Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Debatt i text

Herr talman! I dag debatterar vi finansutskottets betänkande nummer 3, som behandlar statsbudgetens utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.
När jag nu för tredje gången i denna kammare debatterar detta utgiftsområde tänker jag samtidigt tillbaka på alla bra satsningar som vi har gjort från Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen under åren 2023 och 2024. Det skulle ta väldigt lång tid att räkna upp alla, men jag tycker ändå att det är viktigt att nämna några områden.
Vi har tillsammans stärkt de generella statsbidragen till rekordnivåer. Vi har genomfört en mängd riktade satsningar inom bland annat skola, hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Jag kan nämna exempel som en satsning för att korta vårdköer, ett sektorsbidrag till hälso- och sjukvården, ett arbete för att främja psykisk hälsa och en satsning på stärkta skolbibliotek.
Detta var några av de saker vi lyfte fram inför 2024, och det gläder mig att vi har kunnat rikta många bra och viktiga stöd till kommuner och regioner. Till detta ska läggas många andra bra reformer som Sverigedemokraterna förhandlat fram med regeringen, som kommer att skapa bättre förutsättningar för våra kommuner och regioner. Ett exempel jag vill nämna här är kommunernas stärkta roll för det brottsförebyggande arbetet, som är lag sedan 2023 och en viktig del när det gäller att skapa ett tryggare samhälle.
Från och med juli 2025 kommer det att bli lättare för kommuner och regioner att besluta om kameraövervakning på offentliga platser. Det kommer att göra processerna för trygghetsarbete kortare, och det kommer därmed också att minska kostnaderna för att kameraövervaka när kommuner och regioner inte längre behöver lägga samma mängd administration på att kämpa för rätten att få stärka tryggheten för sina medborgare lokalt. Tillståndsprocesser som tidigare har tagit månader är nu med stor sannolikhet ett minne blott, och detta kommer inte en dag för tidigt.
Med fler kameror inom såväl kollektivtrafik som runt sjukhus och på andra offentliga platser kommer också behoven av att i större utsträckning effektivisera nyttan av kameror och andra åtgärder i samarbete mellan kommuner, regioner och polisen. Då behövs lagstiftning som stärker kommunernas krav på brottsförebyggande arbete och också stöd för att förenkla arbetet med att få till stånd olika hjälpmedel för detta. Genom dessa insatser kan vi även stärka den upplevda tryggheten i samhället och på så sätt också få fler att röra sig i offentliga utrymmen.
Herr talman! Den tidigare förda migrationspolitiken, ohållbar och destruktiv för det svenska samhället, har lagts om. Nu är invandringen på rekordlåga nivåer som vi inte sett på 30 år. För nästa år är prognosen att invandringen till Sverige ska minska ytterligare. Med det sagt har vi också skapat bättre förutsättningar för dem med rätt kompetens att kunna arbeta i Sverige.
Den tidigare förda ohållbara migrationspolitiken har påverkat det svenska samhället enormt, inte minst genom framväxten av utanförskapsområden, gängkriminalitet och bidragsberoende. Det har också skapat grogrunden för att barn så unga som åtta, nio och tio år lockats in i gäng med löften om pengar, saker och status. Vi har sett ungdomar som mördar andra unga, och vi har sett helt oskyldiga dö i sprängningar, skjutningar och andra våldsbrott. Att blunda för att invandringen var och är den stora orsaken till detta är att inte vilja se sanningen för vad den är.
Herr talman! När man debatterat den tidigare förda migrationspolitiken har det alltid väckt heta känslor, oavsett om det är i riksdagen, i regioner eller i kommuner. I vissa fall har man inte velat ta debatten, i andra fall har de personer som försökt peka på problemen förlöjligats, hängts ut och hånats.
Men betyder kritik mot den tidigare förda migrationspolitiken att man skulle mena att alla invandrare i Sverige är kriminella? Givetvis inte. Men politiken som förts tidigare har skapat problem när människor som kommit till Sverige aldrig har haft några krav på sig, krav som att lära sig språket, skaffa sig en utbildning eller ett jobb och bli en del av Sverige.
Herr talman! Den numera omlagda migrationspolitiken ändrar också på förutsättningarna för våra kommuner och regioner. Det är svårt att planera för bostäder, skola, sjukvård med mera när människor i antal som är svåra att uppskatta i en tidig planeringsprocess kommer till Sverige. Under tidigare år invandrade 80 000-100 000 personer årligen, och under toppåret 2015 var siffran över 150 000. Det är uppenbart att det skapar problem för ett samhälle att planera och fungera. Trots det hävdade vissa partier envist att det inte fanns någon gräns för hur många som kunde komma till Sverige.
Det krävde stora investeringar från kommuner och regioner i förskolor, skolor, äldreomsorg med mera, med en ökad låneskuld som följd - lån som det ska betalas ränta på och som även ska betalas tillbaka av framtida generationer. Men den ökade investeringsbördan åtföljdes inte av motsvarande ökade skatteintäkter. Vissa mindre kommuner slog också i lånetaket. Man fick helt enkelt inte låna mer pengar till investeringar.
Kommuner och regioner kommer nu att ha bättre förutsättningar framåt att planera för morgondagens samhälle. Sverige behövde en bättre migrationspolitik, och även om det finns mer att göra har vi gjort stora och märkbara förändringar för det svenska samhället. Med en ny migrationspolitik skapar vi också förutsättningar för människor som önskar bli en del av Sverige att få den chansen. Men med den chansen följer också tydliga krav på vad som förväntas i gengäld, vilket är rätt och riktigt.
Det skifte som nu pågår stärker inte bara samhällets trygghet utan också möjligheterna för dem som vill bidra och bli en del av vårt land.
Herr talman! Sverigedemokraterna och regeringen har förhandlat och lagt fram en statsbudget för riksdagen att ta ställning till. Det är en bra budget, med många bra reformer som riktar sig till kommuner och regioner. Bland annat ligger de utökade generella statsbidragen om 10 extra miljarder per år kvar i statsbudgeten för perioden 2024-2026, samtidigt som exempelvis kostnaderna för pensioner, som varit en stor påfrestning för kommuner och regioner under innevarande år, bedöms minska med cirka 50 miljarder för 2025.
Men jag vill också räkna upp några nya reformer i statsbudgeten för kommande år. Vi genomför en förstärkning av kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan, som nästa år får 900 miljoner kronor. För hela perioden 2025-2027 bedöms stödet uppgå till 2,1 miljarder kronor. Vi förstärker kunskapsbidraget med 700 miljoner för 2025. Hälso- och sjukvården får ett nytt sektorsbidrag om 2 miljarder kronor för 2025. Vi förstärker en satsning på psykiatrin med 1 370 miljoner nästa år. Totalt under perioden 2025-2027 uppgår satsningen till 4 470 miljoner kronor.
Som jag nämnde ligger den tidigare utökningen av de generella statsbidragen med 10 miljarder per år kvar även 2025 och 2026.
Jag är nöjd med att vi kan lägga fram en budget som riktar satsningar inom många områden i samhället och särskilt att vi så tydligt kan rikta stöd till bland annat förskola och skola i syfte att höja kvaliteten och stärka kunskapsutvecklingen.
Men det är inte enbart genom satsningar på exempelvis brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete tillsammans med satsningar på välfärden som vi skapar förutsättningar för ett fungerade samhälle. Jag vill även lyfta exempel som visar hur budgeten värnar de lokala behov som är så viktiga och avgörande för att människor exempelvis ska kunna bo på landsbygden i en mindre kommun.
Ett sådant exempel är det utökade stöd till myggbekämpningen i området kring nedre Dalälven som Sverigedemokraterna drivit igenom i budgetförhandlingarna, ett stöd som kommande år utökas med cirka 200 procent. Jag är oerhört nöjd och stolt över denna satsning på landsbygden och människorna som bor där.
Herr talman! Jag vill avsluta med att lyfta den av Sveriges riksdag beslutade kommunala självstyrelsen. Denna rätt och möjlighet innebär att Sveriges kommuner och regioner har rätten att styra över sin egen verksamhet, sin struktur och sin beskattning. Det innebär utöver beskattningsrätten en rätt att bestämma om avgifter för tjänster och service som kommuner och regioner levererar till exempelvis medborgare.
Staten har genom de utökade statsbidragen på såväl generell som riktad nivå tagit sitt ansvar för att bidra till den kommunala finansieringen. Staten har gjort mycket, och staten fortsätter även kommande år att stötta kommuner och regioner. Men staten kan inte göra allt. Får vi kommuner och regioner som blir alltmer beroende av staten urholkas också den så länge fastställda kommunala självstyrelsen. Självstyrelsen är en rätt, men den är också en skyldighet att ta ansvar för. De generella stöden ges från staten, men det är också kommunernas ansvar att resurserna används effektivt och i linje med lokala behov. Det är avgörande för att självstyrelsen ska fungera i praktiken.
Med denna budget från Sverigedemokraterna och regeringen tar vi ansvar för Sveriges kommuner och regioner, skapar trygghet och stärker vår gemensamma välfärd.
Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut i detta betänkande.
Slutligen vill jag också passa på att önska en god jul och ett gott nytt år till talmanspresidiet, Riksdagsförvaltningen och alla kollegorna i utskottet.
(Applåder)
2024-12-18 09:45:33
Mattias Eriksson Falk
Herr talman! Jag tackar ledamoten Eva Lindh för frågan.
I mitt anförande nämnde jag vikten av den kommunala självstyrelsen och vikten av att kommuner och regioner kan göra sina egna prioriteringar med de statsbidrag som vi levererar. Då är det också viktigt att säga att kommuner och regioner gör mycket som egentligen inte ingår i den generella välfärden. Det är där man måste välja att göra prioriteringar. Man kanske inte kan ge bidrag till socialdemokratiska kampanjarbetare genom ABF och i stället välja att skära ned på skolan, men det är en prioritering som kommunerna då måste göra.
Det finns regioner som har valt att skära ned på stöden till Socialdemokraternas kampanjarbetare. Det är samma stöd som ni vill värna.
När det gäller de påstådda nedskärningarna och hur man ska se på den situationen har jag tittat på de siffror som finns hos Arbetsförmedlingen. I 14 av landets 21 regioner har inga varsel alls lagts. I 5 regioner har varsel lagts som rör mellan 5 och 75 personer, bland annat inom administrativa delar, exempelvis på en regionstyrelseförvaltning. Detta är en prioritering de måste göra, precis som Region Östergötland måste göra prioriteringar i sin verksamhet.
Jag konstaterar att vi skjuter till pengar till välfärden. Vi sköt till pengar i den förra statsbudgeten och även i vårändringsbudgeten, just för att man skulle få resurser till bland annat hälso- och sjukvård och till kommunernas finansiering av skolan. Men ytterst handlar det om en prioritering man måste göra.
I förra årets debatt nämnde jag till exempel att Region Värmland samtidigt som man ville varsla personer investerade mångmiljonbelopp i ny konst. Är detta en rimlig prioritering, och är det rätt prioritering för att säkra välfärden? Jag tycker inte det, men det är en prioritering som Socialdemokraterna i Värmland valde att göra.
Vi tycker uppenbarligen olika. Men det är ni som måste ändra er politik. Vi skjuter till resurserna - ni måste använda dem effektivt.
2024-12-18 09:58:43
Mattias Eriksson Falk
Herr talman! Jag håller uppenbarligen inte med ledamoten Eva Lindh om hennes påståenden. Vi har stärkt resurserna, dels på det generella planet, dels genom riktade statsbidrag till kommuner och regioner.
Under det här året är en stor andel av den kostnadsutveckling som har lagt en tyngd över Kommun- och Regionsverige kopplad till pensionskostnader. De kommer att minska med 50 miljarder under nästa år, 2025. Det är klart att detta kommer att få en positiv påverkan. Därigenom kommer det statliga stöd som är avsett att täcka en del av pensionskostnaden naturligtvis inte att behövas i samma utsträckning.
Vi kan också kolla på de budgetar som exempelvis regionerna har lagt fram för kommande år, det vill säga för 2025 med plan för 2026-2027. Under 2025 bedömer tre regioner att man kommer att gå med underskott, men totalt kommer regionsektorn att göra ett överskott på 2,6 miljarder kronor. När det gäller 2026 bedömer en region att man kommer att gå med underskott, 15 miljoner, men regionsektorn som helhet bedömer att man kommer att göra ett överskott på 11,4 miljarder. Och 2027 kommer ingen region att gå med underskott, och regionsektorn kommer att göra ett totalt överskott på 10,2 miljarder.
Jag ser alltså att våra regioner står starka, liksom Kommunsverige. Det har varit en påfrestning - det är jag beredd att säga. Vi har skjutit till medel. Men ytterst har också kommuner och regioner ett ansvar att använda dessa medel på ett effektivt sätt och att använda dem rätt i välfärden. Då kan man inte göra sådana saker som jag räknade upp; det är relevanta exempel. Man kan inte investera i konst samtidigt som man varslar personal. Man måste göra de rätta och riktiga prioriteringarna.
Vi har gjort rätt prioriteringar när vi har skjutit till medel, men sedan måste kommunerna och regionerna också ta ansvar för detta. Många kommuner och regioner har gjort det, men det finns exempel där man måste tänka sig för när det gäller hur man prioriterar.
2024-12-18 10:02:49
Mattias Eriksson Falk
Herr talman! Vi är halvvägs in i mandatperioden, och nu ser vi vad Sverigedemokraternas politik leder till: minskad tillväxt, ökad arbetslöshet och försämrad välfärd. Den SD-styrda regeringens bästa gren är att ge mer till dem som redan har.
När skola, äldreomsorg och sjukvård försämras drabbas vanligt folk, men också samhällsgemenskapen i Sverige slits isär.
När riksdagsledamoten i sitt anförande vill nämna de positiva saker man gjort på området säger han att man har riktat mycket resurser till välfärden. Jag tror att ganska få där ute håller med om den bilden. I alla fall gör inte de inom sjukvården i mitt eget hemlän det. Man ser hur minskade statsbidrag till sjukvården innebär att personal sägs upp, att köerna ökar och att de som behöver vård får vänta längre på den. Jag tror inte heller att de som nu ser att resurserna till skola och äldreomsorg inte räcker till håller med om det.
Jag vill fråga riksdagsledamoten: Vilken välfärd vill inte Sverigedemokraterna ha?
2024-12-18 09:56:44
Eva Lindh
Herr talman! Jag visste att denna uppräkning av exempel skulle komma från riksdagsledamoten; det brukar den göra. Jag tycker att Sverigedemokraterna bör ta ansvar för den politik man för och se verkligheten.
