Bolag och brott

Debatt i text

Fru talman och Jennie Wernäng! Jag begär replik på anförandet för att stryka under att vi socialdemokrater i allt väsentligt står bakom propositionen, som är ett resultat av en utredning som vi socialdemokrater satte igång.
Jag vill också ställa en fråga till ledamoten Jennie Wernäng. Hur lyder den här avvägningen - å ena sidan, å andra sidan - när det gäller den i utredningen behandlade frågan om en utvidgad och återinförd revisionsplikt även för små aktiebolag? Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Ekonomistyrningsverket, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Svenska Bankföreningen, Svensk Inkasso och Svensk Försäkring förespråkar återinförd revisionsplikt.
Dessa remissinstanser, som alltså är positiva till förslaget, menar att detta skulle bidra till ökad ordning och reda i näringslivet, vara gynnsamt för skötsamma bolag och företag och bidra till att motverka att företag används för brottslig verksamhet. Mot den bakgrunden, fru talman, menar vi att regeringen borde ha tagit intryck av exempelvis Skatteverkets remissvar, där ett konkret författningsförslag lämnas på hur man skulle kunna utvidga revisionsplikten.
Min fråga till Jennie Wernäng är därför: Hur har regeringen resonerat?
2024-11-20 12:44:27
Markus Kallifatides
Fru talman! I dag debatterar vi bolag och brott, och jag börjar med att yrka bifall till regeringens proposition.
I dagens Sverige har det under senare år uppmärksammats att företag allt oftare används och utnyttjas systematiskt inom den organiserade brottsligheten. Olaglig verksamhet kamoufleras med falska identiteter, målvakter och bulvaner. Och det stoppar inte där, utan företag används också genom att man tvättar pengar från narkotikaförsäljning eller stölder. Det handlar även om att bostadsrätter köps upp och att vinster finansierar annan verksamhet. Detta är den ena sidan.
Den andra sidan - vad innehåller då den? Jo, det är alla de företagare som strävar efter att följa lagar och regler. Vad har man gjort för alla dessa företag, förutom att ha infört fler regler - ofta en regel som ska stoppa en annan regel? Vi har byråkratiserat sönder hela vårt Företagarsverige med krångliga regler som helt enkelt finns där för alla de företagare som inte sköter sig.
Detta har vi alltså att arbeta med: den ena sidan och den andra sidan.
Propositionen Bolag och brott handlar om balans. Det handlar om att avvakta där EU- direktiv pågår, att starta i en ände för att invänta en annan, att arbeta snabbt där det behövs och invänta effekt, att skapa regelförenkling där man kan och att stötta och skydda dem som behöver det.
Den moderatledda regeringen har gjort till en av sina viktigaste uppgifter att trycka tillbaka den organiserade brottligheten och återupprätta tryggheten i Sverige. Det innefattar tre delar: att slå mot det grova våldet, att bryta rekryteringen av barn och unga till gängen och att strypa den kriminella ekonomin.
Den brottsliga verksamheten i Sverige omsätter ungefär 150 miljarder kronor. Jag tycker att vi ska ge den summan, 150 miljarder, lite extra uppmärksamhet och fundera på hur mycket mer företagen skulle ha kunnat arbeta med utveckling och innovation för dessa pengar. Hur mycket skattemedel av detta skulle kunna användas för välfärd och för ett tryggare Sverige?
Fru talman! Det pratas mycket om narkotikaförsäljning i Sverige, men visste ni att intäkterna från bedrägerier just nu är större än intäkterna från narkotikaförsäljning? Det visar omfattningen i det hela.
Med regeringens proposition, som vi debatterar i dag, föreslås ytterligare verktyg för att stoppa kriminella från att använda företag som brottsverktyg. Jag ska läsa upp delar av förslagen:
Bolagsverkets kontrollfunktion stärks med ett nytt verktyg om personlig inställelse men också en tydlig bestämmelse kring strykning av oriktiga uppgifter i företagsregistret.
Företagskapning kriminaliseras. Vi föreslår fördubblat straff för målvaktsförbudet samt stärker kontrollen av ekonomiska föreningar och utökar skyddet för brott i stiftelser.
De förslag som nu lämnas är en viktig del i regeringens krafttag mot den kriminella ekonomin. Lagändringarna föreslås träda i kraft i januari 2025. Jämfört med utredningens förslag innebär det en tidigareläggning med sex månader. Tidigareläggningen återspeglar att den här regeringen är fast besluten att få till åtgärder som gör skillnad i den kriminella ekonomin.
