Handläggningstider hos Jordbruksverket

Debatt i text

• Herr talman! Mikael Larsson har frågat mig om jag anser att Jordbruksverkets handläggningstider för utbetalning av Leaderstöd är rimliga och om jag avser att ta några initiativ för att korta handläggningstiderna. Mikael Larsson har även frågat mig om jag avser att fördjupa diskussionerna med Leaderorganisationen för att kunna ta del av deras erfarenheter av Jordbruksverkets handläggning.

  Låt mig inledningsvis konstatera att jag delar bilden att hanteringen av stöd som finansieras genom den gemensamma jordbrukspolitiken måste bli mer effektiv, särskilt vad gäller handläggningen av projekt- och investeringsstöd. Jag delar också bilden att Leader är ett projektstöd som kan bidra till lokal utveckling på de svenska landsbygderna. Att få ned handläggningstiderna och genomföra faktiska förenklingar för stödmottagarna är en fråga som regeringen prioriterar högt. För att möjliggöra detta har regeringen gett Jordbruksverket ett uppdrag och, som Mikael Larsson själv nämner, också tagit initiativ till att Jordbruksverkets förvaltningsanslag förstärkts.

  Jag försöker alltid att ha en god dialog med branschföreträdare och berörda parter i arbetet med den gemensamma jordbrukspolitiken. När min statssekreterare Daniel Liljeberg besökte den nationella Leaderträffen på Gotland i oktober samtalade han med företrädare för Leader lokalt och nationellt. Vi avser att fortsätta samtalen med Leader i denna och andra frågor.

  Regeringens övergripande inställning är att regelbördan inom jordbrukspolitiken ska minska, och jag anser att det behövs ytterligare förenklingar i kommande reform av den gemensamma jordbrukspolitiken om politiken ska bli enklare och nå en högre måluppfyllelse.

  Min förhoppning är att de förändringar som har vidtagits kommer att leda till faktiska förenklingar och kortare handläggningstider.

  2025-11-11 14:17:00

  

  Peter Kullgren

• Herr talman! Jag vill inledningsvis tacka landsbygdsminister Peter Kullgren för svaret.

  Jag vill använda den här interpellationsdebatten just till att belysa denna viktiga fråga. Det handlar om att få ned handläggningstiderna hos Jordbruksverket framför allt när det gäller stödet till Leaderorganisationer och i förlängningen det som ska bli projekt i hela vårt land.

  Jag har själv en bakgrund av att ha varit engagerad i Leader. Jag har varit ordförande för det lokala Leaderområdet i Sjuhärad, där jag kommer ifrån.

  Leader är i grund och botten ett väldigt bra system där det offentliga, det privata och föreningsrörelsen arbetar tillsammans för att bygga och stärka våra landsbygder runt om i hela Sverige. Det görs också utifrån hela EU-perspektivet.

  Man kan titta på det utifrån ett historiskt perspektiv. Just det här med handläggningstiderna kopplade till Leaderstöd har kanske varit ett problem både under nuvarande programperiod och under programperioder tillbaka i tiden. Jag tror att det har genomförts många bra projekt, men det kan också vara så att man har missat en del projekt på grund av det här. Jag är säker på att statsrådet är helt med på detta. När det är människor som ska engagera sig ideellt kan just långa handläggningstider och mycket byråkrati göra att de kanske tar ett steg tillbaka när vi kanske egentligen vill att de ska ta två steg framåt för att få ut så mycket pengar som möjligt för att stärka vår landsbygd runt om i hela Sverige.

  Den satsning som regeringen har gjort, som jag hänvisar till i min fråga och som landsbygdsministern hänvisar till i sitt svar och som handlar om stärkta förvaltningsanslag till myndigheten, är självklart bra utifrån att man stärker myndigheten för att den ska klara av att korta handläggningstiderna.

  Detta är i och för sig jättebra, och det är klart att vi i förlängningen kan lägga in ännu mer pengar till Jordbruksverket. Men om man ändå inte får ned handläggningstiderna och om byråkratin inte minskar är det på något vis att slänga pengarna i sjön.

  Det är väl detta som min fråga handlar om utifrån kontakt som jag har haft med Leaderorganisationer runt om i landet och också specifika projekt där man har sökt pengar via Leader och nu kanske väntar på att få besked.

  Landsbygdsministern hänvisar till att förvaltningsanslaget har stärkts. Då har jag en följdfråga, herr talman. Det här kommer att följas upp, tänker jag, i kommande budgetpropositioner och kanske i årsredovisningar från respektive myndighet. Låt oss säga att man från regeringens och landsbygdsministerns sida märker att handläggningstiderna inte blir kortare även om man har gett det här tillskottet. Vilket initiativ kommer regeringen och statsrådet att ta för att verkligen få ned handläggningstiderna och för att så mycket medel som möjligt ska kunna komma ut till projekt på vår svenska landsbygd?