I Region Östergötland, till exempel, kommer det nästa år att arbeta 900 färre än förra året. Tror riksdagsledamoten att detta inte kommer att märkas? Om han gör ett besök ute i sjukvården tror jag att han kommer att få se något annat och få en annan uppfattning.
Jag frågar återigen vilken välfärd Sverigedemokraterna inte vill ha. Det som skiljer är nämligen att det i den här budgeten inte finns en enda krona mer i generella statsbidrag. Totalt ger vi socialdemokrater 15 miljarder till hela sektorn - det är klart att det skulle göra skillnad. Resurser spelar roll. Detta har ledamoten också gett exempel på; han räknar ju själv upp ett antal resurser som han verkar vara väldigt stolt över. Vi måste alltså vara överens om att pengar spelar roll. Vilka resurser välfärden har spelar roll.
Dessutom riktar man med precision in sig på mindre kommuner på landsbygden. Förutom att man gör de här neddragningarna och inte gör satsningar på välfärden drar man ned de särskilda resurserna till just mindre kommuner på landsbygden. Varför tycker Sverigedemokraterna inte att de kommunerna är värda en bättre välfärd?
2024-12-18 10:00:51
Eva Lindh
Herr talman! Vår svenska välfärdsmodell har varit en hörnsten för vårt samhälle. Den har gett oss något unikt - ett jämlikare samhälle med hög sysselsättning och trygghet för alla. Detta har inte bara stärkt vårt samhälle utan också bidragit till en stark och stabil ekonomisk utveckling.
Välfärden ska vara just för oss alla, oavsett bakgrund och inkomst. Det ska inte spela någon roll om du har pengar på banken eller om du har en sjukdom som kräver behandling. Vården ska vara behovsstyrd, inte plånboksstyrd. Alla barn ska ha rätt till en bra skola, oavsett föräldrarnas inkomst. Och vi ska ge våra äldre en värdig och trygg omsorg, oavsett var de kommer ifrån.
Men vi vet att välfärden inte är självklar. Välfärden är inget vi kan ta för givet, och vi måste ständigt kämpa för att den ska fungera för oss alla.
Nu står vi inför en allvarlig utmaning. Här och nu leder den pågående kostnadskrisen på många håll till nedskärningar - färre kollegor på nattpassen, färre sjuksköterskor och undersköterskor, större barngrupper i skolan och längre köer till vårdcentralerna. Vi ser hur samhällsviktiga verksamheter riskerar att försämras när det inte finns tillräckligt med resurser. Vi har en vårdkris och de värsta nedskärningarna i skolan på 30 år. Och den SD-styrda regeringen lägger exakt 0 kronor i generella statsbidrag.
Herr talman! Den SD-styrda regeringen har inte prioriterat välfärden. Trots tuffa tider väljer regeringen att inte tillföra tillräckliga resurser. Påstådda satsningar på välfärden har i reella termer inte ens kompenserat för de kostnadsökningar som kommuner och regioner har haft.
Regeringens bästa gren är i stället att ge mer till dem som redan har: skattesänkningar för de rikaste och rotavdrag för dem som redan har. Skillnaderna mellan oss svenskar ökar. Ojämlikheten och segregationen ökar i takt med den SD-styrda regeringens ovilja att se verkligheten. Det är inte så vi bygger ett starkt samhälle.
Vi socialdemokrater vill något annat. Vi lägger 6 miljarder mer i generella statsbidrag och totalt 15 miljarder mer än regeringen till kommuner och regioner - till skolan, sjukvården och all annan viktig verksamhet. Vi vet att en stark välfärd minskar klyftorna, ökar tryggheten, stärker jämställdheten och skapar hopp. Det handlar om att skapa ett mer sammanhållet och jämlikt samhälle, där välfärden fungerar för alla och inte enbart för dem som har råd att betala sig förbi systemet.
Vi vet att det krävs mer personal och bättre arbetsvillkor för att säkerställa en god välfärd. Och vi vet att den svenska välfärden kan och måste bli bättre.
Därför vill vi socialdemokrater också införa en ny princip för statens budget: en automatisk indexering av de generella statsbidragen. Detta skulle innebära en bottenplatta och ge en tryggare grundfinansiering av vår välfärd. Det skulle inte bara ge kommuner och regioner tryggare finansiering utan också bättre förutsättningar att planera sin verksamhet.
Herr talman! Alla kommuner och regioner får nu otillräckliga resurser för att klara sjukvården, äldreomsorgen och skolan. Små kommuner på landsbygden har de tuffaste utmaningarna och drabbas särskilt. Och just då väljer den SD-styrda regeringen att ta bort de särskilda resurserna till gles- och landsbygdskommuner.
Den S-ledda regeringen införde 2022 ett särskilt statsbidrag till kommuner med strukturella utmaningar. Stödet fördelas till de 70 kommuner som har de tuffaste utmaningarna och till de minsta kommunerna. Nu tas detta stöd bort. Det är galet, och det är illa för dem som lever och verkar i dessa kommuner, särskilt eftersom vi kanske om ett år får ett nytt utjämningssystem som kan utjämna mer.
Detta kommer att påverka livet för alla dem som lever och verkar på landsbygden. I mitt hemlän Östergötland innebär det att Boxholm får 2,7 miljoner mindre, Vadstena 3 miljoner mindre, Valdemarsvik också 3 miljoner mindre, Ydre 2,5 miljoner mindre och Ödeshög 2,7 miljoner mindre. Det är stora resurser, och det betyder verkligen mycket för de här små kommunerna. Och detta är alltså utöver att regeringen inte ger de stöd som behövs för att klara välfärden.
Den SD-styrda regeringens prioriteringar är kristallklara. De prioriterar skattesänkningar för de allra rikaste i storstadsområden före en förbättrad välfärd och service för människor på landsbygden. Före valet pratades det om hjärtlandet och att det skulle gå att leva både i och utanför de stora städerna. Nu ser vi hur det gick med det.
Vi socialdemokrater vill gå en annan väg. Vi föreslår ett kraftfullt gles- och landsbygdspaket i vår budgetmotion. Det handlar om stöd för utveckling, fler jobb, bättre service och ökad tillväxt. Vi prioriterar satsningar på en god välfärd för alla människor och inte enbart för välbeställda människor i storstaden.
Sverige tjänar inte på att vi glider isär. Hela Sverige måste få likvärdiga förutsättningar för att hela Sverige ska kunna leva och växa. Det är en fråga om rättvisa och sammanhållning.
Herr talman! Samtidigt vet vi att välfärden står inför en enorm kompetensutmaning. Att hitta rätt kompetens bedöms vara en av de största utmaningar kommuner och regioner står inför. Fram till 2030 behövs hundratusentals nya medarbetare. Vår befolkning åldras, och fler kommer att behöva omsorg och vård. Det kräver både resurser, rimliga arbetsvillkor och satsningar på utbildning och kompetensförsörjning.
Att regeringen och Sverigedemokraterna i detta läge väljer att minska utbildningsplatser och arbetsmarknadspolitiska insatser är rent av märkligt. Jag frågar mig ofta om de inte ser den verklighet som vi har i det här landet.
Herr talman! Konsekvenserna av åratal av privatiseringar och avregleringar borde vara uppenbara för alla. När skattemedel som ska gå till skolböcker, lärarlöner, omsorgsplatser och sjukhussängar i stället tas ut i vinster och hamnar i privata fickor betalar vi alla priset. Privatiseringar och avregleringar har visat sig kosta stora pengar, öka ojämlikheten och spä på segregationen.
Barns utbildning har blivit en handelsvara, och pengar som behövs i våra klassrum tas i stället ut som vinst av internationella riskkapitalister. Sverige är det enda land i världen som tillåter privata vinstuttag från det skattefinansierade skolsystemet. På samma sätt har privat driven äldreomsorg på många håll lägre bemanning och otrygga anställningsformer för personalen.
Vinstjakten hör inte hemma i svensk välfärd. Resurser avsatta för välfärden ska användas till att förbättra skolresultaten och ge våra äldre och sjuka en trygg omsorg och vård - inte till stora vinstuttag eller välfärdsbrottslighet. Låt oss se sanningen i vitögat och göra något åt detta. Sätt stopp för vinstjakten och för möjligheterna till välfärdsbrottslighet!
Herr talman! Skjutningar, hot och sprängningar fortsätter att sprida skräck, oro och otrygghet i vårt land. Det kommer att krävas uthållighet och satsningar på att se över straff, ge polisen utökade verktyg och förstärka rättsväsendet. Men det måste också innebära resurser för att stärka det förebyggande arbetet och stoppa nyrekryteringen. Det krävs rejäla investeringar. För varje satsad krona på polisen ska lika mycket satsas på det brottsförebyggande arbetet för att stoppa nyrekryteringen.
Det är helt verklighetsfrånvänt att man inte gör detta nu. När vi pratar om satsningar på välfärden pratar vi också om resurser till det brottsförebyggande arbetet. Så kan människor få bättre möjligheter att i stället få ett jobb och kunna bidra till samhället.
Herr talman! Sverige kan bättre än historiska nedskärningar och kortsiktiga skattesänkningar för de mest välbeställda. Det handlar om äldreomsorgen. Vi måste investera i de människor som tar hand om våra äldre - de som har bidragit till vårt samhälle - och säkerställa att de har rätt kompetens och goda arbetsvillkor.
Skillnaderna mellan elevgrupper och skolor ökar, och det måste vi göra någonting åt. Sverige har världens bästa läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Samtidigt har vi en vårdkris med bristande resurser som leder till att vården blir alltmer otillgänglig och att köerna ökar. Den SD-styrda regeringens budget tar inte alls hänsyn till den verklighet vi står inför.
Vi socialdemokrater kommer däremot att fortsätta kämpa för en välfärd som fungerar för alla. Det är så vi bygger ett samhälle där människan, inte marknaden, står i centrum. Det är så vi stärker tilliten, sammanhållningen och framtidstron i hela Sverige. Det är så vi försvarar och utvecklar den svenska välfärdsmodellen.
(Applåder)
2024-12-18 10:05:05
Eva Lindh
Herr talman! Socialdemokraterna upprepar ordet vårdkris som något av ett mantra.
I ett tidigare replikskifte med ledamoten Eva Lindh nämnde jag förutsättningarna i regionernas budgetar för kommande år. 18 av 21 regioner beräknas göra ett överskott eller vara helt i balans, det vill säga göra ett nollresultat. Det spänner över en vidd. Västra Götalandsregionen beräknas göra över 1 miljard i överskott, så uppenbarligen finns pengar i regionerna. 2027 beräknas alla regioner göra ett överskott. Totalt gör då regionsektorn 10,2 miljarder i överskott.
Det ska också sägas att alla regioner inte har höjt skatten, utan det är 2 av 21 som har valt att göra det. Övriga har ändock ett överskott att se fram emot i finanserna. Ordet vårdkris stämmer alltså inte med den plan som regionerna själva lägger fram. 14 av 21 regioner har inte lagt några varsel alls i verksamheten och inte heller gjort några uppsägningar.
Ledamoten Eva Lindh pratade i sitt anförande om kompetensförsörjning inom offentlig verksamhet. Samtidigt har Socialdemokraterna ondgjort sig över uppräkningar av den statliga skiktgränsen, det vill säga gränsen för när man betalar statlig skatt. Jag kan dra mig till minnes hur det såg ut till exempel 2001. Då var skiktgränsen för statlig skatt 21 000 kronor i månaden. Om den gränsen skulle ligga kvar utan att man hade räknat upp den skulle nästan alla medarbetare inom offentlig verksamhet i dag betala statlig skatt med Socialdemokraternas politik.
Hur skulle det då gå med kompetensförsörjningen? Varför skulle dessa personer välja att jobba i offentlig verksamhet när Socialdemokraterna tänker straffbeskatta dem hela vägen in på deras egna bankkonton?
2024-12-18 10:17:30
Mattias Eriksson Falk
Herr talman! De flesta som jag pratar med säger att de har svårt att gå hem efter arbetsdagen. De måste springa fortare, har färre kollegor och känner att de inte gör det som var anledningen till att de valde yrket. Till exempel pratade jag med en läkare hemma i Östergötland som sa: Jag valde att bli läkare för att jag ville hjälpa och stötta. Nu har jag så få kollegor att det inte längre känns som att jag gör det. Därför funderar jag över om jag verkligen vill fortsätta med detta.
Jag tror att detta är ett större problem för alla dem som jobbar i välfärden. De känner faktiskt stor oro för att de inte kan ge den välfärd, vård och omsorg som de verkligen vill ge.
Om man ska tro riksdagsledamoten verkar det nästan vara frid och fröjd ute i regionerna. Ser inte ledamoten verkligheten där ute? Vi har en vårdkris i hela Sverige. Den är särskilt uppenbar i några län, men det är en vårdkris i hela landet.
Det är inte så att allting kommer att bli bättre nästa år. Denna regering väljer att inte ge en enda krona mer i generella statsbidrag trots att man borde se hur verkligheten ser ut. Varför gör man detta? Varför driver inte Sverigedemokraterna på för att stärka en välfärd som jag vet att de allra flesta i Sverige vill ha. De vill fortsätta att ha en utveckling av den svenska välfärdsmodellen. Varför gör inte Sverigedemokraterna detta?
2024-12-18 10:19:39
Eva Lindh
Herr talman! Jag hoppas att riksdagsledamoten slant lite på orden. Han räknade upp undersköterskor och vårdbiträden som om de skulle drabbas av skiktgränsen. Vet riksdagsledamoten vad undersköterskor och vårdbiträden tjänar?
Vårdkrisen och de bristande resurserna till välfärden drabbar just undersköterskor och vårdbiträden väldigt hårt. De får inga tusentals kronor i skattesänkningar nästa år. De får inte de resurser som denna SD-regering har prioriterat att ge till dem som har mest. Det de får nästa år är färre kollegor. De måste springa fortare. Och de kan se att det är några som fortsätter att ta ut vinster från välfärden - resurser som skulle ha kunnat gå till att förstärka välfärden. Det är detta som de får i present av Sverigedemokraterna. Det är inte värdigt.
(Applåder)
2024-12-18 10:23:54
Eva Lindh
Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt begära replik, men till slut kände jag att jag nog måste göra det.
Ledamoten Eva Lindh har i en replikväxling tidigare sagt att vi minskar på statsbidragen, och nu säger hon att vi inte tillför en enda krona mer. Då tänker jag så här: Slant ledamoten på orden?
