Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Debatt i text

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet gällande utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.
Det är glädjande att Sverigedemokraterna tillsammans med de övriga Tidöpartierna har presenterat en budget som tydligt visar på det mandat som vi fått av väljarna. Efter en tid med pandemi och en ekonomi som präglats av hög inflation har vi nu landat i en budget som sätter fart på tillväxten i hela landet och som ska skapa fler möjligheter till arbete.
Men det finns fortfarande överhängande problem. Europa och våra grannländer har saker att göra. Det är fortfarande krig i vårt närområde. Tyskland, som är vår viktigaste handelspartner, har raserat ett fungerande elsystem och brottas med både låg tillväxt och höga elpriser, som spiller över och påverkar vårt lands förutsättningar. Frankrike har enorma problem med sin ökande statsskuld; jag är glad att vi har valt att inte gå vidare med ett underskottsmål, vilket på sikt skulle innebära att statsskulden skulle öka.
Herr talman! Utbetalningsmyndigheten har sedan starten i år kunnat motverka och upptäcka felaktiga utbetalningar och bedrägerier. Bidragsbrott är ett stort hot mot välfärden och har vuxit kraftigt till följd av en allt grövre kriminalitet, som vi tillåtit växa under alldeles för lång tid. Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna föreslår därför att vässa myndighetens uppdrag ytterligare när det gäller dessa brott. De både måste och ska minska i omfattning. Det är inget som vi kan göra tillräckligt av.
Till exempel polisanmälde Försäkringskassan bara förra året felaktiga utbetalningar för uppemot 1 miljard. Och så sent som i förrgår kunde Ekot avslöja att Pensionsmyndigheten i över tio års tid betalat ut felaktigt till personer som befunnit sig utomlands. Det är inget annat än ett stort misslyckande från både stat och myndighet.
Gällande finansmarknaden är bedömningen att vi har en stark och motståndskraftig marknad. Det visade det stresstest som Europeiska bankmyndigheten genomförde.
Vidare framgick det av konjunkturbarometern att uppemot 70 procent av företagen var nöjda med förutsättningarna för tillgången på krediter. På det stora hela har vi en kreditmarknad som tillgodoser företagens behov.
Herr talman! När delar av finansutskottet besökte Baltikum för några månader sedan fick vi en tydlig bild av hur det såg ut när det fanns en stor efterfrågan på krediter men ett litet utbud och hur det påverkade ländernas tillväxt och utveckling. Vi tog också med oss det viktiga arbetet mot penningtvätt och korruption som gör att de länderna ligger före oss. De är i dag bland de främsta i Europa inom området. Det är ett arbete som vi behöver ta till oss av, vilket inte minst Riksrevisionen flaggat för.
Antalet myndigheter behöver minska. I över 100 myndigheter pågår just nu arbetet med att se över strukturen och med omorganisering. Statens servicecenter, som tillhandahåller många av myndigheternas kontakter med allmänheten, ska få ett större ansvar med målet att uppnå balans 2030 när det gäller den avgiftsfinansierade delen. Antalet servicecenter behöver bli fler för att öka servicen till fler medborgare.
Herr talman! Avslutningsvis: Ekonomistyrningsverket publicerade förra året en rapport om omfattningen av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Den visade att omkring 15 miljarder betalats ut felaktigt bara under 2021. Det motsvarar ungefär lika mycket pengar som regeringen kommer att lägga på det civila försvaret om två års tid. 90 procent av dessa felaktiga utbetalningar berodde inte på myndigheterna själva, utan den sökande hade uppgivit fel uppgifter - medvetet eller ej.
Vi måste göra allt vi kan för att den siffran ska närma sig noll. Nu har vi en ny myndighet som kommer att nå full operativ styrka 2027. Och den växande organiserade kriminaliteten, inte minst inom välfärdsbrotten, måste tryckas tillbaka.
Jag vill passa på att tacka finansutskottets tjänstemän för ett gott arbete och önska alla, inte minst talmannen, en god jul.
I detta anförande instämde Mattias Eriksson Falk (SD).