Fru talman! Jag återkommer med mina ord igen: den ena sidan och den andra sidan.
Den ekonomiska brottsligheten är skadlig för Sverige och för samhället i stort. Vi går miste om otroligt mycket pengar som kunde ha gått till att bygga ett tryggare och starkare Sverige. Utöver detta utsätts våra näringsidkare för orättvis konkurrens där de riskerar att slås ut av aktörer som inte följer reglerna.
Alla åtgärder som övervägs måste bedömas utifrån såväl de positiva som de negativa konsekvenser de kan medföra. De åtgärder som vidtas ska vara effektiva och träffsäkert slå mot den kriminella ekonomin. Trubbiga verktyg där vi inte kan dra några säkra slutsatser ska vi inte gå vidare med. Det skulle öka regelkrånglet och försämra konkurrenskraften för våra svenska företag.
Vi går därför i stället vidare med förslag som är betydligt mer träffsäkra och som riktar sig dit där problemen finns utan att lägga krokben för alla skötsamma företagare som skapar arbetstillfällen och genererar skatteintäkter till välfärden.
Avslutningsvis vill jag säga att det alltid handlar om den ena eller den andra sidan. Som moderat står man alltid på företagarens sida. Tillsammans ska vi hjälpas åt att slå mot den kriminella miljön utan att öka byråkratiseringen och regelkrånglet för alla er skötsamma företagare där ute. Tillsammans ska vi öka konkurrenskraften för våra svenska företag och bygga Sverige starkt igen.
2024-11-20 12:39:14
Jennie Wernäng
Fru talman och Jennie Wernäng! Alla dessa tunga remissinstanser som alltså fortfarande och sedan länge förordar återinförd revisionsplikt även för små aktiebolag menar att detta är en viktig pusselbit inte minst i kampen mot den alltmer utbredda ekonomiska välfärdsbrottsligheten, där bolag ofta används som verktyg i hanteringen.
Dessa remissinstanser betonar också att förändringar har skett i verkligheten kring revision sedan revisionsplikten togs bort för de minsta aktiebolagen. Revisorsrollen har förändrats, det har blivit allt vanligare att företag används i den organiserade brottsligheten och det har också blivit allt lättare att starta aktiebolag i och med det de facto sänkta kravet på minsta aktiekapital.
Jag vill tydliggöra att vi socialdemokrater gör en annan bedömning än regeringen. Jag undrar lite grann hur ledamoten Wernäng ställer sig till att man lyssnar så lite på den långa lista av remissinstanser som förordar åtgärder även på detta område - med all respekt för att det bara kan vara en pusselbit i ett brett pussel av åtgärder för att komma åt brottslighet.
2024-11-20 12:47:17
Markus Kallifatides
Fru talman! Alla åtgärder som övervägs måste bedömas utifrån de positiva och de negativa sidorna. Det handlar om den ena eller den andra sidan och de konsekvenser åtgärderna kan medföra.
De åtgärder som vidtas tycker vi ska vara effektiva och träffsäkert slå mot den kriminella ekonomin. Återinförd revisionsplikt för mindre aktiebolag är inte en sådan åtgärd.
Det går inte att dra några säkra slutsatser när det gäller om och i så fall i vilken utsträckning en revisor i detta fall, som det står i utredningen, kan förhindra kriminalitet. Det gäller särskilt möjligheten att motverka skatteundantagande brottslighet i företag. Nyttan kan inte minst ifrågasättas i de mycket allvarliga och vanligare fall då företag kapas och drivs under flera år enbart i syfte att generera brottsvinster. Mot den typen av brottslighet är revision ett väldigt trubbigt verktyg.
2024-11-20 12:46:18
Jennie Wernäng
Fru talman! Som jag tycker att jag har redogjort för står vi på företagarens sida, och det står klart att återinförandet av revisionsplikten skulle bli kostsamt för alla hederliga företagare runt om i landet. Enligt beräkningar i utredningen skulle reformen kosta över 11 miljarder kronor per år. Det skulle innebära konkurrensnackdelar för svenska företag och försämrade möjligheter, särskilt för de små företagen, att växa och anställa fler.
De befintliga kraven på revisionsplikt är dessutom redan några av de högsta inom EU. Det är endast tre länder som har mer långtgående regler än vad Sverige har.
Vi går nu vidare med förslag som är mer träffsäkra och med udden riktad mot de kriminella utan att lägga krokben för de skötsamma företag som skapar arbetstillfällen och genererar skatteintäkter. Jag tycker att detta är skäl nog för att undanta små aktiebolag.