Fakta är ju att vi har höjt statsbidragen. Det är 16 miljarder i generella statsbidrag. De ligger permanent som en höjning. Dessutom tillför vi medel nästa år till hälso- och sjukvården. Så nog görs det en satsning. Sedan kanske den inte är lika stor som ledamoten vill. Vi vet sedan tidigare debatt, för ett år sedan, att det aldrig är tillräckligt. Men nog måste väl ledamoten korrigera sig själv när hon säger att vi inte har tillfört en enda krona ytterligare.
(Applåder)
2024-12-18 10:25:25
Hans Eklind
Herr talman! Jag tackar för möjligheten att upprepa det som handlar om den verklighet som den SD-styrda regeringens budget faktiskt innebär. Den innebär noll kronor i ökade generella statsbidrag.
Det som ledamoten hänvisar till är ju tidigare uppräkningar, att de ligger kvar. Tack så mycket för att man inte tar bort dem!
De ökade statsbidrag som man har tillfört är inte i reala termer ens en kompensation för de kostnadsökningar som kommuner och regioner har haft dessa år. Det blir alltså i reala termer faktiskt mindre pengar. Och när man nu inte tillför mer resurser i generella statsbidrag kommer det naturligtvis att påverka verksamheterna.
Jag uppskattar ledamotens engagemang när det gäller barns och ungdomars psykiska ohälsa. Men när man inte tillför mer resurser till vården och kommunerna kommer det att innebära negativa förutsättningar för vården till barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Bekymrar inte det riksdagsledamoten, med tanke på ledamotens engagemang, som jag uppfattar är ärligt?
2024-12-18 10:26:27
Eva Lindh
Herr talman! Tack, Eva Lindh, för motfrågan!
Jag pratar gärna om psykisk ohälsa. Det borde vara en prioriterad fråga för alla. Det är ett av de absolut viktigaste politiska problem som vi har att ta itu med. Denna regering genomför nu en historisk satsning på barn- och ungdomspsykiatrin. Det är jag oerhört stolt över, för jag vet att vi kristdemokrater i mångt och mycket ligger bakom den prioriteringen.
Men låt mig slå fast för dem som lyssnar på den här debatten och på Eva Lindh att vi ger tillskott. Det ligger alltså nu generellt 16 miljarder i permanent höjda statsbidrag. Nästa år, 2025, tillförs hälso- och sjukvården 18 miljarder kronor.
Det handlar om sektorsbidraget på 2 miljarder. Det handlar om att korta vårdköer. Det handlar om att satsa 1 miljard för en bättre cancervård och så vidare. Jag tycker också att det ligger en liten juvel mitt i detta, nämligen att vi nu satsar 250 miljoner kronor på att få till den nationella vårdförmedlingen så snabbt som möjligt. Människor kan bo i en region där man inte kan få en operation utförd i tid. Och det kan finnas platser i en annan region. Den nationella vårdförmedlingen ska se till att det inte ska vara helt avhängigt av var man bor i Sverige när det gäller att kunna få operation eller vård i tid. Detta tror jag är oerhört viktigt.
En effektivitetsdelegation tillsätts också för att hjälpa de regioner som behöver hjälp att få en bättre struktur på sin verksamhet. Det ligger en rad både korta och långsiktiga åtgärder i budgeten.
Vi satsar 6 miljarder ytterligare än i vårändringsbudgeten. Nu tillför vi 2 ytterligare miljarder i sektorsbidrag för 2025. Vi kommer att fortsätta att ligga på så att vi får en bättre fungerande hälso- och sjukvård.
Den ambitionen har vi, och den tillför vi också medel för att kunna förverkliga.
2024-12-18 10:28:07
Hans Eklind
Herr talman! Jag noterade att ledamoten egentligen inte alls bemötte detta med att regionernas egen bild är att de kommer att göra starka resultat kommande år och under hela planperioden.
Men det som är mest beklämmande är att ledamoten inte nämnde någonting om det som jag sa om kompetensförsörjning och Socialdemokraternas önskan om att införa statlig skatt på i stort sett alla välfärdens medarbetare i Sverige. Det är ju det ni säger när ni inte vill räkna upp skiktgränsen för statlig skatt. Fler kommer att få betala mer skatt på sin lön med er politik.
Jag förstår då att ni nämner ordet vårdkris, för det är det som det kommer att bli med er politik. Vem skulle vilja utbilda sig till undersköterska? Vem vill utbilda sig till sjuksköterska? Vem vill utbilda sig till läkare? Vem vill vara ett vårdbiträde? Vem vill stärka välfärden när ni enbart, med er politik, kommer att se till att straffbeskatta dessa människor med så mycket kommunal skatt som möjligt och med statlig skatt. Det är det ni säger när ni inte vill räkna upp skiktgränsen för den statliga skatten.
Den skulle träffa betydligt fler i samhället generellt. Men nästan alla välfärdens medarbetare skulle träffas fullt ut av er politik när det gäller statlig skatt. Det är fakta. Det är bara att titta på de gamla tabellerna. Där ser ni ganska snabbt vad detta skulle innebära.
Ledamoten pratar om fler kollegor. Jag kan titta på min hemkommun Gävle. Jag förstår att ledamoten inte kan ha alla förutsättningar för vad som sker i min kommun klara för sig, men jag ska ge ett exempel. Från Socialdemokraterna har man i 30 år lovat att minska barngrupperna. Nu när man har chansen, när antalet barn i förskolan minskar, säger man upp förskolepersonal i stället för att uppfylla sitt vallöfte. Det är det som är er verklighet. Det är så ni gör era prioriteringar.
Det är lätt att stå här i riksdagen och säga att det är här ansvaret ligger. Men det är kommunerna och regionerna som måste göra sina prioriteringar, och vi skjuter till statsbidrag för att möjliggöra det.
2024-12-18 10:21:46
Mattias Eriksson Falk
Herr talman! Nu gäller debatten den budget som nu ligger. Det är bra att man inte tar bort de generella statsbidrag som man har tillfört tidigare. Men min och vår socialdemokratiska poäng är att det krävs mer resurser för att skydda och rädda välfärden.
Det tillför inte den SD-styrda regeringen. Det är noll kronor i generella statsbidrag. Vi tillför 6 miljarder mer. Om man räknar alla de resurser som vi ger för att korta köerna i sjukvården, till personalsatsningar, till skolan och till allt annat som vi gör handlar det om 15 miljarder mer än i den SD-styrda regeringens budget. Det är vad vi talar om, och det är det som jag sagt skulle göra skillnad.
Det som är problematiskt är att även om ledamoten framhåller att man har några särskilt riktade satsningar på saker i sjukvården innebär det att när man inte ger de satsningarna blir det en skillnad. Man ger lite bara till vissa saker.
De generella statsbidragen ger möjligheter för att jobba med det som är viktigt i just den regionen som man har. Jag har haft debatter med till exempel ledamoten Jan Ericson, som har varit väldigt upprörd när vi har tillfört stora riktade statsbidrag. Det är därför som det är så förvånansvärt att man inte gör några satsningar på de generella statsbidragen.
Jag är faktiskt på allvar bekymrad över bland annat alla de barn och ungdomar som har problem med sin psykiska ohälsa och som behöver hjälp. Jag är orolig för att den här budgeten kommer att innebära att de investeringar som behövs inte kommer att finnas.
2024-12-18 10:30:11
Eva Lindh
Herr talman! Tack för anförandet, ledamoten!
Ledamoten har snart varit riksdagsledamot i tio år. Jag tänker att det kanske är bättre när man står i talarstolen att tala om ens egna förslag och varför man möjligtvis inte tycker om regeringens förslag. Men att fara med osanning genom att slänga sig med ord som historiska nedskärningar är faktiskt bara att vilseleda alla de människor som nu lyssnar på debatten.
Socialdemokraterna har regerat flera år innan. Jag undrar varför man inte gjorde några av de saker som man nu säger att man behöver göra och som bland annat skolan behöver. Nu tar Liberalerna tag i många av skolans problem. Vi driver nu många olika utredningar inom skolan som behövs för att komma till rätta med de stora problem som finns inom skolan.
Det pågår utredningar om att förbättra elevhälsan och mer obligatorisk undervisningstid för de elever som behöver det. Det finns en läroplansutredning och en utredning som stärkt trygghet och studiero i skolan. Vi tittar också över den nationella skolpengsnormen för ökad likvärdighet.
Vi utvecklar lärar- och förskollärarutbildningen, vi tittar på likvärdiga betyg och meritvärden, och minskad administration och reglering av förskollärares och lärares tid. Det är bara några exempel. Samtidigt skjuter vi också till riktade pengar till just skolan.
Även om inte bidragen finns i de generella statsbidragen finns det, som vi båda har hört här tidigare, satsningar på vården och skolan i detta. Att tala om historiska nedskärningar är inte riktigt sant när vi faktiskt nu lägger fram en skolbudget som är näst störst på 20 år tillsammans med de reformer som görs.
2024-12-18 10:32:27
Cecilia Rönn
Herr talman! Tack, Cecilia Rönn, för frågan!
Låt oss tala om skolan. Den brinner jag också mycket för. Det är inte jag som säger att det är de största nedskärningarna i skolan på 30 år. Det är lärarfacket självt som säger att det är de största nedskärningarna på 30 år.
Låt oss se på hur det faktiskt ser ut i skolan. Om man inte ger mer resurser till en skola som verkligen behöver det kommer det att påverka kvaliteten i utbildningen, och det påverkar arbetsvillkor och annat.
Jag vill ta upp en fråga, när jag nu får möjligheten att ta den med Liberalernas ledamot. Det gäller det här med privatiseringar och marknadiseringen. Det påverkar också skolan väldigt mycket. Det innebär att de resurser som vi gemensamt fattat beslut om, oavsett vilken budget vi nu står bakom, och var avsedda att gå till skolan inte gör det.
Vi har sett exempel på exempel där vinster tas ut och stoppas i fickan på enskilda personer i stället för att gå till den viktiga undervisningen. Jag är helt övertygad om att vi båda vill ha en bra skola. Varför gör man då inte någonting åt den här situationen?
Det brister i resurser. I reala termer är det inte en ökning. Det brister därför att de skattepengar som ändå har avsatts inte går till det som det var meningen att de pengarna skulle gå till.
2024-12-18 10:34:30
Eva Lindh
Herr talman! Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner handlar i grunden om hur man från statens sida på bästa sätt kan ge förutsättningar för kommuner och regioner att ge så mycket nytta som möjligt till våra medborgare.
Vår regering har inom det här området gjort mycket på den korta tid man har haft på sig. Först och främst har man gjort det viktigaste för kommuners och regioners ekonomi, nämligen att bekämpa inflationen. Med den kraftiga inflation på över 10 procent som rådde vid regeringens tillträde steg inte bara kostnaderna för driften hos många kommuner och regioner, utan även pensionskostnaderna tyngde ekonomin kraftigt. Efter att ha drivit en effektiv och framgångsrik finansiell politik kan vi nu lägga fram en budget som stöttar ekonomin och ger ökad tillväxt. Vi har nu fått ned inflationen till under 2 procent.
Grunden till all välfärd och trygghet ligger i tillväxt och företagande. Det är av yttersta vikt att kommunernas och regionernas invånare kommer i arbete och bidrar till det gemensamma. Arbetslinjen är grunden för att säkerställa kommuners och regioners ekonomi.
De ekonomiska utsikterna för kommuner och regioner ser bättre ut under 2025 och ännu bättre under 2026. Eftersom en rad tillfälliga satsningar upphör kommer det totala utrymmet att minska något under perioden, men ett av målen med utgiftsområdet är att medlen ska användas så effektivt som möjligt, att skapa maximal marginalnytta. Tillförande av resurser är inte alltid det enda svaret på alla frågor.
Ekonomi är hushållning med knappa resurser på lång sikt. Kommunal ekonomi ingår i det finanspolitiska ramverket, vilket gör att det inte bara är viktigt för enskilda kommuner och regioner att ha en bra ekonomi utan även för hela nationen.
Herr talman! Vi ser i dag stora skillnader i hur ekonomin sköts mellan kommuner, och det har under lång tid gått sämre för regionerna än för kommunerna. Det kommunala utjämningssystemet syftar till att jämna ut skillnader i förutsättningar mellan olika kommuner och regioner. Det är något som ständigt måste justeras för att skapa incitament för effektivt resursutnyttjande, premiera tillväxt och samtidigt jämna ut kostnadsdifferenser. Det är därför som budgeten innehåller ett tillskott på drygt 166 miljarder i det kommunala utjämningssystemet och mer än 6 miljarder i utjämningsbidraget för LSS.
Herr talman! Något som påverkar den ekonomiska hushållningen i kommuner och regioner är den stora floran av riktade bidrag, som vi har diskuterat tidigare. Vi har jobbat långsiktigt med att minska de riktade bidragen, och de har minskat med 6 miljarder i den här budgeten och är färre än på mycket länge. De kommer att minska den administrativa bördan för många kommuner i ansökningsprocessen och i uppföljningen. Under 2023 och 2024 har det generella bidraget höjts med 16 miljarder, som ligger kvar under 2025.
För att förenkla och effektivisera handläggningen av de riktade bidrag som finns kvar kommer regeringen att inrätta en portal med information om hanteringen av de riktade bidragen. Det är något som är efterfrågat bland kommuner, inte minst de mindre kommunerna.
Det är viktigt att kommuner och regioner använder de generella bidragen för att öka förändringstakten, inte bara till den allmänna driften. Tyvärr ser vi nu att kostnaden för anställda inom administration och stabsfunktioner har ökat. Det finns stora skillnader i hur ekonomin sköts i olika kommuner, vilket Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA, har studerat. De har publicerat nyckeltal för produktivitet och effektivitet i kommuner. Man har konstaterat att det inte går att se något samband mellan kvalitet och kostnader, det vill säga att de kommuner som har högst resursförbrukning inte nödvändigtvis är de som har bäst kvalitet i omsorgen.
Vi har därför infört olika lösningar för att förenkla och förbättra för kommunerna att öka effektiviteten. Vi har bland annat inrättat en försöksverksamhetskommitté som har i uppdrag att främja försöksverksamheter i kommunerna. Mät, jämför och förbättra, stjäl med stolthet - det kommer alla att tjäna på.
Regeringen avser att gå vidare med andra initiativ, exempelvis en effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården med uppgift att pröva frågor om bidrag och stärka effektiviteten i hälso- och sjukvården samt sprida goda exempel. Man kommer även att inrätta en särskild granskningsfunktion med uppdrag att utvärdera och granska regionernas ekonomi. Det har avsatts pengar i budgeten för förslaget för åren 2025 till 2028.