2024-12-18 09:01:00
David Perez
Herr talman! Ledamoten nämnde i sitt anförande servicecenter i en mening eller två och hänvisade till att antalet servicecenter borde öka runt om i landet. Jag antar att ledamoten syftade på servicekontor.
Herr talman! Jag blir lite häpen att ledamoten gör det uttalandet, mot bakgrund av att SD-regeringen i den här budgeten och inom utgiftsområdet som vi diskuterar nu gör en stor och kraftig nedskärning på just servicekontoren. Man skär ned budgeten till servicekontoren med 150 miljoner kronor på tre år.
Det är kontor som runt om i landet ger bra vägledning och service till medborgare, som i många fall också har långt till de statliga myndigheter som servicekontoren ska ge service kring.
Herr talman! Har ledamoten inte läst budgeten och sett att det är nedskärningar? Hur tänker ledamoten annars att det ska kunna bli en ökning när man skär ned med 150 miljoner kronor till just servicekontoren?
(Applåder)
2024-12-18 09:05:56
Peder Björk
Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.
I betänkandet framgår det väldigt tydligt vilken ambition regeringen har, inte minst när det gäller servicekontoren; och det var just servicekontoren jag syftade på i mitt anförande. Nästa år väntas vi skära ned 50 miljoner kronor, vilket ni socialdemokrater inte vill göra, Peder Björk.
Bakgrunden till detta är just att servicekontoren ska vara avgiftsfinansierade. Tanken är att de myndigheter som ansluter sig ska betala en avgift och att de här kontoren på sikt ska kunna finansiera sig själva. Det står också i betänkandet. Förhoppningen är att de åtminstone till 2030 ska kunna finansiera sig själva.
I betänkandet står det vidare att det finns en problematik i att staten kontinuerligt tillskjuter medel samtidigt som man vill att dessa kontor ska gå mot ett mer avgiftsfinansierat tillämpningssätt. Det är två sidor av samma mynt som krigar mot varandra. Man kan inte garantera, i det här fallet servicekontoren, statliga medel och samtidigt säga: Det är viktigt att ni står på egna ben. Det går inte ihop. Det förstår ledamoten säkert.
2024-12-18 09:07:36
David Perez
Herr talman! Det är inte två sidor av samma mynt. Det är bara en enkel sida på ett blankt papper med en idé som inte finns.
Konsekvensen av att skära ned med 150 miljoner kronor på tre år blir att man kommer att lägga ned servicekontor runt om i hela landet. Bedömningen nu är att nedskärningen omfattar 35 servicekontor i hela landet.
Man säger att det ska avgiftsfinansieras utan att peka på hur det ska göras. Varför ska man ens göra det? Det är att ta från den ena sidan av staten och flytta till den andra sidan, men man skapar sämre förutsättningar för servicecenter och servicekontor runt om i landet att kunna utföra sin uppgift.
Menar ledamoten på allvar att det är fritt valt arbete för de statliga myndigheter som i dag är knutna till servicekontoren så att de själva får avgöra om de vill vara där eller inte? I så fall har SD-regeringen verkligen kapitulerat inför uppdraget att se till att det finns statlig service som är möjlig att nå för samtliga medborgare i hela Sverige. Är det Sverigedemokraternas tanke, idé och politik att helt kapitulera, se bort från möjligheten till service på landsbygd och i glesbygd och låta myndigheterna själva bestämma om de ska vara med eller inte? Sverigedemokraterna för ju fram tanken om att det ska vara avgiftsfinansierat.
Nej, herr talman, jag tror att detta är en rökridå bara för att dölja det faktum att man inte bryr sig om service till människor i hela landet, men ledamoten får gärna tydliggöra hur han och Sverigedemokraterna tänker i dessa frågor.
2024-12-18 09:08:52
Peder Björk
Herr talman! Ledamoten tar i lite från tårna. Man kan ju se på vad den tidigare regeringen gjorde inom området landsbygdspolitik. Det var långt ifrån tillräckligt.
Förutom att ni i ert förslag har en satsning på 50 miljoner på servicekontoren under kommande år noterar jag att ni också vill att banker ska kunna ansluta sig till dessa kontor. Hur ska det gå till? Ska de upphandlas? Ska de slåss om att få vara där, eller ska alla anslutas? Förslaget tycks inte vara tillräckligt genomtänkt.
