Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Debatt i text

• Herr talman! Målet för den svenska budgetpolitiken i EU fastställdes, som Charlotte Quensel nämnde, av riksdagen redan 1994 och innebär att Sverige ska prioritera gemensamma problem som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda medlemsländerna för sig. Sverige ska också verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde ska prioriteras. Sverige ska också verka för en mer kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel. Detta har vi beslutat i riksdagen.

  Det betänkande vi nu debatterar är en del av regeringens budgetproposition. Förslaget innebär kortfattat att riksdagen beslutar om ett anslag om knappt 48 miljarder kronor som avgift till Europeiska unionen nästa år och bemyndigar regeringen att ingå de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2024. Jag vill här passa på att yrka bifall till utskottets förslag.

  Mötet i Europeiska rådet för en dryg månad sedan hade konkurrenskraft som huvudtema. Jag vill börja med att ge statsministern och regeringen en eloge för det svenska ordförandeskapet i EU förra året. Sverige försökte med energi och envishet lyfta frågorna om EU:s konkurrenskraft, och det lyckades.

  Om inte Sverige hade lyckats få upp dessa frågor på EU:s agenda under sitt ordförandeskap hade knappast Europeiska rådet haft konkurrenskraft på agendan över huvud taget. Detta visar att ett framgångsrikt ordförandeskap sätter tydliga spår i EU under ganska långt tid och att det hårda svenska arbetet nu fortsätter att driva utvecklingen framåt i unionen. Det är verkligen avgörande att EU tar dessa frågor på allvar, för EU släpar efter ordentligt när det gäller konkurrenskraft.

  Förhoppningsvis inser EU:s medlemsstater att det behövs konkreta åtgärder om EU:s konkurrenskraft ska stärkas. EU har 450 miljoner invånare och 30 miljoner företag, och det är dags att ta vara på den potential som detta innebär. Den omfattande rapporten från Mario Draghi om EU:s konkurrenskraft är en bra grund att bygga vidare på. Det förtjänar att påpekas och är mycket glädjande att Sverige i rapporten förs fram som ett föredöme inom EU.

  Samtidigt finns en risk för att man återigen inbillar sig att man kan lösa alla problem med mer EU-byråkrati och mer upplånade EU-medel. Men konkurrenskraft kan inte köpas för lånade pengar. Det brukar inte heller vara politiker, vare sig på EU-nivå eller nationellt, som är bäst på att besluta vilka nya företag, branscher eller innovationer som det är värt att satsa på för framtiden. Politikernas viktigaste roll är att skapa goda förutsättningar för företagande, produktivitet och tillväxt i EU som helhet och i varje enskilt medlemsland.

  Om EU ska lyckas måste EU:s medlemsstater framför allt göra nationella reformer och inte vänta sig att EU ska lösa allt som är jobbigt att reformera nationellt. Medlemsavgifterna för Sverige och andra nettobetalare måste samtidigt hållas på en rimlig nivå för att man ska kunna uppnå en folklig acceptans hos invånarna i de länder som är nettobetalare till EU, däribland Sverige.

  Herr talman! Ytterligare ett skäl att hålla nere EU:s budget och inte skapa nya gemensamma lånefinansierade fonder är den bristande ekonomiska kontrollen i EU. De ekonomiska felen i EU:s budget ökar och nådde förra året enligt EU:s revisorer den högsta nivån på tio år. Hela 5,6 procent av EU:s utbetalningar var felaktiga. Det är enorma summor vi talar om.

  EU:s revisionsrätt anser att räkenskaperna innehåller väsentliga fel, och kritiken från revisorerna är på den hårdaste nivå som är möjlig. 20 ärenden har lämnats vidare till EU:s byrå för bedrägeribekämpning, och 17 ärenden har överlämnats till Europeiska åklagarmyndigheten.

  Man kan bara konstatera att ju mer pengar EU ska hantera, desto sämre blir kontrollen. Detta är ett starkt argument för att inte utöka EU:s budget och att inte skapa en massa nya fonder och göra ytterligare gemensam upplåning.