Herr talman! Något som påverkar samhällsutvecklingen i stort och i synnerhet ekonomin för många kommuner är naturligtvis den demografiska utmaningen. Nativiteten ökar inte medan medellivslängden gör det. Det innebär att vi redan nu måste se till att öka effektiviseringen och förändringsbenägenheten för att kompensera.
Vid mandatperiodens början ändrades vissa kommunala redovisningsregler, vilket jag tycker är bra. Det kan tyckas vara en liten del, men det är viktigt för att skapa långsiktighet för kommunerna. Den så kallade RUR:en har omvandlats till en resultatreserv. Det gör att medel som avsätts under goda tider kan användas vid tider av större investeringsbehov eller vid sämre tider. Det är naturligtvis en av politikens huvuduppgifter att skapa goda förutsättningar för nästkommande generation.
Herr talman! Ett arbete som genomsyrar hela budgeten, inte bara det här området, är välfärdsbrottsligheten. Det systematiska arbetet med kontroller och uppföljningar av bidragstagare, men även av utförare, i välfärdssystemen är av yttersta vikt. Det är helt oacceptabelt att pengar går till organiserad brottslighet i stället för dem som behöver dem.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att förslaget i budgeten gör det möjligt att uppfylla det mål som finns för budgeten, nämligen att skapa goda och likvärdiga förutsättningar för kommuner och regioner att bidra till effektiv kommunal verksamhet med hög kvalitet.
Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet, och jag vill önska talmanspresidiet, mina kollegor och tjänstemännen i riksdagen en god jul.
(Applåder)
2024-12-18 10:40:09
Adam Reuterskiöld
Herr talman! Jag saknade svar på några av de frågor som jag funderar över när det gäller Moderaternas ställningstagande i frågor om pengar till välfärden. Därför tänkte jag ställa några frågor.
Anser ledamoten att det finns en vårdkris? Tycker ledamoten att det är rimligt att förutom de otillräckliga resurser som går till kommuner och regioner att man också tar bort särskilt riktat stöd till landsbygdskommuner och små kommuner?
Min tredje fråga gäller något som vi inte brukar prata om i dessa debatter men som ändå är en utmaning för många kommuner, nämligen va-frågan. En av Moderaternas ministrar, nämligen ministern för civilt försvar, sa tidigare i höstas att han inte uppfattar att kommuner efterlyser att staten tar över ansvaret. Man kan tolka citat på olika sätt, men anser ledamoten att det finns en utmaning i frågan? Det handlar inte bara om det vi brukar prata om när vi pratar om välfärden eller pengar till kommuner och regioner, utan det handlar här om en viktig utmaning för kommunerna i framtiden.
Jag önskar att ledamoten svarar på mina tre frågor.
2024-12-18 10:47:46
Eva Lindh
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.
Som tidigare ledamöter har nämnt har vi alltså tillfört en rad olika saker, och vi behåller även satsningar som vi gjorde under de år då inflationen var högre. Framåt ser vi att det ekonomiska resultatet för både kommuner och regioner ser mycket bättre ut, av en rad olika anledningar. Den främsta är att inflationen har gått från 10 procent till under 2 procent, vilket naturligtvis skapar utrymme för regioner och kommuner att satsa pengar eftersom de slipper höga kostnader för pensionsavsättningar, höga driftskostnader och framför allt höga finansiella kostnader. Det skapar utrymme för att prioritera annorlunda.
Det är just att prioritera annorlunda som jag tycker var det viktigaste budskapet i det anförande jag höll. Det är viktigt att vi tittar på hur vi ska skapa bästa möjliga nytta. Vi kan inte fortsätta att göra saker som vi alltid har gjort dem, och vi kan inte heller alltid göra precis som vi har gjort fast billigare. Vi måste i stället hitta nya sätt att skapa nytta.
I Socialdemokraternas värld skapas all nytta med högre skatter och mer resurser. Man tror att ingenting går att ordna utan mer pengar till välfärden. Jag tror faktiskt inte på den teorin över huvud taget, utan jag tror att mycket av det vi behöver göra nu är att se över hur vi kan effektivisera. Hur kan vi göra mer med pengarna? Det finns nämligen en begränsning i hur mycket man kan ta ut i skatter - även i en socialdemokratisk värld, tror jag.
När det kommer till va-frågan är den mycket intressant. Det är egentligen inte en kommunal verksamhet, utan va-frågan är det faktiskt va-kollektivet som ansvarar för. Kommunen ansvarar för funktionen, men det är va-kollektivet som hanterar detta. Det där är nog ett bra exempel på att vi under mycket lång tid - flera decennier - inte har följt upp investeringarna i va-satsningar på det sätt som behövs. Där tror jag att vi kan göra mycket, just apropå att prioritera.
2024-12-18 10:49:40
Adam Reuterskiöld
Herr talman! Jag ska väl börja med att svara på några av de saker som ledamoten tog upp och där jag faktiskt inte delar bilden.
Ledamoten sa att vi alltid höjer skatter. Det gör vi ju inte i det här budgetförslaget, utan vi sänker skatten för vanligt folk. Vi sänker dock inte med precision skatten för dem som redan har, utan våra skattesänkningar går till vanligt folk. Det vi vänder oss emot är de enorma skattesänkningar som nu går till dem som är allra rikast. De pengarna skulle vi hellre prioritera till annat, till exempel en bättre skola, en bättre äldreomsorg och en bättre sjukvård. Det är vår prioritering, och den är jag stolt över och står upp för. Jag tycker att det är bra socialdemokratisk politik.
Ledamoten nämner bästa möjliga nytta. Ja, bästa möjliga nytta vore ju just att få en bättre välfärd. Det är precis det vi pratar om. Jag tolkar det ändå som att Moderaterna inte tror att resurser spelar roll, men jag tror mig veta att de faktiskt gör det. Resurser spelar roll i välfärden. Resurser och politik spelar roll för när man till exempel, som i mitt hemlän, ska ha 900 färre personer som jobbar inom sjukvården nästa år. Det spelar roll. Vi vill prioritera på annat sätt. Vi vill prioritera välfärden.
Jag frågar återigen, för jag tycker inte att jag fick svar: Tycker ledamoten att vi har en vårdkris i Sverige?
2024-12-18 10:51:52
Eva Lindh
Herr talman! Jag tackar så mycket för synpunkterna.
När det gäller skattesänkningar för dem med högst inkomster är det lite märkligt, för de med högst inkomster är tydligen väldigt många. Jag tycker i och för sig att det är bra att ledamoten tycker att många är rika, men det är alltså ungefär 1 miljon människor som får skattesänkningar. Hade vi inte gjort uppräkningen hade det varit 1 ½ miljon, och hade vi inte haft en uppräkning av brytpunkten alls hade alla varit höginkomsttagare. Det vore ju fantastiskt bra; problemet är bara att alla också skulle bli väldigt högt beskattade.
Jag tror att det finns en ideologisk skillnad här. Jag tror att medborgarna ska förfoga över sina egna pengar så mycket som möjligt, och för er är det tvärtom, Eva Lindh. När ni vill höja skatterna vill ni göra det för alla på ett bräde. Det här gäller ju inte bara höginkomsttagare, som vi hörde tidigare, utan det handlar om personer inom exempelvis vården, polisen eller försvaret. Det finns alltså en ideologisk skillnad i hur vi hanterar skattehöjningar och i vem som ska ha pengar och inte.
När det gäller att tillföra resurser har vi gjort det. Som nämndes tidigare har vi tillfört 16 miljarder i generella bidrag. Vi tillför alltså mycket i den här budgeten. Jag kan förstås gå in på detaljer, men jag tror ändå att ledamoten kan se att de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna under de två kommande åren kommer att bli mycket bra.
Jag tycker också att det är trevligt och bra att se det kommunala självstyret ge lite bevis för den tes jag har, det vill säga att det finns kommuner som sköter sin verksamhet alldeles utmärkt och samtidigt har väldigt låga skatter. Det är inte alltid resurserna som gör skillnaden när det gäller kvalitet. Men att säga att allt går att räkna i pengar är naturligtvis en väldigt enkel politik att föra. Effektivitet och att tillvarata kommuninvånarnas nytta är en prioriteringsfråga, och det är just det som är politik.
(Applåder)
2024-12-18 10:53:57
Adam Reuterskiöld
Herr talman! När jag skulle sätta mig i en stol här i kammaren alldeles nyss tog jag emot mig med händerna, varpå bröts armstödet av. Det var ju inte bra, men jag tänker att det faktiskt symboliserar vad som sker i Sverige just nu. Det är nämligen någonting som håller på att gå sönder.
Debatten om det här utgiftsområdet är en av de sista debatter vi kommer att ha i riksdagen under året. Utgiftsområde 25 kanske heter något lite tråkigt - Allmänna bidrag till kommuner - men jag skulle nog säga att det här är den absolut viktigaste delen i hela budgetpropositionen och den viktigaste debatten vi har att hantera. Här hanterar vi nämligen det som svenska folket tycker är allra, allra viktigast: vår välfärd.
Om man frågar svenska folket vilken fråga de tycker är den viktigaste svarar de allra flesta sjukvården. Och om det inte är sjukvården är det skolan, eller möjligtvis äldreomsorgen och förskolan. Det är nämligen det vi faktiskt diskuterar här i dag: pengarna till kommuner och regioner, som har att hantera sjukvård, skola, äldreomsorg och förskola, det vill säga samhällsservice i allmänhet.
Det här är någonting som jag tror - och det tror jag att de flesta som sitter i den här kammaren håller med mig om - att svenska folket vill att vi ska prioritera. Man vill att vi ska lägga mer resurser på det, för man ser hur det inte fungerar i Sverige i dag. Man ser att saker och ting inte funkar. Det är någonting som är trasigt.
Vad är det då regeringen och Sverigedemokraterna ger oss - det svenska folket? Jo, det är nedskärningar i form av att det inte skjuts till tillräckligt mycket pengar för att välfärden ska kunna finansieras. Det som händer om man inte får pengar för att finansiera skolan är att man måste göra någonting annat, och vad är den största kostnaden i skolan? Läroböckerna har ju redan tagits bort, liksom pennorna. Det har visserligen införts lite datorstöd och så vidare, men den största kostnaden är ändå personalen. Det är lärarna.
I min egen kommun har man, efter två år av nedskärningar, kommit fram till att man måste dra ned ännu mer på skolan. Man måste minska antalet grupper på högstadiet och slår därför ihop klasser. Antalet elever i varje klass kommer att öka - det kommer att bli närmare 30 elever per klass.
Någon kan säga att det beror på det kommunala styret och så vidare, men det är inte så det fungerar. Allting i Sverige hänger ihop. Varje enskild kommun är inte en enskild, isolerad ö. Vi i Sverige bor i ett land där vi förväntar oss att man ska få en välfärd som fungerar och som är god och trygg, oavsett var i landet man bor.
Vad mer får vi av den här regeringen och Sverigedemokraterna? Vi får mer välfärdskriminalitet. Vi får rapporter om att gängkriminella - kriminella nätverk - driver offentligt finansierad välfärdsverksamhet. Det enda besked som kommunerna får från regeringen är att de nog behöver jobba lite med detta.
De är också experter på att peka ut syndabockar till höger och vänster. Vi behöver inte ens nämna namn eller vilka grupper de talar om. Detta dyker alltid upp, i varje anförande.
Slutligen prioriterar de någonting helt annat, nämligen skattesänkningar till sig själva. Mitt vanliga jobb är att vara brevbärare. Där har jag ungefär 25 000 kronor i månaden. Med den här regeringen skulle jag få drygt 175 kronor extra i skattesänkning till nästa år. Nu är jag ju inte brevbärare i dag, utan jag är riksdagsledamot. Då får jag det tiodubbla i skattesänkning, för det tycker regeringen och Sverigedemokraterna är rättvist. Jag ska ha tio gånger mer i månaden för att jag står här i kammaren och pratar i stället för att sortera och dela ut brev. Är det rimligt?
Statsministern får nästan 5 000 kronor mer varje månad i skattesänkning. Det är prioriteringen.
Det talas om att vi har kommunalt självstyre. Kommuner och regioner har rätt att fatta beslut om olika skattesatser, och det är bra. Det är rimligt att de kan göra det, för det ska ha betydelse vilka som styr den kommun eller region man bor i. Men då måste förutsättningarna vara lika redan från början.
Vi har i dag skatteskillnader mellan kommuner på över 6 kronor per betalad hundralapp; så mycket skiljer det mellan den kommun som har lägst skattesats och den kommun som har högst skattesats. Som redan har sagts här är det inte så att man får bättre kvalitet bara för att man bor i en kommun som har högre skattesats. Det beror på att förutsättningarna redan från början inte är rättvisa.
Grundförutsättningarna ska vara lika för alla. Alla ska veta att de, om de betalar en viss summa i skatt per månad, får en viss typ av skola, en viss typ av sjukvård och en viss typ av äldreomsorg eller annan samhällsservice. Det som händer i Sverige i dag är dock att de kommuner som inte har fått tillräcklig kompensation från staten måste höja sina skatter för att kunna tillgodose invånarnas behov av skola, äldreomsorg och sjukvård.
Vi vet att de kommuner som framför allt drabbas av detta inte är de stora kommunerna, som Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. De som framför allt drabbas är de små kommunerna - till exempel min egen kommun, Hofors, som ligger i Gävleborg - med färre än 10 000 invånare. Är det rättvist att det är på det viset?
Regeringen konstaterar själv att anledningen till att de större kommunerna klarar sig bättre är att de säljer mark. Det är lite svårt att sälja mark om man bor långt ute i skogen eller någonstans där det inte finns särskilt många intressenter som vill bygga bostäder, eller vad de nu kan tänkas göra inom kommunen, för då finns det ingen som vill köpa. Men om man befinner sig i en stor stad kan man göra sådana saker. Då kan man sälja mark. Då kan man också motverka de underskott som finns i kommunerna.
Hur har då regeringen tänkt sig att kommunerna ska klara av det här? Kommunerna ska få en livsstilscoach, så att de ska kunna fundera lite bättre på hur de ska kunna effektivisera, som det heter, och vad de ska skära bort. Man ska inte vara rädd för att skära, hörde vi här.