Om man tar de 50 miljoner mer än regeringen föreslår som ni vill lägga på detta och slår ut summan på alla 136 servicekontor ute i landet landar man på ett ökat anslag om ungefär 360 000 kronor per servicekontor. Det motsvarar inte ens en heltidstjänst. Menar ledamoten att det är skillnaden mellan att vi slår mot landsbygden och att vi bevarar den? Det gäller 360 000 kronor i det här fallet. I så fall tycker jag att man ska titta lite mer på den politik som den tidigare regeringen förde. Då utarmade man landsbygden i betydligt högre grad.
(Applåder)
2024-12-18 09:10:53
David Perez
Herr talman! Jag tackar Samuel Gonzalez Westling för frågan. Jag tycker att den blottar en ideologisk skillnad. I Vänsterpartiets värld krävs nedskärningar eller höjda skatter för att investera i Sverige. Det finns absolut ingen annan möjlighet. Men jo, det finns det faktiskt. Det finns en möjlighet, och det är att öka svensk bnp och tillväxt, vilket skulle innebära mer statliga medel i form av skatter tillbaka till statskassan. Då kan vi göra de nödvändiga investeringarna.
Vi behöver alltså öka tillväxten i landet. Det finns också andra saker att göra. Vi kan hämta inspiration från andra sidan Atlanten och effektivisera den statliga apparaten. Precis som jag sa i mitt inledningsanförande talar vi om 15 miljarder i felaktiga utbetalningar från olika myndigheter. Där har Samuel 15 miljarder att lägga på annat, till exempel på vägbyggen eller på den höghastighetsjärnväg som jag är glad över att vi inte satsade på utan lyckades stoppa. Eller varför inte lägga pengarna på den kärnkraftssatsning som vi föreslår?
Kärnkraftssatsningen kommer dock att finansiera sig själv. Det är vad regeringen föreslår. Staten ska ta den ursprungliga risken, och sedan kommer marknaden att sköta resten.
2024-12-18 09:13:49
David Perez
Herr talman! Det är intressant att Vänsterpartiet föreslår att vi ska lyssna på expertisen när man själv vill lägga ned Finanspolitiska rådet, som granskar regeringens ekonomiska politik.
Kärnkraft har över huvud taget inte med det här utgiftsområdet att göra, men om vi talar om det handlar det om att staten ska gå in och ta den ursprungliga risken för att övriga aktörer sedan ska kunna träda in och ta över lånen. Det kommer alltså inte att vara en minuspost för staten, utan på sikt kommer det att bli en pluspost. Jag ser att ledamoten skakar på huvudet.
Men om vi ändå talar om kärnkraft och de 15 miljarderna. 15 miljarder är också den kostnad som tidigare regeringar investerade i kärnkraftverket Ringhals. Det gjordes strax innan man beslutade att samma kraftverk skulle stängas. Det är alltså lika mycket pengar som man investerade för att upprusta kärnkraftverket. Sedan lade man ned det.
När vi talar om ansvarsfull politik kan Vänsterpartiet inte stå här och förespråka det för att sedan lägga ned välfungerande kärnkraftverk. Det är resursslöseri. Jag vill inte skuldsätta kommande generationer för att ni fattar fel beslut här i kammaren.
(Applåder)
2024-12-18 09:17:20
David Perez
Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt begära replik i den här debatten eftersom jag blivit inkastad som ersättare. Men jag kunde inte undgå att höra David Perez uttrycka sin stora glädje över att det inte kommer att finnas något underskottsmål framöver. Då infinner sig en uppenbar fråga.
Vi står inför otroligt stora investeringar i Sverige. Vi måste göra gigantiska investeringar. Regeringen och Sverigedemokraterna har själva talat om att investera hundratals miljarder kronor i bland annat kärnkraft. Om man inte har ett underskottsmål ska man ha i åtanke att Sverige är ett av de länder inom OECD som har den absolut lägsta statsskulden. Vi har en statsskuld som är så låg att till och med högerekonomer bedömer att Sverige borde öka sin statsskuld för att ha en sund ekonomi.