  Herr talman! Sverige är en stor nettobetalare till EU, och det är svenska skattebetalare som står för pengarna. Det förpliktar att vi noga följer upp hur EU:s medel används, att vi verkar för att EU:s budgetramar respekteras och att vi är restriktiva mot nya stora ofinansierade utgifter. Den moderatledda regeringen har ett betydligt större engagemang i dessa frågor än föregående regering, och vi har också tydligt stöd i finansutskottet och EU-nämnden att driva linjen att EU ska respektera de finansiella ramarna i den fleråriga budgeten, motverka fusk och slarv med EU:s medel och verka för realistiska prognoser. Vid behov av mer pengar bör man i första hand prioritera i befintlig budget. Den svenska regeringen driver med kraft på i denna riktning tillsammans med andra budgetrestriktiva medlemsstater. Men tyvärr var det, som Charlotte Quensel nyss nämnde, bara Sverige som orkade gå hela vägen när det gällde det senaste budgetbeslutet.

  Herr talman! Jag är nu inne på mitt 19:e år som ledamot i Sveriges riksdag och har sedan ett antal år haft äran att vara ordinarie ledamot i både finansutskottet och EU-nämnden. Jag vill därför avslutningsvis önska både ledamöterna och inte minst våra fantastiska och kunniga tjänstemän i finansutskottet och EU-nämnden en riktigt god jul och gott nytt år. Det gäller förstås även talmannen och tjänstemännen i kammaren.

  (Applåder)

  2024-12-18 12:31:49

  

  Jan Ericson

• Herr talman! Vid årsskiftet har Sverige varit medlem i Europeiska unionen i 30 år. Under dessa år har EU utvecklats och fått nya medlemmar, och mer och mer makt har flyttats över till Bryssel. Samtidigt har EU:s administration och budget svällt och blivit enormare.

  Europa har aldrig varit så rikt och samtidigt så ojämlikt. Ojämlikheten mellan dem som har och dem som inte har breder ut sig såväl inom länder som mellan länder i Europa. EU:s svar på den finanskris som tog sin början 2007 var ännu mer av den högerpolitik som hade skapat krisen. Banker räddades, medan kostnaderna fick bäras av alla oss andra.

  Den växande ojämlikheten har skapat en grogrund för nationalister och rasister som nu inskränker demokratin. Med högerns hjälp tar de makt i Europa genom en retorik och en politik som sparkar nedåt. Den nytillträdda EU-kommissionen har för första gången en högernationalistisk viceordförande.

  För Vänsterpartiet är demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer inte förhandlingsbara. Vi försvarar FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, där mötesfrihet, organisationsfrihet, strejkrätt, yttrandefrihet och allmänna, fria och hemliga val framhålls som nödvändiga beståndsdelar i ett demokratiskt samhälle. Lika stor vikt lägger vi vid sociala framsteg och förbättrade levnadsvillkor. Det innebär att rätten till arbete, utbildning, bostad, vård, omsorg och kultur är nödvändig för ett människovärdigt liv och ett demokratiskt samhälle. Respekten för rättsstatens principer är central för varje demokratiskt samhälle och för respekten för de mänskliga rättigheterna.

  Runt om i världen ser vi nu en oroväckande utveckling med krympande utrymme för demokratin. Det pågår en repressiv utveckling i en tredjedel av Europas länder. Vänsterpartiet menar att Sverige måste arbeta aktivt inom Europa, inte minst i EU men också i Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, för att vända denna negativa och oroväckande utveckling där demokratin krymper.

  Herr talman! I den nya kommissionen kan vi också se tydliga tecken på högerpolitikens nedprioritering av klimatarbetet. I stället för ett EU som tagit ledningen i klimatarbetet ser vi nu ett EU som backar. De kommissionärer som har ansvar för miljö- och klimatarbetet har också fått ord som "konkurrenskraftig" och "tillväxt" i sina arbetsbeskrivningar.

  Klimatkrisen är akut, och vi har bara några få år på oss att ställa om. Att snabbt anpassa våra samhällen så att vi lever bättre och utvecklar välfärden inom de planetära gränserna är en ödesfråga för oss som planet.

  EU:s centrala klimatpolitiska verktyg har kommit att bli utsläppshandel med pris på koldioxid, men detta system är inte tillräckligt för att möta den klimatkris vi befinner oss i. Ska klimatomställningen bli möjlig måste Sverige och andra EU-länder genomdriva en vänsterpolitik med stora gröna investeringar som de facto minskar efterfrågan på koldioxid i ekonomin.

