HD127: Konsekvenser av regeringens nedskärningar inom folkbildningen i Gävleborg

Svar på fråga 2025/26:7 av Linnéa Wickman (S)
Konsekvenser av regeringens nedskärningar inom folkbildningen i Gävleborg

Linnéa Wickman har frågat mig om hur jag avser att agera för att motverka negativa konsekvenser av regeringens nedskärningar på folkbildningen, såväl nationellt som i Gävleborg.

Regeringen ser folkbildningspolitiken som betydelsefull både för den enskilda individen och för Sverige som land. Folkbildningspolitiken syftar till att, genom statligt stöd till studieförbund och folkhögskolor, ge en bredd av människor över hela landet möjlighet att delta i studiecirklar, kortare och längre kurser samt bildnings- och kulturevenemang. Det är en viktig kraft i samhället som möjliggör för fler människor att bilda sig.

Regeringen betonar samtidigt vikten av att folkbildningen ska vara transparent. Regeringen har därför initierat ett större förändringsarbete med flera åtgärder för att förbättra styrningen och uppföljningen av statsbidragen efter en rad uppmärksammade granskningar som visat på fusk och fel i studieförbundens verksamheter. I en granskningsrapport från Riksrevisionen om statsbidraget till studieförbunden framkom att det fanns omfattande brister i flera led (RiR 2022:20).

Regeringens hållning är att fortsatt reformarbete behövs för att långsiktigt stärka effektiviteten, transparensen och legitimiteten i folkbildningen, och att statsbidragen ska gå till verksamheter som respekterar grundläggande fri- och rättigheter samt det demokratiska styrelseskicket.

Jag förstår att de justeringar som gjorts i anslaget till studieförbunden innebär omprioriteringar i verksamheterna. Jag vill framhålla att för 2025 uppgår statsbidraget till studieförbunden till 1,6 miljarder kronor och till folkhögskolorna till cirka 2,4 miljarder kronor. Sammanlagt rör det sig om fortsatt omfattande statligt stöd till folkbildningen på omkring 4 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) har regeringen också aviserat en satsning på totalt 120 miljoner kronor, uppdelat på tre år, på språkstärkande insatser vid folkhögskolor, från och med 2026. Dessutom föreslås mer pengar till det särskilda utbildningsstöd som Specialpedagogiska skolmyndigheten delar ut, främst till folkhögskolor, på 36 miljoner kronor för 2026 och därefter 50 miljoner kronor. Regeringen vill också införa ett nytt riktat bidrag till folkhögskoleutbildningar för personer med funktionsnedsättning på 30 miljoner kronor. Folkhögskolan spelar en viktig roll för att personer med funktionsnedsättning ska kunna studera.

Avslutningsvis vill jag understryka vikten av det delade finansieringsansvaret för folkbildningen. Detta innebär att staten, regionerna, kommunerna, huvudmännen och enskilda har ett gemensamt ansvar för att finansiera folkbildningens verksamheter.

Stockholm den 24 september 2025

 

Lotta Edholm