Hur har Sverigedemokraterna tänkt finansiera investeringar i den storleksordning som vi i Sverige behöver göra? Det går ju i så fall inte att göra med lån. Man måste antingen välja mellan att höja skatterna och att göra stora nedskärningar inom välfärden. Vad av detta planerar Sverigedemokraterna att göra?
2024-12-18 09:12:14
Samuel Gonzalez Westling
Herr talman! Marknaden kommer att lösa allting. Det är uppenbarligen det svar vi får från Sverigedemokraterna. Det är en ganska märklig inställning till hur samhället fungerar. Till och med en samlad högerekonomkår talar om vad Sverige behöver göra just nu. Och Svenskt Näringsliv är överens med LO om att Sverige behöver lånefinansiera för att snabbt kunna bygga ut infrastrukturen och snabbt se till att kunna garantera elförsörjningen. Men då säger Sverigedemokraterna att marknaden ska lösa detta.
Det är bra att Sverigedemokraterna ger detta besked till svenskt näringsliv. Det är bra att man är tydlig i sin varudeklaration.
Faktum är att även om man skulle få in 15 eller 25 miljarder - jag minns inte siffran - är det långt ifrån de summor som krävs för att kunna finansiera de investeringar som behövs. Sverigedemokraterna och regeringen vill ju lägga 300 miljarder på att bygga ut kärnkraften, och det ska vara på plats inom tio år.
Sedan ska det visst finansiera sig självt. Det vill man göra genom att man, enligt vad utredaren föreslår, ser till att svenska folket får en garanterat hög elavgift så att elföretagen kan finansiera det hela.
Det här går ju inte ihop. Man måste få plus och minus att gå ihop i en ekonomi. Om man vill lägga de otroligt stora summor på investeringar som man måste göra måste man antingen lånefinansiera eller välja det alternativ som Sverigedemokraterna står inför, det vill säga nedskärningar eller skattehöjningar. Det är inte Vänsterpartiet som föreslår det, utan det är Sverigedemokraterna som kommer att bli tvungna att välja.
2024-12-18 09:15:17
Samuel Gonzalez Westling
Herr talman! Låt mig gå rakt på sak. Det som tydligast skiljer oss socialdemokrater och SD-regeringen åt inom utgiftsområde 2, som vi nu debatterar, är synen på förutsättningarna för statlig närvaro och service i hela landet. I den budget som vi nu diskuterar går SD-regeringen fram med ett förslag om att skära ned på servicekontorens ekonomiska resurser med 150 miljoner kronor de kommande tre åren. Det avvisar vi helt och hållet, herr talman.
Nedskärningarna motsvarar 10 procent av den totala budgeten för servicekontoren. En sådan neddragning kommer helt klart att få konsekvenser. En bedömning som görs är att ungefär 35 servicekontor helt och hållet behöver läggas ned för att man ska klara de drastiska sparkraven från SD-regeringen. Det jag talar om är en verksamhet där medborgare runt om i hela Sverige på ett och samma ställe får vägledning och service från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Det är årligen 2,6 miljoner människor som använder den här servicen, och den är väldigt uppskattad. Enligt en undersökning från 2023 är 96 procent av besökarna på servicekontoren nöjda med den service de får.
Herr talman! I en debatt här i kammaren för lite drygt ett år sedan sa civilminister Erik Slottner följande: "Jag ser mycket positivt på statens servicekontor och på Statens servicecenters verksamhet. Antalet statliga servicekontor har ökat i snabb takt under de senaste åren. Jag tycker att det är en väldigt bra åtgärd. . Jag tror att vi kan utveckla servicekontoren ännu mer. Det är ju en verksamhet som har ökat i snabb takt på kort tid. Jag ser som sagt väldigt positivt på detta."
Herr talman! Jag undrar vad det är som har hänt sedan dess. Varför har det blivit mindre viktigt för Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna att värna servicekontoren? Det går ju inte att tolka det på annat sätt när SD-regeringen nu går fram med ett förslag till budget där man helt enkelt ska skära ned på servicekontoren.