  De investeringar som krävs har länge hindrats av centralism, detaljreglering och krav på marknadsanpassning från Bryssel. Höga priser på ren el, dyr och privatiserad järnväg och hinder för en bred och modern bostadspolitik gör att vi inte effektivt nog ställer om från fossilt till förnybart. De EU-regler som bromsar eller motverkar den nödvändiga omställningen, såsom energimarknadsreglerna, järnvägsliberaliseringen och rigida statsstödsregler, måste överges eller reformeras. Fortsätter EU:s marknadsliberala tvångströja att hindra Sverige från att genomföra klimatomställningen kommer vi inte att nå klimatmålen. Här välkomnar vi, till skillnad från övriga partier, de förslag som finns om att statsstödsreglerna behöver reformeras.

  Attackerna på välfärden och arbetsrätten i många EU-länder utgör ett allvarligt hot mot jämställdheten. EU:s påtvingade åtstramningspolitik har slagit extra hårt mot kvinnor. Kvinnor drabbas hårdast när välfärden skärs ned och arbetsvillkoren försämras.

  Vänsterpartiet driver krav på ekonomisk rättvisa för kvinnor. Våra skattepengar ska gå till att öka jämlikheten inom och mellan länder och till att lösa miljö- och klimatutmaningarna. Vi motsätter oss militarisering, räddningspaket till spekulationsglada banker och en inhuman asylpolitik med gränspoliser och läger för asylsökande i EU:s grannländer.

  Sveriges riksdag kan inte påverka själva utgiften inom EU-budgeten mer än genom de förhandlingar som regeringen har med övriga medlemsländer. Med stöd av en enig EU-nämnd reserverade sig dock Sverige som enda land mot budgeten för 2025. Det är att ta ansvar för skattebetalarnas pengar och vara en stolt kärnmedlem av den grupp som kallas frugala fyran.

  I EU-parlamentet sprack dock den svenska enigheten då Liberalerna tillsammans med Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för en höjd EU-budget och därmed en höjd svensk EU-avgift. Moderaterna lade ned sina röster, och Kristdemokraterna höll den svenska positionen. De tre regeringspartierna lyckades alltså rösta på tre olika sätt, av tre möjliga, i Europaparlamentet. Man måste ändå säga att denna splittring är imponerande. Den bådar inte gott inför framtida budgetförhandlingar, om regeringen klarar att hålla ihop.

  Herr talman! Jag har i dag inget annat förslag än det förslag till beslut som utskottet har. Därför vill jag bara passa på att önska talmannen, alla våra kära tjänstemän och mina kollegor en riktigt god jul och ett gott nytt år.

  2024-12-18 12:37:47

  

  Håkan Svenneling

• Herr talman! Denna debatt handlar om EU-avgiften. Men Centerpartiets reservation under en särskild punkt handlar om den svenska regeringens klimatpolitik inom EU, dess ingångsvärden för diskussionerna om detta och om EU:s budget. Ni får därför ursäkta mig om det som jag kommer att uppehålla mig vid är klimatpolitik inom ramen för den här diskussionen. Jag yrkar också för sakens skull bifall till Centerpartiets reservation.

  Om en månad tillträder Donald Trump. Han har tydligt markerat att USA inte kommer att ta något som helst ledarskap eller ansvar i klimatfrågan. I västvärlden, som vi ändå tillhör, ankommer det därför nu på EU, vår egen sammanslutning, att ta på sig ledartröjan och på Sverige att ta på sig ledartröjan i EU.

  Vi har sett hur de våldsamma naturkatastroferna har drabbat oss i världen under året, allra senast den fruktansvärda katastrofen som drabbat den franska ön Mayotte. Där har min franska parlamentsledamotskollega från just Mayotte, Estelle Youssouffa, fått oroa sig för den fysiska säkerheten och överlevnaden för sin familj och de tusentals människor som fått sina hem totalkvaddade.

  Detta understryker återigen vilka enorma konsekvenser det får för människor men även för vår ekonomi om vi inte förmår hantera klimatkrisen, trots att vi egentligen har alla teknologiska och ekonomiska instrument för att agera nu.

