Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp

Debatt i text

• Fru talman! Nu debatterar vi Riksrevisionens rapport. Jag tänkte länge på vad jag skulle säga i dagens debatt, och jag skrev till och med några reservationer. Men efter samtal med mina kollegor kom vi fram till att vårt politiska svar ska vara på rätt plats, vilket är i betänkandet till propositionen om hushållning med mark- och vattenområden. Det betyder inte att vi socialdemokrater saknar åsikter, tvärtom, men vi menar att det är i betänkandet som de politiska vägvalen hör hemma.

  Samtidigt är det förstås viktigt att ta Riksrevisionens rapport på största allvar, och Riksrevisionen pekar tydligt på att staten brister i sin styrning av kommunernas ansvar för vatten och avlopp, särskilt när det gäller underhåll, förnyelse och klimatanpassning. Regeringen håller visserligen med om problembilden men saknar konkreta förslag på hur situationen ska förbättras. Det är allvarligt, för utan tydliga krav riskerar man att hamna i ett läge där särskilt mindre kommuner inte klarar att ta sitt ansvar. Vi socialdemokrater har tidigare påpekat att små kommuner inte kan bära hela ansvaret själva. Vatten och avlopp är inte bara en kommunal fråga utan också en nationell välfärdsfråga.

  Stora delar av Sveriges vatten- och avloppssystem byggdes på 60- och 70-talen. Det har tjänat Sverige väl men är nu gammalt. När förnyelsetakten ligger på under en halv procent per år växer en underhållsskuld som ingen längre kan blunda för. När regeringen inte säkerställer att kommunernas vattentjänstplaner innehåller tydliga krav på investeringar, klimatanpassning och långsiktig planering skjuter man problemen framför sig.

  Vi vet att klimatförändringar redan påverkar tillgången till vatten. Skyfall, torka och översvämningar är inte längre undantag. Regeringen borde därför ha tagit chansen att stärka vattentjänstplanernas roll som ett verktyg för att förebygga framtida kriser.

  Fru talman! Svenskt Vatten, som representerar landets va-organisationer, har kallat va-systemet för den glömda infrastrukturen. Man uppskattar att det fram till 2040 krävs investeringar på cirka 560 miljarder kronor. Man varnar också för att dagens finansieringsmodell inte räcker till och skriver därför att det behövs en statlig utredning om hur de framtida investeringarna ska göras.

  Detta är inte bara en teknisk fråga, utan det handlar om jämlikhet. Förutsättningarna för vatten och avlopp är väldigt olika i olika delar av Sverige. I de större kommunerna finns både muskler och människor, men i de små, ofta på landsbygden, är ekonomin svagare och kostnaderna högre. Så kan vi inte ha det. Rent vatten är ingen lyx. Det är en rättighet.

  Fru talman! Riksrevisionen pekar också på att länsstyrelsernas tillsyn i dag är reaktiv, något vi också har debatterat tidigare. De agerar först när något redan har gått fel. Tillsynen måste vara proaktiv med utökade befogenheter och bättre samordning mellan myndigheter. Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Livsmedelsverket och länsstyrelserna behöver samverka mer systematiskt för att säkra både kvalitet och likvärdighet.

  Vi menar att regeringen behöver titta på vad staten kan hjälpa till med när det gäller investeringar i va-infrastruktur. Vi menar också att välfärden inte kan bero på postnummer eller var man bor.

  Fru talman! Sverige byggde under rekordåren ut vatten och avlopp i hela landet. Det var ett av de största välfärdsprojekten i vår historia. Det byggde på idén att välfärden ska vara gemensam, rättvis och tillgänglig för alla. Jag hoppas att den idén fortfarande gäller. Det kräver att vi vårdar det som generationer före oss har byggt och att vi i den här kammaren tar ansvar för det.

  Vatten är liv. Rent vatten är en rättighet, inte ett privilegium. Det är vårt gemensamma ansvar att se till att varje människa, oavsett var man bor i vårt avlånga land, kan lita på att det kommer vatten när man vrider på kranen, helst rent dessutom.

  Riksrevisionens rapport är ett viktigt underlag för det politiska arbete som vi nu står inför. Som jag nämnde har vi inga reservationer i detta ärende, men de slutsatser som Riksrevisionen pekade på måste tas med i det kommande betänkandet. Vi kommer att fortsätta att driva på för rättvisa, för jämlikhet och för hela Sveriges välfärd och till och med för vatten, där det ska fungera i hela landet.

  I detta anförande instämde Joakim Järrebring (S).

  2025-11-05 11:24:37

  

  Denis Begic

• Fru talman! Tack, ledamoten Beckman, för frågan!

  Jag kan garantera att jag i varje fall inte vill bolagisera tjänsten för vatten och avlopp. Många borgerliga partier skulle göra vad som helst för att sälja ut allt som är det offentliga. Vi kan väl börja där.

  Det finns i varje fall en skillnad. Om man tror att människor ska flytta till en kommun för att den i varje fall har renoverat sina vatten- och avloppsledningar kommer man att misslyckas.

  Detta är en konsekvens av att man tappar folk, oavsett färg på regeringar. Det kan vi säkert vara överens om. Små kommuner som tappar folk försöker att hålla sig över vattenytan. De har redan 6 eller 7 spänn mer i skatt än i några välbärgade kommuner utanför Stockholm. Då är det inte så lätt att göra de avvägningarna.

  Det finns ett dyrt badhus i Kiruna. Det ansvaret kommer jag inte att ta på mig. Jag tror att det finns många andra som kanske ligger i skiten. De blev blåsta helt enkelt.

  Det frågades om vi skulle vilja förstatliga. Nej. Men staten har en roll för att få hela landet att hålla ihop. Där finns mycket att göra. Den här regeringen har definitivt visat att man använder glesbygden och norra Sverige som en koloni som man alltid har gjort. Man rör sig inte en millimeter för att närma sig ett statligt ansvar.

  Man ville med tvång få människor att flytta bort från kommunerna, och man ville med tvång öppna en gruva. Det man inte kan göra med gott gör man med tvång. Det är lite typiskt för det som den här regeringen försöker driva. Men det är inte vår linje.

  Vi vill inte förstatliga. Kommuner ska ha sitt självstyre. Men de kommuner som inte fixar det behöver hjälp.

  2025-11-05 11:45:56

  

  Birger Lahti

• Fru talman! Tack, Denis Begic, för ditt anförande!