Häromdagen träffade jag en person som tidigare var anställd som kommunekonom i Hofors. Hon jobbar inte där längre. Hon berättade för mig att hon tyckte att det var hopplöst att jobba i Hofors kommun. Det var inte på grund av personerna som styrde eller arbetade där - hon tyckte att alla som fanns i kommunen var fantastiska - utan hopplösheten bestod i att det inte fanns någonting kvar att effektivisera. Det enda som återstod var att skära ned. Därför orkade hon inte mer, så hon skaffade sig ett nytt jobb.
När det går så långt är det någonting som inte stämmer i samhället. Det är någonting som jag tycker att ledamöterna i den här kammaren måste ta till sig någon gång. Detta är inget nytt, utan det har pågått i över 30 års tid. Det är en politik som består av att man ska skära ned och effektivisera tills vi inte har någon välfärd kvar.
Det finns ju en lösning på detta. Man skulle till exempel kunna indexera statsbidragen. Vi hörde här att man säger att man sköt till 16 miljarder till välfärden förra året. Det sker dock kostnadsökningar under året, för alla, så dessa 16 miljarder är en del av den så kallade inkomst som redan finns. Den som arbetar på ett vanligt ställe är van vid att få en löneförhöjning från ett år till ett annat.
Det skulle kunna vara bra att indexera detta. Då skulle vi också kunna få en seriös debatt i den här kammaren för en gångs skull. Det är faktiskt okej att tycka olika. Det är helt okej att tycka att man ska skära ned och att man inte ska ha en tillräckligt stor välfärd. Vi bor i ett fritt land. Vi har åsiktsfrihet. Men jag tycker också att man i så fall ska vara ärlig med att det är detta man avser att göra. Är det inte så?
Vi i Vänsterpartiet vill börja återställa välfärden. Vi börjar med att ge ytterligare 20 miljarder till kommuner och regioner för nästa år. Detta är dock inte tillräckligt för att reparera den skada som redan har åsamkats det svenska välfärdssamhället.
Utöver detta avvisar vi de försämringar som regeringen vill genomföra i tandvården för unga. Det finns ett parti i riksdagen som inte sitter med i regeringen men som stöttar den. Det partiet gick till val på att man skulle göra tandvården avgiftsfri, men det som sker nu är att avgiftsfri tandvård för unga tas bort. Det tycker inte vi i Vänsterpartiet är bra. Vi tycker att ungdomar ska få tandvård - det är rimligt.
Jag skulle önska att vi i denna kammare, av respekt för svenska folket, faktiskt förde en seriös debatt om vilken typ av välfärdssamhälle vi vill se. Vi har hört här i dag att man gärna sneglar över till andra sidan Atlanten. Om man är ute efter en amerikansk typ av sjukvård, där var och en ska betala för sig själv genom försäkringslösningar, tycker jag att man ska vara ärlig och säga det. Då blir det också möjligt för svenskarna att säga vad de vill ha och vad de inte vill ha.
Jag tycker inte att det är särskilt respektfullt mot svenska folket att smyga igenom en privatisering av välfärden och att smyga igenom att välfärden ska försämras till den grad att folk väljer att skaffa sig försäkringar på grund av att välfärden inte fungerar och på grund av att den styrande majoriteten inte har förmåga att tala ur skägget och säga vad det faktiskt är man vill göra. Jag tycker inte att det är särskilt respektfullt mot svenska folket.
Jag önskar att vi framöver kan ha seriösa debatter om vad vi vill med välfärden och hur den ska finansieras. Då kan svenska folket på allvar ta ställning till vilken typ av samhälle man vill ha.
2024-12-18 10:56:16
Samuel Gonzalez Westling
Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag brukar uppskatta replikskiftena med ledamoten från Vänsterpartiet. Vi har ju haft möjlighet att debattera såväl i region som nu i Sveriges riksdag. Det är lite extra kul att vi båda är från Gävleborg, vilket gör att vi kan gräva ned oss lite mer i vårt hemlän.
Ledamoten talade i sitt anförande om nedskärningar. Jag undrar hur man egentligen ska definiera det, för om jag tittar på statistiken för 2024 kan jag se att alla kommuner i Gävleborg utom en, samt regionen, ökar antalet anställda man har. Sedan är frågan var man ökar antalet anställda. Väljer kommunerna till exempel att skära ned i välfärden men öka annan personal, ja, vad är det för prioritering man då väljer att göra? Man gör ju en prioritering, men gör man den rätt eller fel? Men antalet anställda ökar alltså i nio av tio av länets kommuner och i Region Gävleborg.
Ledamoten nämnde också frågan om nedskärningar inom välfärden. Vi vet ju att många kommuner nu gör anpassningar, till exempel inom förskolan. Antalet barn i förskolan minskar, och därför väljer man att göra förändringar. Personligen känner jag att det hade varit bättre om kommunerna hade tagit chansen att minska barngrupperna, men det är deras prioritering som de måste göra. Men är det då en nedskärning, eller har kommunerna anpassat efter behovet? Det är en definitionsfråga, men det skulle vara intressant att höra vad ledamoten säger om det.
Till sist om skiktgränsen: Om Vänsterpartiet skulle styra ihop med Socialdemokraterna skulle ju skiktgränsen rullas tillbaka till 2001 års nivå, vilket skulle innebära att alla med en månadslön över 21 000 kronor skulle få betala statlig skatt. Alla inom välfärden skulle alltså betala mer i statlig skatt med er politik. Det är vad ni själva säger.
2024-12-18 11:10:21
Mattias Eriksson Falk
Herr talman! Man blir lite full i skratt när man hör argumentationen ibland.
När det gäller det här med att frysa den statliga skiktgränsen kan vi börja med ett konstaterande: Att frysa något betyder inte att man sänker något. Det betyder inte heller att man går tillbaka till något, utan det betyder just att man fryser det. Det står kvar på den siffra där det är.
Man kan ha olika åsikter om var den här gränsen borde vara. Vi tycker att det som är rimligt när det gäller skiktgränsen är att ha den på en sådan nivå att rätt andel av befolkningen hamnar över gränsen och ska betala.
Det finns ju förarbeten till skiktgränsen som man kan gå tillbaka till och titta på. Vad var det man avsåg när man införde den? Man kan också se att ungefär den här andelen av befolkningen borde rimligtvis hamna över skiktgränsen och borde således betala.
Just nu är väl skiktgränsen på 49 000 någonting, skulle jag gissa. Jag har väldigt svårt att se att det finns särskilt många undersköterskor som tjänar 49 000 kronor i månaden och som på det sättet skulle drabbas av det som Sverigedemokraterna hävdar är ett hot. Jag har också väldigt svårt att se att det finns särskilt många poliser som skulle drabbas av det. Jag tror inte att det gör det eftersom medelinkomsten ligger på runt 40 000-44 000, tror jag. Det är lite svårt.
Jag tycker att det är viktigt att förklara det här, för jag har flera gånger här hört ledamoten påstå samma sak. Det var bra att jag fick möjlighet att tydliggöra det. Jag får återkomma till det andra.
2024-12-18 11:12:29
Samuel Gonzalez Westling
Herr talman! Att jag nämnde just 2001 var för att göra en beskrivning av hur det skulle se ut om man inte gör en justering av skiktgränsen. Som ledamoten själv säger finns det ju en tanke att den ska träffa en viss andel av befolkningen hela tiden. Om man tycker att rätt andel träffas eller inte är en definitionsfråga. Men det blir ju så att om man flyttar den från år till år i takt med att inkomsterna ökar, ja, då träffas rätt andel utifrån vad som nu är förutsättningarna.
Om man inte gör den justeringen kommer fler personer i samhället att träffas, och om man inte gör den här justeringen av skiktgränsen på 15 års tid kommer välfärdsarbetarna som vi pratar om att komma över den. Det kommer att drabba poliser och anställda inom äldreomsorgen och sjukvården, för när ni fryser skiktgränsen för statlig skatt kommer följden att bli att fler får betala statlig skatt i det svenska samhället. Det säger ju sig självt. Lönerna ökar, och om man inte höjer skiktgränsen kommer de i takt med att åren går att komma i kapp var taket går. Med er politik kommer då fler att betala statlig skatt.
Det var därför jag gjorde en beskrivning av hur det skulle se ut. Skulle vi vara kvar på 2001 års nivå på skiktgränsen för statlig skatt skulle i stort sett alla välfärdens medarbetare få betala statlig skatt i dag. Det är det som kommer att bli följden av er politik när tiden går in i framtiden om man inte justerar skiktgränsen.
Jag förstår att ni inte vill stå för det. Ni och Socialdemokraterna hade ju inte tänkt efter innan ni sa bland annat det. Men det är det som kommer att bli följden, och jag tycker att ni ska vara ärliga mot välfärdens medarbetare om att med er politik kommer fler att få betala statlig skatt i framtiden. Det är det som är er ambition, och jag tycker inte att det är en bra politik.
Som ledamoten själv sa fanns det ju en tanke en gång i tiden att en del av samhället skulle träffas av den statliga skatten. Tanken var inte att alla skulle träffas, men det kommer att bli så med er politik. Nu kommer ledamoten att få en chans att säga saker som jag inte kommer att få svara på, men det är följden av er politik.
2024-12-18 11:14:29
Mattias Eriksson Falk
Herr talman! Det här hör ju någorlunda ihop med statsbidragen till kommuner med tanke på att det är med och finansierar kommunerna.
Om man ska följa ledamotens logik fryser man brytpunkten, och sedan säger man att man ska frysa den permanent. Då skulle man kunna komma fram till det här, men det är ju inte det som är föreslaget.
Förslaget är att man fryser den det året eftersom brytpunkten är något som indexeras varje år. Det sker automatiskt - till skillnad från statsbidragen till kommuner, som inte indexeras. Om man inte fattar något särskilt beslut om att frysa brytpunkten innebär det att den höjs automatiskt. Om man, som Sverigedemokraterna och regeringen, inte fattar ett särskilt beslut om att höja bidragen till kommunerna innebär det att de relativt sett får mindre pengar än de hade tidigare. Det är så det fungerar.
Det här är något man tar ställning till år för år. Om man vill frysa brytpunkten ett år för att man tycker att den här andelen borde betala skatt på 50 procent på alla inkomster över en viss summa, då är det något man får göra varje år. Det är inte ett permanent beslut, och det tror jag är ganska viktigt att man har i åtanke.
Man ska inte försöka vilseleda och få debatten att handla om något helt annat.
Åter till kommunerna! Jag tycker att det är otroligt beklagligt att man från Sverigedemokraternas sida väljer att utarma välfärden. Man talar väldigt mycket om att man värnar Sverige och svenska folket, men det man faktiskt gör i och med den här budgeten är att man ger svenska folket en sämre skola, sämre sjukvård, sämre äldreomsorg och sämre samhällsservice. Det är något som man borde skämmas över.
2024-12-18 11:16:32
Samuel Gonzalez Westling
Herr talman! För 60 år sedan bildade kristdemokraterna parti. Vår förste partiledare, prästen Birger Ekstedt, slog då fast en sanning som gäller även i dag: I kommunerna bygger vi Sverige.
Ekstedts ord har jag med mig dagligdags när jag nu leder Kristdemokraternas samhällsbyggarprojekt, där vi formulerar en rad förslag inom olika sektorer såsom bostäder, infrastruktur, kompetensförsörjning, välfärd och energi. Kristdemokraterna kommer att fatta beslut om de förslagen nästa år. Med den här budgeten menar jag att vi kristdemokrater tar ansvar för att stötta landets kommuner och regioner.
Herr talman! Vi pratar ibland om kommuner och regioner som om alla vore lika. Det är precis lika felaktigt som att klumpa ihop människor utifrån kön, ålder, hudfärg eller nationalitet. Det är inte särdeles klokt vare sig det gäller människor eller kommuner.
Om vi tittar närmare ser vi att en del kommuner dras med reella problem när det gäller höga boendekostnader och brist på bostäder och arbetskraft. Samtidigt ser vi, inte minst i glesbygd, att många svenskar som bor där dras med motsatta problem. Det talar för att vi även fortsättningsvis gör klokt i att lyssna på det Ekstedt sa om att det är i kommunerna vi bygger Sverige. Om detta byggande ska bli av måste vi ge utrymme för kreativa lösningar - inte mer detaljregleringar. Vi måste få ned ledtider. Vi måste få bort flaskhalsar och genomföra regelförenklingar. Företag, organisationer och offentlig sektor ska kunna och våga ta initiativ som sätter fart på byggandet av Sverige.
Herr talman! Vi har upplevt en minst sagt pressad tid de senaste fem åren med pandemi, höga energikostnader, krig i närområdet, höjd terrorhotnivå och höga priser. Det har pressat Sverige och många andra länder. Framför allt har de höga kostnaderna pressat hushållen - men naturligtvis även välfärden. Därför är jag glad över att kommuner och regioner nästa år kommer att ha 50 miljarder kronor lägre pensionskostnader tack vare att vi tillsammans - inom finanspolitiken och penningpolitiken och med arbetsmarknadens parter - har sett till att på ett framgångsrikt sätt bekämpa inflationen.
De budgetar som har lagts fram av denna regering kan med rätta kallas återhållsamma, och det har de varit för att finanspolitiken ska kroka arm med penningpolitiken för att få ned inflationen. Trots det har vi prioriterat välfärden. Så gjordes exempelvis i den budget som gäller för i år, där 40 procent av reformutrymmet gått till just kommuner och regioner. Dessutom sköt vi till extra pengar i samband med vårändringsbudgeten. Sedan den här regeringen tillträdde har vi satsat 43 miljarder kronor på kommuner och regioner. 2025 kommer statsbidragen att vara 288 miljarder kronor, varav 167 miljarder är generella. Jag vet att kommunpolitiker inte gillar riktade statsbidrag, och därför kan det vara på sin plats att påpeka att andelen riktade statsbidrag till kommunerna nu är de lägsta sedan 2018.
Herr talman! Dessa tillskott har varit mycket betydelsefulla. De har varit kloka prioriteringar av regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna. Låt mig dock få avsluta med att konstatera att det som på riktigt hotar välfärden är om vi inte får en hållbar tillväxt. Jag har sagt det förr och säger det igen: Den där kakan som vi politiker gärna debatterar och diskuterar hur den ska fördelas - den måste bakas först! Det blir lättare att hitta resurser till allt det vi vill göra om kakan växer i storlek.
Jag är mycket nöjd med att vi kristdemokrater drev på för att budgeten som ska gälla för 2025 skulle vara en tillväxtbudget. Vi stärker köpkraften, får fler i arbete, gör det mer lönsamt att driva företag och investerar i forskning och infrastruktur. Får vi inte fart på tillväxten kommer det i slutändan att drabba välfärden. Det känns därför förhoppningsfullt att IMF spår att Sverige kommer att ha högst tillväxt av de länder som vi normalt jämför oss med.
