HD12146: Avvecklad klimatriskkartläggning

Svar på fråga 2025/26:146 av Sanna Backeskog (S)
Avvecklad klimatriskkartläggning

Sanna Backeskog har frågat mig om jag har för avsikt att säkerställa att en kontinuerlig nationell klimatriskkartläggning genomförs mot bakgrund av att nästan alla länsstyrelser har avbrutit sitt kartläggningsarbete.

Låt mig inleda med att konstatera att effekter av klimatförändringarna redan märks i Sverige. Extrema väderhändelser blir vanligare. Skyfallet över Gävle 2021 som frågeställaren nämner och översvämningarna i Västernorrland tidigare i höstas är två tydliga exempel.  Det finns dock statliga insatser för klimatanpassning på bred front. Där ingår många insatser som fokuserar på att identifiera, kartlägga och förebygga klimatrisker.

I mars 2024 presenterade regeringen en nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning. Där beskriver vi konsekvenser och utmaningar i Sverige av ett förändrat klimat och anger inriktningen för det nationella arbetet med klimatanpassning.

32 myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser ansvarar för att arbeta med klimatanpassning. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) driver Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som är en nod för samlad kunskap och rådgivning om klimatanpassning. Nationella expertrådet för klimatanpassning gör en nationell klimat- och sårbarhetsanalys som kommer att bli ett viktigt underlag för att kunna identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att Sverige ska vara motståndskraftigt och anpassat till ett förändrat klimat.  Boverket samordnar det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön och bedriver ett arbete med vägledning och utbildning riktat till framför allt kommuner. Sveriges geologiska undersökning (SGU) arbetar med att kartlägga de geologiska förutsättningarna i Sverige. Statens geotekniska institut (SGI) arbetar med utredning, kartläggning och metodutveckling som minskar riskerna för ras, skred och erosion. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram och stödjer kommuner och länsstyrelser med karteringsunderlag för ras, skred, översvämning, värmeböljor och skogsbrand. Kommuner kan vidare söka statsbidrag hos MSB för att förebygga naturolyckor som ras, skred och erosion.

För att vara samhällsekonomiskt effektiva måste klimatanpassningsåtgärder ofta genomföras i samverkan mellan olika aktörer och över kommungränser. Där har länsstyrelserna en central roll. De har, enligt förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete, i uppgift att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning, stödja kommuner och samordna regionalt klimatanpassningsarbete.

Regeringen kommer fortsätta verka för att skapa förutsättningar för att Sverige ska bli klimatanpassat och motståndskraftigt. I samband med att nationella klimatanpassningsstrategin presenterades beslutade regeringen även att tillsätta en utredning. I betänkandet Bättre förutsättningar för klimatanpassning (SOU 2025:51) föreslår denna utredning bland annat hur ansvar för klimatanpassning bör utvecklas. Betänkandet har remitterats och vi analyserar för närvarande betänkandet och svaren.

Stockholm den 12 november 2025

 

Romina Pourmokhtari