HD12243: Viltstammarna i Sörmland

Svar på fråga 2025/26:243 av Martina Johansson (C)
Viltstammarna i Sörmland

Martina Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser vidta för att säkerställa att viltstammarna hålls på en nivå som minskar skador på jord- och skogsbruk samt trafik, samtidigt som förvaltningen blir mer effektiv och långsiktigt hållbar.

Viltförvaltningen behöver beakta flera olika perspektiv där bevarandet av viltarter, brukande av viltet som resurs samt begränsning av skador och olägenheter av vilt utgör centrala aspekter. Markägaren har jakträtt och aktiva, motiverade jägare är en förutsättning för en väl fungerande viltförvaltning i Sverige. Regeringens utgångspunkt är att den operativa viltförvaltningen ska vara decentraliserad. Beslut ska fattas på lokal och regional nivå utifrån de förutsättningar som där råder.

Jag har haft ett flertal möten med berörda organisationer för att diskutera och hitta en samsyn framåt rörande om framför allt balans mellan vilt, foder och betesskador. Dels deltog jag i ett större möte i juni 2023, därefter träffade jag den 14 november 2023 en mindre krets av de berörda organisationerna för att stämma av vad som skett sedan dess. Vid det mötet bad jag organisationerna att redovisa vad de är överens om, vad de själva kan göra respektive vad regeringen kan göra och hitta avvägningar mellan olika intressen. Förslagen i det gemensamma brevet från LRF, Sveaskog AB och Svenska Jägareförbundet om att utveckla framtida älg- och klövviltförvaltning beaktas i möjligaste mån inom Regeringskansliet och har även lämnats över till Naturvårdsverket.

 

Jaktlagstiftningsutredningen överlämnade i april 2025 delbetänkandet Vissa förändringar av jaktlagstiftningen (SOU 2025:32). Delbetänkandet har remitterats. I delbetänkandet finns bland annat förslag som förenklar möjligheten till skyddsjakt på klövvilt. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen har under de senaste åren särskilt satsat på åtgärder för att öka volymerna av svenskt vildsvinskött på marknaden, och samtidigt minska vildsvinsskadorna på jordbruksgrödor, genom att underlätta köttets väg till konsument och skapa incitament för jägare att skjuta fler vildsvin. Regeringen har bland annat möjliggjort för jägare att sälja små mängder kött av vildsvin direkt till konsument och exempelvis butiker eller restauranger. Vildsvinsfrågorna är ett viktigt område för att förverkliga Livsmedelsstrategin 2.0 som beslutades av regeringen i mars 2025. Bland annat har åtgärden att ersätta jägare för kostnader i samband med analyser av trikiner och cesium-137 i vildsvinskött (vildsvinssubventionerna) förlängts och beräknas pågå till och med 2030.  

Jag och regeringen ser vikten av en mer kunskapsbaserad viltförvaltning där man kan använda nya metoder och verktyg för att nå en balans mellan vilt och de skador de orsakar. Därför har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en standardiserad metod för att mäta viltskador på grödor. Myndigheten har den 24 november 2025 publicerat resultat och den nya metoden som mäter viltskador med hjälp av drönare och AI. Regeringen har även gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en metod för populationsuppskattning av vildsvinspopulationen i Sverige som ska redovisas vid årsskiftet.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har tidigare remitterat en promemoria med förslag om regelverket för vildsvinsjakt på remiss. Där föreslås dels att drönare i vissa fall ska få användas för att söka efter vildsvin vid jakt, dels att möjligheterna att bedriva skyddsjakt efter vildsvin på enskildas initiativ ska utökas. Remissvaren har nu kommit in och ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Stockholm den 3 december 2025

 

Peter Kullgren