(Applåder)
2024-12-18 11:18:53
Hans Eklind
Herr talman! Tack, Hans Eklind, för anförandet!
Jag vill prata om det som Ebba Busch i valrörelsen talade om som hjärtlandet. Jag har uppfattat att det med det menas landsbygden och att förutsättningarna för landsbygden skulle stärkas. Därför vill jag ta upp frågan om förutsättningarna för de små kommunerna och kommunerna på landsbygden.
Vi har ju redan talat om det som åtminstone vi socialdemokrater anser vara otillräckliga resurser till välfärden i den här budgeten, men jag vill tala speciellt om resurserna som tidigare gick särskilt till små kommuner på landsbygden. Regeringen har ju valt att ta bort de resurserna. Det sker ett år före ett planerat införande av ett nytt system som förhoppningsvis blir mer utjämnande.
De 300 miljoner som har gått till det Kristdemokraterna kallade hjärtlandet spelar väldigt stor roll för de här kommunerna. Kristdemokraterna har ansvar för just denna fråga eftersom de har posten som civilminister. Jag undrar alltså varför Kristdemokraterna inte vill stärka förutsättningarna för en jämlik välfärd i hela Sverige.
2024-12-18 11:23:45
Eva Lindh
Herr talman! Eva Lindh pratar om det tidsbegränsade stöd som har getts till 39 kommuner. Det tas inte bort. Det avslutas enligt den plan Eva Lindh själv varit med och fattat beslut om. Vi kanske ska vara lite mer noga med hur vi formulerar oss.
När det gäller landsbygden vill jag hävda att vi har gjort en rad olika saker. Vi har lyckats se till att det vi lovade i valrörelsen nu blir verklighet. Jag har släktingar som bor långt ut på landsbygden där det inte går någon länsbuss över huvud taget utan barnen får gå åtskilliga kilometer ned till landsvägen om inte mamma kan skjutsa. Vi har fått ned drivmedelspriserna på precis det sätt vi lovade i valrörelsen. Det gör naturligtvis enorm skillnad för dem som bor på landsbygden. Det gör också skillnad för hela kommunsektorn.
Jag har tänkt att vi ska låta RUT utreda vad de sänkta drivmedelspriserna inneburit för framför allt kommuner men även regioner i form av sänkta kostnader. Nu får ingen annan sno den idén! Jag har verkligen försökt att ta reda på det, men jag tror att vi ska ta fram den siffran, för det här är naturligtvis viktigt. Det har också varit viktigt för att få ned inflationen. Det helt avgörande för såväl små som medelstora och stora kommuner.
Vi har avslutat det som skulle avslutas. Det är riktigt. Jag tror att Eva Lindh var med i utjämningskommittén. Remisstiden har precis gått ut. Vi får se var vi landar. Det är viktigt att vi skruvar på parametrarna på ett korrekt sätt så att de små kommuner som har det tufft kan få det stöd de behöver via det kommunala skatteutjämningssystemet. Man har fått in över 300 remissvar, och arbete pågår nu inom regeringen.
2024-12-18 11:25:44
Hans Eklind
Herr talman! Om de små kommunerna på landsbygden har det tufft, varför gör man det då ännu tuffare för dem? Det är det jag inte förstår. Jag får inte svar av ledamoten Hans Eklind. Jag frågar alltså igen: Varför tar man bort de pengarna? Varje gång jag frågar får jag svaret att det var tidsbegränsat och att Socialdemokraterna inte heller ville ha det kvar. Det stämmer inte.
Hans Eklind vet ju också att när man lade in de här pengarna ville man att det skulle följas upp och leda till ett nytt utjämningssystem. Den satsningen går att förlänga. Det är som med Äldreomsorgslyftet - som den här regeringen förlängde, vilket var jättebra. Tanken var att det skulle förlängas, även om vi hade fortsatt i regeringsställning. Det är alltså inget skäl att inte förlänga.
Regeringen tar bort pengarna till mindre kommuner på landsbygden. Det går inte att hänvisa till eller skylla på någon annan. Det är nu ni har ansvaret. Effekterna av den här politiken är att det blir mindre resurser till välfärden i alla kommuner, och det tas bort ännu mer resurser från de mindre kommunerna på landsbygden. Jag tycker att det är ovärdigt, och jag undrar vad som ligger bakom beslutet att ta bort de resurserna. Det är ju klart att det drabbar landsbygden och dem som bor där.
Vi vill göra annorlunda. Vi vill gå en annan väg. Vi har tagit fram ett särskilt, kraftfullt och bra landsbygdspaket i vår budgetmotion. Det handlar inte bara om de här resurserna utan även om stöd till utveckling, fler jobb, bättre service och ökad tillväxt. Vi har också en tankrabatt som skulle öka möjligheterna för dem som har bil, vilket många är beroende av, på landet. Jag undrar alltså varför man gör det sämre för mindre kommuner på landsbygden.
2024-12-18 11:27:48
Eva Lindh
Herr talman! Svunna är nu påståendena om att vi sviker våra vallöften. De går ju inte att använda längre nu när vi har levererat precis det vi lovade i valrörelsen, nämligen lägre bränslepriser.
Jag hoppas att vi kan hålla fast vid att vi ska ha låga bränslepriser av det skälet att Sverige är ett stort land där många är beroende av bil. Det är på det viset man kan få livspusslet att gå ihop när man bor ute på landsbygden. Alla har inte möjlighet att bo i centrala Stockholm med tunnelbana och alla möjliga kollektiva färdmedel.
Om man ska prata om hur man vill satsa på landsbygden går det inte att runda drivmedelspriserna. De är oerhört viktiga. Sedan kan vi addera det som gäller lantbruket och så vidare.
Vi har enligt plan avslutat det statsbidrag som skulle gälla under sju år. Vi har alltså inte plockat bort det, utan det avslutas nu enligt plan. Sedan kan man naturligtvis förnya det, om nu Eva Lindh vill det. Men den här regeringen ansåg inte att vi skulle förnya det, utan det avslutas enligt plan.
Sverige kan bättre, sa Magdalena Andersson. Det tyckte väljarna också och röstade fram en ny regering.
Den här regeringen har nu tagit Sverige genom en inflation som har varit superjobbig, naturligtvis inte bara för Sverige utan också för många andra länder. Vi har sett till att det skjutits till de medel som behövs för att välfärden ska klara det.
Kommuner och regioner kan dock inte få full kompensation. Det tror jag inte att Eva Lindh tycker heller. Det finns anledning för dem att fundera över hur de ska prioritera resurser. Vi har hört tidigare om en del olika investeringar som gjorts. När man köpte vindkraftverk i Gävleborg kostade det skattebetalarna 100 miljoner kronor, vilket inte var så smidigt. Det går alltså att göra en hel del saker ute i kommunerna och regionerna.
Vi skjuter alltså till resurser, inte minst i sjukvården. Nästa år är det 18 miljarder kronor som går till sjukvården, och dessutom går 1 miljard till att säkerställa en bra barn- och ungdomspsykiatri. Här görs mycket, och mer behöver göras.
2024-12-18 11:30:03
Hans Eklind
Herr talman! Jag vill säga något till alla som kämpar i välfärden på landsbygden i Sverige - till dig som är sjuksköterska i en mindre kommun i Sverige, som har blivit av med kollegor och som går på fälgarna och till dig som är landsbygdsutvecklare, som har jobbat med att skapa jobb i växande företag men som just har blivit uppsagd. I dag har ni fått besked: Sverigedemokraterna är nöjda, och de är inte bara nöjda utan väldigt nöjda. Det är ingen kris. Ni har bara inte förstått hur bra det är och hur fint Sverigedemokraterna har bäddat för er sedan de kom till makten.
Den inflationschock som har drabbat Sverige är också en välfärdschock. När bland annat pensionskostnaderna i kommunerna och regionerna plötsligt skenade med inflationen var det ett enormt slag på nästan 80 miljarder kronor som dessutom förstärkte en dramatisk omsvängning där staten minskar sin skuld - statsskulden - medan kommunernas och regionernas skuldsättning ökar.
Bakom dessa stora nationalekonomiska siffror döljer sig oacceptabla klyftor mellan stad och land. Lyssna på det här! Enligt Socialstyrelsen är antalet dödsfall under 80 års ålder i sjukdomar som anses påverkbara dubbelt så högt i landsbygdskommuner - enligt definitionen så kallade avlägset eller mycket avlägset belägna - som i storstadskommuner. På landsbygden är det drygt 50 per 100 000 invånare jämfört med 25 per 100 000 invånare i storstäder. Klyftorna i välfärden i Sverige är bokstavligen en fråga om liv och död.
Självfallet kan en del av detta avhjälpas med smartare planering, besparingar, effektiviseringar och digitalisering och med de nya resultatreserverna, men allt går inte att lösa så. Det finns många små regioner som nu drabbas fullt ut av underinvesteringar i landsbygdens välfärd, kommunikationer och civilsamhälle.
Låt mig ta upp ett av de mest extrema exemplen, nämligen Region Gotland. När man besöker dem ser man att de verkligen har gjort allt, herr talman, för att effektivisera överallt, men i SD:s Sverige har kostnadssmällen för transporter och insatsvaror grävt ett hål på en halv miljard i budgeten för denna lilla region i Sverige. Det är så akut att moderater och socialdemokrater nu är beredda att ge bort regionen till staten eller till Stockholm. Frågan är, herr talman, vilket som är värst.
Utarmningen av landsbygdens välfärd är inte värdig och inte rätt. Därför prioriterar vi i Centerpartiet, inom vår fullt finansierade budget, minst ytterligare 1 miljard riktad specifikt till våra minsta regioner och glesbygdsregioner. Vi har för övrigt också ett särskilt ötillägg till Gotland.
Herr talman! Kommunernas ekonomiska kris är också skolans ekonomiska kris. Jag vet att Johan Pehrson på sin nya post nu har börjat tala om problemen i skolan som något slags naturfenomen, precis som han på sin gamla post pratade om arbetslösheten som något slags naturfenomen.
Faktum är att den här regeringen lovar att få ordning på skolan men att det i stället går åt helt fel håll. Utslagningen fortsätter. Varje år är det 20 000 elever som aldrig får gymnasiekompetens, vare sig teoretiskt eller praktiskt. Det är 16 procent av totalen. Det är mångfalt mer än i våra nordiska grannländer.
Så är det just när kriminaliteten bland unga når nya rekordnivåer. Dessutom är utslagningen särskilt stor där samhället är som mest utsatt - i de mest utsatta förorterna och i utsatta bruksorter på landsbygden. Medan det i staden är 13 procent som slås ut före gymnasiet är det 20 procent på landsbygden.
Det finns många skäl till detta, men det är få av dem eller inga som åtgärdas ordentligt av regeringen. En fråga kan man ställa sig: Hur ska regeringen få ordning på skolan när tusentals lärare, pedagoger, kuratorer och studievägledare har sagts upp de senaste åren eftersom regeringen i inflationsjusterade termer har snålat in så mycket på pengarna till skolan?
Topp tre när det gäller uppsagda yrkeskategorier inom välfärden är, enligt Omställningsbarometern, ett: barnskötare, två: elevassistenter och tre: lärare. Hur ska vi då kunna stoppa utslagningen? Hur ska skolan då kunna stå stark i tider av växande ungdomskriminalitet och ett ökat antal barn med diagnoser och särskilda behov?
Centerpartiet är det parti i riksdagen som satsar fullt ut på skolan. Vi lägger 5 miljarder i ett sektorsbidrag till kommunerna för skolan.
Sedan, herr talman, ska vi faktiskt prata lite om skatter. Det har vi redan gjort lite, men nu ska vi prata om de skatter som direkt berör kommunerna. Centerpartiet är i dag Sveriges enda landsbygdsliberala parti. Här kommer ett exempel. I denna debatt har vi hört en regering som är väldigt nöjd med läget i välfärden, trots att krisen rullar vidare. Vi har också hört en opposition som i hög grad skyller krisen på lägre skatter.
Nu, herr talman, kommer ni att få höra ett oppositionsparti - Centerpartiet - som vågar peka ut hur regeringen har försvårat för kommuner och regioner genom att höja skatten. Ja, ni hörde rätt. "Högerregeringen" har höjt skatten på att anställa med 12 miljarder kronor. Detta har bidragit till att arbetslösheten under regeringens överinseende har stigit till en av de värsta i Europa - den tredje högsta i Europa.
Detta drabbar många sårbara kommuner som behöver jobb i växande småföretag, men det finns en ännu mer direkt effekt. Samtidigt som regeringen med ena handen har höjt bidragen till regioner och kommuner - lite grann, inte så mycket den här gången - har regeringen med den andra handen tagit 2 miljarder i höjd skatt på att anställa, som straff för att kommuner och regioner anställer ungdomar.
Jag ska berätta en nyhet för Tidöregeringen: Kommuner och regioner är arbetsgivare. Utöver småföretag är det ofta de som ger unga deras första jobb och en väg in på arbetsmarknaden. När ni höjer arbetsgivaravgiften minskar ni alltså också direkt pengarna till välfärden.
Om Sverige ska bli ett land där välfärdens kärna står stark, där skolan står stark och där landsbygden står stark måste ni prioritera det framför gottköpspopulismen. Då måste ni satsa på jobben. Och då måste vi ersätta det här Tidödebaclet.
(Applåder)
2024-12-18 11:32:21
Martin Ådahl
Herr talman! Vi har hört ordet nedskärningar upprepas många gånger i talarstolen i denna debatt om betänkandet. Ledamoten nämnde nu också nedskärningar i förskolan.
Vi kan titta på exempelvis min hemkommun, Gävle. Där har man sagt: Nu tar vi bort en andel barnskötare och minskar antalet förskollärare kopplat till att andelen barn i våra verksamheter minskar. Man säger att man gör en anpassning utifrån verklighetens förutsättningar. Som jag sa hade man kunnat göra en annan prioritering och i stället minskat barngrupperna, för att behålla kompetensen och ha den kvar när andelen barn sedan ökar igen.
Ledamoten var också uppretad på faktumet att många går ut skolan utan godkända betyg. Jag håller med om att det är ett stort problem. Men det Martin Ådahl inte nämnde i sitt anförande är bakgrunden till att det ser ut så i dag.
Centerpartiet är ett av de partier som har drivit på för en extremt stor invandring till Sverige. Vilka följder får det för det svenska samhället?