Herr talman! För oss socialdemokrater är det däremot självklart att staten ska vara närvarande i hela landet i form av både statliga arbetstillfällen och statliga myndigheter. Under perioden 2014-2022 med socialdemokratiskt ledda regeringar kom ett stort antal statliga jobb och verksamheter att om- eller nylokaliseras till platser runt om i hela Sverige, framför allt utanför storstäderna.
Men det var inte bara om- och nylokalisering som skedde. Det fattades också beslut om att utveckla servicekontoren. Efter en gedigen utredning beslutade man att satsa på totalt 28 nya kontor de kommande åren. Det gällde inte bara landsbygd och glesbygd utan även utsatta områden i städer. För två månader sedan, herr talman, invigde statsrådet Slottner det sista av dessa 28 kontor i Rinkeby.
En statlig närvaro i hela landet bygger upp allmänhetens förtroende och ger legitimitet åt myndighetsutövning, något som jag menar att SD-regeringen nu raserar med sitt beslut att minska resurserna så drastiskt till statens servicekontor. Mina frågor till er som deltar i debatten från Tidöpartierna är därför ganska enkla: Vilka kontor vill ni se läggas ned? Vilka kontor vill ni ska få minskade öppettider? Det måste väl ändå finnas en idé om hur verksamheten ska bedrivas framöver. Eller är det bara så enkelt att SD-regeringen behövde hitta besparingar för att kunna genomföra de stora skattesänkningarna?
Herr talman! Just skattesänkningar för de allra rikaste är ju Sverigedemokraternas och regeringens allra viktigaste prioritering. Av reformutrymmet på 60 miljarder går hälften till skattesänkningar. Det gör man i stället för att använda detta historiskt stora reformutrymme till att ta tag i samhällsproblemen, ge vanligt folk mer i plånboken, prioritera tillväxten och sätta fart på svensk ekonomi.
SD-regeringen lägger all sin kraft på att genomföra en exklusiv skattesänkning som bara träffar de rikaste. Detta är inte bara omoraliskt. Det är också en riktigt dålig tillväxtpolitik. Vill man få igång Sverige är satsningar på det offentliga och på att ge vanligt folk mer i plånboken mycket mer effektiva.
Vi socialdemokrater vill att vanliga svenskars ekonomi stärks här och nu. Vi vill att barnbidraget höjs med 200 kronor i månaden. Vi föreslår en rättvis skattesänkning som träffar alla förvärvsinkomster och riktar sig till låg- och medelinkomsttagare. Och låt mig vara tydlig: Vi vill att den orättvisa funkisskatten helt och hållet avskaffas.
Vi föreslår också en tankrabatt som innebär att en familj i glesbygd skulle få 1 000 kronor per bil, vilket är betydligt mer än vad regeringens bruna skattesänkning ger vid pump. Vi vill stärka pensionärernas ekonomi med en höjning av bostadstillägget med 200 kronor. Vi föreslår också att bostadstillägget i barnbidraget höjs och permanentas.
I våra budgetförslag har vi också visat att det går att ha en helt annan ambition för svensk välfärd än vad Sverigedemokraterna och regeringen har valt. I vårt budgetalternativ för 2025 föreslår vi 6 miljarder mer till kommuner och regioner i generella statsbidrag. Utöver de generella tillskotten vill vi också se en särskild personalsatsning i vården för att korta vårdköerna. Totalt, herr talman, vill vi från Socialdemokraterna nästa år öka tillskotten till kommuner och regioner med 15 miljarder kronor mer än SD-regeringen.
Herr talman! SD-regeringen har nu styrt Sverige under mer än halva mandatperioden. Den har inte på något sätt lyckats lösa Sveriges problem. Gängvåldet kryper ned i åldrarna. Regeringen har själv skapat en nationell sjukvårdskris. Arbetslösheten är rekordhög. Sveriges tillväxt är bland de sämsta i hela Europa.
Det hade behövts en helt annan budget för att klara dessa utmaningar. Vi socialdemokrater har med vårt budgetalternativ visat att det går att prioritera annorlunda. Den budgeten prövades här i riksdagen och röstades ned. Med respekt för en samlad budgetprocess kommer vi att avstå från att yrka på något avseende utgiftsområde 2.