  Det är en väldigt viktig rapport som Riksrevisionen har gjort. Egentligen är det två uppmärksammade rapporter man gjort. I den ena granskade man taxekonstruktionen i Sverige och i den andra hur staten har styrt kommunerna.

  Jag tror att Moderaterna och Socialdemokraterna i grunden egentligen är överens om att det här är en kommunal fråga. Vi har ju kommunalt självstyre i Sverige. När Riksrevisionen pratar om regeringen måste man komma ihåg att det handlar om Sledda regeringar och moderatledda regeringar.

  Jag hörde till exempel viss kritik mot att det inte finns detaljerade bestämmelser om vad en vattentjänstplan ska innehålla. När Socialdemokraterna lade fram propositionen 2021 tyckte man att kommunerna skulle ha ett stort utrymme att anpassa planens innehåll efter de kommunala förutsättningarna. På samma sätt var det när EU:s dricksvattendirektiv implementerades. Då tyckte man också att det skulle bestämmas lokalt och att vi från nationell nivå inte ska göra alltför detaljerade begränsningar.

  Jag har en fråga. Det finns något som Riksrevisionen inte tar upp. När Riksrevisionen var i civilutskottet ställde jag den frågan till riksrevisorn. Det handlar om de tvångsanslutningar som sker runt om i landet. Riksrevisionen konstaterar i rapporten att fokus har legat mycket på utbyggnad av va-nätet. Tyvärr har kommunerna inte prioriterat underhåll, och dessutom tvångsansluter man många enskilda fastigheter i stället för att prioritera att underhålla det man har.

  Jag skulle gärna vilja veta: Hur ser Socialdemokraterna på de tvångsanslutningar till de kommunala va-näten som sker?

  2025-11-05 11:31:24

  

  Lars Beckman

• Fru talman! Tack, ledamoten Beckman, för frågan!

  Jag anser inte att man ska tvångsanslutas om man har väl fungerande avloppsrening, men som jag nämnde tidigare finns det områden i Sverige där vi har särskild natur och viktiga naturvärden. Där behöver vi fundera på hur vattnet ska renas i framtiden, om avloppet läcker.

  Som jag sa har hela sjöar i min egen kommun blivit förorenade av anläggningar som inte fungerar. De fungerar kanske i 20–25 år, men så händer något. Ingen vet vad som hänt innan kommunen börjar utreda och titta på det. Vi måste ta med oss i diskussionen hur vi ska ha det i framtiden.

  Inte ens ledamoten Beckman kan säga emot att vi kommer att ha föroreningar som blir värre och värre för varje år som går med klimatförändringar. I dag är det den 5 november, och vi ser att det är väldigt varmt ute. Man kan gå i bara kavaj. Saker och ting förändras, och då behöver vi vara proaktiva när det gäller vårt vatten, om framtida generationer ska ha något att dricka.

  (Applåder)

  2025-11-05 11:36:43

  

  Denis Begic

• Fru talman! Det var kul att lyssna på replikskiftet mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Jag är glad att Socialdemokraterna nämner små kommuner och landsbygden. Det är jättebra, men när det börjar bli sådan panik som jag ser i min landsända önskar jag nästan ibland att det åtminstone fanns någon som kom och sket. Vi saknar människor.

  Nu handlar det om Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp. Om det är något som skulle kunna kallas för en tickande bomb är det nog vatten- och avloppsanläggningar i många kommuner. Riksrevisionen har granskat om statens insatser gentemot kommunerna i fråga om deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster är effektiva.

  Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser brister i flera avseenden, vilket sammantaget leder till att insatserna inte är effektiva.

  Om vi tittar på hur statens roll har förändrats historiskt blir det återigen en bild av att staten tar mindre och mindre ansvar för det gemensamma och framför allt för glest befolkade kommuner. Svartepetter hamnar återigen hos dem.

  Redan 1944 gick staten in med 30 procent av kostnader för investeringar i va. Då var det inte på landsbygden, kan jag tala om för er. På 1950-talet, när det blev fart på utbyggnaden, stod staten för 75 procent av kostnaden för utbyggnaden. När reningsverk började byggas tog staten oftast mer än 50 procent av kostnaderna. Men i dag lånefinansierar de flesta kommuner sina reinvesteringar.

  Fru talman! Jag är egentligen inte rätt person att debattera ämnet. Men jag bor i en kommun som definitivt har fått medborgarna att lära sig hur avgifter tas ut och vad dessa är avsedda för. Detta gäller enligt 30 § vattentjänstlagen: Avgifter som kommunen tar ut från brukarna av de allmänna vattentjänsterna ska följa självkostnadsprincipen. Det innebär att det totala uttaget inte får överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva va-anläggningen. Medel får under vissa förutsättningar avsättas till en fond för framtida nyinvesteringar. Jag kommer att återkomma lite till det senare. När va-kollektivet fått höjda taxor med 70 procent på ett bräde, då kan jag lova er att det blir reaktioner.

  Jag konstaterar att det finns massor av kommuner som har va-anläggningar som är 70 år gamla. Det finns anläggningar som byggdes för några hundra användare, och i dag kan det vara en eller två familjer som nyttjar funktionen av anläggningen.

  Det finns små kommuner som har tappat över halva sin befolkning. Min hemkommun har tappat sin befolkning från 15 000 till 5 700. Men längden på ledningar kan vara densamma. Man behöver inte vara raketforskare för att dra slutsatsen att det kommer att kosta för kollektivet eller för brukarna.

  Detta är återigen något som man verkligen måste titta mer på. Kommuner som i dag taxerar in de högsta skatterna är nog oftast de kommuner som tappat mest i befolkning, men de förväntas fixa det.

  Det som Riksrevisionen säger i sin rapport är att regeringen har tillsatt flera utredningar som i varierande grad har tittat på frågor som är direkt relaterade till vattentjänstlagen, men den har vidtagit få åtgärder.

  Det är inte rimligt att kommunen höjer taxorna med 70 procent, som i min hemkommun, och sedan visar det sig att man överdebiterat kollektivet med flera miljoner. Sedan använder man pengarna till att förbättra resultatet i kommunsektorn. Så får det väl inte gå till, inte heller enligt lag.