Jag nämnde i mitt anförande att det är ett problem för kommunerna när de inte kan planera för samhällets funktioner; det gäller också skolan. När kommunerna hela tiden ska göra vad de kan för att öka antalet platser i förskolan, grundskolan och på gymnasieskolan blir följden att de aldrig hinner i kapp. De hinner inte säkerställa att de får in den kompetens som behövs för att utbilda eleverna. Det tar flera år att utbilda nya lärare.
Men Centerpartiet driver på för en invandring som inte kan mötas med tanke på det krav som finns på kompetens i våra välfärdsverksamheter. Jag nämnde skolan. Det finns naturligtvis fler exempel. Sjukvården och äldreomsorgen är två andra exempel.
Den politik som Centerpartiet vill driva på för, med mer invandring till Sverige, kommer att öka klyftorna ytterligare. Den kommer att bidra till att fler går ut skolan utan godkända betyg. Nu lägger vi om migrationspolitiken. Det kommer att göra att samhället kan komma i kapp. Det kommer att ta tid, men vi kommer att komma i kapp.
2024-12-18 11:40:29
Mattias Eriksson Falk
Herr talman! Det är ändå lite fantastiskt att höra vad en representant för den här regeringen säger. De har minskat resurserna till skolan och förskolan så pass att kategorierna lärare, elevassistenter och förskolepedagoger nu toppar listan över uppsägningar i välfärden.
Ni har snålat så mycket med pengarna, Mattias Eriksson Falk. Ändå kommer ni med lokala exempel på kommuner eller styren som har drabbats av det och tycker att de kanske borde prioritera lite bättre, så att de får lite mindre barngrupper och behåller lite fler lärare. Men gör någonting åt det då! Satsa på det fullt ut!
När det argumentet inte räcker är vi dessutom tillbaka på det vanliga igen. Men nu är det inte bara invandrare som är problemet. Nu är det också invandrarbarn som är problemet. Det är alltid det som är problemet.
Nu har jag någonting att säga till ledamoten från Sverigedemokraterna: Ni lyssnar inte på vad folk säger ute i kommunerna. Det är små landsbygdskommuner, där klasserna faktiskt inte domineras av barn och personer som har kommit från andra länder, som har den största utslagningen i Sverige. Och ni gör ingenting åt det. Vi har ett stort och omfattande problem runt om i landet. Och nu ska ni skylla det också på invandringen.
Gör er hemläxa i stället, Sverigedemokraterna! Prioritera det som är viktigt för människor på den svenska landsbygden: deras trygghet, deras barn, deras skola och deras välfärd.
(Applåder)
2024-12-18 11:42:38
Martin Ådahl
Herr talman! Att Centerpartiet inte vill bekänna färg och erkänna att massinvandringen har varit ett problem för Sverige och för våra kommuner och regioner när de ska planera sin verksamhet och effekterna det har fått i det svenska samhället är kanske inte förvånande. Att erkänna någonting är också att erkänna sin skuld och del i det. Jag förväntar mig alltså inget annat från Centerpartiet. Men det är kanske också därför Centerpartiet snart inte har väljarstöd motsvarande mer än en lättöl.
När det gäller statsbidragen, som ledamoten gärna vill diskutera, är det så att pensionskostnaderna, den stora andel som påverkat kommunernas och regionernas kostnader det här året, minskar med 50 miljarder nästa år. Men vi låter statsbidragen, till exempel de generella, ligga kvar på samma nivå. Det innebär att man kommer att få bättre förutsättningar kommande år, och man kommer att få ännu bättre förutsättningar 2026.
Det är ingen som säger att det inte är en tuff situation. Men vi skjuter till medel som möjliggör för kommuner och regioner att prioritera. Men då måste man också prioritera de resurserna på rätt sätt, till exempel genom att satsa på skolan, förskolan och äldreomsorgen. Då kan man inte ge kampanjbidrag till ABF och Socialdemokraterna. Då kan man inte satsa på finkonst i Värmland, och man kan inte bygga badhus för miljarder eller kulturhus i Gävle medan välfärden får skära ned. Det är verkligheten i dag. Det är så det ser ut.
Exemplen från verkligheten är relevanta, oavsett om de kommer från ledamotens kommun, min kommun eller någon annan kommun eller region runt om i landet. Alla dessa felprioriteringar urholkar pengarna som ska gå till välfärdens kärnverksamhet. Och mycket av det står Centerpartiet bakom. Jag kan verkligen inte förstå att de gör det. Men det är de som bidrar till att urholka välfärdens verksamheter.
Nu kommer vi till detta läge igen där ledamoten kan säga en massa saker som jag inte får möjlighet att svara på. Men jag tycker att jag har gett uttryck för Sverigedemokraternas syn på hur Centerpartiet agerar i kommuner och regioner.
(Applåder)
2024-12-18 11:44:38
Mattias Eriksson Falk
Herr talman! Jag måste ändå kunna svara när ledamoten från Sverigedemokraterna hittar på både det ena och det andra om vad vi gör. Om det är något folk vet om Centerpartiet är det att när vi sköter kommunerna håller vi i pengarna, vi satsar på det som är viktigt och vi är nära människor och deras behov. Jag tror allvarligt talat inte att någon har missat detta.
Jag vill gå tillbaka till kommunernas situation. Nu har vi hört det sägas massor med gånger: Vi har gett tillbaka 50 miljarder. Mattias Eriksson Falk är tydligen också riksbankschef nu. Men det beror ju på att inflationen har gått ned. Ni har inte gett någonting. Vi har haft en riksbank som har gjort sitt jobb - och det tackar vi dem verkligen för; vi kommer att prata mer om det senare i dag. Men det är inte ni som har gett kommunerna minskade pensionskostnader om 50 miljarder. Det har vi gjort genom att få ned inflationen i det här landet.
Vi delar eventuellt viljan att inte ha slöseri och att inte satsa på fel saker. Men jag vet inte; det är inte alltid man är så noga med det i SD-kommuner. Men tusentals lärare har sagts upp runt omkring i Sverige, vilket har drabbat många små kommuner där det redan är stor utslagning på gymnasiet. Det är ert verk eftersom ni inte har prioriterat landsbygdens välfärd och landsbygdens skolor.
Nu när ni sitter vid makten måste ni ta ansvar för det och kan inte skylla på ett badhus hit eller något annat dit. Vi behöver få tillbaka de lärarna för att stärka skolan och minska utslagningen på den svenska landsbygden.
(Applåder)
2024-12-18 11:46:45
Martin Ådahl
Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
Välfärden i Sverige är otroligt viktig. Den jämnar ut skillnader, säkerställer att de som faller kan landa mjukt och ger människor möjlighet att prova sina vingar. Vi får dock aldrig glömma varifrån skattepengarna kommer och hur de skapas. Det sker genom att människor jobbar och driver företag, vilket gör att Sveriges ekonomiska tillväxt ökar.
Med tillväxt kan vi ha ett skyddsnät utan hål för den som faller. Med tillväxt får vi ett Sverige som vi kan lita på - lita på att vi får hjälp om vi blir sjuka, att vi får omsorg om vi behöver det när vi bli årsrika och att våra barn får det stöd de behöver i skolan.
För mig är det vad staten är till för. Den ska skapa trygghet och ett skyddsnät som fångar upp men inte håller tillbaka. Människor ska kunna känna framtidstro och våga prova sina vingar.
För mig som liberal är det som sagt väldigt viktigt att det finns ett skyddsnät utan hål som fångar upp dig om du faller. Men vi har i dag flera hål i nätet, vilket utmanar välfärden. Därför är det viktigt att de reformer som regeringen nu jobbar med blir lösta. Nu drabbar våra utmaningar välfärden och alla de människor som jobbar i den och som är beroende av den. Det drabbar skolan, vården och omsorgen. Det kan handla om ineffektiva processer, dålig styrning, regler som man inte har möjlighet att leva upp till, för stor arbetsbelastning på vissa ställen och för lite resurser.
Det är viktigt att komma ihåg att hålen i nätet inte bara har en orsak. Ledamöter från flera partier i oppositionen som har talat före mig har sagt att det bara handlar om mer resurser. Det är riktigt dåligt att föra diskussionen på den nivån. Då är risken stor att man missar flera andra viktiga saker som behöver hanteras.
Herr talman! Skolan är och kommer alltid att vara Liberalernas främsta prioritet. Vi måste inse att det finns en kunskapskris i svensk skola. I dag kan var fjärde elev på högstadiet inte läsa ordentligt. Antalet anmälningar om hot och våld har fördubblats, och det är tydligt att grunderna inte fungerar i svensk skola i dag. Det är till skolan vi vill föra resurser, för visst finns det en korrelation mellan antalet lärare i klassrummet och studieresultat. Man ska hinna se eleven och lyssna, motivera och förklara. Självklart är det så.
Ändå krävs det inte bara resurser i skolan. Det handlar också om lärarens befogenheter, dokumentationskrav, kringuppgifter som ligger utanför undervisningen och läromedel att bedriva undervisningen med. Ja, många saker behöver fungera för att skolan ska kunna vara kompensatorisk och ge varenda unge en chans. Det handlar inte bara om pengar. Gå inte på den vänsterretoriken!
Liberalerna har påbörjat ett arbete med att bygga upp skolans grunder igen. Det handlar om elevers rätt till riktiga skolböcker, bemannade skolbibliotek och tillgång till en god elevhälsa. Även införandet av en nationell skolpengsnorm och ett helrenoverat friskolesystem är viktiga reformer. Lärares administrativa börda behöver minska, och vi måste få tillbaka en regelstyrd skola.
I budgeten för 2025 storsatsar vi på skolan. Det är den näst största skolbudgeten på 20 år. Vi ser till att en halv miljon riktiga läroböcker ersätter elevernas distraherande skärmar. Vi ger kommunerna möjlighet att skapa mindre undervisningsgrupper, och vi fördubblar stödet till akutskolor. Stöket och den skadliga digitaliseringsivern måste städas bort. Skolan ska tillbaka till grunderna.
Så bygger vi det framtida Sverige från grunden. Det är socialliberalism när den är som bäst.
Herr talman! Det här är exempel på hur vi satsar för att komma till rätta med skolans problem. Vi gör det genom generella statsbidrag men också genom riktade statsbidrag öronmärkta till skolan samtidigt som vi tar tag i de grundläggande problem som inte handlar om pengar utan om förutsättningar och struktur. Allra helst hade vi liberaler velat att skolan var statlig igen. Men nu är den inte det, och då får vi göra det vi kan från statens håll för att ge både rätt förutsättningar och resurser.
De verkligt stora resurserna till skolan kommer från kommunernas budgetar. Det får vi inte glömma när vi pratar om satsningar här i talarstolen. År 2022 var skolans kostnader i Sverige cirka 43 procent av kommunernas totala kostnader. Det motsvarade ungefär 332 miljarder. De generella statsbidragen var cirka 16 procent av detta och de riktade cirka 5 procent. Resten, ungefär 79 procent, kom från kommunernas egna intäkter.
Men det finns stora problem med hur skolan i dag är finansierad och att det skiljer för mycket mellan kommunerna. Det kan skilja så mycket som 70 000 kronor per elev mellan de kommuner som satsar minst och de som satsar mest på skolan. Detta kan inga generella statsbidrag kompensera för. Det här är inte hållbart. Därför har Liberalerna i regeringen tillsatt en utredning för att beräkna en lägstanivå för finansiering av skolan.
Herr talman! Ni har fått höra att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har mycket mer pengar. Jag måste poängtera att det är viktigt att inte göra som man gör i deras budgetförslag. Att lånefinansiera välfärden när vi har ett finanspolitiskt ramverk att hålla oss till är bara oseriöst. Det är inget annat än dumdristigt. Nu är det i och för sig mest bara hittepåbudgetar; de vet ju att de inte kommer att gå igenom. Det är lätt att tro i debatten att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har seriösa alternativa förslag, men så är inte fallet.
Avslutningsvis: Med vår budget i dess helhet gör vi viktiga satsningar på välfärden samtidigt som vi möjliggör ekonomisk tillväxt. Det är det som finansierar välfärden, och det är därför vi alltid måste ha detta för ögonen när vi lägger fram budgetar. De ska vara bra för Sverige både här och nu och för framtida ekonomisk tillväxt.
Det kommer att ge människor möjlighet att skapa företag, ställa om sina företag och anställa fler. Fler kommer också att bli anställbara. Det är inte svårare än att alla som kan jobba ska jobba. Endast om alla som kan bidra bidrar kan vi skapa en hållbar välfärd, ett nät utan hål. En mycket stor skillnad mellan en liberal borgerlig ekonomisk politik och en vänsterpolitik är att vi vet att resurserna först måste komma in. Därefter kan de fördelas.
Herr talman! Jag vill avsluta med att önska mina kollegor i kammaren och i finansutskottet en riktigt god jul.
(Applåder)
2024-12-18 11:48:48
Cecilia Rönn
Herr talman! Tack, Eva Lindh, för frågan!
Vi har inga skygglappar inom Liberalerna för de misslyckanden som finns inom marknadiseringen av skolan. Men att säga att alla privata skolor är dåliga köper jag inte.
Det finns jättemånga bra fungerande skolor. Att man får en valfrihet både som föräldrar och som elev för att kunna ha just den skola som ens barn behöver tycker jag är bra. Det är också bra för lärarna att det finns en mångfald att välja bland.
Vi måste titta på helheten när det gäller problemen. Det har funnits vissa problem inom friskolesektorn. Det tar vi nu tag i tillsammans med de andra delarna som jag precis nämnde.
Ett jättestort problem som Socialdemokraterna är ytterst ansvariga för är kommunaliseringen av skolan som gjordes. Det är den stora orsaken till att vi i dag inte har en jämlik och kompensatorisk skola som vi ska ha just för att varenda unga ska kunna klara skolan.
I dag skiljer det uppemot 70 000 kronor mellan de kommuner som satsar mest och de som satsar minst per elev i kommunerna i Sverige i dag. Det betyder att det är en jättestor skillnad på vilken kommun du bor i om du ska få den undervisning du vill ha.
Om både jag och ledamoten vill att vi ska ha en bra skola för alla barn och elever borde vi säkra att ersättningen och förutsättningarna blir lika var än i landet man bor.
Socialdemokraterna har en historia av att faktiskt kunna ändra sig, vilket jag tycker är bra. Man har till exempel ändrat sig om både Nato och kärnkraft.
Nu är det kanske dags att man ändrar sig och inser att vi behöver förstatliga skolan igen och att kommunaliseringen bara har varit dålig. Kan Socialdemokraterna tänka sig att ändra sig i den här frågan?