  Ur det perspektivet är det tragiskt hur den här regeringen i en allt tjockare dimma av retorik, bortförklaringar och akronymer inte bara har gjort det fossila så mycket billigare utan medvetet gjort det fossilfria så mycket dyrare, så dyrt att vanligt folk inte har råd att välja det. Det är så till den milda grad att skatten nu är högre per kilowattimme på grön el än på fossil olja, så till den milda grad att andelen elbilar, herr talman, minskar i Sverige för att folk helt enkelt inte har råd med dem, så till den milda grad att utbyggnaden av vindkraft till havs nästan helt avstannat och så till den milda grad att just den elektrifiering som regeringen påstår att den vill ha tvärbromsar. Enligt de realistiska prognoser som görs av oberoende bedömare har vi därmed fullständigt skjutit våra möjligheter i sank att nå de ESR-mål som vi förbundit oss till inom EU till 2030. Vi missar dem med 7-11 miljoner ton koldioxid.

  Parallellt med att dessa ambitioner i Sverige har minskat gentemot EU:s hotas även Sveriges ambitioner för EU:s klimatpolitik. På EU-nivå har regeringen valt en strategi för energiförsörjningen och för våra elpriser som konsekvent har försatt Sverige i underläge och som nu omvandlat Skåne till något slags krockkudde för prisskillnaderna mellan Sverige och Tyskland. I stället borde Sverige, som denna reservation lyfter fram, inför kommande EU-budgetar driva att medlen till EU:s energisamarbete och det europeiska elnätet dubbleras, så att den europeiska kontinenten förmår att försörja sig själv med fossilfri el och förmedla den mellan länderna på kontinenten utan att notan ständigt hamnar hos skånska och sydsvenska hushåll.

  Prat i stället för ledarskap kommer varken att klara klimatkrisen eller energipriserna i Sverige eller EU. Antingen får regeringen byta klimat- och energistrategi eller så får Sverige byta regering, herr talman.

  (Applåder)

  2024-12-18 12:20:01

  

  Martin Ådahl

• Herr talman! Vi ska nu debattera Sveriges avgift till Europeiska unionen för 2025. Förslaget är att drygt 47 miljarder ur statens budget ska gå till EU-avgiften och att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2025.

  De senaste åren har inneburit stora ekonomiska och politiska utmaningar i EU. År 2021 beslutades om långtidsbudgeten för EU som ska gälla fram till 2027. Överenskommelsen om långtidsbudgeten innehöll även ett så kallat återhämtningsinstrument, Next Generation EU, och EU:s coronafond. Detta instrument togs fram i syfte att motverka de negativa ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin.

  Man har också under året nått en överenskommelse i EU om ett flerårigt ekonomiskt stöd till Ukraina, vilket är mycket viktigt. Parallellt med detta har man också beslutat om ett flertal sanktionspaket med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, det femtonde paketet bara häromdagen.

  Ukraina kämpar för sin frihet, sitt självbestämmande och sin demokrati. Men de kämpar också för Sverige och hela Europas säkerhet, vår frihet och vårt sätt att leva. Därför måste vi och hela Europa stå vid Ukrainas sida tills den sista ryska soldaten har lämnat landet.

  Herr talman! För ett par veckor sedan röstades det i Europaparlamentet om EU:s årsbudget för 2025. Det var en lång och utdragen förhandling där rådet och parlamentet landade i ett förlikningsförslag som inte kan ses som något annat än ett stort misslyckande för den svenska regeringen.

  En fråga i årets budgetprocess har handlat om hur man ska hantera räntekostnaderna från återhämtningsfaciliteten som togs fram för att hjälpa medlemsländerna att återhämta sig ekonomiskt efter pandemin samt bidra till EU:s gröna och digitala omställning.

  För att finansiera återhämtningsfaciliteten har EU-kommissionen lånat upp pengar, vilket innebär att de ökade räntekostnaderna också har påverkat EU:s budget stort. I kommissionens initiala prognoser bedömdes det att kostnaderna från räntorna skulle ligga på 5 miljarder euro 2027. Nu ligger de på nära 5 miljarder euro redan nästa år. Det är nästan en fördubbling. För 2027 kan räntorna komma att stiga till närmare 9 eller 10 miljarder euro.

  Herr talman! I stället för att anpassa kostymen efter det ekonomiska läget ställde sig rådet och Europaparlamentet bakom ett förslag där man inte gör några omprioriteringar inom budget för att betala för räntorna. I stället använder man sig av krisinstrument och outnyttjade åtaganden som får ett direkt genomslag på Sveriges medlemsavgift till EU.