  Det är dags att man en gång för alla går till botten med den här frågan på riktigt. Därför yrkar jag bifall till reservation 1. Det som vi föreslår i reservationen räcker inte hela vägen. Det vet jag, men vi måste börja någonstans.

  Det som kan bli övermäktigt för flera småkommuner måste vi börja hantera gemensamt. Jag är jätteglad att Socialdemokraterna gav en liten vinkning om att så kommer att ske.

• Fru talman! Jag nämnde i mitt anförande ungefär det som ledamoten Beckman tog upp, att vi behöver fundera på hur vi i framtiden ska ha rent vatten och hur det kommer att renas.

  Jag har själv varit ordförande i miljönämnden i Örebro och gjorde då besök med miljöinspektörerna och vet hur de har det. Det är enormt mycket hot mot dessa människor. Jag vet inte om ledamoten Beckman har hört talas om detta, men jag har själv varit med vid flera tillfällen när miljöinspektörer har blivit hotade till livet för att de inte har godkänt vattenanläggningar.

  Min kommun började fundera på hur man skulle kunna åtgärda dessa saker, framför allt när man byggde nya områden. En sak var att klara av både vattenförsörjning och avlopp men också kunna ha dricksvatten. Vi har fattat beslut om saker. Till exempel kan vi inte längre ta vatten från Svartån därför att den är så förorenad. Det beror inte enbart på lantbruket att vattnet förstörs utan också på enskilda avlopp. I delar av samhället har enskilda avlopp förorenat sjöar.

  Jag tror att detta är en fråga som vi behöver diskutera och arbeta med. Hur kommer det att se ut när det gäller stad och land? Var är det viktigare med tvångsanslutningar? Och hur ser det ut i de olika delarna av landet? Jag hoppas att det var svar på frågan.

  2025-11-05 11:33:20

  

  Denis Begic

• Fru talman! Tack, ledamoten Beckman, för det här replikskiftet!

  Jag är jätteglad om Beckmans föräldrar tycker att allt har fixat sig när de får tanka billigare. Det finns däremot många andra saker som många även i Boden säger inte fungerar. Detta hänger ihop med hur man prioriterar sina pengar.

  Att man sänker skatter för de rikaste och att man har rot- och rutavdrag som det rinner miljarder ur har man inga problem med. Man kan stötta små kommuner och köra över dem med tvång. Det kan handla om en gruva – vilket jag egentligen inte är emot. Jag tycker att gruvor behövs, och det är många gånger en överlevnadsfråga för min landsända. Men den här regeringens syn på medborgardialog och kommunernas självstyre, som ledamoten var stolt över, håller på att urholkas i många avseenden.

  Att bolagisera vatten och avlopp i flera kommuner så att kommunerna äger detta har jag absolut ingenting emot så länge det samhälleliga äger det och man har gemensamma syften till att göra det billigare. Det är mycket bra.

  Jag kan bara säga att vi har olika syn på vad som är viktigt i samhället. Om det bara är att tanka sin bil billigare har Moderaterna fått det de ville, men jag vill ha ett samhälle som håller ihop. Där skiljer sig våra partier åt, och det är jag glad över.

  2025-11-05 11:50:02

  

  Birger Lahti

• Fru talman! Nej, jag tror inte att de boende i Sandviken blev så mycket klokare av svaret. I Sandviken i min valkrets kan vi se hur kommunen breddar. Att bredda låter lite gulligt och fint, men konkret betyder det att det kommunala va-bolaget kör ut bajsvatten rakt ut i Storsjön – miljontals liter. Den som är intresserad kan gå in på Arbetarbladet och läsa om det.

  Om en enskild fastighetsägare med enskilt avlopp eller tank skulle ”bredda” vore det olagligt och ett miljöbrott, med all rätt, men kommunerna breddar. Det är därför många runt om i Sverige är upprörda. Man har väl fungerande va-anläggningar som man själv har betalat och bekostat, och sedan kommer kommunerna och gör ett område och säger att alla ska tvångsanslutas.

  Det är vad som indirekt står i Riksrevisionens rapport. Man har haft så mycket fokus på tvångsanslutning och utbyggnad av va-nätet att man har missat underhållet, och man tvingar in fastighetsägare som har väl fungerande va-anläggningar. Det är också ett problem.

  När vi i bred enighet 2021 antog den lagstiftning som lades fram av den dåvarande Sregeringen var tanken just att man inte skulle behöva tvångsansluta. Enligt den gamla lagstiftningen var kommunerna tvungna att ansluta, men nu har man en annan möjlighet.

  Jag skulle vilja ha ett lite tydligare besked från Socialdemokraterna. Om man har ett väl fungerande enskilt avlopp, ska man då tvångsanslutas till det kommunala va-nätet?

  2025-11-05 11:35:11

  

  Lars Beckman

• Fru talman! Som född och uppvuxen i Norrbotten i Boden är jag stolt över den moderatledda regeringen. Jag är stolt över att mina 85 år gamla svärföräldrar i Boden har råd att tanka sin bil. Jag är stolt över att de har råd att köra i Norrbotten med ett bränslepris som är halva priset mot när Vänsterpartiet gav sitt stöd till sossarna. Jag och Moderaterna har ingenting att skämmas för. Vi är Sveriges landsbygdsparti.

  Det är ändå bra att Vänsterpartiet nu talar om att man inte vill förstatliga det kommunala va-nätet. Det är ett tydligt och klart besked. Jag hoppas att också Socialdemokraterna håller fast vid den linjen. Det är viktigt med kommunalt självstyre. Det är viktigt att våra lokalpolitiker prioriterar det som är kommunernas kärnuppgift, att se till att va-nätet fungerar.

  Sedan har vi ett problem med att det är väldigt olika taxor, för det är det. Svenskt Vatten har visat att det är väldigt stor skillnad i olika taxor mellan olika kommuner. Så kommer det säkert alltid att vara. En stor kommun har stordriftsfördelar.

  Jag har också sett hur man i Gästrikland har bildat ett gemensamt bolag, som nu Vänsterpartiet tydligen är emot, där fem kommuner tillsammans jobbar med de här frågorna. Det får bland annat som konsekvens att taxorna kommer att jämnas ut.

  Storstadskommunens invånare kommer i någon mening att subventionera taxan för va för mindre kommuner. Det är väl alldeles utmärkt att kommuner samarbetar och hittar lösningar på det.

