De mindre universitetens betydelse för hela landet
Debatt i text
Herr talman! Peder Björk har frågat mig hur jag ser på de mindre universitetens roll i att säkerställa utbildning, forskning och kompetensförsörjning i hela landet och om jag avser att ta några initiativ för att stärka de mindre universiteten. Vidare har Peder Björk frågat mig hur jag och regeringen ser på distanskurser och fristående kurser som en del av högre utbildning och livslångt lärande samt om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min syn på frågan.
Min och regeringens syn är att utbildning och forskning inom högskolan ska genomsyras av hög kvalitet. Vetenskaplig excellens är avgörande för att Sverige ska kunna stärka sin konkurrenskraft och ställning som en av världens främsta forskningsnationer. Utbildning av hög kvalitet ökar vårdens, skolans och näringslivets tillgång till välutbildad personal och stärker individers möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Det rustar också studenterna väl för ett långt arbetsliv.
De satsningar som regeringen gör har därför fokus på kvalitet. Excellent forskning och utbildning av hög kvalitet kan bedrivas vid både större och mindre lärosäten.
Regeringen gör genom den senaste forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2024/25:60) historiskt stora satsningar på forskning av högsta kvalitet. I detta ingår konkurrensutsatta medel till universitet och högskolor, satsningar på strategisk rekrytering, en förstärkt satsning på excellenscenter och en större satsning på banbrytande forskning på högsta internationella nivå.
För att stärka förutsättningarna för hög kvalitet i utbildning och utbildningsutbud fortsätter regeringen att prioritera höjda ersättningsbelopp till flera utbildningsområden. Det är en viktig signal om att hög kvalitet ska vara i fokus. Regeringens kvalitetssatsningar inom utbildningsområdena natur och teknik respektive humaniora, samhälle, juridik och teologi skapar förutsättningar för höjd kvalitet inom de utbildningar som är störst inom högskolan. Det innebär att nära tre fjärdedelar av studenterna får del av kvalitetssatsningarna.
Det finns goda skäl till att utbildning på campus har varit kärnan i den akademiska traditionen under lång tid. Regeringen menar att det bör vara så även fortsatt. Distansutbildning kan i vissa fall vara viktigt för att öka möjligheten till vidareutbildning så att studenter kan kombinera arbete och familjeliv med studier. De kommande årens samhällsutveckling och omställning medför att fler yrkesverksamma kommer att behöva kompetensutveckling. Det är därför viktigt att det finns ett relevant, kvalificerat och resurseffektivt utbildningsutbud som kan erbjudas till personer i behov av omställning och fortbildning. Därför satsar regeringen till exempel på korta kurser för yrkesverksamma.
Oavsett vilken form som utbildningen ges i har universitet och högskolor i uppgift att hålla hög utbildningskvalitet. Det är universitet och högskolor själva som ansvarar för att organisera och utveckla verksamheten och utbildningsutbudet för att uppnå hög kvalitet i utbildningen, stärka kompetensförsörjningen för arbetsmarknadens behov och säkerställa att resurserna utnyttjas effektivt.
2025-11-11 13:01:37


Lotta Edholm
Herr talman! Jag tackar Peder Björk för denna viktiga interpellation.
Jag vill tala ur ett perspektiv som många av oss i inlandet, särskilt vi i Härjedalen, känner djupt i vardagen. För oss handlar utbildning inte bara om personlig utveckling. Det handlar om möjligheten att leva och verka i hela landet. Det handlar om rättvisa.
Mittuniversitetet har under lång tid varit en motor för utveckling i vår del av Sverige. Genom sin forskning, sin samverkan med kommuner, regioner och företag och inte minst sina distansutbildningar har universitetet gjort det möjligt för människor att studera och utvecklas oavsett var de bor.
Jag är själv ett exempel på det. När jag blev av med jobbet på 90-talet fick jag möjlighet att läsa via distansstudier. Jag har sedan klarat av att bo i min hembygd och fortsätta att verka där i 30 år.