• Herr talman! Det är svårt att inte gå in på detaljer och teknikaliteter när det kommer till frågan om handläggning av just EU-stöd. Men det är just vikten av att vara noggrann med detaljerna i handläggningen som gör att det också tar tid.

  Leadermetoden innebär projektstöd. Och det är primärt i handläggningen av projekt- och investeringsstöd som det finns problem med de långa handläggningstiderna, eftersom regelverket är betydligt mer omfattande.

  Jordbruksverket har under det senaste året jobbat med att effektivisera handläggningen enligt de uppdrag som regeringen har gett det. Man har vidtagit åtgärder. Jordbruksverket bistår numera Leaderkontoren med att vid behov komplettera och justera ansökningar. Man har även startat en ny insatsenhet för handläggningsstöd. Den har inte varit på plats jättelänge men sedan mitten av augusti.

  Myndigheten har fortlöpande hållit oss informerade om utfallet. Det har hittills varit positivt, och det har varit ett bättre resultat än vad Jordbruksverket självt prognostiserat.

  Men om man kastar pengar på ett problem och det visar sig att det inte löser sig är det klart att jag inte bara kommer att titta på det. Då får vi se till att hitta andra sätt att komma framåt.

  Det är också en ny programperiod inom den nationella jordbrukspolitiken som är under förhandlande. En svensk position – jag vet att vi brett i Sveriges riksdag delar synen på detta, och det gäller inte minst kristdemokrater och centerpartister – är att vi måste göra det enklare. De pengar vi skickar in och som kommer tillbaka ska naturligtvis arbeta på mest effektiva sätt. Vi vill ha en ökad flexibilitet när det gäller både jordbruksstöd och andra stöd. Framför allt vill vi att vi ska få styra mer efter eget huvud.

  Det handlar om att ha kontroll men inte en kontroll som begränsar. Det ska vara en kontroll som är effektiv utan att vara hindrande för det man vill uppnå inom hela insatserna för den gemensamma jordbrukspolitiken.

  2025-11-11 14:23:05

  

  Peter Kullgren

• Herr talman! En mycket viktig del av mitt uppdrag är dialog med dem som berörs ytterst, mitt i verkligheten, inte sällan branschföreträdare som Leader i det här fallet. Det är viktigt för att skapa förankring och underlätta för genomförandet av en effektiv politik.

  Under det gångna året har vi bland annat haft tre sakråd om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, dit även företrädare för Leader har varit inbjudna, och vi planerar för ytterligare ett i början av nästa år. Både min tidigare och min nuvarande statssekreterare har som sagt deltagit vid Leaders nationella träffar för att vi ska lära oss mer om det arbete som görs och förstå utmaningar och behov som organisationen ser.

  Handläggare i Regeringskansliet som arbetar med frågorna har naturligtvis också etablerat och har återkommande kontakter med företrädare för Leader. Det är därifrån vi hämtar vår primära grund för kunskap för att se behoven och hur vi kan ändra saker och ting för att det ska bli bättre.

  Regeringen anser att det är av hög prioritet och helt nödvändigt att Sverige har en ändamålsenlig och effektiv förvaltning av den gemensamma jordbrukspolitiken, en förvaltning som lever upp till de krav som ställs för hanteringen av EU-medel och som bidrar till att uppfylla de politiska målen på nationell nivå och EU-nivå.

  Utöver att korta handläggningstider har en inriktning för regeringen varit att de finansiella korrigeringarna ska minska till att vara i nivå med de mest framstående länderna i EU. Den administrativa bördan ska också minska för stödmottagare, vilket kan bidra till stärkt konkurrenskraft för lantbruket och även öka legitimiteten för systemet. För att effektivisera och samtidigt minska risken för att det blir fel driver vi aktivt frågan om förenklingar i förhandlingarna om den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027.

  2025-11-11 14:29:46

  

  Peter Kullgren

• Herr talman! Jag tar frågan om handläggningstider på största allvar. Regeringen har också vidtagit åtgärder för att komma åt problemen genom de uppdrag och ökade förvaltningsanslag till Jordbruksverket som jag har redovisat. Men någon extrem quickfix finns inte. Vi har ett regelverk i botten. Handläggningen behöver vara rättssäker, och de nya strukturer och arbetssätt som implementeras måste leda till en långsiktigt hållbar förändring. Det arbetet kommer jag nogsamt att följa. Jag avser även att fortsätta den dialog som vi har med företrädare för Leader och andra branschorganisationer i arbetet med den gemensamma landsbygds- och jordbrukspolitiken.

  Slutligen vill jag betona att regeringens position är tydlig i förhandlingarna om jordbrukspolitiken efter 2027: Den ska leda till ökad lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling. Möjligheterna att anpassa till nationella och regionala förutsättningar är viktiga för regeringen i arbetet med den kommande jordbrukspolitiken. Detaljregler ska vara begränsade till det som är nödvändigt för ett så effektivt genomförande som möjligt.