Med det sagt, herr talman - låt det inte råda någon som helst tvekan om att en socialdemokratisk budget i sin helhet, och även inom utgiftsområde 2, på ett mycket bättre sätt än SD-regeringens budget hade skapat tillväxt, stärkt vanligt folks hushållsekonomi, minskat arbetslösheten, ökat tryggheten och säkerställt statlig närvaro och service i hela landet. Det, herr talman, hade varit att ta ansvar för Sverige - ett Sverige som håller ihop, ett Sverige med framtidshopp, ett Sverige som blir både rikare och tryggare. Sverige hade då varit lite mer som Sverige.
(Applåder)
2024-12-18 09:18:58
Peder Björk
Herr talman! Jag kan bara hänvisa till alla de alldeles utmärkta svar som David Perez gav på exakt samma fråga. Jag tror inte att vi kommer så mycket längre genom att jag upprepar allting som vi har i materialet.
Men jag vill ändå påminna om en sak. En väldigt viktig funktion i samhället är ju våra arbetsförmedlingar. Under den tidigare S-regeringen, med stöd av andra partier på vänstersidan, genomfördes inget annat än en ren slakt av arbetsförmedlingskontor runt om i landet. Detta bär Socialdemokraterna, som satt i regeringen då, ansvaret för. Man kanske inte ska kasta sten när man sitter i glashus.
2024-12-18 09:39:42
Jan Ericson
Herr talman! Det är intressant att höra ledamoten Peder Björk föredra vad regeringen vill och inte vill.
När det kommer till pratet om att det bara är de rika som tjänar på regeringens budget kunde han inte vara mer fel ute, om jag ska vara ärlig. De stora vinnarna i det här budgetförslaget är faktiskt barnfamiljer där bägge föräldrarna förvärvsarbetar. Det är de som får den största skattesänkningen. Det är samma grupp som har fått stå tillbaka när vi har haft en hög inflation, eftersom de inte har kunnat kompenseras fullt ut av lönebildningen.
Jag tycker att det är jätteintressant att höra att ni vill införa en tankrabatt på 1 000 kronor. Hur ska det spela med reduktionsplikten? Ska reduktionsplikten vara konstant, eller ska den återgå till tidigare nivå?
Jag minns också hur kollegor till ledamoten skrattade åt regeringen och sa att vi inte skulle kunna sänka priset vid pump med tio kronor. Nu står vi där med facit i hand, och vi har lyckats sänka priset vid pump med tio kronor.
Sedan kom gängvåldet in. Som alla politiker vet är det inget man gör någonting åt i en handvändning. Det här handlar om grovt, systematiskt våld och en gängkriminalitet som kryper nedåt i åldrarna. Det har den gjort länge på grund av tidigare regeringars politik som gjort att människor hamnat i utanförskap och inte haft något annat alternativ än att gå till gängen.
Det är den politiken som ledamotens parti har möjliggjort för det här landet, och detta vill jag gärna få svar på.
2024-12-18 09:29:29
David Perez
Herr talman! Jag noterar att ledamoten väljer att inte svara på den viktigaste frågan, nämligen vad Socialdemokraterna har planerat när det gäller bränslepriset. Den frågan väljer man att avstå från att svara på.
Det är också bränslepriset som i slutändan påverkar priserna inte minst när det kommer till varor i butik och när det kommer till arbeten och förutsättningar för företag att få sina verksamheter att gå runt. Det handlar mycket om bränslepriser, naturligtvis också till följd av inflationen.
Vi har haft en väldigt hög inflation, det vet vi, och tillväxten i Sverige har kanske inte varit som den borde. Men så har det å andra sidan sett ut i hela Europa. Det jag kan glädjas över är att vi i den kommande prognosen för nästa år kommer att ha betydligt bättre siffror, och vet ledamoten varför? Det beror just på den budget som vi föreslår från SD-regeringen, som ledamoten säger.
Även barnfattigdomen lyftes upp. Ledamoten kanske sa fel i ett tidigare inlägg, men han pratade om en höjning av barnbidraget med 200 kronor. Går gränsen för barnfattigdom vid dessa 200 kronor, eller handlar det kanske om att barnets mamma eller pappa har ett jobb att gå till tack vare den tillväxtpolitik som vi föreslår?