För många i Jämtlands och Västernorrlands län, till exempel i min hemkommun Härjedalen, är det här avgörande. I dessa områden finns många människor som har utbildat sig till lärare, förskollärare och sjuksköterskor tack vare Mittuniversitetet, som erbjuder utbildningar på distans, och som förmodligen inte hade kunnat flytta till en större stad för att läsa på grund av var de har familj, make eller maka, jobb och rötter. Just därför betyder möjligheten att studera på distans så mycket.
När regeringen nu väljer att signalera att distansutbildningar ska prioriteras ned slår det hårt mot mindre lärosäten, som Mittuniversitetet. Det slår också hårt mot oss som bor i glesbygd. Vad betyder det egentligen? Jo, att tillgången till utbildning blir ojämn, att det blir svårare för unga att gå högre utbildning, att kompetensförsörjningen för vård, skola och näringsliv försämras och att omställningen blir svårare när man förlorar jobbet, särskilt i dessa tider med extremt hög arbetslöshet.
Herr talman! Mittuniversitetet visar och har visat att det går att förena kvalitet med tillgänglighet och att forskning och utbildning i världsklass kan finnas även utanför storstäderna. Men det kräver långsiktiga och rättvisa villkor. Att regeringen vill omfördela till större campus från mindre riskerar att försvaga hela landets utvecklingskraft. För att Sverige ska fortsätta att vara ett land byggt på kunskap och för att hela landet ska utvecklas måste högre utbildning bli tillgänglig i hela landet.
Vi socialdemokrater står upp för de mindre universiteten, för distansutbildningarna, för forskningen och för människors rätt att utbilda sig oavsett var de bor. Min fråga till ministern är: Tänker ministern fortsätta att stötta och fördela resurser för utveckling till de mindre universiteten och även distansutbildningar?
2025-11-11 13:09:46
Herr talman! Jag tackar Peder Björck för denna mycket viktiga interpellation.
Sverige står inför stora samhällsutmaningar: global konkurrens, den gröna och digitala omställningen och det skärpta säkerhetspolitiska läget. Vi ställer helt nya krav på vår förmåga att utbilda, forska och utveckla den kunskap som näringsliv och välfärd behöver. Det gäller hela landet, inte bara storstäderna.
Här hänger utbildningspolitik, forskningspolitik och regional utvecklingspolitik tätt samman. När staten centraliserar och skär ned riskerar vi att försvaga de starka regionala kunskapsmiljöer som byggts upp under decennier. Arbetsmarknaden är beroende av att fler kan utbilda sig nära där de bor som en del i det livslånga lärandet. Därför är distansutbildningar en viktig del i sammanhanget.
Högskolan i Jönköping är ett tydligt exempel på varför detta är så avgörande. Jönköpings län är ett av Sveriges mest exportintensiva län – nummer fyra i landet. Det är också det mest industriberoende länet; omkring 25 procent är sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Kraven på kompetens, digitalisering och teknisk utveckling är höga och växer snabbt. Här spelar lärosätena en viktig roll. Näringslivet i vårt län bygger i allt högre grad på ny teknik, hållbara produktionsprocesser och digitalisering. Det kräver forskning och utbildning nära företagen. Det kräver lärosäten som inte bara utbildar utan också utvecklar.
Högskolan i Jönköping levererar just detta. Den forskar, utbildar och samverkar med företagen. Den är internationellt profilerad och är en av få svenska högskolor som deltar i EU:s universitetssamarbete. Den bygger kompetens och attraherar talang till regionen och Sverige. Jönköping International Business School är internationellt erkänd, och masterprogrammet i International Financial Analysis rankas bland de främsta i världen. Detta har inte bara ett prestigevärde utan utgör faktiskt också en konkurrensfördel för Sverige. Med små resurser presterar vårt lärosäte i nivå med eller bättre än flera av våra befintliga universitet. Ett litet tips till statsrådet är att Jönköping och vi som kommer därifrån jobbar hårt för att vårt lärosäte en dag ska kunna bli universitet. Men det är inte det vi debatterar här i dag.