  Det här är ohållbart. I ett läge där många svenska och europeiska hushåll kämpar med höga räntor, stigande matpriser och höjda boendekostnader väljer alltså parlamentet att skicka notan för de ökade räntekostnaderna till medlemsländerna och deras medborgare.

  Målet för den svenska budgetpolitiken i EU är att prioritera gemensamma utmaningar inom ett antal områden som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda medlemsländerna. Sverige ska också verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU.

  Det är ett tufft ekonomiskt läge, men det är inte hållbart att EU nu slår in på en väg där vi använder oss av krispengar och buffertar för att betala av på skulder. EU står inför stora utmaningar de kommande åren, inte minst klimatkriser och vår säkerhet. Då behöver vi se till att vi har buffertar för att kunna investera i att stärka EU:s motståndskraft. Att EU vill lägga dessa buffertar på att betala räntor är oansvarigt.

  Inför hanteringen av EU:s budgetförhandlingar hade en enad EU-nämnd gett mandat till Sveriges regering att positionera sig som ett återhållsamt EU-land. Men den svenska regeringen lyckades inte driva igenom Sveriges hållning i förhandlingarna. Man lyckades inte ens hålla ihop sina egna, det vill säga Tidöpartierna, vid omröstningen. Det var en stor röstsplittring. Det var, som någon uttryckte sig, rent ut sagt rörigt på den svenska EU-fronten. Detta skickar en splittrad signal från Sveriges regering, och det gör det svårare för Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson i fortsatta förhandlingar.

  Socialdemokraterna i parlamentet röstade nej, just för att man vill se en mer ansvarsfull hantering av de ökade räntekostnaderna. Man vill inte se notan skickas till de svenska skattebetalarna.

  Den SD-ledda regeringen tar inte ansvar vare sig i EU eller i Sverige. Sverige står inför stora prövningar. Även om inflationstakten nu har mattats av pressas vi av höga priser, rekordhög arbetslöshet och en tillväxt i Europas bottenliga. Från att ha varit ett land där bnp har ökat och utsläppen minskat är vi nu ett land i bottenligan både vad gäller tillväxt att nå uppsatta klimatmål.

  Sverige har tidigare varit känt, inte minst inom EU, för att vi har legat långt framme vad gäller att kombinera ökat välstånd och en ökad välfärd med att kunna ställa om. Vi har varit ett föredöme och pådrivare inte minst inom den gröna omställningen. Vi måste ställa om för att hantera klimatkrisen. Det går inte att vänta eller sätta klimatpolitiken på paus.

  Herr talman! Vi befinner oss just nu i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Vi har krig i vårt närområde men också runt om i världen. Vi har politisk turbulens i Europa, och under början av nästa år kommer vi att få se Trump ta över presidentskapet i USA. Det är lätt att känna sig uppgiven, herr talman.

  Vi socialdemokrater står fast vid att Sverige ska vara en stark röst för ett EU som håller ihop, inte minst i en osäker tid. Vi kommer att fortsätta bedriva en politik för att Sverige ska byggas rikt, ta vara på den gröna omställningen och möta upp med ett samhällsbygge där vi åter är ett föredöme i EU.

  Med detta, herr talman, vill jag önska allihop en riktigt god jul och ett gott nytt år.

  (Applåder)

  2024-12-18 12:12:22

  

  Gunilla Carlsson

• Herr talman! Budgeten för EU-avgiften 2025 landar på strax under 48 miljarder kronor. Avgiften utgår från den så kallade MFF:en, det vill säga långtidsbudgeten som just nu löper från år 2021 till och med år 2027.

  Sverige har som enda medlemsstat röstat nej till årets EU-budget. När nya utgifter dyker upp vill vi se omprioriteringar, inte ökade kostnader. Dessvärre är Sverige mer eller mindre ensamt om att på riktigt kräva budgetdisciplin. Det är något som många medlemsstater har svårt att klara ut även när det gäller deras budgetar hemma. Stora ekonomier som Tyskland, Italien och Frankrike har ofantliga problem, bland annat på grund av dåligt skötta statsfinanser, vilket de för vidare in i EU. Resultatet är en årsbudget som inte håller sig inom ramen. Sverige kommer att få ökade avgifter, men med hur mycket är oklart i dag.