2024-12-18 10:36:30
Cecilia Rönn
Herr talman! Nej. Det vi behöver ändra och det som vi behöver göra för att stärka skolan och förutsättningarna för att alla barn ska få en bra skola är först och främst att ge mer resurser. Vi ser att nu ökar skillnaderna mellan olika skolor men också skillnaderna mellan olika barns skolresultat. Det är inte rimligt. Vi behöver ha en jämlik skola som är bra för alla.
Nummer två är att ta bort vinstjakten. Ledamoten säger att det finns vissa skolor som är bra. Ja, men det finns också många skolor som tar ut alldeles för mycket vinst som egentligen skulle gå till den undervisning som är bra för barnen. Tar man bort resurser innebär det att skolan blir sämre.
Jag har själv jobbat i skolan, och jag vet hur mycket storleken på klasserna och omfattningen av kringresurserna betyder. Skolan är viktig för alla barn, och skolan måste vara bra för alla barn. Det krävs mer resurser, det krävs bättre förutsättningar och det krävs att de pengar som har avsatts för skolan också går till skolan, inte till vinster.
2024-12-18 10:38:31
Eva Lindh
Herr talman! Resurser spelar roll, säger Cecilia Rönn. Men att det bara handlar om pengar är tydligen vänsterretorik. Jag tror att ganska många ändå tycker att pengar är viktiga och att de spelar roll. Det är kanske det som skiljer våra olika bilder av politiken åt. Det spelar roll hur många lärare det finns i klassrummet, hur mycket personal det finns på skolan och hur mycket resurser det finns till äldreomsorgen och sjukvården. Genom den socialdemokratiska budgeten skulle det bli ytterligare en lärare i klassrummet i en hel årskurs. Det skulle göra skillnad för skolan.
Det var dock inte detta jag tänkte ta upp med ledamoten Cecilia Rönn. Jag vill ta upp hur det ser ut i Sverige i dag. Inom vuxenutbildningen förekommer falska betyg till elever som aldrig har gått de kurser som de fått godkänt i. Det finns skolor som sätter glädjebetyg för att locka elever. Det finns skolor som drivs av våldsbejakande islamister. Det finns hemtjänst inom LOV som har öppnat upp för välfärdsbrottslighet. Vi har stora ökningar av kostnader för insatser som inte genomförs. Det finns ungdomshem som tar ut miljonvinster när de driver boenden för barn och ungdomar som har behov av särskilt stöd eller som drivs av gängkriminella.
Detta är en viktig fråga för tilltron till välfärden men också för att det tar bort de viktiga resurser som behövs i välfärden. Vad vill Cecilia Rönn göra åt vinstjakten och den ökande välfärdsbrottsligheten?
2024-12-18 11:56:11
Eva Lindh
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Jag vill eliminera all sådan verksamhet. Självklart ska en förälder inte behöva riskera att ens barn faller ännu djupare ned i kriminalitet, blir våldtagen eller blir utsatt för våld och förtryck när man låtit staten omhänderta barnet på grund av att barnet har stora problem. Självklart ska alla barn kunna klara skolan. Man måste kunna skicka sina barn till skolan och vara trygg med att de får den allra bästa undervisning som de behöver. Självklart ska mina, dina och allas föräldrar som behöver omsorg och vård få det på ett värdigt och fint sätt med tid och möjligheter i verksamheten.
Det finns många stora problem som vi behöver ta tag i och lösa. En del är definitivt att resurserna ska hamna på rätt ställe, där de hör hemma. Det pågår väldigt mycket arbete för att synliggöra, ta tag i och åtgärda detta. Det kräver en regering som inte har skygglappar för de stora, allvarliga problem som under årtionden har ätit sig in i den svenska samhällskroppen.
Här hoppas jag att vi kan lägga undan politiska konflikter och skiljelinjer och inte skylla på varandra. Jag skulle kunna stå här i talarstolen och fråga vad Socialdemokraterna har gjort för att ta tag i de här allvarliga problemen, som har pågått i decennier. Men detta är så allvarligt och viktigt för hela Sverige och all dess befolkning att jag hoppas att vi verkligen kan se till att vi när det kommer riktigt bra förslag på riksdagens bord kan stå enade för att stoppa det här oacceptabla beteendet, som inte borde få finnas i den svenska välfärden över huvud taget.
2024-12-18 11:58:15
Cecilia Rönn
Herr talman! Nu diskuterar vi budgeten för kommande år. Ledamoten säger att vi inte ska ta upp det som setts historiskt. Nej, det brukar bli tjafsigt. Jag skulle kunna ta upp de förslag som vi har lyft fram i riksdagen men som man har röstat nej till. Jag skulle kunna ta upp de förslag som finns i vår budget men som man säger nej till. Det gör jag inte, för det har vi redan diskuterat. Jag tar i stället upp frågan vad den här regeringen kommer att göra åt den vinstjakt som sker i svensk skola men som också påverkar hela välfärden. De pengar som tas ut skulle behövas till välfärden. Framför allt är det en välfärdsbrottslighet som är upprörande.
Jag häpnar lite när ledamoten Cecilia Rönn säger att vi skulle ha skygglappar. Vi tar ju upp de här problemen gång på gång. Men regeringen gör ingenting. När det gäller HVB-hemmen är det fortfarande så att två tredjedelar av dem som polisen har larmat om fortsätter med sin verksamhet. Vinstjakten i skolan fortsätter också. Den utarmar skolan på resurser som skulle behövas till fler lärare och bättre undervisning. LOV, lagen om valfrihetssystem, öppnar för möjligheten att utnyttja detta till välfärdsbrottslighet med de pengar som behövs så väl i verksamheten. Vi socialdemokrater värnar välfärden, och vi anser att vinstjakt inte hör hemma i svensk välfärd. Den måste stoppas. Är ledamoten beredd att jobba för det?
2024-12-18 12:00:15
Eva Lindh
Herr talman! Jag tackar Eva Lindh för frågan.
Precis som jag sa i mitt huvudanförande ser vi nu över friskolesystemet för att helrenovera det. Självklart är det inte så att man ska ha som drivkraft att tjäna en massa pengar på bekostnad av skolans kvalitet och elevernas undervisning. Det tar vi tag i. Det pågår också just nu väldigt många andra utredningar som syftar till att städa upp i skolan, så att den kommer tillbaka till grunderna och får det uppdrag som den ska ha.
Men man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt i den här frågan. Problemet är inte per automatik alla fristående skolor. Det finns i dag massor av fristående skolor som gör ett fantastiskt jobb, som ser eleverna och som skapar fantastiska resultat för både lärare och elever. Det finns en massa kommunala skolor som är bra, men det finns också väldigt många kommunala skolor som brister i sitt kvalitetsuppdrag. Vi måste gå på bristerna i kvalitet, studieresultat och arbetsmiljö. Det handlar inte om vilken form verksamheten bedrivs i, utan om vilken kvalitet det blir.
Vi har som lagstiftare ett ansvar att se till att det är kvaliteten som är drivkraften i skolsystemet. Det betyder inte att vi ska utradera alla friskolor. Det är viktigt, tycker jag, att vi särskiljer på det sättet i den här debatten för att komma åt de riktiga problemen och prata om dem. Precis som jag sa i mitt huvudanförande och i det tidigare replikskiftet är det ett jätteproblem att det skiljer 70 000 per elev mellan de kommuner som satsar mest respektive minst. Då blir det skillnader i kvalitet. Därför behöver vi den nationella skolpengsnormen. Därför behöver vi också förstatliga skolan på sikt, så att vi får likvärdiga möjligheter för alla barn var i landet de än bor.
2024-12-18 12:02:26
Cecilia Rönn
Herr talman! Miljöpartiet har ett seriöst budgetförslag; vi fick höra att vi inte hade det. Vi har ett lika stort ordinarie reformutrymme som regeringen. Vi föreslår dock också en investeringsbudget som är väldigt tydligt avsedd för den gröna omställningen.
En stark välfärd är grunden för ett samhälle där alla har möjlighet att leva ett värdigt och gott liv oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Genom att garantera tillgång till utbildning, sjukvård och social trygghet skapar vi inte bara rättvisa för människor utan bygger också ett samhälle för både nu och sedan. Genom att satsa på det som är vårt gemensamma skapar vi ett samhälle som håller ihop och som är bra för alla och inte bara för några få. Det är genom välfärden som Sverige har kunnat växa till ett land som i dag är ett av världens rikaste länder. Det får vi varken glömma bort eller ta för givet. Det har historiskt sett krävt stora investeringar i utbildning, sjukvård och social trygghet.
En fungerande välfärdsstat säkerställer att ingen lämnas bakom, oavsett livssituation. Utan välfärdsstaten riskerar vi att skapa djupa klyftor som gör att vissa lever i överflöd medan andra tvingas kämpa för att klara dagen. Tillgång till sjukvård och utbildning bör inte vara en fråga om plånbokens storlek utan en grundläggande rättighet. En stark välfärd ger människor trygghet att våga utbilda sig, byta jobb eller starta företag utan att riskera sin ekonomiska framtid. Detta är en välfärd som vi bara bygger tillsammans och som i sig lägger grunden till en framtid som är både ekonomiskt och socialt hållbar. När vi tar hand om varandra växer både medmänskligheten och samhällets utveckling.
Med detta i åtanke skulle man kunna tro att det var en självklarhet för en regering att satsa pengar på välfärden, se till att kommunerna fick tillräckligt för att kunna ha en likvärdig skola, vare sig man växer upp i stan, i förorten eller på landsbygden, och se till att regionerna fick tillräckligt med resurser för att anställa sjuksköterskor i stället för att tvingas avskeda dem på grund av en för snäv budget. Men nej - den här regeringen satsar inte på regioner och kommuner i sin ekonomiska politik. Man gjorde det inte förr, gör det inte nu och kommer troligtvis inte heller att göra det i framtiden.
Herr talman! Tidöregeringen har lovat att presentera en budget som inte lämnar välfärden i sticket. Ändå gör de nu tvärtom. Ulf Kristersson lovade redan tidigt i år att regeringen skulle ta sitt ansvar och att inga vårdanställda skulle behöva sägas upp. Trots det presenterar man återigen en budget som leder till nedskärningar för kommuner och regioner. Precis där ligger ansvaret för välfärden.
Regionerna och kommunerna beräknas gå med 24 miljarder i underskott under 2024. I stället för satsningar inom välfärden inför nästa år prioriterar regeringen skattelättnader för de allra rikaste. Det är inget annat än ett hån mot alla som varje dag kämpar för att få välfärden att gå runt.
Detta år har varit ett verkligt stålbad för sjukvården. Inflationen påverkade budgeten enormt. Men även om inflationen nu gått ned är situationen i vården anmärkningsvärd. Sjukhus och vårdcentraler larmar om att statsbidragen måste öka om nedskärningarna inte ska fortsätta och bli lika allvarliga som under den värsta perioden under 90-talskrisen.
Även om Tidöregeringen är väl medveten om detta ser regeringen till att regionerna förlorar 1 miljard i generella statsbidrag och ytterligare 7 miljarder när sektorsbidraget krymper till 2 miljarder nästa år. I år är prognosen ett sammanlagt minus på 20 miljarder i regionerna. Förutom att de är ständigt underfinansierade och köerna till sjukvården växer är ryckigheten i finansieringen ett stort problem. Därför vill vi inflationssäkra pengarna till välfärden. Bara nästa år skulle det innebära 4,5 miljarder mer till hela landet att använda till förskolepedagoger, lärare och undersköterskor.
Att välfärden behöver kompetent personal i både låg- och högkonjunktur är uppenbart. När de generella statsbidragen inte värdesäkras urholkas stödet över tid, och kommuner och regioner får det svårare att planera sina verksamheter. Så kan vi inte ha det.
Herr talman! Behövs då de här pengarna? Eller är det så som regeringen vill få det att låta, att allt är bra nu, trots larm om uppsagda lärare, för stora barngrupper och växande köer i sjukvården med stort lidande som följd? Självklart behövs pengarna.
I Umeå, där sju av tio barngrupper är för stora, hade kommunen med Miljöpartiets budgetförslag kunnat anställa 23 nya förskolepedagoger för att avlasta de anställda.
I Stockholms stad hade över 160 gymnasielärare kunnat anställas för att tillgodose behovet av fler ämneslärare i gymnasieskolan de kommande tio åren.
I Region Västra Götaland behöver Sveriges största sjukhus, Sahlgrenska, med Tidöregeringens budget skära ned sina kostnader med 1,7 miljarder. Det ger inga kortare köer och inte heller fler friska cancerpatienter.
Så hade det inte behövt vara. Allt handlar om politiska prioriteringar, och här är det tyvärr alltför tydligt vad regeringen prioriterar. Skattesänkningar för rika går än en gång före en bättre vård för fler.
Även om välfärden är kärnuppgiften för kommuner och regioner finns här också ansvar för en mängd andra viktiga och prioriterade frågor, som åtgärder och ökade resurser till klimatanpassningar, kollektivtrafik, brottsförebyggande arbete och civilt försvar för att bara nämna några. Att få ökade resurser också till det hade ökat våra invånares trygghet och bekvämlighet. Dessutom hade det varit en bra konjunkturpolitik nu när vi ser att lågkonjunkturen och arbetslösheten biter sig fast.
Tyvärr ser inte Tidöpartierna heller det sambandet utan presenterar en budget som innehåller nedskärningar och siffertrixande.
Finansministern har sagt att det behövs mer än pengar för att fixa välfärden. Det håller jag och Miljöpartiet med om. Vi behöver också ett stopp för vinster i välfärden och att de pengar som avses gå till välfärden också stannar där. Pengarna ska verkligen gå till patienterna och eleverna så att våra invånare kan känna att det är behoven som styr, inte aktieägarnas krav på utdelning.
Herr talman! Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25 inte får överstiga det som regeringen har föreslagit. Miljöpartiets budget ligger över den nivån, och vi kan därför inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet, så jag avstår från ställningstagande.
Det är dock uppenbart att Sverige behöver en ny regering - en regering som ser samhällsbehoven och problemen för vad de är, en regering som möter krisen i välfärden med mer pengar till vården och skolan, en regering som möter otryggheten och våldet med långsiktiga satsningar på det förebyggande arbetet och på hela rättskedjan, en regering som möter klimatkrisen med politik som minskar utsläppen, skyndar på omställningen och skyddar mer natur.
Sverige behöver helt enkelt en regering som löser riktiga samhällsproblem i stället för att skapa fler.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 11.)
2024-12-18 12:04:46
Ulrika Westerlund