  Underhållsskulden för va-nätet är uppåt 800 miljarder därför att det har misskötts under många år under olika regeringar, och kommunerna har inte prioriterat den här frågan. Det tycker jag är djupt olyckligt. Det ska dock bli intressant att se hur mycket pengar Vänsterpartiet kan avsätta i sin budget för att stötta de här kommunerna – eller om det är så att kommunerna själva måste ta större ansvar genom att till exempel uppmana invånare att ha enskilda avlopp i stället för kommunalt. Det fungerar alldeles utmärkt.

  2025-11-05 11:48:00

  

  Lars Beckman

• Fru talman! Vatten är en förutsättning för liv, och rent vatten är en förutsättning för hälsa. Vi har sett hemska exempel på när man har behövt släppa ut skitvatten – som vi har hört tidigare här i kammaren – och folk faktiskt har drabbats av magsjuka och parasiter och annat. Där vill vi ju inte hamna. Vatten är också en förutsättning för livsmedelsproduktionen och för våra samhällen över huvud taget.

  Samtidigt som vatten är den grundläggande förutsättningen för liv blir det alltmer utsatt för press. Som Socialdemokraterna tog upp har vi ju klimatförändringar som gör att det blir torka och översvämningar. Det sätter också vattnet under press – både tillgången till vatten och när det gäller avloppssystemen där enorma vattenmassor rinner ned under korta perioder. Vi har också ett osäkert läge i omvärlden som sätter press. Där behöver vi jobba mer med beredskap kopplat till vattenfrågorna och se till att det finns leveranser även om vi har en kris.

  Av alla de här anledningarna, fru talman, är jag väldigt glad över att Riksrevisionen riktat sökljuset mot just vatten- och avloppsfrågor. Det kan låta tekniskt och tråkigt, men det är grundläggande och viktigt.

  Riksrevisionen har övergripande landat i att regeringen behöver arbeta mer och bättre med det här och implementera lagstiftningen på ett bättre sätt. Det är i mångt och mycket ett kommunalt ansvar, men staten behöver också finnas där med ramar och för att stötta.

  Det är fyra saker man i stora drag har kritiserat. Det ena är att man har haft mycket fokus på utbyggnad och därmed tappat underhållet och förnyelsen. Stora delar av våra rör är väldigt gamla i dag. Det har gått flera decennier sedan de byggdes ut, och man har inte fokuserat på underhållet i tillräcklig grad.

  Det har kommit olika förslag och utredningar på det här området, men man har inte omsatt dessa till åtgärder från regeringen. Man har bemött detta med passivitet – nu pratar jag om den här mandatperioden, inte tidigare.

  Den statliga tillsynen skulle kunna vara mycket mer effektiv. Riksrevisionen lyfter fram att befogenheterna inte är tillräckliga, men jag skulle säga att det handlar om kostnadstäckningsgraden. Tillsynsavgifterna som tas ut räcker inte för att göra tillsynsbesöken. Det är då man springer på anmälningar och blir reaktiv i stället för att göra tillsyn där den verkligen behövs ur miljösynpunkt. Det blir då en enorm finansieringsskuld för att förnya och underhålla våra ledningsnät.

  I stora drag tycker vi att regeringen behöver visa handlingskraft och möta rekommendationerna. Miljöpartiet anser i fråga om ramarna och det statliga ansvaret att vi ska lagstifta om att kommunerna måste besluta om en inriktning för underhållet. Staten ska inte säga exakt hur det ska gå till utan frågan ska upp på den kommunala agendan.

  Vad gäller tillsynen måste befogenheterna utökas. Vidare ska det finnas tillräckliga resurser för att göra en bra tillsyn. Vi måste se över hur miljöavgiften ser ut så att det i större utsträckning blir möjligt att jobba med fondering för framtida underhåll. Det får inte bli så ryckigt, som det ofta är i dag. Jag var ordförande för tekniska nämnden i Järfälla, och det var ett väldigt meckande för att få taxan att hoppa fram och tillbaka så att lagstiftningen skulle upprätthållas. Det behövs mer långsiktighet så att det går att fondera för framtida underhåll, så att det inte blir sådana plötsliga hopp som är kännbara i folks plånböcker.

  Vi tycker också att man måste se över vad klimatförändringarna leder till, till exempel översvämningar. Vi måste titta på frågan om en särskild dagvattentaxa. Innan vattnet kommer in i de överbelastade rören måste vattnet infiltreras i marken. Vi tycker att man kan lagstifta om en grönytefaktor. De öppna dagvattenlösningarna ger mycket till folkhälsan och en vacker stadsmiljö. Det är alltså fråga om en kombination av grönytor, dagvattendammar och rör. De som ansvarar för vägarna, väghållarna, behöver också ta sitt ansvar för att bidra till finansieringen av hanteringen av dagvattnet.

  Vidare har vi de ekonomiska frågorna. Vänsterpartiet har lyft upp frågan om hur vi gör med glesbygden och de små samhällena. Det är viktigt att staten tar ett finansiellt ansvar, till exempel tittar på lånegarantier och hur man kan underlätta för kommuner att samverka. En liten kommun kan samverka med flera kommuner för att få ihop frågan.

  Sedan vill jag slänga in att vi även ska titta lite uppströms, att vi ska jobba med vatteneffektivisering. Hur kan vi minska vattenåtgången? När man bygger nytt kan man använda sig av olika typer av innovativa lösningar för att minska vattenåtgången. Dessa frågor behöver vi också jobba med.

  Låt mig summera. Vatten är en förutsättning för allt liv och för en god hälsa, och vi måste komma bort från passiviteten och visa handlingskraft. Om ni är nyfikna på den gröna versionen av handlingskraft får ni jättegärna läsa vår motion om ett va-system för nutid och framtid. Där finns många bra förslag.

  Med detta yrkar jag bifall till reservation 5.

• Fru talman! Jag har läst Vänsterpartiets följdmotion. Det är egentligen en kopia av Riksrevisionens rekommendationer som ni sedan, kanske lite slött, har gjort om till era egna förslag till tillkännagivanden.

  Jag begärde replik för att ställa följande frågor till Birger Lahti: Vill Vänsterpartiet förstatliga det kommunala va-nätet? Vill Vänsterpartiet försämra det kommunala självstyret?

