HC121330: Skolsegregation och likvärdighet i gymnasieskolan

Svar på fråga 2024/25:1330 av Robert Olesen (S)
Skolsegregation och likvärdighet i gymnasieskolan

Robert Olesen har frågat utbildnings- och integrationsministern Simona Mohamsson om vilka åtgärder hon kommer att vidta inom sitt ansvarsområde för att stärka likvärdigheten i gymnasieskolan och säkerställa att alla elever, oavsett socioekonomi, bakgrund och bostadsort, får samma chans till en god utbildning. Robert Olesen har också frågat ministern om vad hon kommer att göra inom sitt ansvarsområde för att motverka den ökande skolsegregationen och skapa en mer sammanhållen gymnasieskola där alla elever möts och ges likvärdiga förutsättningar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

För att främja att alla elever får en gymnasieutbildning som är likvärdig och av hög kvalitet har regeringen tillsatt en rad utredningar som kan innebära viktiga förändringar i gymnasieskolan. Bland annat har följande utredningar tillsatts:

Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08), som har lämnat ett delbetänkande våren 2025 och ska lämna sitt slutbetänkande i december 2025, har bland annat haft i uppdrag att utreda och föreslå förbud mot vinstutdelning eller annan vinstutdelningsbegränsning och hur det kan säkerställas att enskilda huvudmän inom skolväsendet har en stabil ekonomi. Utredningen har även haft i uppdrag att utreda och föreslå en möjlighet till återkrav av så kallad skolpeng och skärpta sanktioner vid tillsyn (dir. 2023:109). Enligt tilläggsdirektiv (dir. 2024:85) ska utredningen i slutbetänkandet bland annat redovisa hur tillsynsmyndigheterna ska ges ökade möjligheter att hindra olämpliga fysiska och juridiska personer från att utöva ett inflytande över en enskild huvudman och om andra huvudmän i samma koncern bör beaktas när det gäller bristande vilja eller förmåga att fullgöra sina skyldigheter. I tilläggsdirektiven anges också att utredningen även ska utreda och föreslå under vilka förutsättningar som tillsynsmyndigheterna ska kunna fatta beslut som innebär att enskilda huvudmän inte får statliga medel och hur ett krav kan utformas på ny ansökan om godkännande när en huvudman byter ägare, ändrar eller flyttar sin redan godkända verksamhet.

Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden, som lämnade sitt betänkande Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18) i februari 2025, har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Förslagen ska syfta till att betyg och meritvärden från grundskolan, specialskolan och gymnasial nivå blir mer likvärdiga och mer rättvisande speglar elevers ämneskunskaper. Det är viktigt att betygen och meritvärdena fungerar som ett rättssäkert instrument för urval till nästa utbildningsnivå. Utredningen föreslår bland annat en meritvärdeskalibreringsmodell, en numerisk betygsskala med tio betygssteg och ett nytt system för nationella prov.

Utredningen om fler vägar till arbetslivet lämnade sitt betänkande Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74) i november 2024. Betänkandet innehåller bland annat förslag som ska bidra till att trygga kompetensförsörjningen och till att fler elever får med sig de kunskaper de behöver för att kunna försörja sig själva. Utredningen lämnade bland annat förslag om yrkesprov på gymnasial nivå och om hur behovet av utbildning inom små yrkesområden mer ändamålsenligt kan tillgodoses inom gymnasieskolan.

En annan åtgärd som vidtagits är att ämnesbetyg har införts i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan och de börjar tillämpas från och med höstterminen 2025. I samband med det har nya uppdaterade och mer ändamålsenliga ämnesplaner också införts.

Regeringen följer naturligtvis noggrant utvecklingen inom gymnasieskolan. Samtidigt är det viktigt att poängtera att kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för att finansiera och bedriva skola och förskola. Jag förväntar mig att de tar det ansvaret.

Stockholm den 14 augusti 2025

 

 

Lotta Edholm