Jag skulle vilja fråga statsrådet: Hur avser regeringen att säkerställa att utbildnings- och forskningspolitiken fortsätter vara nära sammankopplad med den regionala utvecklingspolitiken och att utbildningen och forskningen finns tillgänglig i hela landet? Om man säkerställer att distansutbildningar är en viktig del i det livslånga lärandet och att vi har ett land som håller ihop när det gäller den högre utbildningen kan lärosäten som Högskolan i Jönköping fortsätta att bidra till kompetensförsörjning, innovation och hållbar tillväxt i hela landet. Det beskedet anser jag är avgörande både för näringslivet och för Sveriges konkurrenskraft.
(Applåder)
Herr talman! De mindre universiteten och högskolorna är faktiskt en förutsättning för att Sverige ska hålla ihop. De bidrar till utbildning, forskning och kompetensförsörjning i hela landet, inte bara i storstäderna.
Mittuniversitetet är ett tydligt exempel på det. Här har man byggt upp en stark undervisning med bredd och starka forskningsmiljöer inom bland annat digitalisering, hållbarhet och skogsnäring – områden som är helt centrala för den gröna omställningen och för näringslivet i norra Sverige. Universitetet är också väl förankrat i regionens utveckling och samarbetar med både kommuner och företag. Universitetet lever helt enkelt upp till sin vision om att vara ett globalt universitet med regionalt engagemang där man forskar och utbildar för hela livet.
Herr talman! SD-regeringens politik går dock i rakt motsatt riktning mot detta. Basanslagen och resurserna till utbildningen minskar för Mittuniversitetet och för flera andra mindre lärosäten. Samtidigt signalerar regeringen att distansutbildningar och fristående kurser ska nedprioriteras. Det slår alldeles särskilt hårt just mot de mindre universiteten och mot de människor som inte bor nära ett campus.
Herr talman! Storleken på den andel som går vidare till högre utbildning är nämligen direkt kopplad till var i landet man bor. I Danderyd är det 79 procent som har påbörjat högskolestudier vid 24 års ålder, medan motsvarande siffra för de tio kommuner som har lägst övergångsfrekvens är 10–20 procent. Förutom den sociala sammansättningen påverkar alltså både geografisk närhet till högre utbildning och situationen på den lokala arbetsmarknaden vilka som väljer att läsa vidare.
För många som bor i glesbygd eller är mitt i arbetslivet är tillgången till just distansutbildning faktiskt helt avgörande för möjligheten att vidareutbilda sig eller för den delen byta bana mitt i livet. Att försvaga de möjligheterna är inte en satsning på kvalitet; det är att försvåra för människor att växa.
Herr talman! Högre utbildning och forskning är avgörande för Sverige som kunskapsnation men också för att ge människor möjlighet att just bilda sig, utvecklas och få ett jobb. Som ett litet, exportberoende land bygger vår innovationskraft i Sverige faktiskt på att vi har forskning som både möter samhällsutmaningarna och drivs av nyfikenhet. Nya idéer måste kunna utvecklas och kommersialiseras till nytta både för näringslivet och för samhället i stort.
Vi socialdemokrater menar att utbildning och forskning är verktyg för att bygga Sverige starkt, inte kostnader som ska sparas bort. Varför ser inte SD-regeringen det?
2025-11-11 13:05:31
Herr talman! Om den här regeringen nu inte vill bygga ut den högre utbildningen runt om i landet behöver man väl ändå inte gå till den andra ytterligheten och skära ned på högre utbildning runt om i hela landet. Det är exakt det som nu sker när regeringen konsekvent skär ned anslagen till forskning och undervisning på de mindre universiteten och på högskolorna runt om i landet.
Till alla som lyssnar på debatten: Gå gärna in och kolla på söktrycket till universitet och högskolor! Det har aldrig varit så högt som det är nu. Det är alltså inte så att det finns en massa platser över som ingen vill ha, utan tvärtom: Det är väldigt många som i dag inte kommer in på den utbildning de skulle vilja gå för att kunna läsa det de vill och kanske också behöver beroende på var de befinner sig i livet och hur arbetsmarknaden ser ut.
I det läget väljer regeringen att konsekvent skära ned på högskolor och mindre universitet. Det är en politik som går helt emot det Sverige som land borde göra, det vill säga investera i utbildning för att på så sätt kunna vara konkurrenskraftigt för framtiden.