  Det var ett exempel här i talarstolen på en kommun som missbrukar möjligheten med taxan och använder den till andra saker. Det är såklart olämpligt. Väljarna har i valrörelsen möjlighet att rösta bort det styret om man är missnöjd med det eller att rösta fram det igen om man är nöjd med det.

  Det är klart att det är utmaningar för mindre kommuner, absolut. Vi kan till exempel titta på Ockelbo i min valkrets. Det ter sig nästan omöjligt för en liten kommun att renovera va-nätet. Precis som Birger Lahti sa gavs stora statliga bidrag en gång i världen.

  Samtidigt är det en viktig princip att kommunerna har ett kommunalt självstyre. Det borde kommuninvånarna fundera på. Är det viktigare med en ny hockeyhall, eller är det viktigare att renovera va-nätet?

  Tyvärr har det funnits fall – inte minst i Norrbotten, där man bygger stora, fina badhus med miljardkostnader som följd – där man prioriterat sådana saker i stället för att renovera va-nätet.

  Det är en fundamental funktion för en kommun att se till att, precis som Socialdemokraterna sa, att det kommer rent vatten ur kranen. Det kan inte finnas någon ideologisk skillnad vad gäller det.

  Min fråga är: Vill Vänsterpartiet förstatliga det kommunala va-nätet som i dag driftas av kommunerna, eller vill ni försämra det kommunala självstyret på det området?

  2025-11-05 11:43:54

  

  Lars Beckman

• Fru talman! Betänkandet handlar om Riksrevisionens rapport. Jag vill inledningsvis yrka bifall till betänkandet.

  Riksrevisionen riktar rätt omfattande kritik mot regeringens styrning och mot relevanta myndigheters tillsyn och insatser när det gäller kommunernas ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster. Jag delar Riksrevisionens uppfattning i många delar. Jag konstaterar att även regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens problembeskrivning och anser att de åtgärder som Riksrevisionen föreslagit är väl motiverade.

  Genom vattentjänstlagen har staten överlåtit ansvaret för att tillhandahålla allmänna vattentjänster till kommunerna. Men staten har fortfarande ansvaret för både lagstiftning och den övergripande styrningen. Hur regeringen och staten i sin helhet väljer att styra påverkar givetvis kommunernas prioriteringar.

  Riksrevisionens granskning visar att staten trots kända brister i kommunernas underhåll och förnyelse av den befintliga va-infrastrukturen framför allt har styrt och fokuserat sina insatser mot att ansluta fler hushåll till de allmänna vattentjänsterna. I det avseendet har vi uppmärksammat och kritiserat att en del kommuner tvångsansluter fastigheter till det kommunala nätet trots att fastigheterna har en väl fungerande vattenförsörjning och ett väl fungerande avlopp. Anslutningarna sker till stora kostnader för den enskilda fastighetsägaren – ibland så stora att fastighetsägaren tvingats sälja sin fastighet då anslutningskostnaderna är alltför höga.

  Riksrevisionen bedömer att statens insatser gentemot kommunerna inte i tillräcklig utsträckning har tagit hänsyn till, eller agerat på, de långsiktiga risker som bristande underhåll och förnyelse innebär. Riksrevisionen säger vidare att statens insatser gällande allmänna vattentjänster involverar myndigheter inom livsmedels-, miljö- och samhällsplaneringsområdet och att flera av myndigheterna har uttryckt behov av ytterligare och tätare samverkan.

  Fru talman! Trots att myndigheterna har ett ansvar att själva se till att den samverkan de har behov av kommer till stånd menar Riksrevisionen att områdets tvärsektoriella karaktär med delat ansvar mellan många myndigheter kan motivera särskild styrning mot en mer formaliserad samverkan.

  Va-beredskapsutredningen har haft i uppdrag att se över regelverk och ansvarsfördelning och vid behov föreslå förändringar för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster. Regeringen menar att det i utredningen finns förslag som har flera nära beröringspunkter med Riksrevisionens rekommendationer.

  Jag delar också Riksrevisionens uppfattning om att regeringen ska rekommenderas att ge berörda myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan i frågor relaterade till allmänna vattentjänster och vattentjänstlagen. Detta framförs också i Va-beredskapsutredningen. Jag anser dock att samverkan bör vara ytterligare formaliserad än den är i dag och än vad som föreslås.

  En aspekt som inte nämns i Riksrevisionens rapport och som andra rapporter och utredningar endast snuddat vid är säkerheten vid våra vattenanläggningar. När man kan stoppa dricksvattentillgången i en tätort bara genom att bryta upp ett hänglås visar det att det är mycket kvar att göra inom området säkerhet.

  I Riksrevisionens rapport och regeringens skrivelse nämns en del av de aktörer som har ansvar för vattentjänster. I tillägg kan också Sveriges geologiska undersökning, SMHI, MSB, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen nämnas. Det finns förmodligen ytterligare aktörer med större eller mindre ansvar för vattentjänster som kompletterar eller överlappar ansvaret hos andra aktörer. Jag menar att detta talar i ännu högre grad för att samverkan om vattentjänster bör formaliseras i en speciell samordnande funktion.

  Med detta sagt yrkar jag bifall till betänkandets förslag.

• Fru talman! Jag tackar för frågan.

  Jag är besjälad av det kommunala självstyret. Ibland skulle man nästan kunna tro att jag är centerpartist. Innan de blev Stureplanscentern var de för kommunalt självstyre.

  Det är precis samma sak när det gäller de här frågorna. Det finns ingenting som hindrar Gävle kommun från att klimatanpassa sin egen kommun. Det fanns brister i S-styrda Gävle kommun, där Miljöpartiet tyvärr ingår i styret. Länsstyrelsen hade larmat och varnat för att man hade vägtrummor som skulle kunna orsaka kaos om det kom ett stort regnväder. De hade varnat för att man inte skötte det kommunala va-nätets spolningar. Ett företag i Gävle som hette Jannes Slam- och Spolservice gjorde det förebyggande underhållet. Det drog man in på av besparingsskäl.

  Det fick katastrofala konsekvenser i Gävle när tusenårsregnet kom. Hittills har det kostat skattekollektivet i Gävle 1,3 miljarder. En del täcks kanske av försäkringar.

  Det finns ingenting som hindrar en enda kommun från att jobba med klimatanpassning. Det finns inga brister i lagstiftningen, ingenting som hindrar över huvud taget.