  Den nya politiken ska helt enkelt vara enklare att följa för stödmottagarna och enklare att implementera och administrera för berörda myndigheter. Jag ser fram emot att se resultatet av de förhandlingar som nu pågår.

  Jag vill rikta ett tack till Mikael Larsson för engagemanget i frågorna vad gäller landsbygdsutveckling och våra svenska landsbygder i stort. Tack för en bra interpellation!

  Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

  2025-11-11 14:34:10

  

  Peter Kullgren

• Herr talman! Tack till statsrådet för svaret! Jag hoppas att vi en gång för alla verkligen kan sätta ned foten och göra det enklare utifrån Leadermetoden och även att handläggningstiderna kommer ned!

  Tack vare Leader har åtskilliga projekt runt om i våra exempelvis bygdegårdar, hembygdsföreningar och byalag bidragit till att stärka landsbygderna, vilket också har fått många företag runt om att stärkas och växa. Nu pratar vi om Leader, men självklart ska hela den samlade jordbrukspolitiken göra det enklare för lantbruket. Den bilden delar jag.

  Vi har ju en rätt så stor egen rådighet, och det jag framför allt vill skicka med och som jag tror att många håller med om är att man måste hitta en modell som passar oss i Sverige, självklart utifrån både EU-lagstiftning och svensk lagstiftning – en modell som passar projekt för landsbygden, som passar Leader, vår föreningsrörelse och företagsamheten på landsbygden. Det får inte enbart vara den svenska förvaltningsmodellen som ska styra, för då blir det tyvärr byråkratiskt och långdraget. Om departement, ansvarigt statligt verk och de som är berörda sitter ned tillsammans kommer man att hitta en lösning på det här.

  Jag vill tacka för en bra interpellationsdebatt!

  2025-11-11 14:32:05

  

  Mikael Larsson

• Herr talman! Tack, landsbygdsminister Kullgren, för svaret!

  Jag delar bilden. Jag tror att vi är många som är överens om att det här är ett fantastiskt system där det offentliga, näringslivet och föreningsrörelsen kan samverka. Det handlar också om EU-budget, EU-lagstiftning och kanske om det vi ska rapportera tillbaka till Bryssel. Det blir då många kockar i samma soppa. Det är väl det som kanske är en utmaning i just detta med Leader, men samtidigt är det på något vis en möjlighet framåt.

  Jag håller väl egentligen med om det som landsbygdsministern är inne på. Det handlar om någon form av kontroll utifrån att de pengar som vi satsar på landsbygden verkligen ska gå till landsbygden, men det får självklart inte gå till överdrift.

  Jag har fått till mig historier från olika projekt genom åren. Man har köpt frimärken och i slutredovisningen redovisat att man har använt åtta frimärken, och Jordbruksverket har undrat: Var är de två andra frimärkena? Då går det egentligen till någon form av överdrift.

  Det är väl detta som egentligen blir följden på något vis. En snabb och effektiv handläggning behöver också resultera i någon form av enklare redovisning tillbaka. Den ska självklart uppfylla de krav som kommer från EU och Bryssel, men vi i Sverige ska självklart kunna sätta vår prägel på detta.

  Jag har också fått till mig något annat i fråga om de långa handläggningstiderna. När det gäller flera projekt, där man har fått ett godkännande och ett positivt beslut från de lokala Leaderkontoren, har man kanske till och med fått överväga att ta lån eftersom man helt enkelt inte har fått det slutgiltiga beskedet från Jordbruksverket.

  Jag tror att det är oerhört viktigt att man också framåt fortsätter med den goda dialogen med LUS-föreningen, som samlar Leadersverige, men självklart också med övriga som jobbar med detta och som kanske ska ta del av de projektpengar som finns. Det är viktigt nu när vi ska gå in i nästa programperiod.

  Sverige behöver självklart fortsatt peka ut att landsbygden är oerhört viktig och att vi vill se större och mer utveckling i hela landet.

  Det som jag i interpellationsdebatten också verkligen vill skicka med landsbygdsministern rör de olikheter som finns på Sveriges landsbygd, oavsett om det är i norra Sverige eller i södra Sverige. Vi måste anpassa Leader utifrån ansökningar och handläggningstider så att det passar Leadermetoden. Det ska liksom inte in i de statliga mallarna. Det kommer att bli problematiskt framåt om allting ska anpassas efter statens mall. Jag hoppas att landsbygdsministern delar den synen – att vi behöver titta på detta utifrån vad det är för typ av verksamhet som verkligen behövs.

  Min nästa fråga till landsbygdsministern har att göra med den programperiod vi är i men också den programperiod som vi ska in i. Hur ser landsbygdsministern på detta framåt? Det handlar om att det ska bli enklare kommande perioder så att vi inte återigen hamnar i en programperiod med långa handläggningstider inom framför allt Jordbruksverket. Det handlar om att man förhoppningsvis kan ro arbetet i land så att det blir enklare, kortare handläggningstider och kanske ett enklare redovisningsförfarande och att detta också fortsätter in i nästa programperiod.