Herr talman! Vi behöver se till att den högre utbildningen klarar de utmaningar vi står inför framöver, och då gäller det att göra det med rättvisa villkor för universiteten. Det måste ges fler möjligheter till studier och forskning, och vi måste skicka en signal om att vi vill ha ett samhälle som ser kunskap som en investering både i Sverige som land och, framför allt, i människor.
(Applåder)
2025-11-11 13:32:44


Peder Björk
Herr talman! Det är en lång rad viktiga frågor som interpellanten har ställt på det här området. Jag vill börja med att säga några ord om distansutbildningar, som fullkomligt exploderat i Sverige.
Det vi kan se är att det är lägre genomströmning och större avhopp för dem som läser på distans. Det beror sannolikt delvis på att distansutbildningar egentligen ställer mycket högre krav på en individ än studier på campus. Det är helt enkelt svårare. Man sitter ensam på sin kammare, har svårt att få stöd från lärare och så vidare.
Jag och regeringen menar att distansutbildningar ska vara till för dem som interpellanten främst lyfter, det vill säga människor som är mitt i livet och som kanske behöver byta spår i sin yrkeskarriär eller få vidareutbildning och kompetensutveckling, något som jag tror kommer att öka markant de kommande åren. Då är distansstudier lysande bra.
Men det får inte bli så att distansundervisning ersätter utbildning på campus för unga människor som inte har familj, inte har ett yrke och inte har utbildat sig tidigare. Högre utbildning är någonting annat än att sitta hemma framför en skärm. Det är att möta andra studenter på campus, att bryta åsikter mot andras, att kunna ha dialog med sina lärare och så vidare. Det är därför jag och regeringen är skeptiska till att distansutbildningarna har ökat så mycket i omfattning. Att det är lägre genomströmning menar jag är någonting som vi måste ta på allvar.
När det gäller högre utbildning och forskning är det lärosätena själva som avgör hur de vill använda sina medel. Det är ingenting som säger att ett litet lärosäte bedriver sämre forskning än ett större lärosäte. Forskningsanslagen söker man i konkurrens. Det kan gynna både mindre och större lärosäten. Det är ändå viktigt att slå fast.
Det är samma sak när det gäller kvalitet i utbildningen. Regeringen tror inte på att vi bara ska bygga ut och bygga ut antalet platser. Vi måste också säkerställa att det är kvalitet för de ungdomar som väljer att studera på universitet och högskolor.
Det är därför vi nu gör stora kvalitetssatsningar som omfattar ungefär tre fjärdedelar av studenterna vid våra lärosäten. Det är för att de faktiskt ska kunna få en utbildning som är värd namnet. Den ska präglas av hög kvalitet där de har fått träffa lärare och har haft fysisk undervisning i högre utsträckning än vad som i dag många gånger är fallet.
2025-11-11 13:17:27


Herr talman! Som boende i Norrlands inland vet jag hur viktigt Mittuniversitet är för oss i inlandet, som jag tidigare berättade. Jag har egna erfarenheter av det.
Jag tycker också att ministern uttrycker en viss förlegad syn på distansutbildningar. Alla studier kräver fokus och inte minst distansstudier. Det är nog sant. Men när det gäller studiegrupper sitter man inte ensam mer än vad man gör på campus.
Vi har studiegrupper, och vi har handledning. Det är ett flexibelt sätt att lära sig. Det gäller särskilt i mogen ålder när de yttre kraven kanske betyder mer än för en ung människa.
Tack vare universitetets satsning på distansutbildningar har människor kunnat studera vidare, byta jobb och stärka sin kompetens utan att behöva flytta och lämna sina hem eller sina familjer och kanske flytta 50–100 mil bort.
När regeringen nu minskar resurserna till mindre universitet och ifrågasätter distansutbildningarna hotas just den möjligheten. Det riskerar att göra högre utbildning till en storstadsfråga igen.
Mittuniversitetet har dessutom byggt upp starka forskningsmiljöer som knyter an till våra regioner och vår verklighet. Det gäller till exempel skogsnäringen, besöksnäringen, hållbarhet och digitalisering. Det är centralt för våra regioners framtid.