  Miljöpartiet säger att eftersom kommunerna sköter det här så dåligt borde staten gå in med antingen ett hårdare regelverk eller hårdare styrning. Det kan man naturligtvis göra. Det står Miljöpartiet fritt att göra det i en eventuell regering om 50 år.

  Men om man tror på kommunalt självstyre gäller också det kommunala ansvaret. Och Moderaterna tror på kommunernas ansvarstagande.

  Jag instämmer i Riksrevisionens kritik om att det hade varit bra om länsstyrelsen hade ett tydligare mandat när det gäller de kommuner som uppenbarligen inte sköter sig, till exempel Gävle. De hade tre år i rad påtalat att Gävle misskötte sig, men de skulle kanske ha haft ett skarpare verktyg. Men då hamnar vi å andra sidan vid det kommunala självstyret igen. Vill vi ge staten makt på kommunernas bekostnad?

  I Gävles fall hade länsstyrelsen tre år i rad varnat för konsekvenserna av misskötseln av bland annat grönytor.

  2025-11-05 12:10:02

  

  Lars Beckman

• Fru talman! I dag debatterar civilutskottet Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp. Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

  Fru talman! Det här är en viktig rapport från Riksrevisionen som visar att det finns brister i styrning och ledning från staten vad gäller hur kommunerna sköter området. Det är fakta.

  Riksrevisionen har också lagt fram en tidigare uppmärksammad rapport som handlar om hur kommunerna sätter taxor. Jag kommer ihåg när civilutskottet träffade den dåvarande avgående riksrevisorn, som jag råkade hamnade bredvid på middagen. Hon berättade att det var en av de rapporter som Riksrevisionen hade fått mest uppmärksamhet för från allmänheten. Upprörda medborgare från hela Sverige hörde av sig till Riksrevisionen och berättade om hur kommunerna agerade mot enskilda fastighetsägare för att tvångsansluta dem till kommunala va-nät.

  Den enda kritik jag har mot rapporten är egentligen att Riksrevisionen inte har belyst frågan om hur kommunerna agerar. Man skriver i rapporten att kommunerna fokuserar mycket på att bygga ut det kommunala va-nätet, och där framgår också att kommunerna verka ha glömt bort att man måste underhålla det som finns. En privat fastighetsägare skulle aldrig agera lika uselt på en egen fastighet som många kommuner har gjort när man helt enkelt har struntat i underhållet. Det är därför underhållsskulden har uppstått. Hade man skött detta varje år hade vi inte hamnat i denna situation.

  Men det kan också vara så enkelt, som jag sa i ett replikskifte med Socialdemokraterna, att väljarna har efterfrågat nya idrottshallar i stället för en sådan kommunal kärnuppgift som ser till att vatten och avlopp funkar. Jag är helt övertygad om att det bland oss i de åtta partierna inte finns någon som helst skillnad i den frågan: När vi slår på vattenkranen ska det komma rent och fräscht vatten. Det kan inte finnas någon ideologisk skillnad i det.

  Sedan finns en fråga som Riksrevisionen inte berör men som jag anförde i ett replikskifte, nämligen bräddningen av det kommunala va-nätet.

  I lokaltidningen Arbetarbladet har vi kunnat läsa om hur Sandvikens kommun pumpar ut bajsvatten rakt ut i Storsjön. Vi har sett filmer på Facebook där eldsjälen Anders Broman i Järbo har lagt ut filmer som visar hur man pumpar ut bajsvatten rakt ut i bäckar. Så får det inte gå till, men det är Sverige – Sandviken – 2025.

  Frågor om bräddning är ett kommunalt ansvar. Vi moderater anser absolut att det är ett kommunalt ansvar. Vi tycker inte att staten ska förstatliga det kommunala va-nätet. Det vore helt orimligt. Jag är glad att Vänsterpartiet tog avstånd från den uppfattningen. Det finns organisationer som driver frågan att ha en enhetlig nationell va-taxa i Sverige. Svenskt Vatten har anfört det.

  I går skrev regeringens Egnahemskommissionär Stefan Attefall på DN Debatt. Rubriken i Dagens Nyheter är följande: Skenande taxor slår mot småhusbyggande. Stefan Attefall konstaterar att i många kommuner skenar taxorna eftersom det inte finns några incitament för kommunerna att hålla ned taxorna – ingen broms. Så kan det naturligtvis inte fortsätta. Sedan presenterar han förslag på lösningar.

  Allt är inte nattsvart, även om det kan låta så i en sådan här debatt. Vi moderater i civilutskottet besökte Coca-Cola för några veckor sedan. Då berättade de vi mötte att de kan rena en och en halv miljon liter vatten per dygn. Om det skulle hända något med det kommunala va-nätet har de som privat företag möjlighet att rena en och en halv miljon liter vatten per dag. Men de har lite svårt att komma i kontakt med staten, myndigheterna, och därför undrar de hur de ska göra eftersom de skulle kunna vara en jättebra backup till kommunerna.

  Jag delar inte Vänsterpartiets svartmålning av privata företag att de skulle vara onda. Tvärtom är det helt fantastiskt att någon säger att de kan hjälpa till att rena vatten om det skulle behövas. Det finns säkert fler anläggningar runt om i Sverige som skulle kunna agera på motsvarande sätt. Nu när man i civilförsvarshänseende inventerar hur man ska lösa bland annat va-frågan hoppas jag att MSB och andra inventerar de privata företagen. Coca-Cola är säkert inte ensamt om att ha ett eget reningsverk, utan det finns säkert fler dryckestillverkare som kan göra sådant.

  Regeringen instämmer i många av Riksrevisionens ståndpunkter och rekommendationer. Vi ska också vara medvetna om, precis som jag sa i mitt replikskifte med Socialdemokraterna, att när Riksrevisionen skriver regeringen menar man både S-ledda regeringar och moderatledda regeringar. Den här frågan har ju funnits en längre tid.

  Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

• Fru talman! Jag tackar ledamoten Beckman för anförandet.

  Ledamoten lyfte upp frågan om bräddning flera gånger. En viktig sak för att komma bort från behovet av att göra bräddningar är att se till att det inte kommer in enorma mängder regnvatten i rören och in i reningsverken, det vill säga att reningsverken inte har kapacitet att ta emot mängden vatten. För att hantera frågan måste man jobba ordentligt med klimatanpassning och se till att det finns grönytor och marker som kan infiltreras.