2024-11-20 12:48:52
Jennie Wernäng
Fru talman! Sverigedemokraterna är det parti i riksdagen som värnar lag och ordning högst. Om vi ska komma till rätta med alla de eskalerande problem med kriminalitet, gängkriminella och skjutningar som har fått växa fram i vårt samhälle måste samhället agera kraftfullt.
Den proposition vi i dag debatterar, Bolag och brott, innehåller en rad åtgärder som syftar till att motverka och bekämpa brott som begås i och genom företag. Det är en lagstiftning som nu gör det svårare för kriminella att använda eller ta över företag.
Bolagsverket får nu möjlighet att kräva personlig inställelse vid anmälan till aktiebolags- eller föreningsregistret, detta för att säkerställa identiteten eller behörigheten hos den som anmäler eller anmäls. Bolagsverket ska också kunna stryka felaktiga uppgifter om företags ställföreträdare från sina register. Dessa åtgärder stärker Bolagsverkets kontrollfunktion och bidrar till arbetet mot brottslighet i företag och med företag som brottsverktyg.
Vidare kommer företagskapning nu äntligen att kriminaliseras. Det är efterlängtat, då företagskapning är helt oacceptabelt men tyvärr ett alltför ofta förekommande sätt för gängkriminella att dels komma över pengar, dels komma över företag för att begå andra brott. Den som olovligen använder en juridisk persons identitetsuppgifter i vinningssyfte ska kunna dömas för brott. Maxstraffet för brott mot det så kallade målvaktsförbudet fördubblas, alltså höjs från ett till två års fängelse. Också det är en välbehövlig och efterfrågad skärpning.
Syftet med förslagen är alltså att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten, som systematiskt utnyttjar företag som verktyg i sin brottslighet, bland annat för att komma över eller tvätta pengar.
Vi vill, som regeringen valt att uttrycka det i propositionen, på ett effektivt och träffsäkert sätt försvåra för kriminella samt värna sund konkurrens.
Vi sverigedemokrater välkomnar alla delar. Detta är efterlängtade och behövliga förändringar. Vi ser dock att man, för att verkligen få bukt med brottsligheten, kunde ha gått längre än propositionen. Om vi menar allvar med att vi på riktigt vill stoppa de kriminella gängen på alla plan finns det ingen anledning att begränsa sig i onödan.
Fru talman! Sverigedemokraterna driver en tydlig linje mot all form av brottslighet, inklusive bolagsbrottslighet. Vi har länge drivit nolltolerans mot så kallade bolagsmålvakter, och vi anser att Bolagsverket även borde få möjlighet att neka registrering av näringsverksamhet när det finns misstankar om att målvakter är inblandade. Vi Sverigedemokrater tycker att även försök, förberedelse och stämpling till företagskapning ska kriminaliseras. Det är logiskt att göra dessa handlingar straffbara, då det bidrar till att förebygga brottslighet i ett tidigt skede.
Vidare menar vi att olovligt användande av identitetsuppgifter bör vara straffbart även om syftet inte är vinst. Det är otillräckligt att begränsa straffansvaret till handlingar som sker i vinningssyfte. I stället borde det faktum att handlingen orsakar skada eller olägenhet för bolaget eller dess ägare vara skäl nog att utdöma straff. Av vilken anledning skulle det vara i sin ordning och inte straffbart att använda identitetsuppgifter på felaktigt sätt? Det kan man fråga sig.
Man bör agera kraftfullt mot den här typen av brottslighet. Åtgärderna ska verkligen vara verkningsfulla och kännbara.
Vad gäller de höjda förseningsavgifterna, som också är en del av propositionen, är vi positiva till höjningen. Vi anser också att dessa höjningar med fördel kan kombineras med vårt förslag om att avkriminalisera sena årsredovisningar.
Slutligen, fru talman, är vi också positiva till att regeringen valt att avstå från att införa revisionsplikt för små bolag, vilket hade inneburit en ytterligare kostnad och administrativ börda för mindre företag.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till vår reservation, som är reservation nummer 1.
2024-11-20 12:58:42
Mikael Eskilandersson
Fru talman! Ekonomisk brottslighet genom företag är samhällsskadlig. Betydande skatteintäkter går förlorade för det offentliga. Enskilda drabbas av stora ekonomiska förluster. Skötsamma näringsidkare löper risken att slås ut av konkurrenter som inte följer reglerna. Förtroendet för företag och tilliten till samhällssystemet kan försvagas. Ekonomiska vinster som blir till med bolag som brottsverktyg finansierar också annan grov brottslighet. Den grova ekonomiska brottslighet som begås genom företag är att betrakta som systemhotande.