2024-12-18 09:33:22
David Perez
Herr talman! Jag är ändå lite förvånad över att ledamoten inte tar chansen att utveckla varför det är viktigt att dra ned på resurserna till servicekontoren. Det hade också varit intressant att höra vad som är Moderaternas ingång i detta och vad som är deras syn på det hela. Eller har det gått dithän att de helt enkelt bara fogar sig efter det som har beslutats av Sverigedemokraterna eller någon annan samarbetspartner?
Men, herr talman, om vi ändå ska prata om Arbetsförmedlingen kan vi förstås diskutera om det var en bra eller mindre bra reform som genomfördes. Jag har inget minne av att Moderaterna motsatte sig reformen särskilt högljutt. Men om nu ledamoten tycker att reformen var dålig, vad är det då som gör att regeringen nu inte gör andra prioriteringar och satsningar när arbetslösheten dessutom bara skjuter i höjden och är bland de högsta i hela Europa samtidigt som vi har den lägsta tillväxten?
Jag undrar och är uppriktigt nyfiken: Om reformen gällande Arbetsförmedlingen var så dålig, på vilket sätt blir det då bättre av att man skär ned på de servicekontor runt om i landet som erbjuder service från just Arbetsförmedlingen? Det blir man trots allt lite nyfiken på.
2024-12-18 09:40:28
Peder Björk
Herr talman! Ibland måste det vara tröttsamt att som åhörare lyssna på samma fråga gång efter gång. Svaren kommer också gång efter gång, och ändå upprepas frågan.
Svaret på den här frågan är att det inte finns någon ambition från regeringens sida att lägga ned några servicekontor. Vi ska bara finansiera dem på ett annat sätt.
2024-12-18 09:42:02
Jan Ericson
Herr talman! Vi har gott om tid i dag, så jag skulle kunna hålla ett ganska långt anförande och peka på värdet av att ha koll på statens finanser eller framhålla värdet av kloka prioriteringar i statens budget, något som vi har många exempel på i vår budgetproposition.
Jag skulle kunna tala om värdet av att inte ösa pengar i svarta hål eller kanske att vi ska ha kontroll över våra skattepengar och våra utbetalningar och att vi ska minska fusket.
När vi nu pratar om servicekontor hade jag kunnat föra en diskussion med Socialdemokraterna om S-regeringens slakt av hela Arbetsförmedlingen, och jag skulle ha kunnat bemöta Peder Björk som påstår att vi inte löser samhällsproblem utan bara sänker skatter. Jag skulle vilja påpeka att höga skatter faktiskt är ett samhällsproblem.
Men jag ska inte hålla detta långa anförande, utan jag ska nöja mig med att konstatera att oppositionen inte har yrkat på några alternativa förslag. Därför vill jag för ordningens skull endast yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
2024-12-18 09:37:08
Jan Ericson
Herr talman! Låt oss börja där vi befinner oss nu och har befunnit oss i några år - i en ekonomisk kris med hög inflation, där arbetslösheten bara ökar och ökar och ökar, där företagskonkurserna ökar och ökar och ökar och där Sveriges tillväxt är bland de lägsta jämfört med andra europeiska länder.
Det är där vi befinner oss, och i detta läge har vi också den högsta barnfattigdomen i hela Norden. Under den ekonomiska krisen valde många länder runt omkring oss att stärka hushållens ekonomi, eftersom det var otroligt tufft för de som har absolut minst resurser. En åtgärd som direkt hade fått effekt på människors situation hade varit att höja barnbidragen. Det var de andra nordiska regeringarna kloka nog att göra, men SD-regeringen avstod från att göra det.
Varför? Jo, därför att man behövde pengar till det som ledamoten började med, nämligen skattesänkningar - skattesänkningar som i huvudsak går till dem som tjänar allra mest. Alldeles särskilt läggs miljard efter miljard på dem som tjänar 62 000 kronor eller mer. Och är det inte särskilt talande, herr talman, när finansministern på en fråga om vad hon ska göra för de lite drygt 3 000 kronor mer i månaden som hon får i plånboken svarar "jag vet inte"?