  Men regeringen har med sin politik fullkomligt sänkt arbetet med klimatanpassning. Ni har tagit bort pengar och tagit bort stöd till länsstyrelserna. På nyheterna för några dagar sedan såg jag att det på länsstyrelsen nästan inte finns några kvar som jobbar med klimatanpassning. Hur går det här ihop?

  Det verkar vara en viktig fråga för ledamoten. Men varför lyfter regeringen i så fall inte upp arbetet med bättre klimatanpassning?

  2025-11-05 12:08:55

  

  Amanda Palmstierna

• Fru talman! Jag tackar för svaret.

  Självklart är det kommunala självstyret viktigt. Men om man ska dra det resonemanget till en extrem skulle man kunna kasta bort all lagstiftning över huvud taget och alla former av statligt stöd. Där tror jag inte att ens ledamoten Beckman vill hamna.

  När det gäller klimatanpassning kan man, även om man har ett kommunalt självstyre, såklart jobba med olika typer av investeringsstöd för att kunna klimatanpassa. Det är också otroligt viktigt att länsstyrelserna tar fram kunskapsunderlag och till exempel översvämningskartering. Det är inte alltid något som en kommun har möjlighet att göra på egen hand. Det är en kunskapsbildande verksamhet där man tar fram olika typer av gis-skikt som ger kommunerna förutsättningar att jobba på ett bra sätt. De här bitarna är fullt förenliga med det kommunala självstyret.

  Men från ledamoten Beckman hör jag fortfarande ett nej till klimatanpassning; vi ska köra på kommunalt självstyre. Därför är det helt oviktigt.

  Jag har fortfarande inte fått något svar på hur ledamoten vill arbeta med klimatanpassning, på hur man ska minska översvämningsrisken eller på hur man ska se till att det inte blir bräddningar och att det blir rent vatten. Jag saknar svar på det.

  Jag är övertygad om att det går att ha en bra balans mellan statligt ansvar och kommunalt ansvar. Ska man dra extremen extra långt skulle man kunna riva bort hela miljöbalken. Det skulle ge otroligt negativa konsekvenser för miljö, hälsa och vatten.

  Jag upprepar min fråga: Vad vill ledamoten göra för att stärka klimatanpassningen i Sverige?

  2025-11-05 12:12:06

  

  Amanda Palmstierna

• Fru talman! När Miljöpartiet satt i regeringen lade man fram en proposition, 2021/22:208, som hette Vägar till hållbara vattentjänster. Dåvarande regeringen konstaterade där att man inte ville ge detaljerade bestämmelser, utan man skrev att innehållet skulle kunna anpassas efter egna behov och förutsättningar.

  En gren av oss politiker tycker väl att kommunerna ska ta ett väldigt stort ansvar. Jag beklagar att till exempel Gävle inte gjorde det. Det blev en fullständig katastrof för de villaägare i Fridhem som fick sina källare vattenfyllda på grund av någonting som de egentligen inte kunde påverka, på grund av att kommunen hade misskött sin samhällsplanering. Det är därför de här frågorna är så viktiga.

  Jag har varit i Florida ganska ofta. Nu har vi sålt vår lägenhet där, men första gången jag kom dit reagerade jag på att de utspritt i områdena har stora områden med något som ser ut som betongbunkrar. De har också breda och stora avrinningar från vägarna. Jag tänkte: Oj, behövs det här? Sedan kom regnet. Det regnar väldigt ofta i Florida. Då såg jag hur dammarna fylldes.

  Hur kunde det funka där, och utan att källarna översvämmades och utan att det blev katastrof? Jo, de har samhällsplanering. De vet att det regnar och gör en vanlig samhällsplanering som innebär att de gör eller möjliggör för vattenreservoarer.

  En del av kommunernas kärnuppdrag är att se till att den här verksamheten fungerar. Det är otroligt viktigt för medborgarna. Men jag tror också att medborgarna ska fundera på om det är viktigare med ett badhus för en miljard eller att se till att kärnverksamheter som vatten och avlopp funkar.

  Jag beklagar att det har funnits en hetsjakt på enskilda avlopp i stället för att se till att det kommunala va-nätet fungerar. Tyvärr fortsätter det i många kommuner. Jag får mejl från fastighetsägare i hela Sverige som känner sig djupt påverkade av att bli tvångsanslutna.

  2025-11-05 12:13:56

  

  Lars Beckman

• Fru talman! Ledamoten Beckman! Jag måste ta replik eftersom ledamoten nämnde att Vänsterpartiet skulle vara emot privat företagande. Jag måste få höra, så att det inte blir osagt, varifrån ledamoten får sådana indikationer eller vibbar. Jag sade i alla fall ingenting i mitt anförande om att jag skulle vara emot privat företagande eller privata aktörer.

  2025-11-05 12:16:10

  

  Birger Lahti

• Fru talman! Skulle Vänsterpartiet inte vara emot privata företag? Det räcker väl att titta på er historia, Birger Lahti. Det räcker att höra vad ni säger i politiska församlingar runt om i Sverige. Det räcker att höra vad ni säger här i riksdagen om hur ni vill dräpa den privata välfärdsföretagssektorn. Ledamoten Birger Lahti måste väl ha lyssnat på sin partiledare någon gång, till exempel i en partiledardebatt. Det måste ha hänt.

  Men jag är glad om Birger Lahti tillhör den gren i Vänsterpartiet som inte är emot privata företag. Det är fantastiskt bra. Jag tror att ledamoten är aktiv i näringsutskottet. Då träffar man säkert både företagare och näringslivsorganisationer och upptäcker att de inte är ondskan själv.

  Själv är jag stolt, glad och nöjd över att vi har privata företag i Sverige. Det är det som finansierar vår önskade välfärd. Jag blir otroligt stolt när vi besöker Coca-Cola och de säger att de kan tillverka 1 ½ miljon liter rent vatten per dygn och skulle kunna hjälpa till om det kommunala va-nätet går ned. Det är fantastiskt bra och något att vara stolt över. Jag tycker att vi ska uppmuntra företagare. Vi ska vara stolta över den svenska företagssektorn.

  Jag hoppas verkligen inte att Vänsterpartiet får något som helst inflytande, indirekt eller direkt, över en regering. Det vore en katastrof för det svenska näringslivet.

  2025-11-05 12:16:44

  

  Lars Beckman

• Fru talman! Tack, ledamoten Beckman, för massor av åsikter!