Jag tycker att jag här har fått svar av ministern på min fråga. Det kommer att skäras ned, och Mittuniversitetet kommer att försvagas. Det kommer att drabba oss betydligt i glesbygd och i Norrlands inland.
2025-11-11 13:25:27


Lena Bäckelin
Herr talman! Ledamöterna här anser att vi kan fortsätta att bygga ut platserna på högskolor och universitet utan att det på något sätt drabbar kvaliteten.
Socialdemokraternas eget budgetalternativ visar att det inte går, eftersom ni inte använder ordet kvalitet en enda gång i ert budgetalternativ. Det visar med önskvärd tydlighet att Socialdemokraterna vill bygga ut antalet platser ännu mer än vad som redan har gjorts, men man är samtidigt inte beredd att satsa på kvaliteten.
Faktum är att Sverige har en väldigt låg andel undervisningstid vid våra lärosäten. Det är ett stort problem att studenter inte får tillräckligt mycket undervisning. Vi kan se det till exempel på något som är mig närliggande, nämligen lärarutbildningarna. Det här sänker kvaliteten på utbildningen, och vi måste se till att höja kvaliteten. Tre fjärdedelar av studenterna i Sverige omfattas nu av de satsningar som regeringen gör på att främja kvaliteten vid våra lärosäten. Jag menar att det är rätt väg att gå.
När det gäller distansutbildningarna tycker jag att det är viktigt att förstå att de har ökat väldigt kraftigt de senaste åren. Vi ser också att vi har lägre genomströmning på distansutbildningarna än på utbildningar som är förlagda till campus, på våra lärosäten. Jag menar att vi måste dra några slutsatser av detta.
Däremot ska distansutbildningar självklart finnas för människor som är mitt i livet och som behöver en vidareutbildning eller behöver ställa om i arbetslivet. Regeringen planerar nu att göra förändringar som ska göra det lättare att åstadkomma detta.
Men det tjänar inte någon att bara bygga ut. Vi ser nu hur arbetslösheten bland akademiker ökar i Sverige. Det beror på att många ungdomar har fått en utbildning som det sedan är svårt att få jobb utifrån. Det kan bero på att det har varit alltför låg kvalitet i utbildningarna. Vi behöver satsa på kvaliteten, men vi behöver inte satsa på att kraftigt bygga ut högskola och universitet.
2025-11-11 13:29:55


Lotta Edholm
Herr talman! Jag kan utifrån statsrådets svar konstatera att regeringen fortsätter att nedprioritera distansutbildningar även framöver. Det är ett viktigt besked om just den frågan till alla som lyssnar.
Om det nu är så som statsrådet ändå vill hävda, det vill säga att man inte vill göra någon skillnad på mindre och större lärosäten, är det i sådana fall ytterst märkligt att det är de mindre lärosätena som nu konsekvent får betydligt mindre anslag och resurser när det gäller både undervisning och forskning.
För Mittuniversitet innebär det ungefär i storleksordningen 20 miljoner kronor mindre till forskning och undervisning. Det kommer att bli ännu mindre de kommande åren om den här regeringens politik får fortsätta att råda.
Herr talman! Till skillnad från statsrådet och SD-regeringen hävdar vi socialdemokrater att de mindre universiteten klarar att både leverera utbildning med hög kvalitet och ha en bra koppling till arbetsmarknaden, vilket regeringen uppenbarligen inte tror på.
Jag ska bara ge ett exempel på detta taget just från Mittuniversitet. Svenskt Näringslivs högskolepejl för i år visade att exempelvis studenter med en kandidatexamen från ekonomprogrammet har en etableringsgrad på nästan 93 procent tre år efter examen. Det är det högsta i hela landet, herr talman. Men regeringen fortsätter att straffa de små universiteten och högskolorna.
Det är ingen slump att de regioner som har ett starkt universitet också har en stark arbetsmarknad. Men det tycks inte regeringen se när man nu fortsätter att försvaga lärosätena som finns utanför storstäderna. När man gör det riskerar man också att försvaga hela regioners utveckling.