Det var mot denna bakgrund som den socialdemokratiska regeringen i december 2021 gav en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företagsformer används för att begå brott och andra oegentligheter. Utredningen överlämnade den 30 juni 2023 över betänkandet Bolag och brott - några åtgärder mot oseriösa företag.
Regeringen lägger nu fram propositionen Bolag och brott. Vi socialdemokrater välkomnar förslagen om utökade befogenheter för Bolagsverket som ett led i att utöka Bolagsverkets kontroller av företagsregistren och stärka verkets roll i arbetet mot brott i företag, att företagskapning ska kriminaliseras, att straffet för brott mot målvaktsförbudet ska skärpas och även övriga förslag till skärpningar av regler kring årsredovisningar och associationsrättslig reglering av stiftelser. Vi kommer alltså att rösta för allt detta.
Därutöver menar vi socialdemokrater att regeringens proposition borde kompletteras med ytterligare ett antal åtgärder: resurstillskott till Bolagsverket, utvidgad revisionsplikt för små aktiebolag och höjt minsta aktiekapital i aktiebolag. Förslagen syftar alla till att förebygga och beivra att bolag används som brottsverktyg. Förslaget om höjt aktiekapital är vi förhindrade att ta upp i den nu aktuella följdmotionen, men vi återkommer i ett annat sammanhang under riksdagsåret.
Utredningen om bolag och brott hade i uppdrag att redovisa för- och nackdelar med ett återinförande av revisionsplikt för mindre aktiebolag. Regeringen gör i föreliggande proposition bedömningen att det för närvarande inte finns tillräckliga skäl att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag.
Vi socialdemokrater menar att regeringen i stället borde ha tagit större intryck av att en lång rad remissinstanser - Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Ekonomistyrningsverket, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Svenska Bankföreningen, Svensk Inkasso och Svensk Försäkring - förespråkar återinförd revisionsplikt.
Dessa positiva remissinstanser menar att detta skulle bidra till ökad ordning och reda i näringslivet, vara gynnsamt för skötsamma bolag och företagare och bidra till att motverka att företag används för brottslig verksamhet. De menar också att en rad omständigheter av stor betydelse för frågan har ändrats sedan revisionsplikten för små aktiebolag togs bort: förändrad revisorsroll, att företag ofta förekommer i den typ av brottslighet som sker i organiserad form, till exempel välfärdsbrottslighet, och att det har blivit allt lättare att starta aktiebolag genom sänkt krav på lägsta aktiekapital. Lägg därtill att det finns långt gångna förslag på förenklade internationella revisionsnormer för små bolag.
Men av utredningen framgår samtidigt klart att ett snabbt återinförande av revisionsplikt för samtliga aktiebolag är praktiskt ogörligt eftersom antalet revisorer helt enkelt inte kommer att räcka till i närtid. Mot denna bakgrund menar vi socialdemokrater att regeringen borde ha tagit intryck av Skatteverkets remissvar där ett konkret författningsförslag framförs för en utvidgning av revisionsplikten till att omfatta fler men inte alla små aktiebolag och i närtid återkomma till riksdagen med en sådan proposition.
Jag yrkar därför bifall till vår reservation, nummer 2.
Fru talman! Tillåt mig en avslutande mer generell reflektion. Det har blivit en mycket dålig allmän tendens att såväl kommuner och regioner som statliga myndigheter ges utökade arbetsuppgifter utan att staten skjuter till nya medel. Det gäller till exempel kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete samt Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag, som inte alls möter behoven av ärendehantering, och det gäller hela sjukvårdens finansiering, där vi nu ser personalneddragningar i en vård som redan befinner sig i kris.
Det vi behandlar här är endast en liten men viktig detalj i samhällsbygget. Vill vi att Bolagsverket ska göra mer behöver vi med all sannolikhet också satsa mer på Bolagsverket.
Självfallet ska vi i varje läge försöka finna effektiva arbetssätt. Detta gäller hela den offentliga sektorn. Men verkliga effektiviseringar i verkliga organisationer är svårt. I offentlig verksamhet blir det sedan 30 år tillbaka i det här landet allt som oftast neddragning snarare än effektivisering - och det är inte samma sak.
I privat sektor kan man höja priset eller sänka kvaliteten, öka volymen eller ransonera och sätta kunder på kö. Det finns inga krångliga lagar som kommer emellan. Men så är det inte i myndigheter, kommuner och regioner. Verksamheten styrs av lagstiftning. Flera legitima intressen ska vägas mot varandra. Det är helt enkelt en mycket, mycket svårare uppgift - en uppgift som kräver adekvata resurser.