Jag kan lova ledamoten att varenda barnfamilj runt om i Sverige skulle veta exakt vad de skulle göra med en ökning med 3 000 kronor i månaden. Det är ledamoten skyldig det svenska folket ett svar på.
2024-12-18 09:31:15
Peder Björk
Herr talman! Vi kan definitivt diskutera bränslefrågan. Vi kan definitivt diskutera gängvåldet. Men faktum är att i den ekonomiska situation som vi har varit i och som vi fortfarande befinner oss i väljer SD-regeringen att prioritera dem i samhället som har det allra bäst.
Det här handlar inte bara om att se till att de som har det allra tuffast får 200 kronor mer i månaden i barnbidrag, vilket skulle göra en avsevärd skillnad för de barnfamiljer som skulle få det, herr talman. Det här handlar om att se den ekonomiska politiken i dess helhet och att skapa förutsättningar både för att hantera den kris som vi befinner oss i och för att faktiskt få tillväxt som skapar mer skatteintäkter.
Då, herr talman, är det så att det absolut bästa för att skapa tillväxt och en ekonomisk skjuts är att se till att hushållen får mer i sina plånböcker och att investera i offentlig verksamhet. De två sakerna ger överlägset bäst resultat för tillväxten.
Då handlar det inte om, som SD-regeringen prioriterar, att ge bara några få mer pengar i plånboken, utan då handlar det om att ge många, framför allt dem som har det allra tuffast, mer i plånboken.
Där har SD-regeringen valt en helt annan väg än oss socialdemokrater. Vi kommer att fortsätta att stå upp för att både skapa tillväxt, satsa på den offentliga sektorn och se till att hushållens ekonomi stärks. På så sätt skapar vi tillväxt och framtidstro.
2024-12-18 09:34:51
Peder Björk
Herr talman! Eftersom ledamoten inte vill uppta tid med att prata om sin och regeringens politik ger jag ledamoten ytterligare en chans att göra det i några minuter.
Jag vill återvända till det som debatten inleddes med, det vill säga en diskussion om servicekontoren.
SD-regeringen föreslår en drastisk neddragning på servicekontoren runt om i landet, något som kommer att slå hårt mot servicen i gles- och landsbygd runt om i hela vårt land. Det här är en politik som ledamoten uppenbarligen står bakom, så min fråga till ledamoten är helt enkelt varför han tycker att det är viktigt att i det här läget dra ned på servicen runt om i landet. Vilka kontor i ledamotens egen valkrets anser han bör stängas?
2024-12-18 09:38:31
Peder Björk
Herr talman! Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt de samlade utgifterna för utgiftsområdet.
Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 2 innebär att en avveckling av Finanspolitiska rådet inleds och att anslaget minskas med 6 miljoner kronor 2025. Myndigheten bör helt avvecklas under 2026. I sin nuvarande utformning saknar Finanspolitiska rådet kompetens att föra en diskussion om den ekonomiska politiken utanför de ramar som en ensidig nationalekonomisk modell innebär. Rådet kan därför i stället ersättas av ett institut med en betydligt bredare kompetens, Stockholmsinstitutet för tvärvetenskaplig samhällsekonomisk forskning. Ett nytt anslag på 20 miljoner kronor för detta ändamål bör därför inrättas.
För att stärka Finansinspektionens arbete mot penningtvätt föreslås att myndighetens anslag höjs med 10 miljoner kronor 2025. Vidare avvisar Vänsterpartiet regeringens förslag om att minska anslaget till Statens servicecenter med 50 miljoner kronor. Statens servicecenter fyller en viktig funktion i samhället, särskilt när det gäller att öka den statliga närvaron i landet.
Slutligen föreslår vi i vår budget ett anslag på 70 miljoner kronor för 2025 för att inrätta en klimatinvesteringsmyndighet. Myndigheten ska planera och koordinera ett klimatinvesteringsprogram. Sammantaget borde 144 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår ha anvisats inom utgiftsområdet för 2025.
I övrigt hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 11.)
2024-12-18 09:42:41
Samuel Gonzalez Westling