Herr talman! Det är därför vi socialdemokrater är så tydliga med att vår politik för högre utbildning och forskning innebär att spets och bredd ska finnas i hela landet. Det är också därför vi vill investera 700 miljoner kronor mer än regeringen i forskning, innovation och forskningsinfrastruktur.
Regeringens forskningspolitik går i motsatt riktning. Regeringen har delvis skjutit viktiga investeringar på framtiden. Men man har också tagit bort mål om jämställdhet och samhällspåverkan och dessutom infört en konkurrensutsättning av forskningens basanslag och på så sätt missgynnat de mindre lärosätena. Detta kommer att innebära mer byråkrati, mindre akademisk frihet och sämre villkor för de mindre universiteten.
Herr talman! Regeringen borde se de mindre universiteten och högskolorna som en tillgång och inte ett problem. De universiteten och högskolorna är en motor för tillväxt, jämlikhet och också för framtidstro i hela landet.
(Applåder)
2025-11-11 13:21:09
Herr talman! Det här är en underbar debatt att föra eftersom den verkligen visar att vi alla är engagerade i att Sverige ska vara en nation som bedriver utbildning och forskning av absolut högsta kvalitet. Det måste vi göra, för det är det som är vår möjlighet att konkurrera.
Därför är det också viktigt att en mycket stor andel av forskningsmedlen går i konkurrens beroende på kvalitet. Det är viktigt att vi fortsätter med detta.
När det gäller distansutbildningarna framhärdar jag i att de har lägre genomströmning. Vi måste lära oss någonting av det. Men vi måste också lära oss av det som är bra med distansutbildningar. Det gäller till exempel de utbildningar som riktar sig till människor mitt i livet som har familj och som har ett jobb men som vill vidareutbilda sig eller utbilda sig inom ett helt nytt område. Där är distansutbildningarna toppen. Men vi kan inte bara fortsätta att bygga ut dem och tro att vi därmed upprätthåller kvaliteten, för så har det hittills inte varit.
Vi måste se till att vi får lärosäten som bedriver en utbildning som ger framför allt ungdomar en riktigt bra utbildning och en bra grund att stå på. Då behövs högre kvalitet i utbildningen och inte bara fler platser. Det vinner inte Sverige någonting på.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
2025-11-11 13:34:58


Lotta Edholm
Herr talman! Nu har vi ganska många som sitter och lyssnar på interpellationsdebatten på åhörarläktaren. Det är viktigt att vara tydlig. Jag vill vara tydlig med vad jag hörde ministern säga: Vi kan inte bara bygga ut och bygga ut. Vi kan inte ha hur många platser som helst inom högre utbildning på våra lärosäten, utan vi måste också säkerställa kvalitet.
Jag menar som socialdemokrat att det inte behöver stå i motsättning till varandra. Vi måste ha högre utbildning i hela landet för att hålla ihop Sverige. Men naturligtvis ska all högre utbildning ha en hög kvalitet. Det behöver inte alls stå i motsättning till varandra. Det konservativa narrativet är lite typiskt, där berättelsen handlar om antingen eller.
Högskolan i Jönköping visar varför hela landet behöver en stark akademisk infrastruktur. Här finns forskning nära industrins behov, nära exportföretagen och nära den verklighet där kompetensförsörjningen avgör om företag kan växa eller tvingas bromsa.
När regeringen drar i centraliseringsspaken riskerar man att skada de delar av Sverige som bidrar mest till vår export, vår industri och vår innovationskraft. Högskolan i Jönköping och andra regionala högskolor och universitet bär en stor del av landets utvecklingskraft. Det skapar konkurrenskraft där den faktiskt behövs. Det gör de i nära samverkan med företag och regioner.
Min avslutning, herr talman, är rak: Regeringen måste sluta centralisera bort den kunskapskraft som finns utanför storstäderna. Om vi menar allvar med att hela Sverige ska leva och utvecklas krävs det en politik som förstärker, inte försvagar.
(Applåder)
2025-11-11 13:27:41


Carina Ödebrink