  Sverigedemokraterna röstade nej till nu gällande MFF. Skälen till det var många. Bland annat såg vi inte hur budgeten och den enorma återhämtningsfonden Next Generation EU om tillsammans cirka 20 000 miljarder kronor skulle leda till utlovad tillväxt inom unionen annat än tillfälligt. Tyvärr ser det ut som att vi får rätt. Tillväxten i EU är mager. Jämfört med till exempel USA har unionen länge sackat efter när det gäller konkurrenskraft.

  Sverigedemokraterna varnade också för att om vi en gång släpper igenom en gemensamt upplånad fond kommer flera medlemsstater att se det som ett smidigt sätt att fortsätta flytta ekonomiska tillgångar från välskötta medlemsstater till misskötta dito. Nu har hotet om en ny gemensam fond dykt upp som en inte alltför avlägsen mardröm.

  I den så kallade Draghirapporten kan man läsa att lösningen på unionens problem är en ny fond. Översatt till svenska kronor handlar det om över 9 000 miljarder varje år. Detta ska pumpas in för investeringar i unionen. EU kommer att bli ett nytt Klondike för lycksökare inom bland annat digitalisering och den gröna omställningen. Kommande generationers skattebetalare får plocka upp notan, samtidigt som unionen för all framtid blir hårt skuldsatt.

  Herr talman! Sverigedemokraterna vill se en EU-budget som utgår från det som vi röstade om 1994. Vi ska fokusera på det absolut viktigaste som bäst löses gemensamt. Vi vill se sänkta kostnader och ökat självbestämmande för medlemsstaterna, inte, som i dag, tvärtom.

  Stödet till Ukrainas försvar mot Ryssland är den enda kostnad som vi vill se och faktiskt borde behöva ta utanför budgeten.

  För att unionen ska ha en möjlighet att konkurrera med omvärlden behöver medlemsstaterna ta större ansvar på hemmaplan.

  Vi ser i dag medlemsstater som vill att unionen ska ta ett gemensamt ansvar för försvaret. På så sätt vill man minimera sina egna kostnader för försvar. Samtidigt är det först i år som flertalet av Natoländerna investerar tillräckligt mycket i sina försvar, men de dras med åratal av försvarsunderskott i sitt bagage.

  Medlemsstaterna måste också ta ansvar för att förse sina invånare och företag med planerbar basenergi. I EU finns ingen teknisk eller ekonomisk ursäkt för att länder inte har tillräckligt med egen planerbar basenergi. Dagens elfattigdom är resultatet av katastrofal politik. Detta om något sänker konkurrenskraften och tillväxten.

  Statsskulderna i de flesta medlemsstater måste ned. Den gemensamma bruttoskulden för euroländerna ligger på 88,6 procent av bnp. Här finns en viktig förklaring till att flera av euroländerna vill att kostnaderna för nya lån ska flyttas över på samtliga medlemsstater. Det är dyrt att betala ränta på skulder - det vet alla som har stora bolån.

  För länder som Italien, Frankrike och Spanien, som har skulder på över 100 procent av bnp, går en stor del av statsbudgetarna till att betala räntor. Sverige har en annan syn på skuldsättning. Vår statsskuld är 31,5 procent av bnp.

  Herr talman! Ju mer EU kostar svenska skattebetalare, desto mindre ekonomiska resurser har vi att satsa i Sverige. Med denna årliga beska syn på EU avslutar jag med att yrka bifall till propositionen och önska talmannen med presidium, tjänstemännen, åhörare - det är ont om dem i dag - och kollegorna i finansutskottet en härlig julhelg och ett riktigt gott nytt år.

  (Applåder)

  2024-12-18 12:24:57

  

  Charlotte Quensel

• Herr talman! Vi lever onekligen i oroliga tider. Jag tänker inte minst på det vidriga anfallskrig som Ryssland bedriver mot och i Ukraina.

  Det var också i oroliga och svåra tider som grunderna till dagens EU lades av de tre kristdemokraterna Adenauer, Schuman och De Gasperi. Det var i ett Europa som fortfarande låg i ruiner efter andra världskriget och präglades av både rädsla och hopplöshet. Då stakades en ny kurs ut för Europa. Men det var inte en kurs som handlade om huruvida svenskt snus skulle tillåtas, att införa gemensamma krav på dygnsvila eller böjningskoefficienten på gurkor. De kristdemokratiska statsmännen ville binda de europeiska länderna närmare varandra, detta för att vi skulle kunna hantera tider av oro och kris. Här har de fått rätt, än så länge, och Vladimir Putin har fått fel.