Vi socialdemokrater välkomnar alltså förslagen om möjlighet för Bolagsverket att begära personlig inställelse och om strykning av felaktiga uppgifter i registren. Liksom regeringen bedömer vi att de kommer att leda till högre registerkvalitet, ha en brottsförebyggande effekt och underlätta de brottsbekämpande myndigheternas arbete med att utreda brott och lagföra gärningspersoner.
Vi delar dock inte regeringens konsekvensbedömning att de här förändringarna kan hanteras inom Bolagsverkets befintliga ekonomiska ramar. Vi delar i stället Bolagsverkets uppfattning i frågan och menar att verket måste tillskjutas extra resurser för dessa tillkommande uppgifter och handlingsmöjligheter. Inte minst ser vi socialdemokrater stora möjligheter att genom maskininläsning och artificiell intelligens detektera felaktiga eller illavarslande uppgifter i verkets register. Det här är fråga om stort och viktigt utvecklingsarbete men pyttesmå belopp i statens samlade budget. Ändå säger Tidöregeringen nej. Vi beklagar det.
2024-11-20 12:50:18
Markus Kallifatides
Fru talman! Debatten böljar från den ena sidan till den andra. Jag är väl en del av den andra sidan.
Det är inte ett oviktigt ämne vi debatterar - användning av bolag som verktyg för brott. Jag vill börja med att understryka att den absoluta majoriteten av alla företag gör sitt bästa för att följa de lagar och regler som finns. Men sedan vet vi att det också finns företag som används för eller till och med bildats för brottslig verksamhet eller som utnyttjas av oseriösa aktörer, ibland för att kunna dölja annan brottslig verksamhet, för penningtvätt eller för att finansiera grov organiserad brottslighet.
Enligt Polismyndigheten är brottsvinsterna en av de drivande faktorerna bakom den organiserade brottsligheten. Som vi redan hört i debatten och som även polisen lyfter står den kriminella ekonomin i Sverige för 100-150 miljarder kronor i brottsvinster varje år. Kriminella gör i dag större vinster på arbetslivskriminalitet, välfärdsbrottslighet och bedrägerier än på narkotikaverksamhet.
Genom att kriminella undanhåller skatter eller fuskar till sig ersättningar eller förmåner går också samhället miste om pengar som annars kunde ha gått till viktiga delar av det svenska välfärdssystemet. Oseriösa företag skadar förtroende och tillit i samhället i stort, och när de konkurrerar med vanliga näringsidkare riskerar de att slå ut de företag som sköter sig.
Fru talman! Det är uppenbart att företagsbrottligheten ger upphov till en rad allvarliga effekter. Jag och Miljöpartiet står bakom de förslag som regeringen i dag lägger fram. Dock tycker vi att man borde ha gått längre.
En uppgift som den statliga utredaren hade var att titta på effekterna av att man slopade kravet på revisor för mindre bolag 2010. Utredningen tar inte ställning vare sig för eller emot, då det inte var utredarens uppdrag, men säger att om man ska återföra revisionsplikten bör den gälla alla bolag som hade revisionsplikt innan 2010 för att det i tillräcklig grad ska uppfylla det brottsförebyggande syftet, vilket ju är det vi siktar på i dag.
Utredningen tar inte ställning, men många andra gör det, så som vi har hört i dag. Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Ekonomistyrningsverket förespråkar alla ett återinförande av revisionsplikten. Dessa instanser påpekar bland annat att samhället har förändrats sedan revisionsplikten togs bort, att de brott som begås inom den organiserade brottsligheten i dag ofta förutsätter tillgång till bolag och att det förekommer mer brottslighet i bolag som saknar revisor än i bolag som har revisor.
De lyfter också fram flera positiva effekter av en återinförd revisionsplikt, inte minst att det ökar förtroendet i näringslivet och att brottslig verksamhet såklart snabbare kan upptäckas, inte minst genom ökad insyn i små aktiebolag.
Men trots den viktiga roll revisorerna har väljer regeringen att inte återinföra revisionsplikten för små företag. Ärendet som vi har att ta ställning till i dag handlar om att ta krafttag mot bolagsbrottsligheten. Om vi verkligen menar allvar behöver vi använda oss av alla de olika verktyg som vi har tillgängliga. Jag anser att revisionsplikten är ett av dessa verktyg och någonting som skulle kunna bidra till att komma åt den organiserade brottsligheten. Därför yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservation om detta i betänkandet, reservation 3.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 13.)
2024-11-20 13:04:12
Katarina Luhr