  Jag vill ge ledamoten ett tips. Vi har en motion om småföretag och politik. Läs den! Läs vår motion om landsbygd och industri! En ärlig ledamot kan i alla fall ta någonting annat i beaktande än att bara kasta ur sig massor av åsikter som inte har någon som helst bäring.

  Jag har i hela mitt yrkesliv, i 30 års tid, jobbat i skogen med företagare, åkeriägare och entreprenörer. Min son är entreprenör. Att påstå att vi skulle vara emot småföretag eller företagande är nonsens. Men man kan överleva vad som helst från den här talarstolen. Man kan ljuga och komma med vad som helst och överleva det också.

  Jag är glad att jag i alla fall fick det sagt och att jag kan ge ledamoten några tips på vad han kan läsa för att få en bild av vad Vänsterpartiet står för. Jag hoppas att ledamöterna från alla de andra partierna också läser dem. Då kan vi få en sansad debatt om i alla fall hur vi ser på företagen.

  Sedan står jag upp för att det finns några samhällsviktiga funktioner där giriga ägare till företag inte passar in. Vårt samhälle måste hålla ihop. Om det bara är vinstjakt man är ute efter passar man inte överallt – inte i vården, skolan och andra samhällsviktiga funktioner. Människor betalar skatt och förväntar sig att landet håller ihop. Men jag har sett motionerna som Moderaterna skrivit. De vill privatisera i stort sett allt, och så har det varit länge. Jag är glad över att vi inte är överens om de sakerna.

  2025-11-05 12:18:11

  

  Birger Lahti

• Fru talman! Det är ju fantastiskt med Birger Lahtis retorik: Vi i Vänsterpartiet är för företagare och småföretagare. Men giriga företagare är vi emot. Vi är emot Icahandlare. Vi är emot privata livsmedelsbutiker. Vi är emot privata friskolor. Vi är emot privat välfärd. Vi är emot rutavdrag och företagen i hemtjänstsektorn. Byggföretagen – ja, jag vet inte om de får tjäna pengar eller inte.

  Nej, Birger Lahti – man kan inte vara för företagsamheten och vara emot vinster. Man kan inte vara för företagsamheten och tycka att Vänsterpartiet ska sitta här i Stockholm och bestämma vilka branscher och företag som får finnas. Det är en retorik som över huvud taget inte går ihop. Men jag vill ge Birger Lahti rätt på en punkt: Det är en fantastiskt stor skillnad mellan Moderaterna och Vänsterpartiet vad gäller synen på företag.

  Jag vill rikta ett varmt tack till Sveriges företagare för att ni finns. Varje dag bidrar ni till att skapa välstånd i Sverige. Varje dag bidrar ni till att skapa skatteintäkter som vi politiker kan fördela. Ett stort, varmt tack till Sveriges företagare!

  (Applåder)

  2025-11-05 12:20:11

  

  Lars Beckman

• Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.

  Vatten och avlopp är inte bara en samhällstjänst. För dig som enskild fastighetsägare är det en kritisk infrastruktur som påverkar hälsa, ekonomi, fastighetsvärde och livskvalitet. Vatten och avlopp är inte något som kommunen sköter utan ditt livs viktigaste system. Ett litet underhåll i dag sparar hundratusentals kronor och skyddar din familjs hälsa i morgon. Ibland skulle man önska att kommunerna hade hört det och gått efter det.

  Vi pratar om en riksrevisionsrapport som har levererats och som vi på ett eller annat sätt ska ge ett svar på. Granskningen omfattar olika delfrågor. En av delfrågorna är: Är regeringens styrning effektiv i förhållande till kommunerna och deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster?

  Det är ju så – att tillhandahålla allmänna vattentjänster är ett stort ansvar som kommunerna har. Vi tycker väl alla på ett eller annat sätt att det kommunala självstyret gör att vi inte ska in och grotta i detta alltför mycket. Men det kanske är som så att vi har låtit det kommunala självstyret styra alldeles för mycket. Vi har inte gjort någon kontroll eller uppföljning. Vi har inte vidtagit åtgärder när vi sett att det faktiskt inte fungerar – alldeles oavsett vilken regering som suttit, vill jag påstå.

  Vi har sett att reinvesteringarna inte räcker till för att va:t ska fungera runt om i hela Sverige. Vi har sett att man gör tvångsanslutningar för att finansiera reinvesteringar på nya punkter. Vi tycker inte att det är bra.

  Vi har sett att det sker kostnadsökningar i alla kommuner. Birger Lahti från Vänsterpartiet redovisade en kostnadsökning på 70 procent. Det låter för mig väldigt högt, men jag tror honom när han säger det. I många av kommunerna i mitt hemlän är det 20 procents höjning. Men redan nu talar man om att det både nästa år och året därefter också kommer att ske 20 procents höjning. Jag tror faktiskt att kostnaden för den enskilde för dessa tjänster har varit alltför liten för att vi ska kunna vara nöjda och glada och se att det fungerar framåt.

  Då är frågan: Har vi släppt kommunerna för långt? Ja, det säger egentligen riksrevisionsrapporten att vi har gjort. I sitt svar nämner regeringen de direktiv till myndigheter som getts under 2025. Man ska återkomma om vilka kontroller man har gjort och vilka utvärderingar man gör och hitta en väg framåt, för regeringen tycker inte att det här är bra.

  Det är nog ingen som är förvånad över rapportens resultat. Den som säger sig vara det har väl gömt sig under en sten någonstans. Riksrevisionsrapportens slutresultat är att vi måste ha mer kontroll på vad kommunerna gör och mer samarbete mellan stat och kommuner, och det är ganska självklart. Jag tycker att riksrevisionsrapporten visar det som Svenskt Vatten har framhållit under ganska många år och som vi har sagt från denna talarstol: Vi behöver engagera oss från statligt håll för att kommunen ska klara av sitt åtagande, alldeles oavsett om det är en stor eller en liten kommun.

  Vi ser dock runt om i Sverige att det finns kommuner som vidtar åtgärder, gör planer och investerar i sina va-nät. De ska ha en eloge, tycker jag. Det här måste vi också komma ihåg när vi vidtar åtgärder – det finns faktiskt kommuner som fungerar mycket bra i detta avseende, och vi kan ta dem som exempel på att det faktiskt fungerar.

  Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 17.)