  Sverige behöver EU, och EU behöver Sverige. Även om jag ser att EU är mycket mer än pengar och avgifter vill jag understryka att Kristdemokraterna är och förblir en garant för att EU inte ska ges obefogad makt. Det måste finnas en röd linje politiskt: Det som kan beslutas hemma vid köksborden i Sverige ska inte klåfingriga byråkrater i Bryssel ha tassarna i. Sverige är inte heller och ska inte vara en mjölkkossa för en allt dyrare överbyggnad som drivs på av politiker med federalistiska drömmar om ett Europas förenta stater eller för att hålla länder med dålig ekonomisk styrning under armarna.

  Kristdemokraterna är Europavänner. Det innebär att vi också ska ta till vara hennes anda och hennes arv. Visst ska vi ha en inre marknad - men också mångfald, respekt för medlemsstaternas särdrag och frihet i solidaritet. Det var denna grundsyn som låg bakom vår slogan i samband med Europaparlamentsvalet i juni i år: "Gränser och frihet." Vi tror nämligen inte att ett EU som försöker göra allt kommer att lyckas. Därför var och är det viktigt att sätta gränser för vad EU ska fokusera på.

  Herr talman! Den svenska avgiften utgår från den långtidsbudget som gäller till och med 2027. För nästa år är avgiften nästan 48 miljarder kronor.

  Det faktum att Sverige betalar mer i medlemsavgift till EU än vad vi får tillbaka i rena bidrag är inte lika med att medlemskapet är en dålig affär ekonomiskt. Via medlemskapet har vi nu möjlighet att vara med på den inre marknaden men också att vara en del av de internationella handelsavtal som EU träffar. Det ger oss, både privatpersoner och företag, möjlighet att handla fritt inom EU.

  Det har gjorts en rad uppskattningar kring mervärdet av detta. De är inte speciellt träffsäkra och varierar väldigt mycket, men man menar att detta mervärde av medlemskapet kan värderas till uppemot 300 miljarder kronor.

  Herr talman! Den som lyssnar på detta anförande hör dock att det finns en oro och en kritik mellan raderna. Även om vi i 30 år haft som mål att verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU kan man inte blunda för den utveckling som varit och de problem som finns.

  Även om EU:s regler tillåter en statsskuld på 60 procent av bnp kan vi konstatera att Frankrikes statsskuld för innevarande år blir drygt 110 procent av bnp och väntas bli ännu lite högre nästa år, 112-113 procent. Häromveckan föll den franska regeringen i en misstroendeomröstning, för första gången sedan 1962, som konsekvens av att den försökt tvinga igenom en budget med besparingar för att kunna möta EU:s stabilitetspaktsregler. I Tyskland föll den socialdemokratiske förbundskanslern Scholz i en förtroendeomröstning så sent som i måndags, och nyval sägs vänta i februari. Anledningen var att regeringen var oense om hur man skulle få till näringslivspolitiken för att få fart på tillväxten i Tyskland, som under i princip hela året varit negativ.

  Herr talman! Listan kan naturligtvis göras mycket längre än dessa exempel med Frankrike och Tyskland, men jag tror att alla förstår varför jag väljer just dessa två. Det finns nämligen all anledning för oss svenskar att känna oro men också att vara kritiska. Jag tänker inte minst på vad ordföranden för Europeiska revisionsrätten skriver i förordet till rättens rapport för 2023:

  "Vårt arbete på sammanhållningsområdet" - min kommentar: lite drygt 550 miljarder kronor - "har visat på allvarliga brister i fråga om bristande efterlevnad av dessa regler med en kraftig ökning av felprocenten de senaste tre åren."

  Det här är alltså inte första gången denna typ av allvarlig kritik riktas.

  Herr talman! Jag vill med detta understryka vikten av att vi har en regering och ett samarbetsparti som verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. Jag tror att vikten av att vi har en så tydlig svensk röst, som drar tydliga politiska linjer för vad som är okej och inte, kommer att bli än större i framtiden.

  Med detta, herr talman, vill jag önska dig, talmanspresidiet, kansliet och mina kollegor i riksdagens finansutskott en välsignad och fridfull julhelg samt ett gott nytt år.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 11.)

  2024-12-18 12:44:03

  

  Hans Eklind